Hofors kommun Dammfallets kraftverk Fastställd i Kommunfullmäktige 2013-11-25
Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 4 2 Kommunchefen har ordet... 5 3 Organisation... 6 4 Kommunens vision... 8 5 Omvärldsanalys... 9 6 Målstyrning... 10 6.1 Målstyrningsmodell... 10 6.2 Strategiska mål för planperioden... 11 6.3 Företagande... 11 6.4 Boende... 12 6.5 God ekonomisk hushållning... 12 6.6 "Den goda arbetsplatsen"... 13 6.7 Miljö... 13 7 Planeringsförutsättningar... 14 7.1 Beslutsprocess... 14 7.2 Budgetprocessen... 14 7.3 Upprättandet av budgetförslag 2014-2016... 15 7.4 Utdebitering... 15 7.5 Skatteintäkter och generella bidrag... 16 7.6 Känslighetsanalys... 17 8 Ekonomiska målsättningar... 18 8.1 God ekonomisk hushållning... 18 8.2 Resultatkravet... 18 8.3 Prognos årets resultat... 18 8.4 Nettokostnadsutveckling... 19 8.5 Soliditetsutveckling... 19 8.6 Investeringar och lån... 19 8.7 Borgensåtaganden... 19 9 Ekonomiska styrdokument... 20 9.1 Finansiella nyckeltal... 20 9.2 Resultatbudget... 21 2 (28)
9.3 Balansbudget... 22 9.4 Investeringsbudget... 23 9.5 Finansieringsbudget... 24 9.6 Driftbudget nämnder och styrelse... 25 9.7 Verksamhetsförändringar under planperioden... 26 10 Befolkningsutveckling... 27 10.1 Befolkningsutveckling 2013... 27 10.2 Framtida befolkningsutveckling... 27 11 Personalöversikt... 28 3 (28)
1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Prioritering av våra barn i skolan! Sommarjobb till alla ungdomar! Sänkt skatt! Positivt! Det är min sammanfattning av verksamhetsplanen/budgeten, för 2014. Hur är nu detta möjligt efter många års domedagsprofetior? En mycket viktig orsak heter invånare. Under många år har Hofors kommun minskat med över hundra invånare varje år. Förra året såg vi en klar förbättring och hittills i år är det väsentligt mycket bättre än vad vi någonsin vågat hoppas på. Fler personer flyttar till Hofors kommun än härifrån. Det gör att vi har en helt annan förutsättning att planera inför framtiden. Dessutom lovar regeringen nu att skatteutjämningen i landet ska förändras, vilket gynnar oss. 2011 höjde vi tillfälligt skatten, men vi har lovat att sänka den igen, det gör vi nu för andra året i rad, den här gången med 15 öre. Men det kommer att ske förändringar i verksamheterna, vi måste hela tiden förbättra oss och noga se till att vi använder våra invånares skattemedel på bästa sätt. Ett sådant exempel är bemanningsenheten som vi haft under några år. Med anledning av de förändringar som skett inom socialnämndens område kommer vi att avveckla bemanningsenheten. I fortsättningen kommer vi att använda oss av det IT-system som infördes vid starten av enheten och som varit till stor nytta för att få struktur på arbetet ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Sen finns all verksamhet som bara ska fungera och som alla tar för given, den som bara syns och väcker uppmärksamhet om det är något som inte fungerar. Alla medarbetare som dagligen förtjänar dagens ros i tidningen, men som jag nu kan passa på att berömma! Det finns också många engagerade medborgare som bidrar till en positiv utveckling för kommunen, då tänker jag framförallt på alla våra duktiga föreningar. Våra företag får vi inte glömma. Just nu står vår lokala handel inför stora problem. Vi invånare måste förstå att om vi handlar på internet och i andra köpcentra, så finns inga kunder till våra lokala handlare, men det märks inte förrän de inte orkar längre och då är det försent Upprustningen av centrum är ett verktyg för att vi invånare ska trivas bättre och handla mer i våra lokala butiker. Tack vare våra duktiga medarbetare kommer vi att klara den nödvändiga omställningen kommunen står inför. Allt vårt arbete ska genomsyras av vår vision: Marie-Louise Dangardt 4 (28)
2 Kommunchefen har ordet Försiktig optimism Förelagda budget är resultatet av ett hårt arbete i alla verksamheter för att lämna in förslag som skulle matcha de förutsättningar som gavs före sommaren. Förslag till förändringar, nedskärningar, effektiviseringar m.m. har stötts och blötts i olika forum. Nödvändiga anpassningsåtgärder har tidigare beslutats, påbörjats och också genomförts. Efter sommaren, när Budgetberedningen började arbeta på allvar, visade det sig att en rad faktorer pekade i positiv riktning för Hofors kommuns del. Det gäller förändringen av det kommunala utjämningssystemet som kommer att genomföras (ändringen finns i alla fall med i regeringens budgetproposition), det samlade antalet arbetade timmar i Sverige har också inneburit ökade skatteintäkter, och det mest glädjande: befolkningsutvecklingen i vår kommun! Så här sent i oktober så har vi "bara" tappat c:a fem personer. Ser vi bara till in- och utflyttning så har över 350 personer flyttat till oss, vilket är drygt 30 fler än som har lämnat oss. I våra långtidsprognoser har vi faktiskt räknat med en befolkningsminskning på c:a 100 personer årligen. Denna förbättring har givetvis haft stor positiv betydelse i vårt budgetarbete! Framtagande av en budget är aldrig lätt, men i år har det dock känts lite annorlunda jämfört med tidigare. Efter ovannämnda anpassningar har vi också kunnat tillmötesgå en hel del utvecklingsönskemål. Framför allt gäller det på skolans område. En del större arbeten har ju redan kommit igång, och mer lär komma under 2014 och framåt. Jag tänker på förberedelserna för etablering vid östra rondellen i Hofors, arbetena med centrumförnyelsen, nya lekplatser i Torsåker och Hofors, samt påbörjandet av arbetet med genomfarten i Hofors. Även om det stundtals blir rörigt så är det ett positivt tecken med pågående byggnationsarbeten! Under 2014 så ska vi inom förvaltningen ta ett omtag för att förbättra vår verksamhetsplanering. Vi ska se över kedjan strategiska mål - effektmål - nyckeltal - aktiviteter, så att vi får det att hänga ihop och bli begripligt för alla i organisationen. Vi kommer också att arbeta med vår värdegrund på alla nivåer för att definiera vad som krävs av, och vad som kännetecknar oss som arbetar i Hofors kommun. Ulf Strömstedt 5 (28)
3 Organisation Kommunens högsta beslutande organ är Kommunfullmäktige. Fullmäktiges ledamöter väljs av medborgarna i kommunvalet som sker samtidigt med riksdagsoch landstingsvalen vart 4:e år. Platserna i kommunfullmäktige, mandaten, fördelas proportionellt efter antalet röster varje politiskt parti får i kommunvalet. Kommunfullmäktige utser ledamöter och ersättare i kommunens nämnder, styrelser och bolagsstyrelser, de utser även revisorer och revisorersättare. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som avgörs av kommunfullmäktige. Besluten verkställs sedan av kommunens nämnder. Verksamheten är organiserad i fyra nämnder. Nedan visas den politiska organisationen för Hofors kommun. Organisationen är från 2007-01-01. Revidering har skett av den politiska organisationen under 2011. Under kommunstyrelsen har beställarutskott samt personal- och ekonomiutskott har tagits bort. Det sist nämnda har ersatts av ett arbetsutskott. Enligt kommunallagen ska det i en kommun finnas kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, valnämnd, myndighetsnämnd samt en överförmyndare. Därutöver får kommunen välja hur verksamheten ska organiseras. Organisationen i Hofors kommun bygger på en tydlig rollfördelning mellan politik och verksamheterna. Nämnderna har budgetansvar inom sitt politikerområde och får tjänstemannastöd av respektive verksamhet. 6 (28)
Nedan visas mandatfördelning för Hofors kommun under nuvarande mandatperiod ( 2011-2014). Totalt är det 31 mandat som är fördelade på åtta partier. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-11-01 Parti Mandat Arbetarpartiet Socialdemokraterna 14 Centerpartiet 2 Folkpartiet liberalerna 2 Folkhemmet Hofors-Torsåker 3 Miljöpartiet de gröna 1 Moderata samlingspartiet 4 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 3 Summa 31 Under 2014 kommer två val att äga rum. Val till Europaparlamentet infaller vart femte år. Nästa val kommer att äga rum i alla EU-länder den 22-25 maj 2014. I Sverige hålls valet den 25 maj. Riksdagsvalet i Sverige 2014 planeras äga rum söndagen den 14 september 2014. Vid detta val kommer Sveriges riksdag för mandatperioden 2014 2018 att väljas. (Val till riksdag, kommunoch landstingsfullmäktige). 7 (28)
4 Kommunens vision Kommunfullmäktige har i februari 2005 fastslagit sin vision: Viktiga nyckelord bakom visionen är: Trivsel, trygghet, kommunikationer, atmosfär, samverkan, livskvalité, jämställdhet, upplevelser, barnvänligt, miljövänligt, trafikvänligt, allas ansvar, delaktighet. Kommunens fokusområden: samtidigt fastställdes också följande fokusområden som ska leda till utveckling och tillväxt: kommunikationer företagande boende Samtliga fokusområden ska genomsyras av perspektiven: jämställdhet barn/ungdom miljö Strategi Visionen har genomsyrat planeringen. Strategin vid resursfördelningen har varit att hejda den negativa befolkningsutvecklingen. Åtgärder för att hejda den negativa utflyttningen har varit: att kommunen ska ha goda kommunikationer som underlättar studie- arbetspendling att kommunen ska vara en attraktiv bostadsort att ha en god kommunal service. 8 (28)
5 Omvärldsanalys Globalt syns att världsekonomi alltmer återhämtar sig från krisen 2008/2009. Utveckling i USA verkar som motor i denna process dock med aktuella frågetecken kring beslut om budget och lånetak. Bedömare från bla SKL tror dock att dessa frågor hittar en lösning. Utvecklingen av ekonomin i Europa förbättras sedan ECB:s beslut om löften att stötta den finansiella strukturen i händelse av krisande banksystem. Dock finns grundproblemen med en alltför hög skuldsättning kvar, både i de offentliga och i hushållens finanser. Farhågor kan ställas kring vad som händer när centralbankerna börjar strama åt finanspolitiken - kväver man en uppgång eller väntar för länge och det uppstår en ny inflation eller finansiell bubbla. Svensk ekonomi påverkas i stor utsträckning då exporten under 2013, beroende på en stark krona och låg tillväxt i omvärlden, beräknas minska. BNP bedöms öka med 0,8% under 2013, med 3% under 2014 för att sedan öka med 3% per år. Hushållen skuldsättning är hög men uppvägs i viss mån av ett stort sparande. Utrymme för en viss ökning av konsumtionen bedöms finnas de kommande åren genom skattesänkningar och reallöneökningar. Arbetslösheten bedöms under senare delen av 2014 minska varför en viss tillväxt av skatteunderlaget kommer att ske genom att antalet arbetade timmar ökar. Minskningen av arbetslösheten from 2014 och ökning av pensionsinkomsterna så bedöms skatteunderlaget öka med upp till 5% per år from 2015. Det samlade resultatet i kommuner och landsting beräknas falla kommande år. Ovanstående bygger på Sveriges Kommuner och Landstings rapport Ekonomirapporten utgiven i början av oktober 2013. 9 (28)
6 Målstyrning 6.1 Målstyrningsmodell Focusområden Det finns fem fokusområden som ska styra mot att uppnå visionen "Hofors kommun vänligast i Sverige- för boende, näringsliv och fritid". Företagande Boende God ekonomisk hushållning Den goda arbetsplatsen Miljö Strategiskt mål Detta är mål som ställs upp av kommunfullmäktige och har en tidshorisont av 3 6 år. Målen utgår från fastställd vision och är fastställda av kommunfullmäktige. Focusområden och strategiska mål ger en "vägledning" för vad som ska prioriteras. Målen anger den inriktning som verksamheterna ska sträva efter att uppnå. Effektmål Detta är mål som ställs upp av respektive nämnd eller styrelse och som ska styra mot de strategiska mål som kommunfullmäktige har fastställt. Effektmålet är inriktat mot ett specifikt strategisk mål. Tidshorisonten är 1 3 år. Nyckeltal och/eller aktiviteter utvecklas för att ge underlag för att kunna mäta måluppfyllelsen. Nämndernas mål ska formuleras så att förväntade effekter kan följas upp och utvärderas. Att målen ska vara uppföljningsbara innebär att de ska kunna brytas ned till olika aktiviteter som är mätbara. Aktivitet Aktiviteten är kopplad till ett speciellt effektmål eller nyckeltal. Tidshorisonten är ett enskilt planår eller upprepad aktivitet under flera år. Nedan visas en bild som ska illustrera målstyrningsmodellen. 10 (28)
6.2 Strategiska mål för planperioden Förslag till strategiska mål för planperioden 2014-2016 finns redovisat under rubrik 6.3-6.7. 6.3 Företagande Strategiska mål (KF-mål) Kommunens verksamhet ska främja ett bra företagsklimatet. För att förbättra företagsklimatet måste kommunen ha hög tillgänglighet, god service, ett gott samspel såväl med företagen som internt mellan olika förvaltningar. Kommunen måste också skapa en positiv bild av entreprenörskap och sprida den till både medborgarna och andra aktörer lokalt och regionalt. Vid arbetet med att skapa etableringar ska inriktningen vara att differentiera det befintliga näringslivet. Mätning/ uppföljning sker genom följande undersökningar: 1. Insikt -en service mätning av kommunernas myndighetsutövning. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) är ansvarig för undersökningen. 2. Företagsklimat ranking, Svenskt Näringsliv 3. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), Undersökning som genomförs av SKL. 11 (28)
6.4 Boende Strategiska mål (KF-mål) Det ska vara tryggt och säkert för alla att leva och bo i Hofors kommun. Tryggt och säkert syftar inte på endast polisiära insatser utan även medborgarnas känsla för och möjligheten till att reellt kunna påverka kommunens utveckling. Former för medborgardialog utvecklas. Möjligheten till en rik fritid skapas genom samverkan mellan föreningsliv och kommunen. Mätning/ uppföljning sker genom följande undersökningar: 1. Medborgarundersökning, genomförs av SCB. 2. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), Undersökning som genomförs av SKL. Barn och ungdomar ska uppleva sin barndom/uppväxt som positiv. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Ungdomar utvecklas till jämställda individer med tilltro till sin egen förmåga att forma sin framtid. Mätning/ uppföljning sker genom följande undersökning: Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), Undersökning som genomförs av SKL. 6.5 God ekonomisk hushållning Strategiska mål (KF-mål) Sett över tiden ska kommunen och dess bolag ha en ekonomi som är hållbar. God ekonomisk hushållning mäts utifrån två olika perspektiv - det finansiella - det verksamhetsmässiga. Det finansiella perspektivet bygger på förutsättningen att varje generation finansierar sin egna välfärd och inte belastar kommande generationer. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta krävs: - utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, - tydliga och mätbara mål samt - en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultatet i förhållande till uppställda mål. Vidare måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det strategiska målet ska uppnås genom att: 1. över en planeringsperiod om 6 år ska kommunens resultat vara 1,0% av kommunens skatteintäkter och bidrag. 2. Driften bör inte förbruka mer än 98% av skattemedlen. 3. Långsiktigt soliditetsmål på 70%. 4. Investeringar för den skattefinansierade verksamheten ska inte finansieras med externa lån. Målet mäts i samband med upprättande av delårsrapport och årsredovisning. Och redovisas i sammanställning av ekonomiska nyckeltal. 12 (28)
6.6 "Den goda arbetsplatsen" Strategiska mål (KF-mål) Hofors kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Genom utveckling av ledarskapet samt dialogen på arbetsplatsen ska kommunen uppfattas som en god arbetsgivare. Skapa goda förutsättningar för medarbetarna att göra ett bra jobb och skapa bra verksamhetsresultat. Mätning/ uppföljning sker genom följande undersökning: Medarbetarenkät 6.7 Miljö Strategiska mål (KF-mål) Hofors kommun ska vara en miljövänlig kommun. Den dagliga verksamheten ska inriktas på ett genomförande som hushållar med de icke förnyelsebara resurserna och ger utrymme för ett ökat kretsloppstänkande med en hållbar utveckling för kommande generationer. Miljöarbetet syftar vidare till att värna om den biologiska mångfalden genom skydd av växt- och djurarter och särskilt värdefulla naturområden. Mätning/ uppföljning sker genom följande undersökning: Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), Undersökning som genomförs av SKL. 13 (28)
7 Planeringsförutsättningar 7.1 Beslutsprocess Budget och flerårsplan innehåller ett budgetår och två planeringsår. Målen ska vara anpassade till de budgetramar som nämnden har fått och de väsentliga områden som nämnden ansvarar för. Kommunstyrelsen beslutar om förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige beslutar i november varje år om kommunens budget för de tre följande åren. Tidplan budgetprocess ÅRSCYKEL VAD BEHANDLAS VEM BESLUTAR Mars 2014 Mål och ramar med planeringsförutsättningar Kommunfullmäktige April 2013 Anvisningar för budget 2015-2017 Kommunstyrelsen Juni 2013 September Nämnder och styrelse lämnar förslag till budget Budgetberedning Nämnder och styrelse Oktober Förlag till budget 2015-2016 Kommunstyrelsen November Fastställande av budget 2015-2017 Kommunfullmäktige 7.2 Budgetprocessen Budgetprocessen är strategisk och utgör en viktig del i styrningen av kommunens verksamheter. Verksamhetsstyrningen består av olika metoder för att leda, styra och utveckla verksamheten mot fastställda mål. Styrningen syftar till att tillgängliga resurser används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. I budgetprocessen ska en effektiv styrning skapas i syfte att tillgodose kommuninvånarnas behov, uppnå uppsatta mål och resultat genom att följa upp, analysera och ständigt förbättra verksamheten. Processen kan delas in i tre faser: analys/planering genomförande uppföljning och utvärdering Genom budgetprocessen genomför kommunfullmäktige sina politiska prioriteringar. Utgångspunkt för styrningen är en sammanhållen målstyrning där kommunfullmäktige i budgeten anger vision, fokusområden, strategiska mål samt en treårig ekonomisk plan. Focusområden och strategiska mål är vägledning för vad som ska prioriteras. Målen anger den inriktning som verksamheterna ska uppnå. Nämndernas mål ska formuleras så att förväntade effekter kan följas upp och utvärderas. 14 (28)
7.3 Upprättandet av budgetförslag 2014-2016 Budgetförslaget har beretts av budgetberedningen. Budgetberedningen har bestått av majoriteten (S samt V), oppositionen (M samt FHT) och tjänstemän. Oppositionen företräder övriga partier i alliansen. Arbetsutskottet har lämnat förslag till budget 2014. 7.4 Utdebitering Under 2013 sänktes kommunalskatten med 10 öre. En skatteväxling med Landstinget Gävleborg gällande Hemsjukvården ägde rum under 2013 vilket medförde att landstinget sänkte skatten med 22 öre och kommunen höjde med samma nivå. Kommunens skattesats/ utdebitering för 2013 är 23,01 kr. För budgetåret 2014 har förslag lagts om att skattesatsen sänks med 15 öre. Under planperioden lämnas förslag om att en ytterligare sänkning sker med 10 öre under 2015. Detta medför att den kommunala utdebiteringen 2014 är 22,86 kr och 22,76 kr, 2015-2016. 15 (28)
7.5 Skatteintäkter och generella bidrag Kommunens ekonomiska möjligheter är framför allt beroende av hur skatteunderlaget utvecklas i riket. Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos från oktober som är underlag för kommunens skatteintäktsberäkningar för 2014-2016. Prognosen baseras på en bedömning av samhällsekonominsutveckling. Korrigering/förändring görs bara utifrån kommunens egna antaganden om befolkningsutveckling samt skattesats. I verksamhetsplan 2014-2016 har nedanstående antaganden gjort gällande befolkningsutveckling: Antalet invånare 1 november året innan är den parameter som är den enskilt största styrande parametern vad gäller kommunens skatteintäkter. I budget 2014 har prognostiserats att befolkningsminskningen är -15 personer under år 2013. Motsvarande avseende 2014-2015 där har prognostiserats att en minskning sker med -100 personer/år. För planperioden 2014-2016 kommer skatteintäkterna att ligga på en relativt konstant nivå, vilket medför att kommunens verksamhet bör ligga i nivå med de skatteintäkter som kommunen får. Noteras bör att angivna skatteintäkter är i så kallade löpande priser vilket innebär att framtida ökade skatteintäkter på grund av kommande inflation är beaktad. Sammantaget innebär detta att realt så minskar kommunens skatteintäkter beroende på en antagen befolkningsminskning. Det statliga utjämningssystemet syftar till att utjämna både inkomstskillnader och strukturella kostnadsskillnader så att kommunen kan tillhandahålla sina invånare likvärdig service trots olika förutsättningar i fråga om skattekraft och kostnadsläge. Skillnader i skattesats ska bara spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Beslut om nytt utjämningssystem har inräknats i verksamhetsplan 2014-2016. Omfattningen av detta innebär att Hofors kommun kommer att få ökade generella bidrag med ca 8 mkr under planperioden. Prognos från Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gällande skatteutveckling Mkr Prognos 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Skatteintäkter 412,2 408,2 418,7 436,9 Generella bidrag 87,8 99,7 97,7 93,9 Fastighetsavgift 16,8 16,8 16,8 16,8 LSS- utjämning 7,4 5,3 5,2 5,2 Slutavräkning -1,5-0,7 0 0 Summa 522,7 529,3 538,4 552,8 16 (28)
7.6 Känslighetsanalys En känslighetsanalys över den ekonomiska ställningen och känsligheten för omvärldsförändringar är viktiga att göra. Nedanstående punkter visar effekterna av förändringar i de olika planeringsförutsättningarna. Löneökning med 1 procent ökar kostnaderna med cirka 3,8 miljoner kr. Förändring av skatteunderlaget med 1 procent ökar/minskar skatteintäkterna med 5 miljoner kr. Förändring av invånarantalet med 100 personer ökar/minskar skatteintäkterna med cirka 5,4 miljoner kr. En förändrad utdebitering med 1,00 krona påverkar skatteintäkterna med cirka 18 miljoner kr. 17 (28)
8 Ekonomiska målsättningar 8.1 God ekonomisk hushållning Kommunen ska enligt lag ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Utgångspunkten för god ekonomisk hushållning är att varje generation själv ska bära kostnader för den service som konsumeras. Kommunens resultat måste därför vara tillräckligt stort så att nästkommande generation skattebetalare kan garanteras motsvarande service utan att behöva betala en högre skatt. Ur verksamhetssynpunkt innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. 8.2 Resultatkravet I kommunallagen stadgas en nedre nivå för utvecklingen i en kommun, balanskravet. Balanskravet innebär att resultatet varje år måste vara positivt, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Ett nollresultat är inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Målet för kommunen är att över en planeringsperiod om 6 år ska kommunens resultat vara 1,0% av kommunens skatteintäkter och bidrag. För Hofors del innebär detta ett genomsnittligt överskott på drygt 5 mkr/år. För år 2014 uppgår det budgeterade resultatet till 1,3 % av kommunens skatteintäkter och bidrag. 8.3 Prognos årets resultat I delårs uppföljningen per juni 2013 prognostiserades det att årets resultat skulle uppgå till minus 5,0 mkr. I september har en förenklad uppföljning gjorts, denna påvisar att resultatet kommer att förbättras. Årets resultat beräknas att uppgå till drygt + 10,0 mkr. Helårsprognosen efter september 2013 inrymmer följande faktorer: Nämnderna har en prognos, med en avvikelse på cirka -6,0 mkr gentemot budgeten, Återbetalning av arbetsgivaravgifter med 9,7 mkr för åren 2005 och 2006, dvs. en engångssumma. Skatteunderlagsprognosen påvisar att konjunkturutvecklingen blir bättre än förväntat. Skatter och generella bidrag beräknas blir drygt 6,7 mkr bättre än budget. Utdelningen från Hofors Energi AB är bättre än budgeterat med 0,8 mkr. Kommunens totala beräknade resultat för 2013 är bra men det ska noteras att detta beror på engångsintäkter. 18 (28)
8.4 Nettokostnadsutveckling En förutsättning för sund ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa det är att analysera hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som åtgår till nettokostnaden för verksamheterna, dvs alla skattemedel kan inte användas till den löpande driften. Mål för kommunen är att driften långsiktigt inte får förbruka mer än 98% av skattemedlen. Verksamheternas kostnader tar i anspråk 100,8 % av skatteintäkter och generella bidrag under år 2014 för att sedan öka till 101,4 % för 2015 respektive minska till 100,6 % 2016. 8.5 Soliditetsutveckling Kommunens långsiktiga utveckling beskrivs bäst av hur soliditeten förändras. Bedömning är att soliditeten är god om minst 70% kommunens tillgångar är finansierade med eget kapital. Soliditeten för Hofors under planperioden ligger drygt 64 %. Den långsiktiga soliditetsindikatorn på 70% kommer inte att uppnås under planperioden. En grundförutsättning för att soliditeten ligger på målnivån är att det skapas ett överskott i den löpande verksamheten så att investeringar till största del kan finansieras med "internt" anskaffat kapital. För budgetåret 2014 ligger soliditeten inklusive pensionsåtaganden på -7%. 8.6 Investeringar och lån För planperioden 2014-2016 kommer i snitt 17 mkr/år investeras i materiella anläggningstillgångar. Amortering beräknas ske år 2014, med 16 mkr av under 2011 upptagna externa lån vilket innebär att kommunens låneskuld minskas med 33 procent. 8.7 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande gentemot det kommunala bolaget Hoforshus AB beräknas uppgå till 356,5 mkr vid slutet av år 2014. 19 (28)
9 Ekonomiska styrdokument 9.1 Finansiella nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 8,4 2,2-5,0 6,8 3,6 7,8 Årets resultat/eget kapital % 3,2 % 0,8 % -2,0 % 2,6 % 1,4 % 2,9 % Årets resultat/ skatteintäkter % 1,7 % 0,4 % -1,0 % 1,3 % 0,7 % 1,4 % Nettokost.andel av skatteintäkter och generella bidrag % -101,7 % -100,7 % -102,5 % -100,8 % -101,4 % -100,6 % Finansnetto % -2,8 % -1,2 % -1,5 % -2,1 % -2,1 % -2,0 % Nettokostnad inkl. finansnetto % -98,9 % -99,6 % -101,0 % -98,7 % -99,4 % -98,6 % Skatteintäkter och generella bidrag 498,4 515,9 522,3 529,3 538,4 552,7 Verksamhetens nettokostnad -506,9-519,7-535,3-533,8-546,0-556,1 Investeringar Självfinansieringsgrad investeringar 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Övriga nyckeltal Soliditet % 62 % 61 % 61 % 64 % 64 % 65 % Soliditet inkl. pensionsåtaganden 1 % -3 % -9 % -7 % -6 % -4 % Skattesats Hofors, kr 21,90 22,65 23,01 22,86 22,76 22,76 20 (28)
9.2 Resultatbudget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 137,0 285,7 300,0 281,8 284,1 286,9 kostnader -633,3-790,2-824,1-801,5-814,0-825,3 avskrivningar -10,6-15,2-11,2-14,1-16,1-17,7 Nettokostnad -506,9-519,7-535,3-533,8-546,0-556,1 Skatteintäkter 396,5 408,3 410,4 407,5 418,3 436,9 Generella bidrag 101,9 107,6 111,9 121,8 120,1 115,8 Resultat efter skatteintäkter -8,5-3,8-13,0-4,5-7,6-3,4 Finansiella intäkter 16,2 8,3 9,7 12,9 12,9 12,9 Finansiella kostnader -1,8-2,3-1,7-1,6-1,7-1,7 Jämförelsestörande post 2,5 Årets resultat 8,4 2,2-5,0 6,8 3,6 7,8 Balanskravsjusteringar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Justerat resultat 8,4 2,2-5,0 6,8 3,6 7,8 Under åren 2014-2016 kommer Hofors kommun att uppnå ett samlat resultat om totalt 18,2 mkr. 21 (28)
9.3 Balansbudget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella 4,0 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 Materiella 107,2 107,8 112,8 118,5 123,8 115,7 Finansiella 225,9 228,3 224,3 219,5 214,7 209,9 Summa anläggningstillgångar 337,1 340,0 341,1 342,0 342,5 329,6 Omsättningstillgångar Förråd, exploatering 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kortfristiga fordringar 59,1 58,7 59,1 59,1 59,1 59,1 Kassa 23,8 43,0 18,0 9,6 14,5 30,0 Summa omsättningstillgångar 83,0 101,8 77,2 68,8 73,7 89,2 Summa tillgångar 420,1 441,8 418,3 410,7 416,2 418,8 Eget kapital, avsättningar och skulder Ingående eget kapital 250,7 266,1 259,1 254,1 260,9 264,6 Årets resultat 8,4 2,2-5,0 6,8 3,6 7,8 Summa eget kapital 259,1 268,3 254,1 260,9 264,6 272,4 Avsättningar Pensioner 25,8 26,7 29,0 30,6 32,4 34,2 Övrigt 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Summa avsättningar 26,3 27,2 29,5 31,1 32,9 34,7 Skulder Långfristiga 48,1 48,1 48,1 32,1 32,1 25,1 Kortfristiga 86,6 98,2 86,6 86,6 86,6 86,6 Summa skulder 134,7 146,3 134,7 118,7 118,7 111,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 420,1 441,8 418,3 410,7 416,2 418,8 22 (28)
9.4 Investeringsbudget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 Summa investeringar 19 800 21 450 9 600 Kommunstyrelsen IT 2 200 2 200 2 200 Bredbandsstrategi 2020 2 000 2 000 2 000 Geografiskt informationssystem, GIS 2 500 Administrativ utveckling 1 000 1 000 Centrumförnyelse Hofors 3 500 Centralgatan (Skolgatan-E16) 3 000 Genomfart Hofors 1 500 5 100 Ledningscentral 1 250 1 250 Lekplats Hofors och Torsåker 3 000 Tågstationen Hofors 1 000 Exploatering vid Hagaskolaområdet 2 000 Deponi Hofors och Torsåker 2 000 2 000 Malmjärnsdammen Torsåker 500 Kost och Städ 600 150 150 Diverse investeringar 250 250 250 Socialnämnd Diverse investeringar 1 000 1 000 1 000 Barn-och utbildningsnämnd Diverse investeringar 1 000 1 000 1 000 23 (28)
9.5 Finansieringsbudget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2013 2014 2015 2016 Löpande verksamhet 8,4 2,2-5,0 6,8 3,6 7,8 Av- o nedskrivningar 10,3 15,2 11,2 14,1 16,1 17,7 Avsättning pensioner 1,8 1,7 3,2 1,6 1,8 1,8 Medel från verksamheten 20,5 19,1 9,4 22,6 21,5 27,3 Förändring av omsättningstillgångar -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av kortfristiga skulder -5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från verksamheten 13,4 19,1 9,4 22,6 21,5 27,3 Investeringar Anskaffning, materiella -1,9-14,3-16,8-19,8-21,5-9,6 Anskaffning, finansiella Avyttring,materiella Kassaflöde från investeringar -1,9-14,3-16,8-19,8-21,5-9,6 Finansieringsverksamheten Amortering av lån 0,0 0,0 0,0-23,0 0,0-7,0 Upptagande av nya lån 0,0 0,0 0,0 7,0 0,0 0,0 Förändring av långfristiga fordring 0,4 0,0 1,6 0,0 0,0 0,0 Utlämnande av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 5,7 0,0 4,8 4,8 4,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,4 5,7 1,6-11,2 4,8-2,2 Kassaflöde 11,9 10,5-5,8-8,4 4,9 15,5 Likvida medel 1 jan resp år 16,6 32,5 43,0 37,2 28,8 33,7 Likvida medel 31 dec resp år 28,5 43,0 37,2 28,8 33,7 49,2 24 (28)
9.6 Driftbudget nämnder och styrelse Netto Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Kommunfullmäktige 2794 2560 2560 Intäkter -1450-1300 -1300 Kostnader 4244 3860 3860 Kommunstyrelse 75128 78950 74881 Intäkter -54072-53792 -53792 Kostnader 129200 132742 128673 Miljö-och byggnadsnämnd 7738 7738 6738 Intäkter -1685-1685 -1685 Kostnader 9423 9423 8423 Barn- och utbildningsnämnd 215509 215832 217332 Intäkter -8714-8679 -8679 Kostnader 224223 224511 226011 Socialnämnd 217500 216220 216220 Intäkter -102049-102049 -102049 Kostnader 319549 318269 318269 Gemensamt 15103 24672 38294 Intäkter -113853-116574 -119399 Kostnader 128956 141246 157693 Summa nettokostnader 533 771 545 972 556 025 Intäkter -281823-284079 -286904 Kostnader 815594 830051 842929 25 (28)
9.7 Verksamhetsförändringar under planperioden Nedanstående intäktsförstärkningar tillkommit i Verksamhetsplan 2014-2016: Nytt skatteutjämningssystem träder i kraft 2014, vilket medför att Hofors kommun får ytterligare 8,0 mkr i generella bidrag. Gynnsam befolkningsutveckling medför ökade skatteintäkter. Ökad utdelning från Hofors Energi AB är beaktad. Medel har tillförts Barn- o utbildningsnämnden för en förbättrad integrationsverksamhet. Det finns även medel avsatta för att anställa en IT-pedagog under 2014, som får till uppgift att ansvara för en kommande implementering av 1:1 datorer, dvs varje elev ska ha tillgång till en egen dator. IT-pedagogen ska även ansvara för att en översyn görs av befintliga IT-program inom skolan. Budgetförslaget innebär att Barn- och utbildningsnämnden ram ökar med totalt 6 mkr, jämfört mellan 2013 och 2014 års budget. Till Socialnämnden har medel tillförts gällande ökad bemanning inom äldreomsorg, hemtjänst samt biståndshandläggare. Budgetförslaget innebär att Socialnämndens ram ökar med totalt 8,7 mkr, jämfört mellan 2013 och 2014 års budget. Ansvaret för verksamheten gällande Fritid övergår 2014 till Kommunstyrelsen. Bemanningsenheten kommer att avvecklas under första halvåret 2014. I budgetförslaget ingår en skattesänkning med 15 öre 2014 samt 10 öre 2015. 26 (28)
10 Befolkningsutveckling 10.1 Befolkningsutveckling 2013 I början av oktober 2013 uppgår befolkningsminskningen till totalt -2 personer. I verksamhetsplanen ligger antagandet att befolkningen kommer att minska med -15 personer under året. De kommande åren så ligger det en minskning med 100 personer/år. Antalet invånare per 1 november året innan är den faktor som styr beräkningen av skatteintäkter och generella bidrag. 10.2 Framtida befolkningsutveckling Kommunstyrelsen har 2011 antagit en befolkningsprognos som innebär att Hofors kommun beräknas att ha drygt 8 000 invånare år 2030. Hofors en kommun som kraftigt påverkas av befolkningsminskning. Dock har minskningstakten avtagit de två senaste åren. Under hösten 2013 kommer SCB (Statistiska Central Byrån) att få uppdrag att uppdatera befintlig befolkningsprognos. Denna prognos kommer sedan att ligga till grund för upprättandet av verksamhetsplan 2015-2018. 27 (28)
11 Personalöversikt Enligt Hofors kommuns antagna vision ska kommunen stärka sin ställning som en attraktiv arbetsgivare. I denna strävan ställs krav på att organisationen tar ställning till både den kort- och långsiktiga försörjningen av kompetens. Hur ser vi oss själva? Hur vill vi se oss själva? Hur ser andra på oss? Hur ska vi prioritera/värdera kompetens? Organisationen behöver se över och besluta vilken/vilka vägar som blir mest gynnsamma i arbetet mot visionen om den attraktiva arbetsgivaren. Organisationens befintliga medarbetare är kommunens främsta ambassadörer av våra verksamheter och är i och med det en stor del av vårt varumärkesbyggande. Det är därför viktigt att alla verksamma inom Hofors kommun känner sig trygga i vilka värderingar och förhållningsätt som organisationen står för. Kommunen har ett stort arbete framför sig gällande dessa frågor men på flera håll pågår eller planeras aktiviteter och/eller insatser som ett led i att komma närmre visionen- Hofors kommun, en attraktiv arbetsgivare: Kontinuerligt arbete för att öka frisktalet i organisationen genomförs. Detta arbete ska vara integrerat i all daglig verksamhet men även särskilda insatser pågår eller planeras. Kompetensutveckling för chefer inom ledarskap, lag och avtal och arbetsmiljö pågår. Arbete med att uppdatera och upprätta nya policys och riktlinjer inom personalområdet pågår. Avsikten är att skapa tydlighet och bättre tillgänglighet av dokumenten. Planer på att utveckla lönebildningen för att skapa en kommungemensam tanke kring löneprocessen inom organisationen håller på att ses över. Medarbetarnas möjlighet till större delaktighet i processen ska vara i fokus. Arbete med jämställdhet inom kommunen pågår. Det finns planer på att på ett strukturerat sätt utveckla och engagera befintliga medarbetare, bland annat genom interna utvecklingsprogram för potentiella framtida ledare. 28 (28)