LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre



Relevanta dokument
Seminarie

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

Verksamhetsberättelse 2006 LÄR-UT - bättre läkemedelshantering för äldre

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 ( )

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

LÄR UTbättre. läkemedelshantering för äldre Tobias Carlsson, Marie Elm

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Äldres läkemedelsbehandling -

Palliativregistrets värdegrund

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Hantering av läkemedel

Socialstyrelsens författningssamling

Personnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Monica Forsberg

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Livslust, linfrön och Lasix

ARBETSSÄTT/MODELL FÖR LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR PÅ ÄLVSJÖ SJUKHEM

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel

Utbildningsmaterial kring delegering

3. Läkemedelsgenomgång

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

- En femårsuppföljning i Malmö kommun

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Säker läkemedelsanvändning. för äldre patienter bosatta i Tjörns kommun

Granskning av utförda hälso- och sjukvårdsinsatser på Solsidans gruppbostad - Olivia Omsorgs del

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsförskrivning till äldre

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Att få med läkarna på tåget

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Ett smartare alternativ för dem som tar flera läkemedel dagligen

Riktlinje för läkemedelshantering

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011

Transkript:

Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm

Fördelning av symtomskattningar efter boendeform 27-29 6 5 498 An ntal personer 4 3 275 29 2 16 112 1 11 14 37 27 28 29 totalt säbo 3 163 172 338 ordinärt 11 112 37 16 totalt 14 275 29 498 Figur 17. Genomförda symtomskattningar i särskilda och ordinära boenden 27 29. 6 Fördelning män och kvinnor som symtomskattat 27-29. 5 4 Antal personer 3 2 1 Man säbo kvinna säbo kvinna ordinärt man ordinärt totalt 27 1 2 8 3 14 28 31 54 19 81 275 29 9 57 115 28 29 totalt 41 113 232 112 498 Figur 18. Fördelning av antal män och kvinnor som symtomskattat 27 29. 2

Orsaker till symtomskattning under 27-29. Utvärdering 8% Förnyelse recept 38% Annat syfte 31% Årskontroll 23% Årskontroll Förnyelse recept Utvärdering Annat syfte Figur 19. Orsaker till symtomskattning. % Fördelning av vem/vilka som utfört symtomskattning Vårdtagare 17% Sjuksköterska 45% Närstående 2% Omvårdnadspersonal 36% Vårdtagare Närstående Omvårdnadspersonal Sjuksköterska Figur 2. Fördelning av sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och närstående som varit delaktiga i symtomskattning. 3

Figur 21. Åldersfördelning av omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Figur 22. Fördelning män och kvinnor. 4

Sjuksköterskors vidareutbildning och förskrivningsrätt på läkemedel 12 Antal personer 1 8 6 4 2 Enkät 1 n= 141 Figur 23. Sjuksköterskors vidareutbildning och förskrivningsrätt på läkemedel. Tid som sjuksköterskor arbetat på sin arbetsplats 8 7 6 5 ent Proce 4 3 2 1-5 år,% 6-1 år,% 11-2 år,% 21-3 år,% Ej svarat,% Enkät 1 n =141 7,2 19,1 8,5 1,4,7 Figur 24. Tid som sjuksköterskorna har arbetat på sin nuvarande arbetsplats. 5

3 År när sjuksköterskorna fick sin legitimation 25 2 15 1 5 1961-197 % 1971-198 % 1981-199 % 1991-2 % 21-28 % Enkät 1 n =141 3,55 13,5 24,8 24,1 3,5 Figur 25. År som sjuksköterskorna fick sin legitimation. Omvårdnadspersonalens utbildning Anatl personer 35 3 25 2 15 1 5 Enkät 5 n=386 Utbildning men inte inom vård/omsorg 28 Vårdbiträdesutbildning 19 Omvårdnadsprogrammet 291 Validering 3 Övrig utbildning inom vård och omsorg 6 Figur 26. Omvårdnadspersonalens utbildning. 6

Omvårdnadspersonalens yrkeserfarenhet. Enkät 5 n = 386 21-längre 37% % -5 år 13% -5 år 6-1 år 6-1 år 19% 11-2 år 21-längre 11-2 år 31% Figur 27. Omvårdnadspersonalens yrkeserfarenhet. Andel av omvårdnadspersonal som har delegering på att överlämna läkemedel. Enkät 5 n= 386. % 1% Delegering att ge läkemedel 99% Har inte delegering Ej svar Figur 28. Omvårdnadspersonal som har delegering från sjuksöterska att överlämna läkemedel. 7

Sjuksköterskornas bedömning LÄR-UT-kursen som helhet? Ej svarat % 1% Dålig % % Mindre bra % 2% Mycket bra % 48% Bra % 49% Dålig % Mindre bra % Bra % Mycket bra % Ej svarat % Figur 29. Sjuksköterskornas bedömning av LÄR UT-kurserna. Vad ansåg sjuksköterskorna om kurslitteraturen? Dålig % % Ej svarat % % Mindre bra % 1% Bra % 32% Dålig % Mindre bra % Mycket bra %,67% Bra % Mycket bra % Ej svarat % Figur 3. Vad ansåg sjuksköterskorna om kurslitteraturen? 8

Hur viktig har det varit för sjuksköterskorna när de har utbildat omvårdnadspersonal att LÄR-UT har uppdaterat deras kunskaper om äldre och läkemedel? 7 6 cent Proc 5 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Enkät 3 n = 64 1,5 26,6 65,6 Enkät 4 n = 7 2,86 34,3 57,1 Figur 31. Hur viktigt har det varit för sjuksköterskorna att de har fått uppdaterade kunskaper om äldre och läkemedel. I vilken mån kände sjuksköterskorna till Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi? 7 6 5 4 3 2 1 Inte alls (1-2) % 3-4 % Helt (4-6) % Enkät 1 n = 141 59,6 36,9 3,5 Enkät 2 n = 123 15,4 5,5 32,6 Figur 32. Sjuksköterskornas kännedom om Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. 9

I vilken mån ansåg sjuksköterskorna att de kan påverka de äldres läkemedelshantering? 7 6 5 ent Proce 4 3 2 1 Inte alls (1-2) % 3-4 % Helt (4-6) % Enkät 1 n = 141 5,6 47,5 46,8 Enkät 2 n = 123 1,6 35,8 62,5 Figur 33. Sjuksköterskornas bedömning av i vilken grad de kan påverka äldres läkemedelshantering. Omvårdnadspersonalens bedömning om äldre personer har lättare än yngre att få biverkningar av läkemedel. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Nej,äldre har oftast mindre sömnbehov och tål sömnmedel bättre än yngre% Ja, eftersom effekten av läkemedel sitter kvar längre i kroppen hos äldre % 83,4 5,7 7,8 3,4 Enkät 5 n= 386 Vet ej % 7,8 Ej svarat % 3,4 5,7 83,4 Figur 34. Omvårdnadspersonalens bedömning om äldre har lättare än yngre att få biverkningar av läkemedel. 1

Omvårdnadspersonalens bedömning av vilka läkemedel som är relevanta att använda vid kärlkrampsanfall. Enkät 5 n = 386 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Resoriblett Nitromex Spray Nitrolingual Resoriblett Suscard Tablett Impugan Tablett Waran Vet inte Ej svarat % 9,2 74,1 48,7,5,2 1,5 2,3 Figur 35. Omvårdnadspersonalen bedömning av vilka läkemedel som är relevanta att använda vid kärlkrampsanfall. Omvårdnadspersonalens bedömning av när läkemedlet Zopiklon/Zolpidem används. Enkät 5 n = 386 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Zolpidem /Zopiklon Smärta %,8 Trög mage % Ångest % Sömnproblem % 87,3 Depression % 6,5 Vet ej % 5,7 Figur 36. Omvårdnadspersonalens bedömning av när läkemedlet Zopiklon/ Zolpidem används. 11

Omvårdnadspersonalens bedömning av vid vilka tillstånd läkemedel som innehåller paracetamol (Alvedon,Pamol,Panodi)l används. Enkät 5 n=386 12 1 8 6 4 2 % Feber 97,9 Huvudvärk 95,1 Tandvärk 76,4 Muskelsmärtor 63 Illamående 2 Vet inte,5 Figur 37. Omvårdnadspersonalens bedömning av vid vilka tillstånd läkemedel som innehåller paracetamol. I vilken grad anser omvårdnadspersonalen att LÄR-UT har ökat kunskaperna om hantering av läkemedel? Ta läkemedel på rätt sätt, sväljes hela? 6 5 4 3 2 1 Inte alls (1-2) % 3 4 % Helt (5-6) % Ej svarat % Enkät 5 n = 386 1,1 51 37,6 1,3 Figur 38. I vilken grad anser omvårdnadspersonalen att LÄR UT har ökat kunskaperna om hantering av läkemedel? 12

Hur viktig faktor för att kunna genomföra handledaruppdraget anser 8 sjuksköterskorna att ett ökat intresse/behov av kunskap om äldres läkemedel 7 finns i deras verksamhet? 6 5 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 1,5 2,3 68,8 9,4 Enkät 4 n = 7 2,86 27,1 62,9 7,14 Figur 39. Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att det finns intresse/behov av ökad kunskap om äldre och läkemedel i verksamheterna. Hur viktig har LÄR-UT-pärmen varit för sjuksköterskorna vid utbildning av omvårdnadspersonal? 7 6 5 cent Proc 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 1,5 4,6 21,9 62,5 9,4 Enkät 4 n = 7 8,5 32,9 51,4 7,5 Figur 4. Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att de har haft LÄR UT-pärmen. 13

Vilken betydelse har det haft att många kollegor har gått LÄR-UT? 6 5 4 cent Proc 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 7,8 32,8 54,7 4,7 Enkät 4 n = 7 4,3 44,3 44,3 7,1 Figur 41. Betydelsen för sjuksköterskornas handeldaruppdrag att många kollegor har gått LÄR UT. Hur viktigt anser sjuksköterskorna att stödet från enhetsansvarig /verksamhetschef har varit? 8 7 6 5 ocent Pro 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 3,1 17,2 71,9 7,8 Enkät 4 n = 7 1,4 28,6 62,9 7,1 Figur 42.. Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att få stöd av enhetsansvarig/verksamhetschef. 14

Har LÄR-UT underlättat för sjuksköterskorna att genomföra handledaruppdraget? 12 1 8 t 6 4 2 Inte alls (1-2) % 3-4 % Helt (4-6) % Ej svarat % Enkät 4 n = 7 4,2 42,8 42,9 1 Enkät 3 n = 64 6,2 31,2 53,1 9,3 Figur 43. Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att de har deltagit i LÄR UT. Anser sjuksköterskorna att de har fått ökad kunskap om äldre och läkemedel för att kunna handleda omvårdnadspersonal i äldre och läkemedel? 8 7 6 5 ent Proce 4 3 2 1 Enkät 2 n= 123 Inte alls (1-2) %,81 3 4 % 24,38 Helt (5-6) % 74,8 Figur 44. Sjuksköterskornas upplevelse av ökad kunskap om äldre och läkemedel för att kunna handleda omvårdnadspersonal. 15

Hur viktig har det varit för sjuksköterskorna när de har utbildat omvårdnadspersonal att LÄR-UT har uppdaterat deras kunskaper om äldre och läkemedel? 7 6 5 ent Proce 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Enkät 3 n = 64 1,5 26,6 65,6 Enkät 4 n = 7 2,86 34,3 57,1 Figur 45..Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att de själva fått uppdaterade kunskaper om äldre och läkemedel. Hur viktigt var det för sjuksköterskorna att det fanns möjlighet att få vikarie/planeringstid för utbildningstillfällena? 8 7 6 5 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 4,6 2,3 67,2 7,8 Enkät 4 n = 7 2,9 24,3 65,7 7,1 Figur 46..Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att det fanns möjlighet att få vikarie/planeringstid. 16

Hur viktigt har samarbete/kontakt med enhetsansvarig för omvårdnadspersonal varit? 8 7 6 5 4 3 2 1 Onödig % Inte särskilt viktig % Ganska viktig % Mycket viktig % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 4,6 17,2 68,8 9,4 Enkät 4 n = 7 4,2 3 57,1 8,6 Figur 47. Betydelsen för sjuksköterskornas handledaruppdrag att det funnits samarbete/kontakt med enhetsansvarig för omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonalen bedömning hur deras iakttagelser kan bidra till att minska läkemedelsrelaterade problem. 6 5 rocent Pr 4 3 2 1 Uppföljningsenkät omvårdnadspersonal n = 386 Ej svarat % 1 Inte alls (1-2) % 2,8 3 4 % 46,9 Helt (5-6) % 49,2 Figur 48. Omvårdnadspersonalens uppfattning om deras iakttagelser kan bidra till att minska läkemedelsrelaterade problem hos äldre. 17

Hur ofta använder sjuksköterskorna smärtskattning? 7 6 5 P 4 3 2 1 Inte alls % Minst 1g/veckan % Minst1g/månaden % Minst 1 gång var tredje månad % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 57,8 1,56 23,4 14,1 4,7 Enkät 4 n = 7 25,7 4,29 31,4 34,3 4,3 Figur 49. Sjukskötersornas användning av smärtskattning. Hur ofta använder sjuksköterskorna ESAS, Edmonton Symptom Assessment? 1 9 8 7 6 Pro ocent 5 4 3 2 1 Inte alls % Minst 1g/veckan % Minst1g/månaden % Minst 1 gång var tredje månad % Enkät 3 n = 64 87,5 7,8 4,7 Enkät 4 n = 7 85,7 1,4 2,8 5,7 4,3 Ej svarat % Figur 5. Sjuksköterskornas användning av ESAS, Edmonton Symptom Assessment. 18

Hur ofta använder sjuksköterskorna blodtrycksmätning? 4 35 3 25 2 15 1 5 Inte alls % Minst 1g/veckan % Minst1g/månaden % Minst 1 gång var tredje månad % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 31,2 31,2 21,9 9,3 6,4 Enkät 4 n = 7 3 34,3 22,9 8,5 4,3 Figur 51. Sjuksköterskornas användning av blodtrycksmätning. Hur ofta använder sjuksköterskorna MMT,Mini Mental Test? rocent Pr 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Inte alls % Minst 1g/veckan % Minst1g/månaden % Minst 1 gång var tredje månad % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 45,3 3,12 18,8 28,1 4,7 Enkät 4 n = 7 47,1 4,2 15,7 3 2,9 Figur 52. Sjuksköterskornas användning av Mini Mental Test. 19

Hur ofta använder sjuksköterskorna blanketten (Profdoc) " utvärdering av demenssymtom"? 1 9 8 ocent Pr 7 6 5 4 3 2 1 Inte alls % Minst1g/månaden % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 Enkät 4 n = 7 Figur 53. Sjuksköterskornas användning av blanketten Utvärdering av demenssymtom (Profdoc). Hur ofta ställer sjuksköterskorna specifika frågor till läkare om utvärdering? t 7 6 5 4 3 2 1 Inte alls % Minst 1g/veckan % Minst1g/månaden % Minst 1 gång var tredje månad % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 59,4 3,1 17,2 17,2 3,1 Enkät 4 n = 7 47,1 8,5 27,1 12,9 4,3 Figur 54. Hur ofta ställer sjuksköterskorna specifika frågor till läkare om utvärdering? 2

Hur ofta använder sjuksköterskorna symtomskattning? Enkät 4 n = 7 25,7 4,29 31,4 34,3 4,3 Enkät 3 n = 64 57,8 1,56 23,4 14,1 3,12 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Inte alls % Minst 1g/veckan % Minst1g/månaden % Minst 1 gång var tredje månad % Ej svarat % Figur 55. Sjuksköterskornas användning av symtomskattning. I vilken omfattning har sjuksköterskorna under de senaste tre månaderna använt symtomskattning? Enkät 4 n = 7 22,9 58,6 11,4 4,3 2,9 Enkät 3 n = 64 54,7 34,4 1,564,69 4,7 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Inte alls % 1-5 gånger % 6-1 gånger % 11-15 gånger % 16 ggr eller fler % Ej svarat % Figur 56. Sjuksköterskornas användning av symtomskattning de senaste tre månaderna. 21

Tillfällen där symtomskattning används av sjuksköterskorna. Ej svarat % 59,4 24,3 Övriga tillfällen % 6,3 15,7 Utvärdering av läkemedelsbehandling % 9,4 22,9 Ordinationsändring % 7,8 11,4 Förnylese av apodos% 2,3 44,3 Inför årskontroll hos läkare % 25 51,4 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Enkät 3 n = 64 Enkät 4 n = 7 Figur 57. Tillfällen där symtomskattning används av sjuksköterskorna. Omvårdnadspersonalens användning av symtomskattning. Enkät 5 n= 386 1% 1% 7% 6% Inte alls % 1 4 gånger % 5 1 gånger % 53% 11 2 2 gånger % 21 gånger eller fler % Ej svarat % 33% Figur 58. Omvårdnadspersonalens användning av symtomskattning. 22

Anser vårdpersonalen att symtomskattningen kan vara till nytta för den äldre? 12 1 8 6 4 2 Inte alls (1-2) % 3 4 % Helt (5-6) % Ej svarat Enkät 5 n = 386 3,1 41,7 5 5,9 Enkät 4 n = 7 1,43 35,7 34,5 28,6 Enkät 3 n = 64 3,1 12,5 23,4 6,9 Figur 59. Vårdpersonalens uppfattning om symtomskattning kan vara till nytta för den äldre. Hur svarar omvårdnadspersonalen när vårdtagare frågar om läkemedel? Enkät 5 n= 386 Hänvisar till vårdcentral 5% Hänvisar till enhetsansvarig % Ej svarat 3% Svarar själv 31% Hänvisar till sjuksköterska 61% Hänvisar till sjuksköterska Svarar själv Hänvisar till vårdcentral Hänvisar till enhetsansvarig Ej svarat Figur 6. Vem svarar den äldre på frågor om läkemedel. 23

I vilken mån anser sjuksköterskor att de äldre själva har möjlighet att ställa frågor till ansvarig läkare? 6 5 ocent Pro 4 3 2 1 Vid överenskommelse med Aldrig % Om han/hon själv vill % läkare % Alltid % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 1,5 54,7 29,7 1,9 3,1 Enkät 4 n = 7 1,4 52,9 35,7 2,86 7,14 Figur 61. Äldres möjligheter att ställa frågor till läkare. Fördelning av svar på de öppna frågorna Antal personer 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Förslag på att förbättra de äldres läkemedelsanvändning på min arbetsplats? Antal personer. Enkät 3 n = 64 16 Dina efarenheter från LÄR- UT-projektet. Antal personer. Enkät 4 n = 7 17 27 Övriga synpunkter. Antal personer. Enkät 5 n = 386 47 Figur 62. Fördelning av svar på de öppna frågorna. 24