RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

Transkript

1 RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 EWA GRÖNLUND VT-13 SKELETTET Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå 1

2 Benvävnad Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen Epifys (ände) Epifysskiva (epifyslinje) tillväxtzon Diafys (skaft) Kompakt ben Spongiöst ben Röd benmärg Märghåla Gul benmärg Periost Bild 7.1 Rörben (lårbenet) i genomskärning, (Människokroppen, Sand 2006) Benceller Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll Figure 4. An osteoclast, osteoblasts and osteocytes (across the bottom) Källa: The National Institutes of Health (NIH) Uppbyggnad av skelettet påverkas av bl.a. -Hormoner (GH, T3, könshormoner) - Fysisk aktivitet Nedbrytningen av skelettet påverkas av bl.a. -Hormoner (PTH) -Fysisk inaktivitet 2

3 Tillväxt Epifysskivan Tillväxthormon (GH) Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1) Thyroideahormon Könshormon (progesteron, testosteron) Behinnan (periostet) -Isolerar och skyddar benet -Upphängningsanordning för kärl och nerver till benet -Fäste för ledkapslar och senor -Rik på sensoriska nerver Benindelning Rörben (ben, armar) Korta ben (handlov ochvrister) Platta ben (bäcken, bröstkorg och skalle) Oregelbundna ben (kotor) Os=ben (sing.) Ossa= ben (plur.) 3

4 Fästen för muskler och ligament Anatomisk nomenklatur Tuberositas Trochanter Tuberculum Epichondylus (epikondyl) Processus Beskrivning Skrovlighet Benknöl Liten knöl Utbuktning på kondyl Utskott Bidrar till ledformationer Anatomisk nomenklatur Caput Condylus (kondyl) Beskrivning Huvud Ledknapp Passager för kärl och nerver i benvävnaden Anatomisk nomenklatur Sinus Foramen Beskrivning hålighet Häl 4

5 SKALLEN = CRANIUM Os frontale pannbenet Os parietale - hjässbenet Os nasale näsbenet Os occipitale nackbenet Os zygomaticum okbenet Maxilla överkäksbenet Mandibula- underkäksbenet Foramen magnum stora nackhålet i nackbenet Foramen magnum =Stora nackhålet ORBITA = ÖGONHÅLA SUTURER=BENSÖMMAR FRÄMRE FONTANELLEN RYGGRADEN = COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII Halskotor, Halsrygg Vertebrae thoracicae ThI-ThXII Bröstkotor, Bröstrygg Vertebrae lumbales LI-LV, Ländkotor, Ländrygg Os sacrum, korsbenet, Korsryggen Os Coccygis, coccyx svansbenet (vertebrae coccygea) 5

6 1. Halsryggslordosen 3. Ländryggslordosen 4. Bröstryggskyfosen Scolios Kota = vertebra, kotor = vertebrae 1. Processus spinosus, taggutskottet 2. Arcus vertebrae (vertebralis)kotbågen 3+9Processus transversus, tvärutskottet 4.Foramen vertebrale, kothålet 6. Corpus vertebrae, kotkroppen Atlas Axis, dens axis Foramen intervertebrale (foramina intervertebralia) = mellankotshål Discus intervertebralis = mellankotsskiva 6

7 THORAX = BRÖSTKORG Revben, costa I-XII, costae I-VII fäster direkt på sternum VIII-X indirekt på sternum, bildar revbensbågen, arcus costalis XI-XII slutar fritt i bålväggen Sternum, bröstbenet Clavicula = nyckelbenet, scapula = skulderbladet acromion Humerus = överarmsbenet Caput humeri Collum anatomicum Collum chirurgicum Lat. Med. Epikondyler (lat + med) 7

8 Ulna = armbågsbenet, radius = strålbenet olecranon 1 2 Handen = Manus 1. Falangben a.distal b.medial c.proximal 2. Metacarpalben, mellanhandsben 3. Carpalben handlovsben 8st varav båtbenet är ett 4. Os scaphoideum båtbenet 5. Radius 6. Ulna Handens fingrar benämns I-V och räknas från tummen Bilden hämtad från Pelvis = bäcken G H I A. Os ilium tarmbenet B. Os sacrum korsbenet C. Acetabulum höftledspannan D. Os pubis blygdbenet E. Symfysen (symphysis pubica) blygdbensfog F. Os Ischii sittbenet G. Crista ilica höftbenskammen H. Spina ilica superior I. Sacro-iliacaled (articulatio sacroiliaca) A+D+F= Os coxa höftben 8

9 Könsbetingade skillnader i bäckenformen Märks tydligt först efter puberteten Kvinnliga bäckenet är rymligare, lägre och bredare Bäckeningången mer hjärtformad hos mannen och mer oval hos kvinnan Bäckenutgången är trängre hos mannen eftersom sittbenens utskott sitter närmare varandra än hos kvinnan C Lat. A B D Med. E Femur = lårben (sett bakifrån) A. Caput femoris lårbenshuvud B. Collum femoris lårbenshals C. Trochanter major D. Trochanter minor E. Femurkondyler (lat. och med.) Tibia = skenben, fibula = vadben Laterala och mediala Malleolerna (malleolus lateralis och medialis) 9

10 Fot = pes, pedis Vristben tarsalben 7st varav hälbenet = calcanus och språngbenet är två. Mellanfoten metatarsalben Tåben falangben (se handen) Fotens tår och mellanfotsben benämns I-V och räknas från stortån. LEDER LEDER Articulatio Förbindelse mellan ben -Synovialled - äkta led -Fog Fibrös förbindelse Broskförbindelse 10

11 Synovialled Ledhuvud med ledbrosk (brosk=chondros) Ledpanna med ledbrosk! Broskskiva disk, menisk Synovialmembran omger leden, synovialvätska ledvätska minskar friktion förser brosket med näring Ledkapsel Ledband förstärker leden inuti eller/och utanför leden Bursa slemsäck hindrar friktion mellan sena/muskel och ben Bild 7.5 a Schematisk teckning av en synovialled. (Människokroppen, Sand 2006) Synovialleder Kulled Gångjärnsled och Vridled Axelleden Caput humeri (ledhuvud) och cavitas glenoidalis (ledpanna) bildar leden Kapseln är slapp, nästan ingen förstärkning av band Acromion och processus bildar ledens tak Ledpannan är fyra gånger mindre än ledhuvudet Kroppens mest rörliga led Kulled 11

12 Armbågsleden Humerus, ulna och radius ligger i samma kapsel och består av tre leder Humerus och ulna ledar mot varandra genom olecranon (ledpanna) och mediala humeruskondylen (ledhuvud). Gångjärnsled. Laterala humeruskondylen och radius ledar mot varandra. (Tveksam kulled.) Radius och ulna ledar mot varandra. Vridled. Höftleden Caput femoris är ledhuvud och acetabulum ledpanna Stor rörelseförmåga Säkras med kraftiga och talrika muskler Kulled Knäleden Femurkondylerna ledhuvud Tibia ledpanna Patella knäskålen Menisker lat. och med. Korsband främre och bakre Kollateralligament lat. och med. Patellarsenan Gångjärnsled 12

13 MUSKLER m.=musculus, muskel (sing) mm. = musculii, muskler (plur) MUSKLER -muskelns uppbyggnad Bild 8.2 Uppbyggnaden av en skelettmuskel Sand, 2006 MOTORISK EHHET Muskelcellen (= muskelfiber) + nervcell Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler -acetylkolin i den neuromuskulära synapsen -lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) Bild 8.6 Kontroll av kalciumnivå i cytosolen i en muskelfiber. Sand,

14 SARKOMER, AKTIN, MYOSIN, Z-BAND Z-band Sarkomer Myosin Aktin 1. Nervändslutet bildar synaps med flera muskelceller 2. En aktionspotential utlöses i muskelcellen och sprider sig via T-rören, vilket medför att 3. Ca kan ta sig från sarkoplasmatiska retiklet till cytosolen, vilket medför att 4. Aktinfilamentet blottläggs för myosinhuvudena, vilka binder sig till aktinfilamentena 5. Myosinhuvudena vrids och aktinfilamentena förskjuts i förhållande till myosinfilamentena och sarkomeret förkortas 6.ATP binder sig till myosinhuvudena och förbindelsen aktin-mysin bryts 7.ATP spjälkas och den frigjorda energin rätar upp myosinhuvudena upprepas så länge det finns en förhöjd nivå av Ca i cytosolen 9. Jonpumpar pumpar ut Ca ur cytosolen och tillbaka till sarkoplasmatiska retiklet. 10. Muskeln slappnar av 14

15 Isometrisk Isoton muskelkontraktion Synergister Antagonister Ursprung Fäste Extensorer (sträckare) Flexorer (böjare) Senor - senskidor m. sternocleidomastoideus Bröstbenet till utskottet bakom örat Påverkar huvudets rörelser mm. scalenii Tre st på var sida om halsen Går mellan översta revbenen och halsryggen Hjälper till vid forcerad andning m. trapezius Från nackbenet och hals-bröstryggen till skulderbladet och nyckelbenet Påverkar skuldergördeln och i viss mån övre extremiteterna m. latissimus dorsi Från ryggen till överarmen Påverkar armens rörelse 15

16 m. deltoideus Från skulderbladet och nyckelbenet till överarmens utsida Lyfter överarmen m. pectoralis major Från bröstkorgens framsida till överarmen Påverkar överarmens rörelse m. biceps brachii och m. triceps brachii 1. m. biceps brachii Böjer armbågsleden Från skulderbladet till proximala underarmen 2. m.triceps brachii Sträcker armbågsleden Från skulderbladet och överarmsbenet till underarmen 16

17 m.m. intercostales externa och m.m.intercostales externa 1. m.m. intercostales externa Inandning Ytterst mellan revbenen 2. m.m. intercostales interna Utandning Innerst mellan revbenen Diaphragma = mellangärdet Viktigaste andningsmuskeln (inandning) Avgränsar brösthålan från bukhålan Deltar i bukpressen Har hål för kärl och matstrupe N. phrenicus Bukmuskulaturen 1. m.obliquus externus abdominis, m.obliquus internus abdominis, m.transversus abdominis Skyddar bukorganen Bukpress Rörelser i bålen 2. m. rectus abdominis Framåtböjning Från bröstbenet till blygdbenet 17

18 m. erector spinae Från bäckenet till nackbenet Kroppshållningen Används då ryggen ska rätas ut m. gluteus maximus, medius och minimus Från bäckenet till lårbenet Sätesmusklerna Sträcker höften m. iliopsoas Från ryggraden och bäckenet till lårbenet Böjer höften 18

19 m.quadriceps femoris Från bäckenet och proximala lårbenet till skenbenet Lårets framsida Sträcker knäleden m. biceps femoris Från sittbenet till underbenet Lårets baksida Böjer knäleden Ingår i hamstringsmuskeln m. triceps surae Från underbensbenen och distala lårbenet till hälbenet Fäster på hälbenet via achillessenan = hälsenan Tårna mot golvet Extensorer = sträckare Flexorer = böjare 19

20 Fysiologiskt åldrande rörelseapparaten -Vid års ålder är muskelmassan maximal, därefter minskar den -Benmassan ökar fram till pubertetens slut och är maximal vid års ålder -Efter 35 års ålder minskar benmassan (1%/år för kvinnor och ½% för män) -Vid menopaus ökar kvinnornas minskning av benmassan -Fysisk aktivitet i ungdomen påverkar benmassan i vuxen ålder -Minskad benmassa leder till ökad frakturrisk -Även ledbrosket minskar med tilltagande ålder 20