Halsens Topografi KARL

Relevanta dokument
Dissektionshandledning KARL. Termin 3

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Gimogatan sal 2

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Dissektionshandledning. Termin 3

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

10p thorax (KARL +AoF) 1. Ange så exakt som möjligt, med hjälp av ytanatomiska riktmärken (vertikala linjer, benutskott, etc), var på kroppens yta:

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

RYGGENS TOPOGRAFI. Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi)

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Minnesregler för anatomiskt lärande

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Retroperitoneum. Njurarnas, Binjurarnas och Ureters läge Kärlförsörjning Innervation Klinik (Överkurs) Lymfavflöde (Överkurs) Ytanatomi (Överkurs)

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

Anatomisk strukturlista

INTRODUKTION NEUROANATOMI

Thorax THORAX. Fanny Fredriksson, leg läkare och doktorand

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Anatomisk strukturlista

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Magistern

Neuro/Rörelse

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng)

Praktisk anatomi DFM3-1

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum Skrivtid 4 timmar

T2-ANATOMI: CNS II VERSION

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Respiration Larynx 1

Blodkärl på hjärtats baksida mellan kamrarna. Löper i sulcus interventricularis posterior. a coronaria sinistra

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II Cirkulation. aorta

OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng...

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2013 KARL

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2015 KARL

THORAX- DEMONSTRATION Termin 3 läkarprogrammet, Linköping

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära HT 2013 KARL

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Klinisk anatomi & rörelselära HT 2010 KARL Institutionen för medicinsk cellbiologi

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III)

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

MR inom onkologin ur radiologens perspektiv

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr.

Huvud / hals-undersökning. Hur får man ordning på röran?

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars

Specifik Rörelselära 1 KARL

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Bäckenets Topografi KARL

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Cirkulation. Hjärtat Artärer, vener, kapillärer Lymfsystemet. Varför har vi hjärt-kärlsystem?

Fonetik I. Talets anatomi

Dela upp svaren i frågorna 1-5 och 6-11 när du lämnar in svaren

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Revbensbågen. Ljumsken

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

Transkript:

Halsens Topografi KARL

Loger Fyra longitudinella loger 1. Viscerala logen 2. Två vaskulära loger 1. Vertebrala logen

Fascior Ytligt: Subcutis (eng. fascia superficialis; fett, platysma Djupt: (eng. fascia profunda) Lat: fascia cervicalis el. colli 1. Lamina superficialis (eng. investing layer) 2. Lamina pretrachealis - benämns fascia buccopharyngealis posteriort. 3. Lamina prevertebralis 4. Carotisskidan

Trianglar 1. Anteriora triangeln 2. Posteriora triangeln (laterala)

Trianglar anteriort 1. Submandibularis 2. Carotis 3. Submentalis 4. Muscularis

Fasciala spatier 1. Spatium pretrachealis- ffa i nedre halsregionen mot superiora mediastinum 2. Spatium retropharyngeusmot bakre superiora mediastinum vidare ner i inferiora mediastinum 3. Spatium prevertebralis ant. om vertebrae genom hela thorax till diafragma

Vener 1. v. jugularis ext (ytlig om m. sternocleidomastoideus) rinner ner i v. subclavia 2. v. jugularis anterior med arcus venosus jugularis rinner ner i v. subclavia 3. v. jugularis interna djupt om m. sternocleidomastoideus rinner ner i v. brachiocephalica. Klaff mest inferiort förhindrar kranial flödesriktning från armen. Obs! Venkateter på höger sida.

Supra- o Infrahyoidala muskler m. stylohyoideus m. diagastricus venter post. innerveras av n. facialis (VII) Infrahyoidala muskler innerveras av ansa cervicalis C1-C3 m.mylohyoideus, m.geniohyoideus m. digastricus venter anterior av n.mylohyoideus del av n.mandibularis (V3)

A. Carotis com. delningsställe Medialt om m. sternocleidomastoidus på C4-nivå (65%), C5 (20%), C2-C3 (15 %). Obs! Communis har normalt inga tidigare förgreningar. Sinus Caroticus Tryck Glomus caroticum- Gaser i blodet i carotisgaffeln

Inferiora Carotis Ext. grenar. 1. A. thyroidea sup ant, försörjer larynx, del av m. scm, gl. thyroidea, delar av infrahyoidala muskler. 2. A. pharyngea asc. post, försörjer pharynxväggen, tonsiller, del av palatum, tuba auditiva. 3. A. lingualis- ant, försörjer tungmuskulatur, tonsilla palatina, epiglottis, munbotten, gl. sublingualis. 4. A. facialis ant, försörjer nedre ansiktet, gom, tonsiller gl. submandibularis

Kranialnerver i halsen N. glossopharyngeus (IX) -Denna nerv tas upp mer i detalj pånhoi. Ni kommer inte se den på halsdissektion. Den skickar dock viscerala sensoriska trådar till glomus caroticum i carotisgaffeln och sinus caroticus. De pharyngeala somatosensoriska trådarna via plexus pharyngeus (nätvärk tillsammans med N.vagus i bakre pharynxväggen) innerverar svalget i oropharynx och översta delen av laryngopharynx där tillsammans med N.vagus (se nästa sida).

N. vagus (X; parasympatisk men motorisk och sensorisk i svalg och struphuvud) Löper posteriort i carotisskidan mellan artär o ven. Somatomotoriska och somatosensoriska pharynxgrenar via plexus pharyngeus. Senoriska grenar till laryngo-pharynx och larynx. Visceral sensorisk gren till glomus caroticum. N. laryngeus sup m.cricothyroidea o sensoriskt superiort om plica vocalis. N. laryngues recurrens alla andra stämbandssmuskler & sensoriskt inferiort om plica vocalis Längst ned i halsen delar den sig i parasympatiska cardiacagrenar (rami cardiaci superiores) se thorax.

Obs! Inga grenar i trigonum caroticum N. accesorius (XI) rundar v. jug. int. Löper ner inferioposteriort innanför m. scm och m. trapezius som den innerverar. Går strax under fascia colli i den posteriora triangeln. N. hypoglossus XII passerar först ut mellan vena. jug. int och a.carotis int. sedan ut över carotiskärlen. Går runt a. occipitalis in under m. diagstricus venter post. in i munbotten (submandibulära triangeln) och innerverar tungan motoriskt.

Ansa cervicalis (C1-C3) radix sup- följer n.hypoglossus, delar går ner mellan a.carotis int. och v. jugulars int i carotisskidan. Möter radix inf. i höjd med C4. Innerverar infrahyoidala muskler.

Larynx o Thyroideaförsörjning: a. thyroidea sup & a. thyroidea inf Innervation: Vagus (X) n. laryngeus sup. slemhinnan ovanför rima glottidis och m. cricothyroideus. n. laryngeus reccurrens slemhinnan nedanför rima glottidis och alla andra stämbandsmuskler.

Vad finns i trianglarna (Hals 1). Trigonum submandibulare: Gl. submandibulare n. hypoglossus (XII) n. mylohyoideus (från V3) a.v. facialis nll. submandibularis Trigonum caroticum: a. carotis communis, ext, int, a. thyroidea sup, a. lingualis, VJI, Kranialnerv X, XI och XII Ansa cervicalis

Hals 2. Nedre halsregionen Artärer och nerver bakom m. scm och i post. triangeln Truncus thyrocervicalis a. thyroidea inf mot körteln a. transversa colli mot m. trapezius och medialt scapula a. suprascapularis bakom clavicula ner i fossa supraoch infraspinata. N. Phrenicus C3-C5 löper ytligt på m. scalenius ant. Plexus brachialis Truncus sup, med et inf. C5-T1

Plexus cervicalis och dess ytliga grenar

Muskler Prevertebrala- Anteriora rami C1-C6 Scaleniusmuskler- Anteriora rami C4-C8 Scaleniusluckor: N. phrenicus C3- C5. Rötterna kommer ut är bakre luckan och nerven går ner i främre luckan.

Subclaviala artärer i halsen a. vertebralis (90 % in i C6) a. thoracica interna (80 %) truncus thyrocervicalis (<60 %) a. thyroidea inf a. cervicalis ascendens a. suprascapularis (anastomos via scapulae) a. transversa colli (oftast direkt från a. subclavia 75%, anastomos via scapulae) Truncus costocervicalis a. intercostalis suprema a. cervicalis profunda

I nedre halsregionen N. vagus går ner framför A. subclavia och lägger sig i posteriort/medialt i ingången till thorax superiora öppning (apertur) N. laryngeus recurrens från vagus dx rundar A. subclavia sin rundar aortabågen N. phrenicus C3-C5- går ner ytligare tillsammans med VJI på m. scalenius ant. (risk för trauma i nedre halsregionen). Fortsätter ner posteriort om V. subclavia in i thorax.

hos 80 % av bef. är inferiora gangliet fuserat med 1:a sup thorakala gangliet-ganglion stellate. 1. Superiora gangliet-postsynaptiskt till -a. carotis int. et ext (periarteriella plexa) vidare uppåt in i huvudet - plexus pharyngeus -nn. cardiacie superiores (cardiopulmonära splankniska nerver till hjärta & lunga) Afferens in genom spinalnerv C1-C4 2. Mediala gangliet- - nn. cardiacie mediales Afferens in genom spinalnerv C5-C6 3. Inferiora gangliet- -a. vertebralis -nn. cardiacie inferiores Afferens in genom spinalnerv C7-T1

Lymfknutor nll. preauriculares o parotisframför öronen, anterolaterala skalpen, övre ansiktet, ögonbrynen och kindarna nll. jugulodigastricus (tonsiller) -pharyngeala tonsillära ringen- -tonsilla palatina, lingulis & pharyngea nll. submandibulares nedre ansiktshalvan, tänder, tunga. nll. submentales- centralt i munbotten nll. prelaryngeales- larynx