Föräldraråd 2016-11-23 Undervisningsprocessen Förstelärare Långbrodalsskolan är med i kvalitetsarbetet. Förstelärare har fått föreläsa om Långbrodalsskolans kvalitetsarbete på utbildningsförvaltningen tillsammans med 4 andra skolor. Det finns fyra stycken förestelärare på Långbrodalsskolan. Alla förstelärare har samma uppdrag och arbetar mot samma mål utifrån sina olika ämneskompetenser. Det man arbetar för är att föra den pedagogiska diskussionen vidare och genom kollegialt lärande öka måluppfyllelsen för skolans elever. Förstelärarna är bl.a. ansvariga för studiedagarna och genomförande av det kollegiala lärandet. De arbetar som en pedagogisk länk mellan skolledningen och lärarna. Förstelärares huvudsakliga uppdrag är att förbättra och utveckla kvalitén på undervisningen. Fokusområde denna termin har varit formativ bedömning. I det formativa arbetet arbetar man med fem nyckelstrategier Tydligt lärandemål Synligt lärande Effektiv återkoppling Elever som resurser för varandra Ansvarstagande elever I en mötesform som kallas TLC (Teaching Learning Community) har varje lärare på Långbrodalsskolan skrivit en egen aktionsplan. Det är en individuell plan i vilken det ska framgå hur läraren tänker förändra/justera sin undervisning mot en mer formativ lärstil. Under TLC-träffarna som sker var tredje vecka är syftet att sprida kunskap mellan lärarna och att utveckla undervisningen tillsammans. Ge varandra tips och sprida goda exempel. Justeringarna kan vara såsom att lyfta elever som är lite tysta eller att hur man kan arbeta i klassrummet på olika nivåer. Två exempel på arbeten som gjorts är: Arbete med rörelsekvalitet tillsammans med ipads. På idrotten har man filmat varandra när man har gått en viss bana (hämtat från bedömning via skolverkets bedömningsfilmer). Därefter har man fått input/feedback på vad som gått bra och vad man kan träna vidare på.
Vidar har man gjort det igen. Detta har i sin tur gjort att lärarna mer har arbetat som coacher istället för lärare. Detta har gett möjlighet att lättare lyssna av klassen och stanna upp och diskutera mer med de elever som har haft behov samtidigt som eleverna hjälper varandra att nå längre. Man har arbetat med kommunikation genom att spela in på sina telefoner disskusioner. Eleverna har haft tydliga instruktioner där de har fått berätta och ställa kritiska frågor. Efteråt har de fått lyssna på inspelningarna och fått reflektera över sin egen och andras roller i diskussionen. Trygghet och studiero Skolan arbetar ständigt med trygghet och stuidero vilket är en förutsättning för lärandet. Skolans brukarenkät visar på goda resultat; År Trygghet Studiero F 91%/88% 67%/67% Långbrodalsskolan/snitt i Stockholms stad 2 91%/88% 85%/74% 5 elever 86%/85% 62%/64% Arbetet med trygghet och studiero ska genomsyra verksamheten eftersom. Vi ska arbeta med förebyggande åtgärderna och då ska de akuta åtgärderna minska. Exempel på frågor är: Känner jag mig trygg? Om jag känner mig otrygg, var i så fall? Har jag kompisar att leka med? Har jag någon vuxen att vända mig till vid behov av hjälp? Skolan ska arbeta för att skapa en känsla hos eleverna att vi vuxna finns där för dem. Att de har många att vända sig till. Skolans trygghetsgrupp arbetar med att ta fram ett årshjul som kontinuerligt under året ska ta upp bl. a diskrimineringsgrunderna, samarbete, värdegrund på skolan. Vilka arbetssätt vi ska använda oss av samt vilka utbildningssatsningar personalen behöver. Arbetssättet kommer att nivåanpassas. Frågor från föräldrar på mötet Vad finns det för exempel på åtgärder vid stökiga klasser och finns det en plan? Oftast beror det på att arbetssättet och strukturen i klassen behöver förändras. Kan bero på vissa individer, men inte när det gäller stökiga klasser som helhet. Däremot kan det även behövas individuella insatser. Exempel I mellanstadiet, har lärarna olika ämnen vilket gör att fler vuxna har kontakt med samma klass. Det ger möjlighet att hjälpa varandra att undersöka om det ett visst beteende är specifikt för en lärare eller för alla och utifrån det samverka kring olika metoder och arbetssätt.
Det gäller att pedagogerna är noggranna och använder sig av processer som bland annat inbegriper: förberedelse, insatser, utvärdering, repetition. Man kontrollerar även att man håller likadana regler mellan lärare och sedan kan man hålla samtal med klassen och eventuellt enskilda elever. Hur utvärderas klasserna, när klasserna är så splittrade i grupper? Vissa föräldrar upplever en stark oro för hur grupperna fungerar. Barnen har full kontroll på vilken grupp de är i hela tiden. Lärarna har kontroll på vart elever ska vara och vart de ska sen. Föräldrarna är oroliga för frågor hemma som eleverna ställer om studiero. Är det ett tecken på att det inte är bra? Kan det bero på att eleverna är uppmärksammade på vad studiero är eftersom vi har pratat och arbetat med det under terminen? Bra att det kommer frågor och funderingar. Då reflekterar eleverna. Trygghet och studiero är ett ständigt pågående arbete som är en basförutsättning för lärande och måluppfyllelse därför viktigt att diskussion ständigt pågår. Hur kommuniceras arbetet med studiero ut, som har valts att vara en mycket viktig del i arbetet? Bästa sättet är föräldrasamverkan, ställ frågor till andra föräldrar och lärare Långbrodalsskolan ligger över snitt men det är viktigt att man fortsätter att jobba med det så att skolan blir ännu bättre. Om en klass är stökig, som är känd, vad gör man då? Detta är en del i utvecklingsarbetet att fånga upp det i tid. Att ta hjälp och handledning av elevhälsan, kollegor. Diskutera och prova olika lösningar. Det är viktigt att föräldrarna är en del i arbetet. Det är viktigt att föräldrar inte spekulerar, utan det gäller att de pratar med skolan om elevernas upplevelser av skolan. Spekulationer når ofta elevernas öron och det kommer inte bidra till att det blir mindre stökigt, tvärtom. Organisation mellan elev-, klass- och föräldraråd Arbete som syftar till reellt inflytande och samverkan. Klassråd -> Elevråd -> Skolledning -> Föräldraråd -> Arbetslag -> Klassråd Ett exempel var sexor som ville gå iväg att äta lunch på stan. Då detta inte var en möjlighet valde ledningen att ha en dialog med eleverna och komma fram till en medelväg i samförstånd. Ett sätt att arbeta med demokrati.
Föranmälda frågor Konsekvenstrappan Från föregående minnesanteckningar: Trivselreglerna har kompletterats med en konsekvenstrappa. Den är i tre steg och mellan stegen kommer en handlingsplan att genomföras i samråd med eleven. Syftet är att eleven tillsammans med vuxen ska reflektera kring hur det dåliga beteendet kan brytas och vilket stöd eleven behöver. I samtalet ingår att bygga på de starka sidorna som varje elev har och är en del av skolans arbete med reellt inflytande. Kvarglömda kläder Körs till lämplig klädinsamling under lovet, information till vårdnadshavare sker innan lovet. Skolrestaurang och kök Tagit på förra protokollet Skolan arbetar med två olika processer, en kortsiktig och långsiktig. Den kortsiktiga är att utöka med matplatser på skolan under nästa läsår, det sker i samråd med förvaltningen. Den långsiktiga är att bygga om kök och skolrestaurang, när i tiden detta ska ske är inte bestämt. Är det inte bättre med bilfria veckor i september? Bilfria veckor används nu när det är mörkt och farligt för eleverna. Får barnen använda mobiltelefonen? Eleverna får använda skoltelefonen vid behov. Trafiksituationen utanför Asken Uppmaning från skolan: Kan någon från föräldrarna ringa trafikkontoret och ligga på om detta. Det blir säkert mer prioriterat då. Ett förslag är om man kan flytta ut betongklumpen så att den är mer i vägen? Detta gör att bilar inte kan vända där den är nu. Föräldrarna kan även använda tycktill appen som Stockholm stad har för att rapportera problemen? Appen finns att ladda ner på http://www.stockholm.se/tycktillapp Föräldrarna får ta upp detta på föräldramöten för att tydliggöra problemet. Skolfoto, ska det vara kvar? Individuella bilder kostar mycket och skapar klasskillnader. Klassfoto och katalog kan vara ok men ska det verkligen vara enskilda bilder? Rekommendation från föräldrar är att inte ha det generellt med individuella bilder utan att man prioritera klassbilder och skolkatalog. Sedan ser man gärna att man ger möjligheter för syskonbilder och enskilda bilder. Hur är attityden kring krav att duscha efter gymnastiken? Diskussion kring det. Grundkonceptet är att alla barn ska duscha efter gymnastiken. Kan bero på att lokalerna inte är tillräckligt fräscha? Kan bero på att elever tränar efter och gymnastiken är sista lektionen? Kan man ta upp diskussioner tidigare kring personlig hygien. Mobiltelefoner kanske skapar oro, även om de ska vara inlåsta av lärare. Bygget löper på enligt plan HT 17 öppnar skolgården. Hörselkåpor, ska föräldrarna ta med det till barnen? Hörselkåpor skall tillhandahållas av skolan och kommer köpas in om det fattas. Hur är det med läxpolicy? Kommer att sättas under VT17.
Finns det någon policy om socker, godis och speciella tillfällen? Policy saknas för julbord, påskbord. Skolmaten serveras utifrån Stockholm stads riktlinjer. Liksom tidigare år kommer till exempel det finnas julmust till julbordet. Dock kommer det bli i en mindre mängd. Vid andra tillfällen kan det vara bra Loka crusch istället för saft på eventuella fikastunder. Är matleverantören bytt för den uppfattas sämre? Maten lagas fortfarande lokalt. Dock har 2 personer blivit långtidssjukrivna vilket har gjort att det ändrats lite. Maten uppfattas dock som bättre av lärare, och eventuellt lite sämre av elever. Laktosfri mat uppfattas som mindre smakrik än vanlig mat. Minnesanteckningar och vårens datum finns på hemsidan under flik elever/vårdnadshavare. Rekryteringar Planen är att man ska öka till 2 förskolelärare i varje förskoleklass. Skolan har fått ta del av fritidshemssatsningen vilket innebär att vi kan rekrytera ytterligare en fritidspedagog. Grupparbete - Trygget och studiero Påbörjades och fortsätter vid nästa föräldraråd.