Introduktionshäfte för AT läkare under Psykiatriplaceringen

Introduktionshäfte för AT läkare under Psykiatriplaceringen Ebba Jaup / Nazir Sultani / Sofia Thorén I samarbete med AT-Studierektorerna för Psykiatrin på Östra, Sahlgrenska och Mölndal samt AT-kansliet 1

Inledningsvis Patienter med psykisk ohälsa är ofta kognitivt påverkade. Antingen av sina symtom, av behandling, både och eller samsjuklighet med missbruk. De kan känna sig sköra, känsliga, rädda eller hotade och således befinna sig i ett utsatt läge. Att skapa en respektfull och trygg miljö under det psykiatriska samtalet är därmed ofta av vikt för att vinna patientens förtroende. Därför tänk på att vid varje enskilt patientsamtal Presentera dig själv och samtliga närvarande klart och tydligt Fundera gärna över hur var och en ska sitta i rummet. Sitt gärna själv mitt emot patienten. Se till att ha en bra överblick över tiden utan att det stör samtalet. Var medveten om ditt kroppsspråk, var avslappnad och ha en neutral mimik. Ställ öppna frågor som är relativt enkelt formulerade. Ha en bra struktur på samtalet. Validera patientens känslor, lyssna empatiskt och återkoppla till det patienten beskriver. Fånga upp och understryk patientens positiva resurser kontinuerligt, avsluta samtalet i samma anda. Gör kortare sammanfattningar under samtalets gång och en större mot samtalets slut. Utarbeta alltid en behandlingsplan som du planerar tillsammans med patienten Se till att du och övrig personal har fungerande larm. 2

Exempel på frågor Vad är det som gör att du söker just idag? (vad är det aktuella problemet?). Hur påverkar besvären dig i vardagen? (problemformulering). Hur ser en vanlig dag ut? (ger information om hur besvären påverkar vardagen). Hur hanterar du det som händer? (ger mer information om både problem och resurser). Vad har du för relation till din familj respektive vänner? (resurs i form av socialt nätverk). Vilka i din omgivning kan du vända dig till när du behöver hjälp? (resurs i form av socialt nätverk). Vad önskar du för hjälp av sjukvården? (resurs i form av sjukdomsinsikt). Hur ser din behandling ut idag? (resurs i form av adekvat behandling). Vilken kontakt har du inom primärvård/öppenvård för dina besvär? (resurs i form av vårdkontakt). Se även frågor under Symtombeskrivning och Missbruksanamnes i lathund för inskrivningsanteckning. 3

Att dokumentera i patientjournalen Inskrivningsanteckning (vid första samtalet med patienten på avdelningen) Inskrivningsorsak: En mening där man sammanfattar anledningen till varför patienten blev inlagd. Remiss? Söker själv? Psykiatrisk anamnes: Kronologisk redogörelse av patientens tidigare psykiatriska besvär/diagnoser och vårdtillfällen. Specificera svårighetsgrad, behandlingsförsök och effekt. Missbruk (var god se nedan). Somatisk anamnes: Kortfattad somatisk sjukhistoria. Överkänslighet Hereditet Socialt: Arbete? Utbildning? Bostad? Familjeförhållande? Ekonomi? Relation till anhöriga och vänner? Fritid? Motion? Rökning? Alkohol och droger: Vid missbruksanamnes (Gäller samtliga substanser) o Vilka substanser patienten missbrukar och har missbrukat? o Debut? Hur länge? o Vilka mängder? o Hur ofta? o Grad av drogpåverkan? o Sug? o Drogfria perioder? o Behov av återställare? o Noggrann beskrivning av missbruket senaste 2 åren krävs för att sätta diagnos beroende. senaste 6 månaderna krävs för differentialdiagnos substansbetingad/icke-substansbetingad psykiatrisk störning. senaste 7-10 dagarna krävs för att bedöma om patienten behöver abstinensbehandling. 4

Aktuellt: Kortfattad beskrivning av patientens nuvarande psykiatriska problematik. Tydliggör patientens aktuella symtom och beskriv dem noga (var god se nedan). Använd dig av patientens egna ord. Symptombeskrivning (ex ångest) o Intensitet Hur stark är din ångest i en skala från 0 till 10? o Lokalisation Var i kroppen sitter ångesten? o Karaktär Hur känns ångesten? o Debut När börjar det? o Duration Under hur lång tid varar din ångest? o Förlopp Hur har det varit sedan ångesten började? o Fluktuation under dagen/veckan/månaden. Hur varierar din ångest under dagen? o Patientens egen förklaring Vad tror du att din ångest beror på? o Vad lindrar Vad gör du för att lindra din ångest? o Vad försämrar Vad är det som försämrar din ångest? o Andra symptom Förutom ångest, vilka andra besvär har du haft? o Läkemedel Vilka läkemedel har du tagit mot ångest? Effekt? Somatisk status: o AT o Hjärta o Lungor o Buk o Lokalstatus Neurologisk status: pupillreaktioner, ögonrörelser, synfält, finger-näs, Grasset, extremitetsreflexer, Babinski, Romberg, motorik och sensorik i extremiteter och ansikte, tecken till tremor, ataxi. 5

Psykisk status: (var god se lathund för psykisk status) o Vakenhet o Orienteringsgrad (x4: tid, plats, person, situation) o Patientens yttre o Formell kontakt o Emotionell kontakt o Blickkontakt o Mimik o Grundstämning o Psykomotorik o Ångestnivå o Tal o Psykotiska symtom o Suicidalitet (neker eller bejakar på ett trovärdigt eller annat sätt) o Sjukdomskänsla, sjukdomsinsikt Bedömning: Kort sammanfattning av anamnes och redogörelse av det resonemang som inkluderar handläggning, preliminär diagnos och suicidriskbedömning. Försök att undvika upprepningar. Behov av extravak? Observationsgrad? Ev. skattningsskalor. Bedömning av vårdnivå. Behandlingsplan (på vissa kliniker dokumenteras behandlingsplan under sökordet bedömning, se ovan): Beskriv behandlingsåtgärder som inkluderar farmakologisk behandling, psykologiska åtgärder (stödsamtal, aktivitetsschema o s v), sociala resurser som kommer att sättas i gång (kuratorssamtal, samordning med sociala myndigheter, vårdplanering) samt samordning med öppenvården. Daganteckning (vid uppföljande läkarsamtal på avdelningen. Används istället för inskrivningsmall i domän Beroende/psykiatri Östra) Datum Närvarande Aktuellt Psykisk status Bedömning Åtgärd (finns inte i alla domäner) 6

Epikris Avdelning PAL Vårdtid Vårdnivå Huvuddiagnos: För det aktuella vårdtillfället. Diagnoser UNS bör undvikas. Diagnosen ska förankras med avdelningens överläkare. Bidiagnoser Inläggningsorsak Psykiatrisk anamnes: Kortfattad kronologisk berättelse av tidigare psykiatriska besvär. Socialt: Sammanfattning av inskrivningsanteckning. Psykisk status vid inskrivning Aktuellt: Kortfattad redogörelse av patientens aktuella problematik, huvudsymtom och dess utveckling innan inläggning. Vårdförlopp: Kortfattad redogörelse av alla behandlingsinsatser och åtgärder. Redogörelse av preliminärdiagnos. Läkemedelsändringar Psykisk status vid utskrivning Bedömning/planering: Kortfattad sammanfattning av patientens psykiska besvär samt dess relation till eventuella stressfaktorer, dålig compliance, otillräcklig medicinering o s v. Differentialdiagnoser? Suicidriskbedömning? Vårdbehov under tidsperioden som följer utskrivningen? Skriv gärna de diagnoskriterier som är uppfyllda enligt DSM IV utifrån satt diagnos. Ordination: Aktuella läkemedel. Apodos? Recept? Uppföljning: Öppenvård? Primärvård? Specificera om patienten är remitterad dit eller har en uppföljningskontakt sedan tidigare. Ev. kontaktpersoner. Kopia: Primärvård? Öppenvård? Annan instans? Kom ihåg att patientens samtycke krävs. 7

Psykisk status Kontakt, orientering, grundstämning, suicidalitet och värdering av psykos skall alltid finnas med. Därefter kan man komplettera med det som är relevant ex. mimik, tal, vanföreställningar o.s.v. Beskrivning av patientens yttre: Klädsel, personlig omvårdnad, anmärkningsvärd lukt, fläckar, stickmärken. Åldersadekvat utseende? Tecken på yttre skada, anmärkningsvärda somatiska fynd. Svettningar, darrningar. Tecken på påverkan av alkohol och/eller droger, tabletter. Motorik: Hypertoni, skakningar, darrningar, ofrivilliga rörelser stereotypier, fastnar i ofullbordade rörelser. Rastlöshet, plockighet, oro, onormal växling av sysselsättning, överaktivitet, hyperkinesi (onormalt stor eller sjuklig rörelseaktivitet). Hypotoni, hämmad motorik, långsam motorik, stelhet, orörlighet, katatoni, bisarra kroppsställningar, negativism. Mimik: Sparsam, hämmad, livlig. Tics? Tal: Språk och språksvårigheter, ordval, ömsesidighet. Tystlåten, fåordig, mutistisk, mångordig, omständlig, forcerat, svarslatens, spärrningar, stackato-tal, upprepningar, ordnybildningar, osammanhängande eller obegripligt tal, dysartri, expressiv afasi? Vakenhetsgrad: Slö, sömnig, i dvala, svårväckbar, växlande vakenhet, medvetslös? Orientering: Tid, plats, person, situation. Kontakt: Formell: Uppträdande, sätt att svara på frågor. Emotionell: Ömsesidigt känslomässigt gensvar. 8

Kognition: Medvetande, orientering, minne (närminne, fjärrminne, minnesluckor, konfabulationer) uppmärksamhet, koncentrationsförmåga, förmåga till abstrakt tänkande, förståelseförmåga. Emotionella reaktioner: Flacka affekter, ängslig, ångestladdad, gråtmild, blödig, indifferent, dysforisk, irritabel, spänd, exalterad, upprymd, lättretlig, explosiv, snabbt växlande affekter, inkongruens mellan känsla och tanke? Affektkontroll? Frustrationstolerans? Grundstämning: Neutral, sänkt, förhöjd, växlande? Perceptioner: Illusioner, hallucinationer (auditiva, visuella, interoceptiva) depersonalisation, derealisation. Tankeförlopp: Långsamt, svarslatens, fragmenterat, snabbt, livliga associationer, tankeflykt, tanketrängsel (olika tankar tränger på så att patienten tappar kontroll över tänkandet), tankestopp, perseveration, osammanhängande, obegripligt. Tankeinnehåll: Vanföreställningar: falsk uppfattning om något, en besynnerlig idé som inte bygger på förnuft eller iakttagelse och som i regel inte låter sig korrigeras med förnuftsskäl eller kontrolliakttagelser och avviker från det som är kulturellt accepterat. Vanföreställningarna påverkar patientens beteende. Strukturerade eller icke-strukturerade? Bisarra eller icke-bisarra? Innehåll: Paranoid: övertygelse om att vara iakttagen eller förföljd, upplevelse av hotbild, sammansvärjning eller konspiration, misstänksamhet, svartsjuka. Depressivt: handlar om pessimismen och katastroftankar, minskat självförtroende, skuldkänslor, självanklagelser, mindrevärdeskänslor, nihilismen, självförebråelser, ringhetsidéer. Maniskt: förhöjd självkänsla, storhetsidéer. Somatiskt, hypokondriskt. 9

Övervärdiga idéer: förföljelsetankar, svartsjuk tankar, somatiska, självanklagelse, skuld, storhetstankar, katastroftankar. Tvångstankar: Är obehagliga och intruderar. Är inte grubblerier över verkliga problem. Patienten förstår att de är sina egna tankar men de är konstiga för patienten. Patienten försöker få bort tankarna genom t.ex tvångshandlingar (kompulsiva handlingar) eller ritualer. Hypokondriska farhågor Hänsyftningsidéer: Föreställningar att vad andra människor säger eller gör i själva verket gäller en själv och är illasinnade hänsyftningar på saker man beskylls för men är oskyldig till. Ofta är vantolkningarna obegripliga för andra människor. Tankeutbredning: Upplevelse av att de egna tankarna samtidigt tänks av andra som en sorts eko eller som en radioutsändning. Styrningsupplevelser, tankefråntagning, magiskt tänkande. Abstraktionsförmåga, förståelseförmåga. Beteende: Orkeslöshet, trötthet (mentalt/fysiskt), likgiltighet, onormalt ökad energi eller lust att göra saker. Inåtvänd/utåtriktad, onormalt ökat intresse för omgivningen, fientlighet, verbala/fysiska hot. Aptit, sömn, sexuell lust, socialt intresse (översocial, avvisande, isolering). Impulskontroll (förmåga att kontrollera tillfälliga impulser och ingivelser), disinhibition (bristande hämningsfunktion). Ritualer, stereotypiska rörelser, tics. Kompulsiva handlingar: Repetitiva beteende eller repetitiva mentala processer. Handlingarna reducerar patientens ångest (genom att t.ex. förebygga hemska saker ) och brukar vara förknippade till tvångstankar. Suicidalitet: Livsleda, dödstankar, dödsönskan, självmordstankar, självmordsimpulser, självmordsavsikter, självmordsplaner, självmordshandling. Insikt/motivation: God, partiell, bristfällig eller obefintlig sjukdomsinsikt eller probleminsikt. Sjukdomskänsla? Samarbetsvilja? Behandlingsmotivation? Se gärna www.psykologiguiden.se 10

Suicidriskbedömning/självmordstegen 1. Nedstämdhet Hur mår du? Är du deprimerad? Känns det hopplöst? 2. Dödstankar Känns livet meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan Har du önskat att du vore död? 4. Självmordstankar Har du haft tankar att göra dig själv illa? Att ta livet av dig? 5. Självmordönskan eller impulser Har du velat eller känt dig nära att göra dig något? 6. Självmordsavsikter eller planer När har du tänkt att göra det? Var och hur? 7. Självmordshandling Har du försökt någon gång att begå självmord? När, var och hur? Använd gärna öppna frågor. Detaljerade följdfrågor kan ställas på varje nivå. Man strävar efter att ange patientens aktuella nivå (uttryckt i nedstämdhet, dödstankar o.s.v.). Frågandet avbryts, där undersökaren känner att sanningen ligger och där vidare frågande känns omotiverat och närgånget. För att rätt tolka svaren skall aktuell relation och kontakt med patienten bedömas. Aktiv metod, tillgängligt medel (t ex sparade farliga tabletter), detaljerade planer i nära framtid och påbörjat verkställande tyder på hög självmordsrisk. Komplettera riskbedömningen genom att värdera: 1. Suicidal kommunikation; Utöver värderingen av medveten självmordsbenägenhet bör man ta ställning till eventuell omedveten självmordskommunikation. Flertalet människor som begår självmord visar på olika sätt sina avsikter i förväg. Anhörigupplysningar är här väsentliga. 2. Riskfaktorer (använd gärna skalan SAD PERSON SCALE). 3. Akuta problem, resurser (ex god problemlösningsförmåga, nätverk) och relationer. 11

Psykofarmakologisk behandling Var uppdaterad på läkemedel enligt medicinska riktlinjer och REK listan. Ett bra psykiatriskt samtal är en förutsättning för att kunna sätta rätt diagnos och vidare kunna sätta in korrekt behandling. Välj läkemedel efter patientens symtom. Uppvarvad eller nedstämd? Ångest på morgonen eller kvällen? Aptitlöshet? Psykotiska symtom? Förväntade bieffekter? Kan vara både positiva och negativa? (ex. viktuppgång och sederande effekt). Viktigt att undvika extrapyramidala biverkningar. Ta hänsyn till beroendepotential. Vara uppdaterad på läkemedlets effekt på andra organsystem så som lever, njure och blodbildande organ samt elektrolyter och metabola rubbningar. Individualisera dosen: ålder? Njurfunktion? leverfunktion? andra somatiska sjukdomar? graviditet? amning? start low, go slow? Diskutera om möjligt behandlingen med patienten. Ge tydlig information då patienter med psykisk sjukdom ofta kan vara kognitivt påverkade, dels av symtomen och dels av medicinering. Vid otillräcklig effekt överväg: 1. Dålig compliance? 2. Fel dos? 3. Tillräcklig behandlingstid? 4. Rätt diagnos? 5. Interaktion? 6. Om de ovanstående punkterna har uteslutits: a. Går det att försöka potentiera effekten? b. Byt ut läkemedlet mot ett annat med annan kemisk struktur Kontrollera alltid FASS före ordination av nedanstående läkemedel då många läkemedel har allvarliga interaktions- och biverkningsprofil. Kontakta alltid överläkare eller bakjour vid ordination. Ny klinisk bedömning ska alltid göras inför varje ordinationstillfälle. Tänk alltid på att benzodiazepiner är beroendeframkallande och att patienter med dessa läkemedel alltid ska följas upp med nedtrappning så snart man har en förbättring. 12

Akuta psykotiska tillstånd/agitation/agressivitet Olanzapin velotab 10 mg startdos. Kan upprepas v.b. Maxdos 30 mg/dygn. Inj Cisordinol Acutard 50 mg/ml, 1-2 ml som engångsdos. Ta hänsyn till att max serumkoncentration nås efter 24-48 h. Bör endast vid undantagsfall upprepas inom de första tre dagarna. Inj Haldol injektionslösning 5mg/ml, 5 mg im eller iv. Kan upprepas vb. Maxdos per dygn 15 mg. Var uppmärksam på ev. extrapyramidala biverkningar (ESP) och akut dystoni. T Stesolid 10 mg kan ges 15 min innan injektion för att för att få en lugnare patient inför injektion. Patient välkänd på kliniken som avbrutit eller ändrat sin neuroleptika eller stämningsstabiliserande behandling skall återinsättas på ordinarie läkemedel och dos samt ev. tillägg av ytterligare akutpreparat (Olanzapin) om tidigare behandlad med depotpreparat. Tvångsinjektioner får inte ordineras av AT-läkare. Psykos, dock ej akuta tillstånd T Olanzapin 5-10 mg. Maxdos 30 mg/dygn. T Risperdal 1-2 mg. Maxdos 6 mg/dygn. Vid extrapyramidala symptom Dosjustera antipsykotika! T Akineton 5 mg (alt inj). T Stesolid 5-10 mg. Maniska tillstånd Stämningsstabiliserande läkemedel utgör basen hos patient med känd bipolär sjukdom (Lithionit, Ergenyl). Lamotrigin kan läggas till för att förebygga depressiva skov. Quetiapin är SGA och används som stämningsstabiliserare. Olanzapin vid akut mani. Iktorivil som förstärkare 0,5-1 mg, maxdos 2 mg/dag. (OBS! Extremt lång halveringstid. Risk för höga koncentrationer. Beroendeframkallande. Rekommenderas nedtrappning snarast vid förbättring). 13

Sömnmedel Sömnhygien är grunden. Var god se medicinska riktlinjer för sömn. T Imovane 5-7,5 mg. T Stilnoct 5-10 mg. T Propavan 20-50 mg (lång halveringstid, kan påverka kognition, bör undvikas till patienter över 75 år). Orostillstånd hos äldre och dementa God omvårdnad är grunden. Heminevrin kapsel 300 mg alt. 5-10 ml oral lösning. T Risperdal 0,25 mg alt T Haldol 0,25 mg (max 0,5 mg/dag uppdelat på 2 doser) Vid abstinens alkohol/benzodiazepiner/ghb Lätt alternativt tungt Stesolidschema. Lätt alternativt tungt Oxazepamschema. Glöm inte att vid alkoholabstinens ordinera inj Neurobion im och T Folacin. Vid svår alkoholabstinens kan man använda Heminevrinschema (kapsel eller tablett). Beroende på missbrukets omfattning ordinera en veckas behandling med karbamazepin (Hermolepsin eller Tegretol) 300 mg x 2 i förebyggande syfte. Alternativt behandling med Ergenyl. Puls och blodtryckskontroller x 2. Sträva efter en puls < 100. Följ noga status och kontakt med somatiken efter behov. Vid Opiatabstinens Symtomlindring. Subutexschema. Temgesicschema. Vid akut ångest I första hand adekvat bemötande och ångesthantering. Kolla med PAS och kontaktperson vilka strategier som finns. Om utebliven effekt kan man ge 5 mg Oxascand. Om man vill undvika benzodiazepiner kan man ge Atarax alternativt Lergigan 25-50 mg. Till äldre kan man ge Heminevrin 5-15 ml oral lösning. Ge muntlig och skriftlig information om Andas fyrkant/trekant och bakomliggande fysiologiska mekanismer till de kroppsliga reaktionerna vid stark ångest. 14

Vid depression SSRI (T Sertralin) SNRI (T Venlafaxin) Presynaptisk alfa2-antagonist (T Mirtazapin) De flesta antidepressiva är mer eller mindre lika effektiva men skiljer sig i biverkningsprofilen. 15

Lagar gällande psykiatrisk tvångsvård Förutsättningar för utfärdande av tvångsvård enligt LPT: 1. Patienten lider av en allvarlig psykisk störning. 2. Patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård som ej kan tillgodoses på annat sätt. 3. Patienten motsätter sig sådan vård eller är på grund av sin sjukdom inte i stånd att ta ställning. Samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda. Vårdintyg Enligt 4: Kan utfärdas av legitimerad läkare på särskild blankett i anslutning till läkarundersökningen. Krävs personlig kontakt. Icke legitimerad läkare kan enligt 4 besluta om att omhänderta patienten i väntan på att legitimerad läkare skall göra en vårdintygsbedömning om det föreligger troliga skäl för vårdintyg. Ge alltid tydlig och korrekt information till patienten, helst på dennes modersmål. Ge om möjligt även skriftlig information. Kvarhållningsbeslut Enligt 6a: Fattas av läkare som tjänstgör inom psykiatrin oavsett kompetens efter att vårdintyget skrivits. Läkaren behöver inte vara legitimerad för att fatta kvarhållningsbeslut. Kolla alltid att vårdintyget är rätt utfärdat och att patientens identitet är kontrollerad. Tvångsåtgärder kan därefter ordineras av legitimerad läkare i väntan på intagningsbeslut om det föreligger en överhängande fara för liv eller hälsa. Diskutera alltid åtgärder med din bakjour! Samma läkare som skrev vårdintyg kan fatta kvarhållningsbeslut. 16

Intagningsbeslut Enligt 6b: Måste fattas inom 24 h av annan läkare än den som skrev vårdintyget. Läkaren måste ha specialistkompetens inom psykiatrin. Krävs personlig kontakt. Patienten måste informeras om sin rätt att överklaga vårdintyget till förvaltningsrätten samt om rätten till stödperson (utsedd av patientnämnden, fristående från sjukvården). LPT-permission Beslut fattas av specialistläkare. Kan gälla ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Skall ske i överenstämmelse med vårdplan. Kan gälla inom eller utanför sjukhusområdet. Fastspänning Beslut fattas av specialistläkare. Ordination skall ske före tvångsåtgärden. Vid nödvärn (regleras i brottsbalken och ej i LPT) kan omvårdnadspersonalen eller underläkare ingripa men specialistläkare måste omedelbart kontaktas. Vårdpersonal skall vara närvarande under hela tiden patienten hålls fastspänd. Patienten får hållas fastspänd som högst 4 timmar. Om synnerliga skäl föreligger kan specialistläkare besluta om förlängning. Då krävs personlig undersökning. Tvångsmedicinering Beslut fattas av specialistläkare. Ordination skall ske före tvångsmedicineringen. Nödvändig behandling kan ordineras av legitimerad läkare om det finns en överhängande fara för patientens liv även om bara kvarhållningsbeslutet är fattat. Specialistläkare skall omedelbart kontaktas. Kroppsvisitering eller ytlig kroppsbesiktning Får ske efter det att kvarhållningsbeslut är fattat om det finns misstanke om alkohol, narkotika eller vapen. Beslut fattas av specialistläkare men personlig kontakt krävs ej. 17

Vittne skall närvara vid besiktning/visitering. Specialistläkare får besluta om att omhänderta patientens elektroniska utrustning om det bedöms nödvändigt med avseende på vård och behandling eller för att undvika att någon annan lider skada. Avskiljande (i sällsynta fall) Beslut fattas av specialistläkare. Högst 8 timmar. Ordination skall ske före tvångsåtgärden Vid nödvärn kan man avskilja innan beslut men specialistläkare måste kontaktas omedelbart. Om synnerliga skäl föreligger får en specialistläkare besluta om förlängning. Konverteringsbeslut Enligt 11 och 12: Om patient som vårdas frivilligt enligt HSL blir försämrad och man behöver konvertera till LPT. Samma kriterier krävs som vid vanligt vårdintyg med tillägg att patienten dessutom måste vara en fara för sig själv eller andra. Vårdintyget utfärdas på samma blankett som för andra vårdintyg. Därefter fattas kvarhållningsbeslut av läkare anställd inom psykiatrin varefter konverteringsbeslutet måste tas inom 24 h av läkare med specialistkompetens. Polishandräckning Vid följande situationer kan vi begära hjälp av polisen att föra in en patient. I de två första fallen får begäran utfärdas av läkare i allmän tjänst, i det sista av specialistläkare. Vid transport av patient där vårdintyget skrivits utanför den enhet där patienten skall vårdas. Vid de tillfällen patient behöver transporteras till akutmottagning för vårdintygsbedömning. Om patient som vårdas på LPT avviker från avdelning eller ej återkommer från permission samt ej återkommer efter indragen permission. Lagen om vård av missbrukare, LVM ( 13) Socialtjänsten har huvudansvaret vad gäller utredning för tvångsvård enligt LVM och är de som fattar beslut i frågan 18

Anmälan görs till socialjouren. Kan göras i samband med vårdtillfälle eller läkarundersökning. LVM utfärdas på patienter med alkohol- eller narkotikamissbruk om det föreligger allvarlig fara för deras liv och hälsa p.g.a. missbruket och att de inte kunnat motiveras att gå med på nödvändiga insatser samt om det finns risk för farlighet mot andra. Patienter med alkoholberoende och delirium som vill gå hem faller under LPT. Lagen om vård av unga, LVU Gäller barn eller ung person som vistas i en miljö där hen far illa. Man skiljer på 2 olika fall: 1. Barn som far illa p.g.a. att ordinarie vårdnadshavare misshandlar eller utnyttjar dem eller på annat sätt inte klara av att ta hand om barnet och där åtgärder på frivillig basis inte fungerat. 2. Barn och ungdomar med missbruk, prostitution, drogmissbruk eller annat destruktivt beteende som behöver extra insatser som inte går att få på frivillig basis (gäller dem som < 20 år). Socialnämnden utreder och överlämnar ärendet till förvaltningsrätten att fatta beslut. Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV Särskilda regler gäller för patienter dömda till rättspsykiatrisk vård samt patienter från häkten, kriminalvård och Statens institutionsstyrelse (SiS). Lagen om LRV liknar i många stycken lagen om LPT. Den avgörande skillnaden är att LRV handlar om patienter som är frihetsberövade på grund av att de gjort sig skyldiga till ett brott. Om en sådan situation skulle uppstå finns det speciell bakjour för LRV-frågor som handlägger sådana ärenden. Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) LPT som inleds i slutenvård kan fortsätta under öppna vårdformer och kallas då öppenvårds- LPT. En ansökan görs i sådana fall till förvaltningsrätten av specialistläkare efter att en samordnad vårdplanering ägt rum. 19