Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor visar att barnen får i sig alldeles för lite fleromättat fett, vitamin D och järn samt får för mycket mättat fett, socker och salt. Övervikten bland barn och vuxna ökar alltjämt och Eda kommuns barn och ungdomar ligger högt i BMI jämfört med länet. Med den typ av matvanor som de flesta barn har idag så ökar risken för övervikt och fetma, men också för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. De flesta barn behöver inte äta mindre utan bättre! Förskolan/skolan har en enastående möjlighet att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor i alla åldrar från förskolan till gymnasiet. Som ett led i att bidra till goda och sunda levnadsvanor hos barn och unga har Bildning i Eda kommun bestämt att frukost och mellanmål som serveras på våra förskolor och fritidsavdelningar skall innehålla: mer grovt bröd mer frukt mer grönsaker mindre socker En arbetsgrupp har utformat följande anvisningar gällande frukost och mellanmål. Vi har använt oss av Livsmedelsverkets riktlinjer gällande näringsberäkning för barn i åldrarna 1-10 år. Arbetsgruppen har bestått av; Barnskötare Anita Norling Förskollärare Åsa Engström Skolsköterska Anne-Louise Malmstedt Kostchef Lena Glenberg Revidering gjord av: Lena Glenberg Anne-Louise Malmstedt

Anvisningarna är som följer Bröd som serveras skall vara grovt, även korv och hamburgerbröd. De flingsorter som skall användas är Havrefras, Kellog s cornflakes och Naturell mûsli. I möjligaste mån serveras naturell fil eller yoghurt med 0,5 % fetthalt. Om fruktyoghurt serveras skall det vara så låg sockerhalt som möjligt. Dryck som serveras är vatten, mjölk och juice. (OBS! fruktdrycker som har benämningen nektar eller dylikt innehåller för litet med frukt som råvara, jämförelsevis med produkter som har juice med i namnet, och skall ej användas) Om mjölkchoklad skall serveras görs den på kakao och strösocker, då man lättare kan begränsa sockermängden. Saker som utesluts O boy Kräm, saftsoppa Strösocker på gröt (förutom risgrynsgröt), pannkakor mm Saft, enbart vid festliga tillfällen Saker som utökas Grönsaker Frukt En begränsning av eftermiddagsmålet bör också genomföras tex tre smörgåsar, två korv med bröd osv. Detta för att inte påverka hungern inför middagsmålet i hemmet.

Planering av frukost Innehåll: Mjölk/mjölkprodukt Bröd med margarin och/eller pålägg som är nyckelhålsmärkt Frukt/bär/grönsaker spannmålsprodukter; gryn, flingor mm Erbjud olika typer av frukostar så att alla känner igen sig någon gång under veckan. Under två veckor kan det se ut så här: Gröt, lättmjölk, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 6 ggr mellanfil, flingor/mûsli, bär/mos/sylt, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg och grönsak 2 ggr Drickchoklad/Juice, frukt/grönsak, smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg och grönsak 2 ggr Planering av eftermiddagsmåltid Eftermiddagsmåltid innehåller: Mjölk/mjölkprodukt Bröd med margarin och/eller pålägg som är nyckelhålsmärkt Frukt/bär/grönsaker Ibland extra spannmålsprodukter; gryn, flingor mm Tonvikten i eftermiddagsmåltiden ligger på smörgås med pålägg, mjölk/mjölkprodukt och frukt/bär/grönsak. Om detta är stommen i de måltider som vanligen serveras finns det utrymme för att servera något festligare på en fredag eller när någon fyller år. Under två veckor kan det se ut så här: lättmjölk/mellanfil/lättyoghurt, frukt, grönsak och smörgås med nyckelhålsmärkt pålägg 8 ggr Pannkaka med sylt eller risgrynsgröt med kanel/socker, lättmjölk, grönsak/frukt 1 gång Korv eller hamburgare med bröd, frukt, juice 1 gång Mellanmålets matighet vägs mot dagens lunchinnehåll.

Hur ofta ska barn äta? De minsta barnen, 1-2 år, har behov av att äta ofta. Det beror på att de inte kan äta så stora måltider. Det bör inte vara mer än 2-2½ timmar mellan deras måltider. Större förskolebarn klarar av att ha 3-3½ timmar mellan måltiderna, eftersom de kan äta förhållandevis mer vid måltiderna. Måltidsordningen kan se olika ut på olika förskolor beroende på barngruppernas sammansättning. Vanligen serverar förskolan frukost vid 8-tiden, lunch 11.30 och eftermiddagsmåltid vid 14-tiden. De minsta barnen måste i det fallet serveras en liten extramåltid mellan frukost och lunch. Även de barn som stannar länge på eftermiddagen serveras en extramåltid. Ett exempel på eftermiddagsmåltid för barn, i olika åldrar: 1-2 år 1 liten brödskiva med matfett och pålägg,1 ¼ dl mjölk, ½ frukt 2-4 år 1 brödskiva med matfett och pålägg, 1½ dl mjölk, ½ - 1 frukt 4-6 år 1-2 brödskivor med matfett och pålägg (gärna dubbelgås=2 brödskivor + 1 omgång matfett och pålägg), 1 ¾ dl mjölk, 1 frukt 6-10 år 2 brödskivor med matfett och pålägg 1 ¾ dl mjölk 1 frukt Planering av den lilla extramåltiden i förskolan Till extramåltiden serveras antingen frukt eller smörgås eller skorpor och mjölk eller något annat som är praktiskt. Tonvikten ligger på frukt. Om frukt serveras på förmiddagen, serveras något annat vid extramåltiden på eftermiddagen. Använd samma portionsmängder för frukt och smörgås till extramåltiden som till eftermiddagsmåltiden. Om inte någon extramåltid serveras på förmiddagen, serveras frukten till frukost.

Val av livsmedel och matlagningstips Mjölk och mjölkprodukter Välj: mellanmjölk (1,5 % fett) till matlagning mellanfil/yoghurt (0,5% fett) lättmjölk (0,5% fett) som dryck Kommentar: Att välja lättmjölk, mellanfil och andra magra mjölkprodukter bidrar till att minska intaget av mättat fett, som är den största orsaken till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett kroppsvikt. Rekommendationen är 5 dl mjölk och mjölkprodukter per dag (70% intas i förskolan/skolan, dvs knappt två glas per dag). Matfett Matfett som används vid matlagning skall vara D-vitamin berikat flytande matfett eller rapsolja. Ett bordsmargarin med så låg halt av mättat fett som möjligt är att föredra till smörgåsen. På marknaden just nu är det Milda. Inget matfett under bredbara pålägg. Gröt, flingor och bröd Välj: Olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, råggryn mm). De minsta barnen bör inte äta så fiberrik mat. Mannagrynsgröt och risgrynsgröt kan därför serveras oftare till dem än till de äldre. Havrefras eller Kellogs cornflakes och müsli. De minsta barnen serveras främst cornflakes eller liknande (mindre kostfiber). Olika brödsorter serveras. En bra "brödmix" för ett barn under en vecka kan vara: Knäckebröd 4 skivor Grovt bröd/kavring 3 skivor Rågsiktsbröd 8 skivor Kommentar: Brödmixen består av hälften nyckelhålsmärkta och hälften ickenyckelhålsmärkta brödsorter. De äldre barnen kan uppmuntras att äta mer av nyckelhålsmärkt bröd än de yngre. Knäckebröd kan bytas ut mot fullkorn. Pålägg Pålägget skall vara nyckelhålsmärkt. En bra "påläggsmix" för smörgåsar som serveras till frukost och mellanmåltid ser ut så här för ett barn under en vecka ost 17 % 3 smörgåsar leverpastej 3 smörgåsar messmör 2 smörgåsar

korv, skinka, köttpålägg, kaviar 2 smörgåsar Kommentar: Pålägg som innehåller mycket järn (leverpastej, skinka, messmör mm) förekommer dubbelt så ofta som ost. Ost innehåller kalcium, men ej järn. Kalcium får barnen från mjölk. Mjukost kan ibland serveras istället för hårdost.