Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Relevanta dokument
VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

Liv till varje pris. Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala

Säkerhet, roller och riktlinjer

Min vårdplan introduktion och manual

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Samtal med den döende människan

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Kulturell förståelse och toleransens gränser i pallia5v vård. Anders Castor Barnonkolog Ordförande barne5krådet, SUS Medlem SLS E5kdelega5on

Hur ska bra vård vara?

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

God palliativ vård state of the art

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Om hälsa och livskvalitet

ETIK I SJUKVÅRDEN LÄKARPROGRAMMET T2, HT09, II

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.


BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

För och emot dödshjälp

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Du ska få cytostatika

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Etikrådet vid Barnoch ungdomssjukhuset i Lund

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Regelverk GU-ALF för år 2014

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad

Palliativ vård enligt svensk rätt

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Livsuppehållande behandling. Behandlingsstrategi inom intensivvården.

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Validand och valideringshandledare

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

Transkript:

Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik

Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3 Sjuksköterskor ü 1 Kurator ü 1 Etiker 12 personer

Etik inom (barn-)sjukvården ü Synen på etik Viktigt? Något alla kan, eller något som kräver särskild kompetens? ü Målet med etik o Att vara goda människor? o Att veta vad som är det rätta eller goda att göra?

Den bärmhärtige samariten Darley and Batson JPSP, 1973.

Barnetikrådet Sedan 2008 ü Etik konsultationer Drygt 60 stycken ü Undervisning Utbildning på avdelningarna Seminarier och symposier Handledning i etik ü PM, riktlinjer Palliativ sedering i livets slutskede hos barn

Etik konsultationer Vad är det för barn? Kön Antal % Pojkar 27 60 Flickor 18 40 Ålder Antal % <1 år 21 47 1-5 år 3 7 6-10 år 4 9 11-15 11 24 >15 6 13

Etik konsultationer Dilemma eller konflikt? Antal % Dilemma 25 56 Konflikt 20 44 Personal/Föräldrar 15 Läk/Läk 4 Läk/Sjsk 1

Etik konsultationer Vad handlar frågorna om? Antal % Avbryta livsuppehållande behandling 17 38 Av dessa avbröts behandlingen 11 Avbryta vätska/näring 4 Barnets bästa intresse (ej livsuppehållande behandling) 13 29 Handledning 5 11 Tonåringar och självbestämmande 4 9 Genetisk testning 4 9 Prioritering 2 4

Metod Det finns ingen metod för etisk diskussion som alltid leder till rätt etiskt svar Däremot kan en viss struktur vara till hjälp Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra

Syfte(n) Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Lösa ett aktuellt fall? Lösa en konflikt? Fördjupa förståelsen av ett fall/situation etc? Etisk debriefing?

Beskrivning av fallet Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Blir gärna lång och teknisk Var konkret! Ifrågasätt jargong och abstrakta termer Alla ska vara överens om vad fallet handlar om

Frågan Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Är alla överens om vad frågan är? Är det flera frågor? Riskerar vi att blanda ihop dem? Hinner vi med alla?

Etiska överväganden Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Försök inte lösa problemet här! Försök förstå vad som står på spel

Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Varför är det svårt? Vi tycker olika saker är olika viktiga Tragiskt dilemma

Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra 1. Vilka alternativ finns? Kompromisser Lösningar ingen tänkt på

Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra 1. Vilka alternativ finns? Kompromisser Lösningar ingen tänkt på 2. Skörda resultatet av arbetet

Och när vi vet det rätta Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Skilj på: Att veta det rätta, och Att göra det rätta Och kanske: Att göra det rätt

Praktiska frågor Etiska rådets ansvar? Journalföring? Vem ska vara med vid diskussionen? Patienten? Anhöriga?

Utmaningar ü ü ü ü En mall, eller metod, täcker inte alla behov! Etikarbete kräver resurser! Vad är syftet och målet med etikarbetet? Hur mäter man resultatet?

Avbryta/avstå livsuppehållande behandling hos barn

10-årig flicka med aggressiv hjärntumör. Återfall efter operation, strålbehandling och cytostatika. Får nu tumörhejdande, palliativ cytostatika, som föräldrarna hoppas ändå ska bota tumören. Mycket biverkningar, framförallt illamående och vattentunna diarreér... Fortsätta cytostatikabehandlingen?

Tarmundergång på grund av intrauterin kärlkatastrof. <10 cm tunntarm kommer aldrig att klara sig på mat via tarmen. Kommer att behöva kontinuerlig nutrition parentereralt (TPN). Stora problem och mycket lidande kan förväntas efterhand. Ska man starta (fortsätta) TPN?

10-årig pojke. Under semesterresa får han en massiv hjärnblödning Mycket svåra hjärnskador. Respiratorbehandlingen avslutas efter en vecka. Mot förmodan spontanandas. Förs till hemortssjukhuset för fortsatt vård. Avbryta sondnäring?

Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende?

Att inte påbörja eller att avbryta livsuppehållande behandling är det samma sak som att aktivt påskynda döden?

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Gäller för patienter som är döende Barn (nyfödda): Om ett barn är döende och det inte längre finns botande behandling kan det vara nödvändigt att överväga om det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling. Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende?

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende? 31-årig kvinna. Medfödd, progressiv neurologisk sjukdom, som gjort henne totalförlamad. Respirator sedan 6 års ålder. Hon önskar nu få respiratorn avstängd...

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende? Ja, på beslutskompetent patients önskan. och vid permanent vegetativt tillstånd.

När får man avbryta? 1. Hjärndöd 2. Vegetativt tillstånd 3. No chance 4. No purpose 5. Unbearable

Autonomi Vad har patienten tidigare sagt? Med (god) kännedom om patienten vad tror vi han/hon skulle ha velat? Vad är i patientens bästa intresse?

Vad är i ett barns bästa intresse? ü Bästa som ideal? ü Bästa som miniminivå? ü Bästa som gott nog?

Vad är i ett barns bästa intresse? Tolerability Fortsatt liv intolerabelt Vad är ett gott liv? ü Hedonism njutning det enda goda, lidande det enda onda ü Preferensteorin att man får det som man vill ha det ü Objektiv pluralism Aktivitet Relationer Självförverkligande Kunskap Frihet Kreativitet

Vad är i ett barns bästa intresse? Livskvalitet och kognitiv funktionsnedsättning Ju lägre IQ, ju mer besvär av kognitivt handikapp till en viss gräns. Under den gränsen inte sämre (kanske t.o.m. bättre) livskvalitet. Barn med CP skada och IQ >50 skattar sig oftare lågt avseende humör, självkänsla och känslor, än barn med/utan CP-skada och IQ <50! Arnaud, C et al, Pediatrics 2008

Tolerability Vad är i ett barns bästa intresse? Fortsatt liv intolerabelt Fortsatt behandling intolerabelt Subjektivt Hur kan vi veta?

Vad är i ett barns bästa intresse? Tolerability Benefit / Burden Fortsatt liv intolerabelt Fortsatt behandling intolerabelt Subjektivt Hur kan vi veta? Nytta Börda Jämförelse av äpplen och päron?!

Tolerabelt liv Nytta / Börda Livskvalitet Vaga begrepp Begreppen är meningsfulla, men hur ska vi använda dem?

Andra begrepp vi behöver förhålla oss till: Livet Döden - alltid något gott? - alltid något dåligt? ü Värdet av livet i sig - oavsett vad den tycker, vars liv det är (sanctity of life) ü Värdet av livet för personen (livskvalitet) ü Värdigt liv (dignity) ü Meningen med livet

Spelar åldern roll? Förlusten av ett liv som går till spillo upplevs som olika stor, beroende på ålder. Men det är inte bara antalet år som förloras som spelar roll. Age weight function of DALYs (Disability Adjusted Life Years): relative value of a year of life lived at different ages Storleken på förlusten beror på en kombination av tidigare investeringar och framtida projekt och planer.

Spelar åldern roll? Det kan spela roll tidigt i livet! Window of opportunity Age weight function of DALYs (Disability Adjusted Life Years): relative value of a year of life lived at different ages

Tarmundergång på grund av intrauterin kärlkatastrof. <20-25 cm tunntarm kommer aldrig att klara sig på mat via tarmen. Kommer att behöva kontinuerlig nutrition parentereralt (TPN). Stora problem och mycket lidande kan förväntas efterhand. Ska man starta (fortsätta) TPN?

Skillnad på att avbryta: ü Livräddande behandling (cytostatikabehandling) ü Livsuppehållande behandling (näring/vätska)

Hur ska vi göra då? ü Ibland är svårt att veta vad som är det rätta att göra. ü Vad karakteriserar ett dåligt beslut? ü Processen för beslutsfattande!