Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

KommunDiagnos för Strömstads kommun Sammanfattning av en finansiell värdering på historisk och framtida statistik för åren 1991-2004 Nyckeltalen 1-5 speglar det finansiella läget. Är detta dåligt indikerar nyckeltalen 6-8 möjliga potentialer att förbättra finanserna. Nyckeltalen 9-11 indikerar ledningens förmåga att realisera dessa möjligheter. Nyckeltalen 12-17 återspeglar viktiga krisutlösande risker vid dåliga finanser. Kvalitetsgranskad Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal KASSAFLÖ DE Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Bra SKULDFLÖ DESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 OK SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖ RELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Bra Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJO RITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Svag Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖ VERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Dålig N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget 'Dålig'. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget 'Dålig'. Vad kan utläsas av FörtroendeProfilen? FörtroendeProfilen omfattar 17 betygsatta nyckeltal. Av den framgår att skuldbetalningsförmågan har högsta betyg. Även analysnyckeltalen visar ett gott finansiellt läge. Potentialnyckeltalen visar på stort finansiellt handlingsutrymme. Inga krisutlösande finansiella risker indikeras, som kräver ledningen uppmärksamhet. Dock antyder skuldflödesgrad och borgen en relativt hög förpliktelsenivå. Interimistiskt finansiellt betyg A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Strömstads kommun Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 22. Sidan 1

Innehåll Rubriker Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Interimistiskt finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal På kommunstyrelsens dagordning Förpliktelsebelopp Nyckeltalen för förpliktelsebelopp Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över Mina svar och kommentarer SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Delbetygets förklaring och bedömningen Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Totala intäkter = sparande + konsumtion Den nämndpolitiska arbetsfördelningen Delbetyget gäller kommunskuldens tyngd Delar av nyckeltalen 3, 4 och 17. Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12-17 Finansiella frågor som bör ställas i fokus Mina tankar om kommunens centrala frågor En debatt- och lärobok i finansiell analys 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9-14 + 28 11 11 15 12 +13 + 33 16 17-21 22 22 23 24-26 27 28-33 34 35 36 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på www.kommunrating.se Sidan 2

Allmän information Svensk KommunRatings Steg 2-Analys Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Steg 2-Analysen utgör underlaget för en KommunDiagnos Strömstad kommun År 2000 baseras på slutligt bokslut för år 2000 och åren därefter på budget och planer. Strömstad ligger i Västra Götalands län, tillhör kategorien 'Övriga mindre kommuner' och är nummer 197 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2000 var 11 102 invånare och ökningen var 76 personer under år 2000. Befolkningsförändringen var 2,4 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1991-2000 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2000 är 21,34, vilket är 0,77 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 1999 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 12,7 % och deras kassaflöde 38,6 % av deras egen omsättning. Om företagens kassaflöde är större än 5 % och omsättningen är mindre än 35 % granskas inte dessa speciellt. Uppgifter lämnade 8 maj 2001 inför konferens 14 juni i Strömstad Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation (av NT 2) att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår i viss mån av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs normalkommunen kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar normalkommunen så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns värdena för genomsnittskommunen, kommuntypen, bäst i länet, mm i de flesta nyckeltalsdiagrammen. Sidan 3

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 6) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget. Strömstads kommuns totala gap är på nivån 14 Mkr till utgången av år 2002. Det beror på finansiella obalanser (2 Mkr), höga förpliktelser (11 Mkr) och finansiell riskhantering (1 Mkr). Strömstads kommun arbetar redan med visioner. I strävan att skapa värden av good-will-karaktär för att kompensera höga förpliktelser så föreslås ett skattesänkningsprogram över 10 år med 0,30 kr per år. Det totala gapet sluts förslagsvis genom nedpressade kostnader på 17 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sidan 7) Det finns två sätt att analysera om en budget är tuff eller mjuk. Åren 2001 och 2002 innehåller inga sparkrav (+1 resp 0 Mkr), vilket innebär ett neutral profil. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 6) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Finansiell Förpliktel- Finansiella Finansiella hälsa sebelopp risker möjligheter A1 x x A1 A2 x A2 B1 B1 B2 x B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Strömstads kommun Förslag 2001-06 - 14 Fastställes 2001-08 - 24 Sidan 4 nedan. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 6). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 6) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 5). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 6) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall A2 Strömstads finansiella hälsa avhandlas på sidorna 8-14. Kommunens planeringsiffror (nyckeltalet 2, sid 10), visar en svag nedgång under den kritiska nivå för hushållningskravet, jmf typfall i betygsskalan (sid 5). Förpliktelse - Förpliktelse Gap - Typfall C2 Strömstads förpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är mycket högt. Rektangeln i betygsmatrisen här intill betyder att en nettovärdering redan justerat från D1 till C2 och att B2 eventuellt kan nås. Justeringen till C2 vilar på bedömningen av Strömstad som en framgångsrik kommun med good-will-värden och att det finns säljbara tillgångar, som ej berör kärnverksamheten. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A1 Finansiella risker avhandlas på sidorna 27-33. Det finns inga finansiella risker, som kräver uppmärksamhet. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 16-21, att förbättra det finansiella läget genom främst avgiftshöjningar och nedpressning av verksamhetens kostnader. Det sammanvägda finansiella betyget - C2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Strömstads kommunen C2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på www.kommunrating.se En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen som finns på www.kommunrating.se

Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B A2 B1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande externt indikerbara risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. B2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande externt indikerbara risker om behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. C D C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 5

Vad behöver göras? Schema för analysen Strömstads kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 1999 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Finansiellt Gap: + 2,00 Mkr Barnomsorg 5,0 Mkr 0,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Äldreomsorg 2,0 Mkr 0,0 Mkr Förpliktelse Gap: + 11,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 4,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Grundskola 2,0 Mkr Risk Gap: + 1,00 Mkr Gymnasieskola 2,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 2,0 Mkr Visions Gap: + 0,00 Mkr Särskilt riktade åtgärder 0,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Sidan 6 Totalt Gap: = 14,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer Utdebiteringsnivå till år 2002 + -3,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,3 kr per år i 10 år och totalt -27 Mkr Avgiftsnivåer + 0,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 17,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 14,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr Summa potential 17 Mkr 17,0 Mkr 0,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Analysrelationer 1 Krona Finansiell strategi Om de 30 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -12 kvarstår 18 Mkr Om de 20 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -8 kvarstår 12 Mkr Om de 18 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -6 kvarstår 12 Mkr = = NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,1 = 9 NT 6 Om de 160 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -55 kvarstår 105 Mkr Om de 130 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -30 kvarstår 100 Mkr Om de 120 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -35 kvarstår 85 Mkr i % av totala intäkter i Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt 1 = 4,3 Omräknas Rikets 106 Mkr (123-17) i sänkt skatt så erhålls -11,78 kronor Omräknas Kommuntypens 95 Mkr (112-17) i sänkt skatt så erhålls -10,56 kronor Omräknas Länets 80 Mkr (97-17) i sänkt skatt så erhålls -8,89 kronor 1 % av totala intäkter i Mkr

Sidan 7 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 1999 dec Uppräkning för 2000 2000 dec Verksamhetens Kostnader: 414 Mkr 6,2 % 25,6 Mkr 440 Mkr 440 Mkr Personalandel 60 % Ny verksamhet: 15 Mkr Kostnader: Personal 249 Mkr 6,5 % 16,1 Mkr 265 Mkr Övrigt 166 Mkr 5,7 % 9,5 Mkr 175 Mkr Summa: 414 Mkr 440 Mkr Sparkrav 2000 0 Mkr 2000 dec Uppräkning för 2001 2001 dec Verksamhetens Kostnader: 440 Mkr 2,8 % 12,2 Mkr 452 Mkr 452 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 264 Mkr 3,1 % 8,1 Mkr 272 Mkr Övrigt 176 Mkr 2,3 % 4,1 Mkr 180 Mkr Summa: 440 Mkr 452 Mkr Sparkrav 2001 0 Mkr 2001 dec Uppräkning för 2002 2002 dec Verksamhetens Kostnader: 452 Mkr 2,7 % 12,0 Mkr 464 Mkr 464 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 271 Mkr 3,0 % 8,0 Mkr 279 Mkr Övrigt 181 Mkr 2,2 % 4,0 Mkr 185 Mkr Summa: 452 Mkr 464 Mkr Sparkrav 2002 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2000 dec Uppräkning för 2001 2001 dec Verksamhetens Kostnader: 440 Mkr 2,8 % 12,2 Mkr 452 Mkr 452 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 264 Mkr 3,0 % 7,9 Mkr 272 Mkr Övrigt 176 Mkr 2,0 % 3,5 Mkr 179 Mkr Summa: 440 Mkr 451 Mkr Till ny verksamhet år 2001 finns: 1 Mkr 2001 dec Uppräkning för 2002 2002 dec Verksamhetens Kostnader: 452 Mkr 2,7 % 12,0 Mkr 464 Mkr 464 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 271 Mkr 3,0 % 8,1 Mkr 279 Mkr Övrigt 181 Mkr 2,0 % 3,6 Mkr 184 Mkr Summa: 452 Mkr 464 Mkr Sparkravet år 2002 är: 0 Mkr Finansiellt gap år 2002 Styrglapp 2000 (avvikelse till budget*): 3,5 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2001 finns: 1,0 ==> 0,0 Mkr Sparkravet år 2002 är: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet år 2000 i NT 2: 0,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 1,8 ==> 2,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 2,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader 2000 Kostnadsbedömningar

Finansiell hälsa Kravet på begriplighet Ekonomier är organisationer i konflikt i den meningen att pengarna sällan räcker till allt man vill göra. Man måste prioritera. Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna finansiella analys bygger på detta ideal. Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år eller månad). Detta kallas här Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 11). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det är det samma som uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons måste spara lite av alla intäkter till amorteringar, handpenningar, fonder för anskaffningar, etc. Det finns en sparnivå som konsoliderar hushållets ekonomi. Vid rätt nivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Varje ekonomisk framgångsrik organisation har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Regleringar Kommunallagens hushållningskrav i kapitel 8 ålägger varje kommun att finna rätt sparnivå. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Båda kraven behandlas i analysen. Sidan 8 Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal kan en vision designas fram i dialog med kommunens ledande politiker. Det innebär inte att en vision behöver finnas. Principen utgår från styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2002 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderande nivå? Kvar till balanskravet år 2000 Därefter kvar till KLs hushållskrav Sparnivån år 2002 är för låg med: 0 Mkr 2,0 Mkr 2,0 Mkr

Sidan 9 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Strömstad kommuns förvaltningar. Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna OBS! 50 Nyckeltal 1: Skulder/Resultat 2 = Teoretisk återbetalningstid Skulle den teoretiska År återbetalningsti 40 den för ett år vara längre än 50 år sätts 30 tiden till 50 år. 20 10 Krav: Under kritiska nivåer 0 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3-10 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 Strömstad kommuns förvaltningar. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag T idigare års trendmedelvärden inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den Trend för Strömstad kommuns förvaltningar. Medelvärde alla kommuner anpassade trendens värde för medelåret 1997 jämförs med Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år mätstandardens olika kritiska nivåer. Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå Medelvärde utan förmedlade lån Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för 1999 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökat Resulat 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kommunens förvaltningar 1,10 0,26 0,19 0,00 0,03 0,00 0,55 0,49 Medelvärde alla kommuner 5,56 11,05 8,90 6,46 6,16 Bokslut Budget Budget Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (resultatet 2 exkl avskrivningar och fiktiva poster) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till st örsta delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som 'Kassaflödet' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå 1999. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för 1999 (jmf NT 6, 7 och 8). Å r 1999 är marginalen 1,6 milj kr ö ver balans kravet o ch s parnivån är 85 % av nivån fö r go d hushållning enl kap 8, KL. Giltighets tid: Nästa uppdatering kan ske fö rst 2001-07-01. NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

Sidan 10 Nyckeltal 2: Kassaflöde eller Sparnivå för Strömstad kommun Styrnyckeltal Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Är kassaflödet tillräckligt? Koncernsparnivå / Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter Krav: Nyckeltalet är resultatet efter finansiella poster exklusive 9% Omsättning Ö ve r avskrivningar, i procent av verksamhetens intäkt er d v s skatter, kritiska avgifter och statsbidrag. Det kallas för Kassaflödet och är justerat 8% nivåer 40% för ev gjorda avsättningar för pensioner. Nyckeltalet mäter om 35% avsättningsförmågan är konsoliderande. 7% 30% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings 6% 25% Mätstandard, Dec 1998. 20% För vissa kommuner med speciella egenskaper har mätstandarden 5% justerats (Kritisk nivå 1 är ej 9 %). 15% 4% 3% 2% 1% 10% 5% 0% 95 96 97 98 99 0% 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 10,0 % -1% 5,0 % Information 0,0 % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) Strömstad kommun Medelvärde alla kommuner finns för år 1995-99 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Kritisk nivå "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå "Reinvesteringar" -5,0 % innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå "Avtalspensioner" T idigare års trendmedelvärden -10,0 % Trend för Strömstad kommun Balanskravet 2000 nivån 6 % 95 96 97 98 99 Pensionsskulden ökade 1,4 % i snitt per år 1992-99 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,5 %: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,5 %: - Styrnyckeltal År 1995 1996 1997 1998 1999 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,5 %: - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,00 0,00 0,49 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 1,9% 3,7% 2,9% 4,0% 0,7% Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,25 %. Balanskravsnivå 7,0% 3,9% 5,3% 4,1% 5,6% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Ströms tad kommun 8,89% 7,62% 8,24% 8,04% 6,37% 3,71% 5,72% 5,83% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 4,94% 2,70% 3,58% 4,23% 4,51% Bokslut Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 1999 är marginalen 1,6 milj kr över balanskravet och sparnivån är 85 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Koncern Företag Å rets res ultat / Intäkter (Fö rvaltn.) Förvaltning Trend, konc Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, re- och nyinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belast ning. NT 2 - Sparnivå / Kassaflöde

Synsätt Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + ---> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ---> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande / (Resultat 2/Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ---> NT 1 och 2 Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ---> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Vad innebär KLs Hushållningskrav? Hur nu beslutande generation ser på den kommun de skall överlämna till kommande generationer. Hur nu befintliga resurser (Totala intäkter) skall fördelas i konsumtion och sparande. Vad innebär Balanskravet år 2000? Riksdagens lägsta nivå för sparandet för att hindra nu levande generation att överkonsumera. Det är ett demokratisk krav att en nyvald kommunalpolitiker utan erfarenhet skall kunna förstå kommunens ekonomi och fatta rationella ekonomiska beslut från och med första dagen i den nya positionen. Därför komponeras kommunens ekonomi i form av en sparanderäkning och nyckeltal byggs som mäter vid vilken sparandenivå som kommunens ekonomi konsolideras. God hushållning innebär en avvägning av de årliga totala intäkterna i konsumtion och sparande så att finanserna långsiktigt konsolideras. Nyckeltal 2 Kassaflöde eller Sparnivå är det helt centrala styrnyckeltalet. Om olika krav på god hushållning och balans kan Du läsa mer i SNSboken Styr din kommun eller hoppa av! (bl a sid 109-). Du köper boken via hemsidan www.sns.se På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 12 Investeringsnivå -------------------> NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå ------------> NT 16-17 Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad ---------------> Rätt sammansatt --------------> Rätt volym ---------------------> Finansiell attraktivitet: Starkt läge ----------------------> Rätt mix och nivå på skatter och avgifter --------------------> Låga finansiella risker -------> Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer---------------------> Service: Hög kvalitet --------------------> Rätt komponerad -------------> Utanför denna analys Utanför denna analys Sidan 11

Sidan 12 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Strömstad kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Långa skulder netto Kort a skulder Pensionsskulden P ens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Strömstad kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - OK Koncernen: Långa skulder / Omsättning 250% 200% 150% 100% 50% 0% 95 96 97 98 99 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (int e med t illgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering ( d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Växande trend -1,69 % per år: - SKULDER* Avrundat till jämna tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: Ja Mkr 1996 1997 1998 1999 Korta skulder 40 50 60 60 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 10 10 0 0 Skuldflödesgrad 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Pensionsförpliktelser 100 110 130 140 Strömstad kommun 10 % 2 % 2 % 0 % 0 % 3 % 3 % Summa skulder 150 160 190 200 Medelvärde alla kommuner 27 % 30 % 32 % 27 % 28 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 0 Kommunen betalar ut 100 % av avtalspensionerna till anställda fr o m år 2000 * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Sidan 13 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Strömstad kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Långa skulder netto Korta skul der Pensionsskulden P ens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Strömstad kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Skulder / Tillgångar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 95 96 97 98 99 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snit t per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % för år 1997. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1995 1996 1997 1998 1999 Växande trend -1,18 % per år: - Omsättning 415 432 455 476 491 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 48 46 53 52 52 Förändring eget kapital 11 18 20 23 11 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 065 1 047 1 072 1 098 1 127 Skuldbalansgrad 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skulder 937 906 913 806 822 Ströms tad kommun 25% 18% 18% 18% 18% 25% 19% 19% Eget kapital 128 142 160 292 304 Medelvärde alla kommuner 40% 41% 41% 42% 42% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 124 126 Kommunen betalar ut 100 % av avtalspensionerna till anställda fr o m år 2000 * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Sidan 14 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Strömstad kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 15% 10% 5% 0% -5% -10% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande tre nd 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Strömstad kommun Trend för Strömstad kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend: - Bra Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - * Kompensation utgår för snabbt stigande trend Finansnetto i Kr/Inv 3 000 Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är 2 000 omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte 1 000 sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger 0 om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. -1 000 Kritiska trender och nivåer enligt Svensk -2 000 KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars -3 000 kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. -4 000 Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta 91 93 95 97 99 01 03 05 skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det Strömstad Maxvärde något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög Minvärde Medelvärden nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för åren 1991-99. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. -------------------------Mätperiod--------------------------- Diagramvärden ovan 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ströms tad kommun 8,8 % 3,8 % 8,3 % 10,9 % 12,8 % 6,8 % -3,3 % -3,7 % Trend för Strömstad kommun 5,9 % 7,4 % 8,9 % 10,4 % 11,9 % Medelvärde alla kommuner -2,2 % -3,6 % -1,9 % -3,1 % -3,2 % Bokslut Budget Budget Finansnettot år 1999 var 1,5 milj kr ( 0,34 % Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % av totala intäkter) Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rst 2001-07-01. NT 5 - Rörelsekapital

Är förpliktelserisken hög? Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det gäller innehållet i detta avsnitt och ett kommande med rubriken finansiella risker (sid 27). Vad är förpliktelsebelopp Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla nominella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om det finansiella allmäntillståndet för tillfället är gott och det saknas andra krisutlösande risker. Tre betygsteg Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för hög över 60 000 kr/inv. 1 Lågt förpliktelsebelopp A1-B2 2 Vare sig lågt eller högt förpliktelsebelopp C1-C2 3 Högt förpliktelsebelopp D1-D2 Förpliktelsegap Även detta gap kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger denna nivå i intervallet A1-B2, dvs under 45 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 45 000 kr per invånare så föreligger ett förpliktelsegap som kan beräknas i ett antal miljoner kronor. Det sker i analysen och påföres den Finansiella strategin under Vad behöver göras? (se sidan 6). Du läser mer om förpliktelsebelopp i Vägen till betygen, sid 7 (se www.kommunrating.se/analyser/vägen till betygen). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp 87 301 kr per inv Antal invånare år 1999 11 026 Bruttoförpliktelsebelopp 962 Mkr Kommunal Good-Will Strömstads varumärke Utmärkelser (Årets kommun) Läget i Osloregionen Samlad bedömning 200 Mkr Säljbara tillgångar u k* Egendom Mark mm 120 Mkr Bedömda tillgångar omräknat 29 022 kr per inv Nettoförpliktelsebelopp 58 279 kr per inv Vilket är över gränsen med 13 279 kr per inv * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten 120 000 Förpliktelsebelopp Om det överstiger nämnda belopp inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför, kärnverksamheten och som kan avyttras. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper varefter det undersöks om kvittning kan ske så att ett förpliktelsebelopp i nettotermer kan erhållas. Ligger detta förpliktelsebelopp (netto) i intervallet A1-B2, dvs under 45 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Sidan 15 Kronor per invånare 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 87 301 kr/inv i Strömstads kommun D1- D2 C1- C2 A1- B2 1 37 73 109 145 181 217 253 Antal kommuner

Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 17 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna 18-19 NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna 20-21 Dessa tre nyckeltals mätstandard är alla relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för Skuldbetalningsförmåga framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet / Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så motsvarar således den potential den indikerar ett ökat sparandet i en sådan grad att även skuldbetalningsförmågan ökar till betyget Bra, OK till OK, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 16 Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 6. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

Sidan 17 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Strömstad kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 23 kr 21 kr 19 kr 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Under ringmarkerad kurva 1999 Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Skattesats i Strömstad kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Tanum kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -0,52 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Strömstad 21,84 Strömstad 21,84 Potentialen -0,52 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Tanum 21,62 Potentialen -0,52 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Potentialen -0,52 % understiger 1,13 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Potential / Intäkter En kronas skattehöjning 99 motsvarar ungefär 9 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Skattesats i Strömstad kommun 22,22 kr 21,91 kr 21,41 kr 21,41 kr 21,84 kr 21,34 kr 21,34 kr 21,34 kr Skattesats i Tanum kommun 20,77 kr 20,96 kr 20,96 kr 20,96 kr 21,62 kr 21,62 kr Utdebiteringspotential jmf Tanum -1,45 kr -0,95 kr -0,45 kr -0,45 kr -0,22 kr 0,28 kr Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske fö rs t 2001-07-01. Tanum 21,62 Strömstad 21,84 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% 96 97 98 99 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 1999 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkt er' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flest a landsting åren 1998 och 1999. NT 6 - Utdebiteringsnivå

Sidan 18 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Strömstad kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Jfr Kom Riket typ Potential 4,24 % Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mkr 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola Förskola Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* Avgiftspotentialer i Mkr Fritid Kultur Ind. Fam. oms.* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Äldreomsorg Utbildning* Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Utbildning* Infra. Skydd. mm* *-märkta verksamheter ingår ej i nyckeltalet Infra. Skydd. mm* Särsk. Rikt. Åtgär.* Särsk. Rikt. Åtgär.* Politik* Politik* Jfr Riket Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 4,23 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 4,23 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 4,23 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 1999" för Nycke ltal 1. Definitioner Potentialen 4,23 % överstiger 1,13 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först 2001-07-01.

Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 1999 för Strömstad kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 19 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 28,02 % Nykvarn 32,37 % Hedemora 54,31 % Göteborg 43,82 % Malmö 33,90 % Mellerud Kommuntypen 25,09 % Tjörn 26,3 % Sävsjö 46,99 % Strömstad 37,64 % Vadstena 18,59 % Tjörn Länet 26,42 % Stenungsund24,5 % Grästorp 54,31 % Göteborg 35,11 % Göteborg 33,9 % Mellerud Aktuell kommun 16,95 % Strömstad 14,14 % Strömstad 46,99 % Strömstad 6,24 % Strömstad 5,77 % Strömstad Skillnad till 98-0,17 % / -0,07 Mkr -3,69 % / -4,22 Mkr 0,73 % / 0,03 Mkr -16,41 % / -2,26 Mkr -7,83 % / -1,72 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden. Riket 19,76 % Eslöv 71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 43,81 % Älvdalen Kommuntypen 11,58 % Ljusnarsberg71,62 % Nykvarn 174,38 % Nora 11,53 % Strömstad Länet 18,49 % Stenungsund43,78 % Färgelanda 88,15 % Essunga 25,8 % Göteborg Aktuell kommun 7,2 % Strömstad 23,35 % Strömstad 48 % Strömstad 11,53 % Strömstad Skillnad till 98 0,89 % / 1,19 Mkr -25,91 % / -10,59 Mkr -13,15 % / -1,45 Mkr 6,82 % / 0,53 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 27,75 % Boxholm 31,10 % Boxholm 46,99 % Strömstad 40,19 % Borgholm 23,08 % Värnamo Kommuntypen 22,98 % Hjo 23,63 % Vadstena 44,92 % Sotenäs 33,77 % Karlsborg 15,6 % Haparanda Länet 25,09 % Tjörn 22,83 % Alingsås 46,99 % Strömstad 33,77 % Karlsborg 18,59 % Tjörn Utbildning* Infra-, skydd, mm* Särsk rikt insatser*politik* Riket 18,89 % Ljusdal 48,28 % Nordmaling 126,95 % Uppvidinge 38,67 % Hällefors Kommuntypen 10,79 % Haparanda 48,28 % Nordmaling 91,74 % Kil 6,37 % Gagnef Länet 16,65 % Bengtsfors 39,11 % Mark 81,72 % Svenljunga 13,16 % Tranemo Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför ut redas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent Kassaflödet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatteoch avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till skuldbetalningsförmågan. Nyckeltalet anger med hur många procent Resultat 2 förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 1999' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår bidrag för flyktingar och sysselsättning. NT 7:2 - Avgiftsnivåer

Sidan 20 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 1999 för Strömstad kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 27,95 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 30 25 20 15 10 5 0 Förskola Förskola Jfr Kommuntypen Äldreoms. Funkti Äldreoms. Funkti Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Grund skola Besparingspotentialer i Mkr Grund skola MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 27,95 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialen 27,95 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 2,1 9 Potentialnyckelta Potentialen 27,95 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 4 Bra Sifferuppgifter *Jämför med "Potentialkrav för 1999" för Nyckeltal 1. En krona =9 Definitioner Potentialen 27,95 % överstiger 1,13 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Giltighetstid: Nästa uppdatering kan ske först 2001-07-01. Gymnasie skola Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Sär. Rikt. Åtgär. Sär. Rikt. Åtgär. Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämföre lse m ed kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Jfr Riket Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen lägst i Riket, kommuntypen eller länet. NT 8:1 - Kostnadsnivåer