Klinisk anatomi & rörelselära HT 2010 KARL Institutionen för medicinsk cellbiologi

Transkript

1 Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära HT 2010 KARL Institutionen för medicinsk cellbiologi Undervisningen är baserad på: Föreläsningar rörelselära, radiologi och topografisk anatomi Gruppövningar deskriptiv anatomi och ytanatomi Demonstrationer av kadaver. Radiologiseminarier De anatomiska strukturer som skall kunnas anges under rubriken strukturlista längst bak i häftet. Rekommenderad lärobok: Essential Clinical Anatomy, Moore, K.L. & Agur, A.M.R. & Dalley, A.F. Fourth Edition (2011) Alternativ: Clinically Oriented Anatomy, Moore, K.L., Dalley, A.F. & Agur, A.M.R. Sixth Edition (2010) Gray s Anatomy for Students, Mitchell, A.W.M, et al., Second Edition (2009) Clinical Anatomy, an Illustrated Review with Questions and Explanations, Snell, R.S., Fourth Edition (2004) Anatomisk Fickordbok, Feneis & Dauber (2006) Atlas: Atlas of Human Anatomy, Volume 1 & 2, Sobotta, 15 th Edition (2009) Grant s Atlas of Anatomy, Agur, A.M.R. et al., 11 th Edition (2005) Atlas of Human Anatomy, Netter, F.H. et al., Fourth Edition Atlas of Anatomy, Tank, P.W & Gest, T.R. (2009) Moment Gruppundervisning: sker i form av radiologiseminarier, gruppseminarier deskriptiv anatomi-rörelselära, ytanatomi bål och dissektioner. Då dessa moment inte kan göras om krävs inte obligatorisk närvaro utan studentens förvärvade kunskaper testat genom muntliga och skriftliga examinationer (se nedan). Radiologiseminarium på UAS. Ansvarig Christina Lundberg. Gruppundervisning på sjukhuset omfattande ffa radiologi på rörelseapparatens strukturer. Som stöd tillkommer förläsningar i avbildningsmetoder. Material för kommer läggas upp på studentportalen. En muntlig/skriftlig dugga (1hp) kommer att avsluta momentet. 1

2 Gruppseminarier Deskriptiv anatomi-rörelselära. Ansvarig Mats Hjortberg. Gruppundervisning (4 x 2h). Momenten omfattar arm, ben, rygg-bål och som underlag för gruppseminarier och inläsning fungerar kompendiet Deskriptiv anatomi handledning. Som stöd fungerar föreläsningar i rörelselära. En muntlig dugga (1 hp) med 10 slumpvist utvalda frågor, 8 svar skall vara korrekta för godkännande, som endast omfattar osteologi, artrologi och myologi, och där stoffet kommer från kompendium och rörelseföreläsningar avslutar momentet. Dissektionskurs. Ansvariga David Berglund, Fanny Fredriksson, Gustav Stålhammar, Pontus Andrén, Nina Farrokhina och Mats Hjortberg. Tolv dissektionspass fördelade på Hals 2st, Arm 2st, Thorax, Buk, Retroperitoneum, Rygg, Bäcken 2 st och Ben 2 st. Varje student kommer dissekera under fyra pass men också vara med på gruppundervisning och eftermiddagsronder på samtliga pass. Ett dissektionspass går till på följande sätt: Sex studenter/bord dissekerar 4-6 h under handledning av en dissektionslärare. De övriga, 12 studenter, förbereder sig teoretiskt antingen enskilt eller tillsammans. Därefter vidtar en gruppgenomgång då de som dissekerat går igenom det de funnit och dissekerat fram med de som förberett sig teoretiskt (halva kursen 9 studenter per bord fördelade på två 30 minuters pass). Slutligen vidtar eftermiddagsrond (EM-rond) då dissektionsläraren förhör sig om att samtliga studenter tillgodogjort sig stoffet. Det sista momentet tar 45 min och halva kursen förhörs åt gången. Det kommer inte finnas möjlighet att göra om dissektioner och EM-ronder ifall man missat något eller några pass men ett muntligt slutförhör (1,5 hp) på den kropp man dissekerat med slumpvis utvalda frågor, 80 % för godkännande avslutar dissektionskursen och inför detta förhör som enbart berör befintliga strukturer på kropparna kommer det finnas gott om tid för övning. Sluttentamen. Omfattar stoffet från föreläsningar avbildningsmetoder och topografi kompletterat med det ni lärt er från dissektioner och ffa lärobok. Strukturer som kan komma upp på tentamen hittar ni strukturlistan nedan. Tentamen omfattar 4,5 hp och godkändgränsen är 60 %. Föreläsningar: kommer spelas in på PodCast så att studenterna får möjlighet att hämta hem de från Studentportealen. Avbildningsmetoder, två föreläsningar Göran Sperber, Institutionen för neurovetenskap. Syftet är att ge en orienterande bild av olika diagnostiska avbildningsmetoder, deras användning och hur de fungerar. Beskrivning: Olika aspekter av avbildningsmetoder tas upp. Bilden som datamängd, tomografisk vs icke tomografisk avbildning, kontrastmedel, tracermetodik. Funktionsprinciper och allmänna synpunkter på tillämpning av: enkel röntgen, datortomografi, gammakamera, SPECT, PET, ultraljud, MRT. 2

3 Allmän Rörelselära, föreläsning Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av ben, leder och muskler och utifrån detta belysa anatomiska orsaker bakom problem gällande nedsatt rörlighet i rörelseapparaten samt vad som händer rent anatomiskt med rörelseapparaten vid fysisk aktivitet. Beskrivning: Benets, ledernas och den tvärstrimmiga muskulaturens principiella anatomiska byggnad. Anatomisk indelning av ben, leder och fogar samt muskulatur. Förklaring av de strukturer som påverkar rörelser såväl rotatoriska som translatoriska samt stabilitet i en led och som vid olika sjukdomstillstånd kan orsaka rörelseinskränkningar. Principen bakom passiv och aktiv insufficiens. Principen bakom statiskt, koncentriskt och excentriskt muskelarbete, aktiv och passiv muskelspänning samt hur fysisk aktivitet (typ av och intensitet) rent anatomiskt kan påverka rörelseapparaten. Övre extremitetens Rörelselära, föreläsning Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, + grupparbete i deskriptiv anatomi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av skuldergördel, armbågsled och hand- samt fingerleder. Att redogöra för hur viktiga ben- och ledstrukturer passivt verkar på lederna i övre extremiteten samt hur musklerna aktivt och passivt verkar med avseende på mobilitet och stabilitet. Beskrivning: Fokus läggs på de ben, ledstruktur och muskler som har en viktig betydelse för nedre extremitetens funktion med avseende mobilitet och stabilitet. Momenten beskriver de i skuldran ingående funktionella lederna; rörelseaxlar, frihetsgrader, ledtyp; ingående ben- och broskstrukturer; bursor; claviculas betydelse för skuldrans rörelse. Skuldergördelns muskler indelade efter funktion och läge: samt scapulas betydelse för överarmens rörelser. De i armbågskomplexet funktionellt ingående lederna, de rörelser som kan utföras i leden, de muskler som böjer resp. sträcker i armbågsleden samt de muskler som pronerar och supinerar underarmen. De i handleden ingående lederna samt rörelserna i handledens leder, de muskler som böjer och sträcker i handleden, ulnarflexion och radialflexion. Fingrarnas leder, fingrarnas långa flexorer, fingrarnas extensormekanism: de långa extensorerna, flexion och extension i PIP- och DIP-leden inklusive de muskler som kontrollerar denna rörelse. Särskilda egenskaper hos tummens leder och de rörelser som kan utföras i dessa leder; thenar- och hypothenarmusklerna. Studenterna övar att på egen eller annans kropp, samt ben och muskelmodell, känna igen och identifiera ben(strukturer) och muskler i armen (inklusive fästen och funktion) 3

4 Nedre extremitetens Rörelselära Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, anatomi + grupparbete i deskriptiv anatomi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av höftled, knäled och fotlederna. Att redogöra för hur viktiga ben- och ledstrukturer passivt verkar på lederna i nedre extremiteten samt hur musklerna aktivt och passivt verkar med avseende på mobilitet och stabilitet. Beskrivning: Fokus läggs på de ben, ledstruktur och muskler som har en viktig betydelse för nedre extremitetens funktion med avseende mobilitet och stabilitet. i höftleden ingående strukturer (os coxae och femur; ligamentens betydelse; femurhalsens betydelse för rörelsemönstret) och höftledens betydelse för kroppens stabilitet, bäckenrörelser, samspelet med lumbalryggen och pelvis den pelviolumbala rytmen. de muskler som verkar på höftleden indelade efter funktion och läge. i knäleden ingående strukturer och viktigaste ligament samt de muskler som verkar på knäleden indelade efter funktion och läge. vristens leder och lederna i foten, musklerna och ligamenten som verkar på vristen samt musklerna som verkar på fotens leder, "stigbygeln" och de ligament som bildar fotvalvet Studenterna övar att på egen eller annans kropp samt ben och muskelmodell, känna igen och identifiera ben(strukturer) och muskler i benet (inklusive fästen och funktion) Ryggens Rörelselära Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, + grupparbete i deskriptiv anatomi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av ryggraden med dess ben, ledstrukturer och muskler. Att redogöra för hur viktiga ben- och ledstrukturers passivt verkar på lederna i ryggraden samt hur musklerna aktivt och passivt verkar med avseende på mobilitet och stabilitet. Beskrivning: Fokus läggs på de ben, ledstruktur och muskler som har en viktig betydelse för ryggens funktion med avseende mobilitet och stabilitet. indelningen av ryggen i cervikal-, thorakal-, och lumbarregioner, antalet kotor i varje region, samt osteologin av en typisk kota för varje region; kotpelarens ligament; begreppen kyfos, lordos och skolios, intervertebraldiskarnas uppbyggnad, skillnaden mellan övre och nedre cervikala columna. den specifika byggnaden av övre cervikala columna - atlas, axis och nacklederna ryggens ytliga och djupa muskler Studenterna övar att på egen eller annans kropp, samt ben och muskelmodeller, känna igen och identifiera ben(strukturer) och muskler i rygg och thorax (inklusive fästen och funktion). Bröstkorgen med ben och muskler samt bukväggens muskler tas inte upp på föreläsningen utan övas in i samband med gruppövning i deskriptiv anatomi samt repeteras i samband med topografiföreläsningar och dissektioner. 4

5 Halsens topografi, föreläsning Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektionerna samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Redogörelse för halsens regioner, loger, fascior, trianglar och fasciala spatier samt halsens ytliga venösa avflöde. Topografisk beskrivning av a. carotis communis, carotisbifurkationen och a. carotis externa med viktig tillhörande förgreningar samt v. jugularis interna och dess förgreningar. Topografisk beskrivning av a. subclavia och dess förgreningar medialt om costa 1 Halsens kärlförsörjning speciellt med avseende på viscerala och muskulära strukturer i halsen. Halsens ytliga och djupa venavflöde. Spottkörtlarnas (gl. submandibularis och gl. sublingualis) läge, utförsgångar och innervation. M. sternocleidomastoideus, scaleniusmusklerna o de supra-och infrahyoidala musklernas läge och relation till kärl & nerver samt dess innervation. CN IX, CNX, CXI och CNXII topografiska gång i halsen och dess innervation av det till halsen tillhörande strukturer. Topografin gällande plexus cervicalis med tillhörande innervation via ansa cervicalis och de perifera nerverna utifrån punctum neurosum. Plexus brachialis proximala del- rami samt trunci- dess och a.v.subclavias relation till scaleniusmusklerna. De i halsen autonoma cervikala gangliernas läge och funktion Lymfavflödet från näs- och munhåla samt tonsiller ner i halsen. Ytliga och djupa cervikala lymfknutor och tillrinningen till dessa knutor från ytliga respektive djupa hals- och huvudregioner. Viktiga kliniska fynd utifrån direkt påverkan på nerver och kärl. Halsens dissektioner 2 dissektionspass följda av genomgångar och eftermiddagsronder ytligt hals: platysma, v jugularis externa, punctum nervosum, m sternocleidomastoideus med CN XI, vagina carotica, a carotic communis, v jugularis interna, CN X, a carotis externa med grenar suprahyoidala muskler, CN XII, gl submandibularis infrahyoidala muskler, ansa cervicalis gl thyroidea, thracheostomi, coniotomi. djupt hals: a subclavia med grenar, plexus brachialis scaleniusmusklerna, n phrenicus, truncus sympaticus. Armens topografi, tre föreläsningar. David Berglund, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Fanny Fredriksson, Inst. f. Kirurgiska vetenskaper & Nicholas Waughlock, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, handkirurgi. 5

6 Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektioner/demonstrationer samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för armens innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Redogörelse för armens regioner, loger, intermuskulära septa och viktiga passager som axillan, fossa cubiti och carpaltunneln. Den segmentella innerveringen av armen Plexus brachialis med sina trunci, divisioner, fasciuli samt perifera slutgrenar samt plexus brachialis topografiska relationer till omgivningen Armens perifera motoriska och sensoriska innervation med tillämpning av Hilton s lag avseende ledinnervation De topografiska förloppen av n. axillaris, n. radialis, n. musculocutaneus, n. medianus och n. ulnaris speciellt med fokus på inklämningssymtom. Armens arteriella försörjning inkluderande det arteriella kollateralsystemet i skuldra/axel, armbåge och hand samt armens ytliga och djupa venavflöde. Armens lymfatiska avflöde. Viktiga kliniska fynd utifrån direkt påverkan på nerver och kärl. Armens dissektioner 2 dissektionspass följda av genomgångar och eftermiddagsronder regio pectoralis, trigonum deltoideopectoralis axilla: begränsningar och innehåll plexus brachialis grennar regio brachii anterior, fossa cubiti, regio antebrachii anterior, regio antebrachii post, manum anterior och posterior med respektive muskler, fascier, nerver, artärer och vener. Thoraxtopografi en föreläsning, Anca Dragomir, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet och patologiska avdelningen UAS. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för thorax indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Översikt över thorax med regio pectoralis, pleura och lungor, övre mediastinum, nedre mediastinum med hjärta och hjärtsäck. Thoraxaperturerna, den superiora och den inferiora med dess begränsningar, strukturer och topografi. Thoraxväggens byggnad med avseende på ben, leder, muskler samt arteriell försörjning, nervinnervation, venöst och lymfatiskt avflöde. Regio pectoralis med fascior och bröstkörtel samt bröstkörtelns kärlförsörjning, innervation och lymfavflöde. Cavitas parietalis med pleurornas topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. Lungornas topografi med förtydligande av skillnader mellan höger och vänster lunga. 6

7 Mediastinums indelning med respektive dels toppgrafiska relationer. Pericardium med dess försörjning och innervation Hjärtats topografi, klaffarnas lägen och auskultationsställen, hjärtrummens projektioner. N. phrenicus förlopp med skillnader mellan höger och vänster sida. Esophagus försörjning och eventuella förträngningsställen. N. vagus förlopp med skillnader mellan höger och vänster sida. Aorta descendens, ductus thoracius och truncus sympaticus innehåll i förlopp i brösthålan. Viktiga topografiska plan i höjd med discus Th 2-3, 4-5 och 8. Överförd smärta från thoraxorganen. Anatomin i anslutning till viktiga kliniska frågeställningar så som hudbedövning, zona zoster, central venkateter, auskultation av lunglober och hjärtklaffar, sternal biopsi, thoracocentes, percardiocentes och nervkompressionssyndrom. Thorax dissektion 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. Thoraxväggen: revben, intercostalrum med ledningsbanor, arteriell försörjning och venöst avflöde, det kvinnliga bröstet med lymfavflöde, thoraxaperturerna. Hjärtat och hjärtsäcken, stora artärer och vener i thorax. Lungorna, lungsäckarna och luftstrupen. Vagus- och phrenicusnerverna. Bukens topografi två föreläsningar, Anca Dragomir, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet och patologiska avdelningen UAS. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för bukregionens indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Översikt över bukens begränsningar, apertura thoracis inferior, bäckeningången, intra- och retroperitoneala viscera. Bukväggens lager med muskler och rectusskidan, dess kärl och nerver samt lymfavflöde. Canalis innguinalis- direkt och indirekt inguinalbråck Peritoneum med lamina parietalis och lamina visceralis, bukhinnestruktureromentum majus & minus, leverligament, recesser och plicor. Cavitas peritonealis med begreppen intra- och retroperitoneala organ samt sekundärt retroperitoneala organ. Bursa omentalis- begränsningar, recesser, förbindelsen med resten av cavitas peritonealis via foramen epiploicum. Tarmkanalens grundläggande embryologi och dess arteriella försörjning utifrån embryologin. 7

8 Tarmkanalens venösa avflöde med porta-cava anastomoser- jfr. med embryonal utveckling. Tarmkanalens lymfavflöde- jfr. med embryonal utveckling. Visceral sympatisk och parasympatiska innervering- jfr. med embryonal utveckling. Överförd smärta-referred pain ifrån bukorganen. Bukens ytanatomiska indelning speciellt planus transpyloricum Magsäckens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. Leverns, pancreas och mjältens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. Duodenums specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. Tunntarmens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. Tjocktarmens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. Radiologiska aspekter på Viscera En föreläsning av Anders Magnusson från radiologen. Syftet: Att visa på radiologiska metoder för att åskådliggöra de viktigaste organen inklusive kärl o nerver i bröst- och bukhåla utifrån direkt kliniska fall. Som underlag fungerar föreläsningarna om avbildningsmetoder, föreläsningarna i thorax och bukens topografiska anatomi samt ett ytanatomiskt gruppseminarium. Bukens dissektion 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. Bukväggen: muskulatur, arteriell försörjning, innervering och lymfavflöde. Mag-tarmkanalen: magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen, appendix, med arteriell försörjning, venöst avflöde, innervering och lymfavflöde. Bukhinnan och bukhålan. Lever (läge och struktur, arteriell och venös försörjning och relation till bukhinnan) och gallblåsan/gallgångerna. Pancreas och mjälten (läge och struktur, arteriell försörjning). Inguinalkanalen, direkt och indirekt hernia. Retroperitonealrummets topografi en föreläsning, Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för retroperitonealrummets indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Retroperitoneums och specifikt njurarnas relation till omgivningen, renala fascior och dess utbredining. Kliniska aspekter avseende abcesser, hemmorage, övermobila njurar, pararenal smärta. Retroperitonealrummets kärlförsörjning, innervation och lymfavflöde. 8

9 Njurens och Binjurens specifika kärlförsörjning med aspekter på variation (utifrån embryologiska orsaker). Ureters topografi, kärlförsörjning och innervation, känsliga passager med aspekter på nefrolit (njursten), uretervariationer och dess inträde i pelvis minor. Somatiska nervers topografiska gång i retroperitoneum. Ytanatomi inkluderande överförd smärta från njurar och ureter. Retroperitonealrummets dissektion 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. Retroperitonealrummets anatomi: binjurarna och njurarna (läge, arteriell försörjning, vanliga variationer i njurarnas anatomi, nerver i bakre bukväggen, njurarnas projektion på bakre bukväggen). Ureter, känsliga passager och vanliga variationer. Ryggens topografi, En föreläsning. Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, anatomi Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektionen/demonstrationen samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för ryggens, ryggmärgshinnornas och ryggmärgens indelning, innervation, kärlförsörjning, samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Ryggmärgens och ryggmärgshinnornas läge och upphängning i ryggraden och dess relation till de perifera segmentella spinalnervrötterna. Den anatomiskt-embryologiska principen över spinalnervernas utträde ur ryggraden. De olika lagren som skall tas i beaktande vid lumbalpunktion och epiduralblockad. Ryggmärgens, cauda equinas och spinalnervrötternas relation till ryggkotorna och viktiga ledstrukturer så som discus intervertebralis och facettleder samt hur skador på ben- och led- strukturer kan påverka ryggmärg, cauda equina och nervrötter. Ryggen arteriella försörjning inkluderande det arteriella kollateralsystemet. Ryggens venösa avflöde med tillhörande venplexa. Ryggradens, diskarna, facettledernas och ryggmärgshinnornas egen segmentella innervation. Den specifika organisationen med avseende på kärl och nerver i regio suboccipitalis i övre cervicalcolumna. Ryggens dissektion/demonstration 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. regio scapularis, regio brachii posterior och regio nuchalis med respektive muskler, fascier, nerver, artärer och vener. regio vertebralis, m erector spinae, ryggens ligament. canalis vertebralis, ryggmärgen, ryggmärghinnorna samt de rum, som åtskiljs av dessa. 9

10 Bäckenets topografi två föreläsningar, Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för bäckenregionens indelning, innervation, kärl-försörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. Beskrivning: Definition av pelvis major och minor, deras utträden och inträden, peritoneala fickor, de viscerala organens lägen, skillnader mellan manlig och kvinnlig pelvis. Fascior i bäckenet, skillnader mellan man och kvinna. Ligamentala infästningen av organen i bäckenbotten, skillnader mellan man och kvinna. Bäckenbottenmuskulaturen genom diafragma pelvis och diafragma urogenitalis, skillnader mellan man och kvinna. Öppningar i bäckenbotten för passage av kärl och nerver speciellt canalis obturatorius, foramen ischiadicus major och minor, N. pudendus topografiska gång med avseende på pudendusblokad. Den pelvina regionens kärlförsörjning utifrån a. iliaca interna inkluderande anastomoser med omkringliggande kärl. Det venösa avflödet specifikt inriktat på plexa runt organen. Den viscerala sympatiska och parasympatiska innervationen i bäckenregionen. Bäckenregionens lymfatiska avflöde. Bäckenets dissektioner 2 dissektionspass följt av genomgångar och eftermiddagsronder. Bäckenväggen och bäckenbotten (skelett och muskler), bäckenmått. Bäckenets artärer och nerver. Ändtarmen (arteriell försörjning, venöst avflöde, lymfavflöde, innervering). Kvinnliga könsorgan (ovarium, uterus, vagina, könsöppningen), inklusive blodförsörjning och innervering. Manliga könsorgan (testikeln, bitestikeln, sädesledare, prostata, penis), inklusive blodförsörjning och innervering. Benets topografi två föreläsningar, David Berglund, Institutionen för Medicinsk Cellbiologi och Fanny Fredriksson Inst f. Kirurgiska vetenskaper. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektioner/demonstrationer samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för benets indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. 10

11 Beskrivning: Redogörelse för benets regioner, loger, intermuskulära septa och viktiga passager och områden som canalis femoralis, trigonum femorale, canalis adductorius, fossa poplitea och dorsalt om malleolus medialis. Den segmentella innerveringen av benet. Plexus lumbalis och plexus saccralis och deras topografiska relationer till omgivningen Benets perifera motoriska och sensoriska innervation med tillämpande av Hilton s lag avseende ledinnervation. De topografiska förloppen av n. cutaneus femoris lateralis, n. femoralis, n. obturatorius, n. gluteus superior, n. gluteus inferior, n. ischiadicus, n. tibialis, n. fibularis communis, n. fibularis profundus och n.fibularis superficialis Benets arteriella försörjning inkluderande det arteriella kollateralsystemet i höftled, knäled och fot samt armens ytliga och djupa venavflöde. Benets lymfatiska avflöde. Benets dissektioner 2 dissektionspass följt av genomgångar och eftermiddagsronder. regio femoris anterior med respektive muskler, fascier, nerver, trigonum femoralis begränsning och innehåll, canalis adductorius, a, v, femoralis med grennar, v saphena magna regio femoris medialis med respektive muskler, fascier, a v n obturatoria, regio glutea, foramen suprapiriformis och infrapiriformis med begränsning och innehåll, regio femoris posterior, fossa popliteea, regio cruris anterior, lateralt och posteriort med respektive muskler, fascier, nerver, artärer och vener. STRUKTURLISTA KARL som studenterna ska kunna i samband med KARL-kursen Del Hals och Arm OSTEOLOGI Columna vertebralis vertebrae cervicales foramen transversarium processus spinalis processus transversus Os hyoideum corpus cornu minus cornu majus Costae costae I-II Sternum manubrium sterni Os temporale processus mastoideus Mandibula A. corpus mandibulae foramen mentale pars alveolaris B. ramus mandibulae angulus mandibulae processus condylaris caput mandibulae collum mandibulae processus coronoideus foramen mandibulae canalis mandibulae 11

12 incisura mandibulae Scapula spina scapulae fossa supraspinata/infraspinata acromion processus coracoideus cavitas glenoidalis tuberculum infraglenoidale tuberculum supraglenoidale incisura scapulae Clavicula Humerus caput humeri collum anatomicum collum chirurgicum tuberculum majus crista tuberculi majoris tuberculum minus crista tuberculi minoris sulcus intertubercularis corpus humeri tuberositas deltoidea sulcus nervi radialis condylus humeri capitulum humeri fossa olecrani trochlea humeri fossa coronoidea epicondylus medialis/ lateralis ARTHROLOGISTRUKTURER Skuldergördelns och armens leder art. sternoclavicularis art. acromiocalvicularis art. humeri (Art. humeroscapularis) labrum glenoidale bursa subacromialis bursa subdeltoidea ligg. glenohumeralia lig. coracohumerale art. cubiti art. humeroradialis art. humeroulnaris Radius caput radii collum radii corpus radii tuberositas radii processus styloideus radii Ulna olecranon incisura trochlearis processus coronoideus tuberositas ulnae corpus ulnae caput ulnae processus styloideus ulnae Carpus os scaphoideum os lunatum os triquetrum os pisiforme os trapezium os trapezoideum os capitatum os hamatum ossa sesamoidea Metacarpus ossa metacarpalia I-V basis, corpus, caput Ossa digitorum manus phalanx proximalis phalanx media phalanx distalis basis phalangis corpus phalangis caput phalangis art. radioulnaris proximalis lig. collaterale ulnare/radiale lig. annulare radii bursa olecrani art. radioulnaris distalis membrana interossea antebrachi art. radiocarpea canalis carpalis art. mediocarpea art. carpometacarpales art. carpometacarpalis pollicis art. metacarpophalangeales art. interphalangeale manus MYOLOGISTRUKTURER Halsens muskler Platysma m. sternocleidomastoideus 12

13 mm. scaleni anterior, medius et posterior m. longus capitis m. longus colli Infrahyoidala muskler m. sternohyoideus m. omohyoideus m. sternothyroideus m. thyrothyroideus Suprahyoidala muskler m. digastricus m. stylohyoideus Skuldergördelns och armens muskler m. pectoralis major m. pectoralis minor m. serratus anterior m. deltoideus m. supraspinatus m. infraspinatus m. subscapularis m. teres major m. teres minor m. biceps brachii caput longum caput breve aponeurosis m. biceps brachii m. coracobrachialis m. brachialis m. triceps brachii caput longum caput laterale caput mediale m. pronator teres m. palmaris longus aponeurosis palmaris m. flexor carpi radialis m. flexor carpi ulnaris m. flexor digitorum superficialis m. flexor digitorum profundus m. flexor pollicis longus m. pronator quadratus m. brachioradialis m. extensor digitorum aponeurosis dorsalis m. extensor digiti minimi m. extensor carpi ulnaris m. extensor carpi radialis longus et brevis m. abductor pollicis longus m. extensor pollicis longus m. extensor pollicis brevis m. extensor indicis m. supinator m. abductor pollicis brevis m. flexor pollicis brevis m. extensor pollicis brevis m. opponens pollicis m. abductor digiti minimi m. flexor digiti minimi m. opponens digiti minimi mm. interossei dorsales et ventrales mm. lumbricales retinaculum extensorum retinaculum flexorum BLODKÄRL & LYMFKÄRL Halsens blodkärl a. carotis communis a. carotis interna a. carotis externa a.v. thyroidea superior a.v. laryngea superior v. retromandibularis v. jugularis interna plexus pharyngeus vv. pharyngeae v. jugularis externa a.v. subclavia a. vertebralis a.v. thoracica interna vv. thyroideae media truncus thyrocervicalis a.v. thyroidea inferior a.v. laryngea inferior truncus costocervicalis v. jugularis anterior arcus venosus juguli nll. cervicales superficiales nll. cervicales profundi nll. supraclaviculares truncus jugularis Skuldergördelns och armens kärl a.v. subclavia a.v. suprascapularis (artären via truncus thyrocervicalis alt. a. subclavia) a.v. transversa colli a.v. axillaris a. thoracica suprema a.v. thoracoacromialis (tömmer sig i v. axillaris alt. v. subclavia) a.v. thoracica lateralis a. subscapularis a. thoracodorsalis a. circumflexa scapulae a. circumflexa humeri anterior et posterior a.v. brachialis a.v. profunda brachii a. collateralis ulnaris superior et inferior a. collateralis radialis a.v. radialis 13

14 a. recurrens radialis ramus carpeus dorsalis a. princeps pollicis arcus palmaris profundus a.v. ulnaris a. recurrens ulnaris rete articulare cubiti a. interossea communis a. interosseus anterior a. interosseus posterior arcus palmaris superficialis aa. digitales palmares communis aa. digitales palmares propria v. cephalica v. basilica v. mediana cubiti (Hos 20 % v. mediana basilica resp. v. mediana cephalica) n.accessorius n.hypoglossus nn. cervicales rami dorsales n. suboccipitalis n. occipitalis major rami ventrales plexus cervicalis ansa cervicalis (punctum nevrosum) n. occipitalis minor n. auricularis magnus n. transversus colli nn. supraclaviculares n. phrenicus n. vagus n. laryngeus superior n. laryngeus recurrens n. accessorius truncus sympathicus ganglion cervicale superior ganglion cervicale medium ganglion cervicale inferius/stellatum Skuldergördelns och armens nerver plexus brachialis truncus superior, medius et inferior pars supraclavicularis n. dorsalis scapulae n. thoracicus longus n. suprascapularis pars infraclavicularis fasciculus lateralis, medialis et posterior n. pectoralis med. et lat. n. musculocutaneus n. cutaneus antebrachii lateralis n. cutaneus brachi medialis n. cutaneus antebrachii medialis n. medianus v. mediana antebrachi nll. cubitales nll. axillares nll. lateralis (humeri) nll. centrales nll. apicales nll. supraclaviculares nll. infraclaviculares truncus subclavicus NERVER och relaterade strukturer Halsens nerver radix medialis radis lateralis rami musculares n. interosseus anterior ramus palmaris n. mediani n. ulnaris rami muscularis ramus palmaris n. ulnaris ramus dorsalis n. ulnaris n radialis ramus profundus n. radialis ramus superficialis n. radialis n. interosseus posterior n thoracodorsalis nn. subscapulares n axillaris n. cutaneus brachii lateralis superior ÖVRIGT Hals (regiones colli) regio colli anterior trigonum submandibulare trigonum caroticum regio sternocleidomastoidea fossa supraclavicularis minor regio colli lateralis fossa supraclavicularis major regio colli posterior Arm (regiones membri superiores) trigonum deltoideopectorale (Mohrenheims fossa) axilla regio deltoidea regio brachii ant. et. post regio cubitii ant. et. post fossa cubitalis regio antebrachi ant. et. post 14

15 regio manus dorsalis et palmaris Viscera Hals larynx epiglottis prominentia laryngea (Adamsäpplet) cartilago thyroidea cartilago cricoidea trachea glandula thyroidea glandula parathyroidea pharynx pars laryngea m. constrictor pharyngis inferior esophageus pars cervicalis Del Thorax & Buk Osteologi Columna vertebralis vertebrae cervicales vertebrae thoracicae vertebrae lumbales Costae costae verae costae spuriae os costale caput costae angulus costae sulcus costae arcus costalis Sternum manubrium sterni incisura jugularis angulus sterni corpus sterni processus xiphoideus Arthrologi art. costovertebrales art. sternocostales art. costochondrales synchondrosis sternales lig. inguinale arcus iliopectineus symphysis pubisa Myologi mm. intercostales externi mm. intercostales interni mm. intercostales intimi diaphragma pars lumbalis hiatus aorticus hiatus esophageus pars costalis pars sternalis centrum tendineum foramen venae cavae m. rectus abdominis vagina m. recti abdominis (rectusskidan) linea alba linea arcuata intersectiones tendineae m. obliquus externus abdominis lig. inguinale lig. lacunare anulus inguinalis superficialis m. obliquus internus abdominis m. cremaster m. transversus abdominis tendo conjunctiva fascia transversalis annulus inguinalis profundus canalis inguinalis Blodkärl & Lymfkärl Thoraxkärl truncus pulmonalis aa. pulmonales aorta ascendens arcus aortae aorta descendens truncus brachiocephalicus a. carotis communis sin. a. subclavia sin a.v. thoracica interna aa. & vv. intercostales anteriores et posteriors v. cava superior v. azygos v. hemiazygos v. hemiazygos accessoria vv. brachiocephalicae v. cava inferior vv. pulmonales nll. axillares nll. pectorales nll centrales 15

16 nll apicales nll. parasternales ductus thoracicus Bukkärl aorta abdominalis truncus coeliacus a. hepatica communis a. hepatica propria a. hepatica dx. a. hepatica sin. a. cystica a. gastrica dx a. gastroduodenalis a. gastroomentalis dx. (a. gastroepiploica dx.) a. pancreaticoduodenalis sup. a. lienalis a. gastroomentalis sin. (a. gastroepiploica sin.) a. gastrica sin a. mesenterica sup. a. pancreaticoduodenalis inf. a. ileocolica a. appendicularis a. ascendens a. colica dx. a. colica media aa. jejunales aa. ilei a. mesenterica inf. a. colica sin. aa. sigmoideae a. rectalis sup. v. porta v. mesenterica sup. v. mesenterica inf. v. lienalis v. cava inferior vv. hepaticae aa. & vv. lumbales a.v. epigastrica superior a.v. ovarica/testicularis a.v phrenica inf. a. suprarenalis sup. a. suprarenalis media. a.v. renalis a. suprarenalis inf. v. suprarenalis a.v. epigastrica inferior v. thoracoepigastrica ductus thoracicus cisterna chyli truncus intestinales nll. preaorticus nll. coelica nll. mesenterica sup. nll. mesenterica inf. Truncus lumbares dx. et sin. nll. lumbares nll. mesenterica inf. nll. iliaca communes nll. iliaca interni nll. iliaca externi Nerver n. vagus dx. et sin. (parasympatisk) n. laryngeus recurrens n. phrenicus dx. et sin. ganglion stellate (cervicothoraciae; Sympatisk) truncus sympathicus (sympatisk) plexus cardiaca (parasympatisk o sympatisk) plexus pulmonalis (parasympatisk o sympatisk) plexus esophagus (parasympatisk o sympatisk) n. splanchnicus major (sympatisk) n. splanchnicus minor (sympatisk) n. splanchnicus imus (sympatisk) ganglion celiaca (sympatisk) periarteriella plexa plexus celiacus (parasympatisk o sympatisk) plexus renales (parasympatisk o sympatisk) plexus intermesentericus (parasympatisk o sympatisk) ganglion aorticorenalia (sympatisk) nn. splanchnici lumbales (sympatisk) ganglion mesenterica sup. (sympatisk) ganglion mesenterica inf. (sympatisk) nn. splanchnici pelvina (parasympatisk) nn.thoracici rami dorsales rami ventrales nn.intercostales n. subcostalis nn. lumbales rami dorsales rami ventrales n. iliohypogastricus n. ilioinguinalis n. genitofemoralis ramus genitalis Viscera + övrigt Thorax (regiones pectoris) regio infraclavicularis regio mammaria regio axillaris fossa axillaris linea mediana anterior linea parasternalis linea mamillaris (medioclavicularis) 16

17 linea axillaris Buk (regiones abdominis + planum) regio epigastrica regio hypochondriaca dx. et sin. regio lateralis dx. et sin. regio umbilicalis regio inguinalis dx. et sin. regio pubica quadratus superior dx. et sin. quadratus inferior dx. et sin. planum midclaviculare planum subcostale planum intertuberculare planum interspinale planum mediane planum transumbilicale planum transpyloricum Thorax cor pericardium pulmo: fissurae, lobi, hilum pleura parietalis, pleura visceralis recessus costodiaphragmaticus bronchi principales trachea esophagus thymus Buk peritoneum parietale peritoneum viscerale extraperitonealt fett fascia transversalis fascia profunda fascia superficialis pars adiposa (Camper s fascia) fascia superficialis pars membranacea (Scarpas fascia) plica umbilicale mediana, mediala et laterala oesophagus gaster cardia, fundus, corpus, pylorus curvatura major omentum majus curvatura minor omentum minus bursa omentalis foramen epiploicum mesenterium plica umbilicale mediana, mediala et laterala hepar lobus. dx, sin, caudatus, quadrates porta hepatis lig. falciforme, hepatis, lig. teres hepatis, lig. coronarium hepatis, ligg. triangulare area nuda vesica fellea ductus hepaticus communis, ductus cysticus, ductus choledochus m. sphincter ampullae (m. sphincter of Oddi) pancreas caput pancreatis, processus uncinatus corpus pancreatis cauda pancreatic ductus pancreaticus (Wirsung s) ductus pancreaticus accessories (Santorini s) duodenum pars superior, pars descendens, papilla duodeni major papilla duodeni minor pars horizontalis pars ascendens lig. suspensorium duodeni intestinum tenue jejunum ileum mesenterium colon caecum appendix vermiformis colon ascendens colon transversum mesocolon transversum colon descendens colon sigmoideum mesocolon sigmoideum haustra coli plica semilunaris taeniae coli, appendices epiploic ren capsula adiposa fascia renalis glandula suprarenalis ureter vesica urinaria rectum 17

18 Del Rygg-Bäcken-Ben OSTEOLOGI Nacke och rygg Columna vertebralis vertebrae cervicales vertebra prominens vertebrae thoracicae vertebrae lumbales vertebrae sacrales vertebrae coccygeae Vertebra corpus vertebrae foramen vertebrale canalis vertebralis arcus vertebrae pediculus lamina incisura vertebralis superior incisura vertebralis inferior foramen intervertebrale processus spinosus processus transversus processus costarius processus articularis Atlas arcus anterior fovea dentis arcus posterior Axis dens Os sacrum basis ossis sacri promontorium foramina intervertebralia foramina sacralia canalis sacralis Os coccygis Os occipitale foramen magnum squama occipitalis condylus occipitalis protuberantia occipitalis externa linea nuchae superior linea nuchae inferior Bäcken och Ben Os coxae foramen obturatum (obturatorium) acetabulum Os ischii corpus ossis ischii ramus ossis ischii tuber ischiadicum spina ischiadica ncisura ischiadica major incisura ischiadica minor Os pubis ramus superior ossis pubis tuberculum pubicum ramus inferior ossis pubis symphysis pubis corpus ossis pubis pecten ossis pubis Os ilium corpus ossis ilii ala ossis ilii crista iliaca spina iliaca anterior superior spina iliaca anterior inferior spina iliaca posterior superior spina iliaca posterior inferior fossa iliaca Pelvis pelvis major pelvis minor linea terminalis diameter transversa 18

19 diameter obliqua diameter conjugata (Conjugata vera) inclinatio pelvis arcus pubis angulus subpubicus basis phalangis corpus phalangis caput phalangis Femur caput femoris collum femoris trochanter major trochanter minor corpus femoris linea aspera condylus medialis epicondylus medialis condylus lateralis epicondylus lateralis Patella Tibia condylus medialis condylus lateralis corpus tibiae tuberositas tibiae malleolus medialis Fibula caput fibulae corpus fibulae malleolus lateralis Tarsus calcaneus tuber calcanei sustentaculum tali talus caput tali trochlea tali os naviculare os cuneiforme mediale os cuneiforme intermedium os cuneiforme laterale os cuboideum Metatarsus ossa metatarsalia I-V basis corpus caput Ossa digitorum pedis phalanx proximalis phalanx media phalanx distalis ARTHROLOGI Nacke och rygg art. atlantooccipitalis art. atlantoaxialis lig. apices dentis ligg. alaria lig. cruciforme atlantis lig. transversum atlantis fasciculus longitudinalis membrana tectoria disci intervertabrales anulus fibrosus nuclueus pulposus art. zygoapophysiales lig. longitudinale anterius lig. longitudinale posterius ligg. flava lig. nuchae lig. supraspinale lig. interspinale lig. intertransversarium art. costovertebrales art. sacroiliaca lig. iliolumbale ligg. saccroiliaca ventralia ligg. saccroiliaca interossea ligg. saccroiliaca dorsalia lig. sacrotuberale lig. sacrospinale foramen ischiadicum majus foramen ischiadicum minus art. sacrococcygea lig. inguinale arcus iliopectineus symphysis pubis membrana obturatoria lacuna vasorum lacuna musculorum canalis femoralis Bäcken och ben art. coxae labrum acetabulum lig. capitis femoris lig. iliofemorale lig. ischiofemorale lig. pubofemorale art. genu 19

20 lig. patellae lig. collaterale tibiale (mediale) lig. collaterale fibulare (laterale) lig. cruciatum anterius lig. cruciatum posterius meniscus medialis meniscus lateralis bursa prepatellaris bursa suprapatellaris bursa infrapatellaris art. tibiofibularis syndesmosis tibiofibularis membrana interossea cruris art. talocruralis lig. mediale (deltoideum) lig. laterale lig. talofibularis anterior lig. talofibularis posterior lig. calcaneofibularis art. subtalaris art. tarsi transversa art. talonavicularis art. calcaneocuboidea lig. plantare longum lig. calcaneonaviculare plantare lig. cuboideonaviculare plantare art. tarsometatarseae art. metatarsophalangae art. interphalangae pedis MYOLOGI Ryggens muskler m. trapezius m. splenius capitis et cervicis m. latissimus dorsi fascia thoracolumbalis m. levator scapulae mm. rhomboidei m. serratus post sup. et inf. m. quadratus lumborum m. erector spinae m. iliocostalis m. longissimus m. spinalis mm. transversospinales m. semispinalis capitis mm. multifidi mm. interspinales mm. intertransversarii mm. intercostales externi mm. intercostales interni mm. intercostales intimi Nackrosetten m. rectus capitis anterior m. rectus capitis posterior major m. rectus capitis posterior minor m. rectus capitis lateralis m. obliquus capitis superior m. obliquus capitis inferior Bäckenets och Benets muskler m. iliopsoas m. psoas major m. iliacus m. sartorius m. quadriceps femoris m. rectus femoris m. vastus medialis m. vastus intermedius m. vastus lateralis m. gracilis m. adductor magnus m. adductor longus canalis adductorius hiatus adductorius m. adductor brevis m. pectineus m. obturatorius externus m. obturatorius internus fascia lata septum intermusculare femoris laterale septum intermusculare femoris mediale hiatus saphenus m. tensor fasciae latae tractus iliotibialis m. gluteus maximus m. gluteus medius m. gluteus minimus m. piriformis foramen suprapiriforme foramen infrapiriforme m. gemelli sup/inf. m. quadratus femoris m. semimembranosus m. semitendinosus m. biceps femoris caput longum caput breve m. popliteus m. tibialis anterior m. extensor digitorum longus et brevis m. extensor hallucis longus et brevis m. fibularis longus och brevis m. triceps surae m. gastrocnemius m. soleus m. tibialis posterior m. flexor digitorum longus m. flexor hallucis longus 20

21 fascia cruris aponeurosis plantaris fascia dorsalis pedis retinaculum extensorum retinaculum fibularis retinaculum flexorum BLODKÄRL & LYMFKÄRL Ryggens kärl a.vertebralis a. cervicalis ascendens a. cervicalis profunda aa. intercostales ramus anterior et posterior a. subcostalis ramus anterior et posterior aa. lumbares ramus anterior et posterior a. iliolumbaris aa.saccralia medialis a.spinalis anterior aa. apinales posterior aa. segmentales medullaris plexus venosus externa plexua venosus interna nll. axillaris nll. subscapulares nll centrales nll apicales nll. inguinales superficiales Bäckenets kärl a.v. ovarica/testicularis a.v. epigastrica inferior a.v. iliaca interna a.v. obturatoria a.v. umbilicales a. uterina a.v. glutea superior a.v. glutea inferior a.v. pudenda interna nll. inguinale superficiales nll. iliaci externi nll. iliaci interni nll. iliaci communes nll. lumbales nll. saccrales nll. mesenterica inferiores trunci lumbales Benets kärl a.v. iliaca externa a.v. femoralis a.v. epigastrica superficialis a.v. circumflexa ilium superficialis a.v. pudenda ext. a.v. profunda femoris a.v. circumflexa femoris med./lat. a.v. poplitea a.v. tibialis anterior a.v. tibialis posterior a.v. fibularis a.v. dorsalis pedis v. saphena magna v. saphena parva arcus venosus dorsalis pedis nll. inguinales superficiales nll. poplitei nll. inguinales profundi NERVER Ryggens nerver n.accessorius n. dorsalis scapuale nn. cervicales rami dorsales n. suboccipitalis n. occipitalis major nn.thoracici rami dorsales nn. lumbales rami dorsales rami ventrales spatium epidurale spatium subdurale arachnoidea mater spatium subarachnoideum pia mater lig. denticulatum medulla spinalis intumescentia cervicalis/lumbosacralis nn. spinales cauda equina filum terminale Bäcken- och bennerver n. subcostalis ramus cutaneus lateralis n. genitofemoralis ramus femoralis et genitalis n. iliohypgastricus ramus cutaneus lateralis nn. lumbales rami dorsales nn. clunium superiores rami ventrales plexus lumbalis n. cutaneus femoris lateralis n. femoralis n. saphenus n. obturatorius nn. saccrales rami dorsales 21

22 nn. clunium medi rami ventrales plexus sacralis n. gluteus superior n. gluteus inferior n. cutaneus femoris posterior nn. clunium inferiores n. ischiadicus n. fibularis communis n. fibularis profundus n. fibularis superficialis n. tibialis n. suralis n.plantaris medialis n. plantaris lateralis n. pudendus nn. rectales inferiores nn. perineales n. coccygeus Ryggen (regiones dorsi) regio colli posterior regio vertebralis regio saccralis regio scapularis regio infrascapularis regio lumbalis linea mediana posterior linea scapularis Bäckenbotten (regiones perinealis) regio analis regio urogenitalis Ben (regiones membri inferiores) regio glutea regio femoris ant. et. post. trigonum femorale regio genus ant. et. post. fossa poplitea regio cruris ant. et. post. regio pedis dorsalis et. plantaris regio calcanea Viscera och övrigt ren margo lateralis et medialis facies anteriot et posterior extremitas superior et inferior hilus renalis sinus renalis capsula adiposa capsula fibrosa fascia renalis glandula suprarenalis ureter pars abdominalis pars pelvina vesica urinaria apex, corpus, fundus, cervix trigonum vesicae rectum flexura sacralis flexura perinealis ampulla recti plica transversalis recti canalis analis m. sphinkter ani internus columnae anales zona hemorrhoidalis m. sphincter ani externus anus fascia pelvis parietale arcus tendineus fascia pelvis fascia pelvis viscerale fascia endopelvina centrum tendineum perineae (corpus perineum) arcus tendineus m. levatores ani diafragma pelvis m. coccygeus m. levator ani m. puborectalis m. pubococcygeus m. pubovaginalis alt. levator prostatae m. iliococcygeus fossa ischiorectalis (fossa ischioanalis) canalis pudendalis (Alcock s kanal) diafragama urogenitale spatium perinei profundum m. transversus perinei profundus m. sphincter urethrae externus (+ urethrovaginal sfinker hos kvinnan, hos mannen även anteriort på prostata) membrana perinei (fascia profunda) spatium perinei superficialis m. transversus perinei superficialis m. ischiocavernosus m. bulbospongiosus Colles fascia (fascia superficialis) Kvinna excavatio vesicouterina excavatio rectouterina ovarium mesovarium lig. ovarii proprium lig. suspensorium ovarii tuba uterina infundibulum, ampulla, isthmus, pars uterina 22

23 mesosalpinx uterus corpus, fundus, isthmus, cervix lig. pubovesicale lig. transversum cervicis alt. cardinale mesometrium, lig. latum uteri lig. teres uteri ligg. sacrouterina vagina paries anterior et posterior columna rugarum labia minora labia majora mons pubis hymen Man scrotum tunica dartos (från fascia superficialis) fascia spermatica externa (från m. obl. ext. abd.) m. cremaster & fascia cremasterica (från m. obl. int. abd.) fascia spermatica interna (från fascia transversalis) tunica vaginalis (från peritoneum parietale) testis epididymis, ductus epididymidis ductus deferens funiculus spermaticus vesicula seminalis excavatio rectovesicalis lig. puboprostaticum septum rectumvesicale prostata basis, apex, facies anterior et posterior ductus ejaculatorius glandula bulburethralis penis radix, corpus, glans, preputium corpus cavernosum corpus spongiosum urethra masculine pars prostatica, pars membranacea, pars spongiosa 23