Vardagsteknik hinder och möjligheter

Vardagsteknik hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari 2017 Louise Nygård och Lena Rosenberg Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in home and Society (CACTUS)

Forskning med fokus på äldre med kognitiva nedsättningar och teknik Varför då? Teknikanvändning har blivit alltmer sammanlänkad med det vi gör i vårt vardagsliv. Hur kan tekniken påverka delaktigheten för äldre med kognitiva nedsättningar? Inte tekniken i sig tekniken i människans tjänst

Vilka föreställningar har vi om äldre?

En generation som är van vid att ta till sig ny teknik

Tekniklandskap de tekniska artefakter och system som individen (och andra individer) utnyttjar eller kan tänkas utnyttja eller möta i sina aktiviteter och projekt. När en person förflyttar sig rör han eller hon sig också i tekniklandskapet, nya delar kommer inom räckhåll och andra hamnar utanför. Hagberg, 2008

Hur ser ditt tekniklandskap ut? Hur ser tekniklandskapet ut för de personer eller grupper av personer som du jobbar med?

Vardagsteknik Telefoner, TV-apparater, datorer med tillbehör, fjärrkontroller, bankomater och andra automater

Vardagsteknik Hushållsteknik, vitvaror mm

Vardagsteknik utanför hemmet

IADL Fritidsaktiviteter Vardagsteknik Arbete

Hjälpmedel Ett föremål som antingen köpts på den öppna marknaden eller är en specialprodukt och som används för att behålla eller förbättra förmågan hos personer med funktionsnedsättning (fritt översatt från: Assistive Technology Act of 2004) any item, piece of equipment, or product system, whether acquired commercially, modified, or customized, that is used to increase, maintain, or improve functional capabilities of individuals with disabilities. (29 U.S.C. Sec 2202(2))

Hjälpmedel Assistive devices and technologies are those whose primary purpose is to maintain or improve an individual s functioning and independence to facilitate participation and to enhance overall well-being. They can also help prevent impairments and secondary health conditions. World Health Organization WHO

Giraffen är exempel på ett hjälpmedel utvecklat för äldre med funktionsnedsättningar

Vardagsteknik och hjälpmedel Vardagsteknik: Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Hjälpmedel: Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel Överlappningar och gråzoner!

Vardagsteknik Hjälpmedel Allt mer otydliga gränser mellan hjälpmedel och vardagsteknik Anskaffningsprocessen och vem som har ansvar ser ofta olika ut för vardagsteknik och hjälpmedel Ekonomiska aspekter Hjälpmedel möjlighet till stöd och uppföljning Hjälpmedel och vardagsteknik kan föra med sig olika betydelser

E-hälsa Egen teknikanvändning Allmänna kommunikationer Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik

Arbetar du med vardagsteknik eller hjälpmedel idag? Vad gör du? Vad skulle du vilja göra?

Vardagsteknikens roll och betydelse Aktivitet och delaktighet Teknik har förändrat hur vi utför vissa aktiviteter Teknik kan såväl stödja som hindra delaktighet

Teknikens dubbelhet Underlätta och förenkla våra liv Kompensera för funktionshinder Inkludera Försvåra och hindra Kräva ständig nyinlärning Exkludera

Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning

Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition/handlingar av den som använder den Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Exempel Påminnelse om tid Upplevd tid Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV

Teknik i användning ett samspel Individen som kanske har en funktionsnedsättning + mycket mer (vanor, preferenser, erfarenheter etc.) Miljön: fysiska, sociala, kulturella dimensioner Tekniken föränderlig och laddad med betydelser Teknikanvändning en fråga om interaktion/samspel (oavsett om det gäller vardagsteknik el hjälpmedel) Samspelet ständigt föränderligt 23

Hur kan miljön inverka? Fysisk miljö & social miljö Välkändhet & Komplexitet Teknik & information en del av miljön Världen utanför hemmet???

Teknik För vems skull?

Problemidentifiering Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems rätt är det rätta? Vad ska tekniken användas till? Tex. Vad ska äldre med kognitiv svikt göra

På vilken nivå kan du göra något? E-hälsa Egen teknikanvändning Allmänna kommunikationer Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik

Några viktiga aspekter som återkommer under dagen: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer)

Checklistan: Lena Alla 4 aspekterna finns här Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utformning och utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken och aktiviteten där den används, intresse & motivation Miljön (inkl. andra personer)

Färdigheter och svårigheter Vilka färdigheter kräver tekniken av teknikanvändaren? Vilka färdigheter är mer mindre utmanande?

Svårigheter och hinder vid teknikanvändning Personrelaterade och kontextuellt relaterade omständigheter Individens minnesproblem, omgivningens press Begränsningar i deltagarnas vetskap om tekniken och dess potential Förväxlingar, osäkerhet, bristande kunskap Kommunikationsproblem i direkt användning av teknologin Kommunikation i tanke - problem att tolka och agera i respons på teknikens signaler Kommunikation i utförande - problem när tekniken direkt handhas och manövreras Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), 144-155.

Handlingar som krävs då teknik används Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken & agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Malinowsky, Nygård, & Kottorp, 2011. Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti 2009

Tid för reflektion och diskussion Hur skulle vi kunna använda färdighetshierarkin i vårt arbete? Hur kan ökad medvetenhet om handlingars svårighetsgrad i teknikanvändning användas och bidra i vårt arbete?

Hur lätt eller svår är tekniken? Teknikhierarkier baserade på standardiserade intervjuer om vilken teknik man använder och med vilken svårighet Äldre med och utan kognitiv svikt

Svårare Auto incheckning flygplats Kamera, analog Videokamera Baserat på Nygård et al., 2012 Video Stegräknare Teknik på samma nivå är lika svår Automat för biljett köp SL/SJ Överföra digitalt till dator CD-spelare, bärbar Digital feber- Såg, el termometer Mobil; fylla kontaktkort MP3-spelare DVD Mobil; SMS CD-spelare/kassett Timer Sodastream Prisinfo scanner Borrmaskin, el Symaskin Motionscykel Slipmaskin, el Automat för biljett kontroll, buss Digital box Internet; transaktion Hushållsassiste nt Dörröppning m kort Häcktrimmer Tidbokning tvättstuga, digital Telefonsvarare; hantera egen Fjärrkontroll; annat CD-spelare; stereo Dator; ordbehandlare Brandvarnare Mobil; annan funktion Locktång/plattång Gräsklippare Skruvdragare, el Text TV Eltandborste Automatisk tel. Kamera, Inbrottslarm tjänst; knappval digital Mangel Porttelefon Internet; information Grästrimmer Internet; Sifferlåsko Mixer bankärenden d, dörr Internet; Hårtrimmer Betalkort, sifferkod Bankomat Dator; spel kommunikation Mobil; ringa upp Väckarklocka Rakapparat/Lady shaver Myntlås på offentlig Miniräknare Bonuskort Trådlös telefon Mobil; svara toalett Hårtork Mobil; ladda eller Ringknapp, buss dylikt Auto vattenkran/ TV med fjärrkontroll Strykjärn handdukstork off toa Nummerpresentatör Knapptelefon Torktumlare Elvisp Brödrost Spis Reglage till säng Tidbokning tvättstuga, lås/block TV utan fjärrkontroll Kaffebryggare Dammsugare Mikrovågsugn Tvättmaskin Hiss Äggklocka Lättare Vattenkokare Radio Spolning off toa Termometer teknik Diskmaskin Dimmer Kölappssystem Telefonsvarare, tala in teknik

Vad gör teknik svårare? Svårare teknik Används mer sällan än varje vecka Har mer komplex design men vad är då det? Kräver fler handlingsmoment Kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent Kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning Ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013

Vad gör teknik lättare? Att bara få handlingar behövs och inte handlingar i en speciell ordningsföljd Att tekniken ger olika sorters feedback Enkla och universella kommandon En design med få delkomponenter En design som är igenkännbar och intuitiv Att den används en gång i veckan eller oftare

Hur kan vi använda hierarkierna? (färdighetshierarkin, teknikhierarkier) Några förslag: I analys av varför personen har problem i en aktivitet där teknikanvändning krävs I åtgärder för att underlätta teknikanvändning och aktiviteter i dagligt liv Förskrivning av hjälpmedel vilka är lämpliga? Råd och stöd till klienter/patienter och deras närstående Bostadsanpassning Bidra till utveckling och anpassning av teknik Teoriutveckling om samspel människa - miljö osv

KIREUM (The Karolinska Institutet Rapid Ease of Use Mapping of Technology) Tekniken bedöms inte användarna! Syften: Att skapa ett enkelt redskap för att avgöra hur lätt/svår en teknisk produkt/tjänst är (främst i kognitivt hänseende) Att användas av kliniker tex. arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulenter designers i teknikutveckling forskare???

KIREUM Under prövning just nu Baserad huvudsakligen på resultat från studier i vår grupp: Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Eva Lindqvists avhandlingsarbete Är du intresserad av att pröva KIREUM hör av dig!

Tid för reflektion och diskussion Hur skulle vi kunna använda KIREUM i vårt arbete? Hur fungerade KIREUM? Vilken information kan KIREUM ge mig?

Tekniken har förändrat våra dagliga aktiviteter ADL/IADL bedömningarna ser ganska likadana ut Känsliga och relevanta instrument behövs för tidig diagnostik och för att ge underlag till åtgärder och utvärdering av åtgärder

Två nya instrument med fokus på förmågan att använda teknik ETUQ Everyday Technology Use Questionnaire Frågeformulär: Teknikens relevans Svårighet i teknikanvändning Rosenberg et al 2009, Nygård et al 2012 mfl. META Management of Everyday Technology Assessment Bedömning av förmågan att använda teknik genom observation av teknikanvändning i aktivitet Malinowsky et al 2010, 2010, 2011 mfl.

Everyday Technology Use Questionnaire ETUQ Personens uppfattning om Sin svårighet/förmåga att använda vardagsteknik Teknikens relevans* Intervjubaserat Självskattning Klientcentrerat: skattningen gäller bara det som är relevant* för personen 8 aktivitetsområden (tex aktiviteter i hemmet, telekommunikation, ekonomi och inköp), ca 90 föremål/tjänster (items) Kort version: S-ETUQ (33 items) Om tekniken är relevant* för individen: 5-gradig skala *RELEVANT = finns i personens omgivning OCH har använts, används nu, eller planeras/kommer att användas

META Management of Everyday Technology Assessment Observationsbaserat & test free Klientcentrerat (3-5 relevanta situationer/tekniska föremål/tjänster som är utmanande för personen) Observerbara färdigheter (11 items), personens förutsättningar (3), miljöns krav (2), säkerhet & viktighet enligt personen 4 gradig skala Kombinerad med intervju: personens egen uppfattning Möjlighet: närståendes uppfattning (intervju)

Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada/ stroke =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning Överlappningar!

ETUQ (intervju) CD: bärbar TV: DVD digital box Mobil: sms Stereo: CD med fjärrkontroll Symaskin Dator: skriva dokument Stereo Mer utmanande vardagsteknik META (observation) CD: bärbar TV: DVD digital box Dator: skriva dokument Mobil: sms Mobil: ringa Dator: email Dator: internet Spis Kaffebryggare Tvättmaskin Mikro Vattenkokare Radio Diskmaskin Mindre utmanande vardagsteknik Strykjärn Mikro TV med fjärrkontroll Mobiltelefon: telefonbok Rakapparat Vattenkokare Spis Malinowsky, Kottorp & Nygård, 2014

Fokusgrupper med arbetsterapeuter om synen på vardagsteknik och dess relevans inom arbetsterapi Att uppmärksamma klienter som användare av vardagsteknik ansågs kunna ge arbetsterapeuten nya expertroller medförde att klienten kunde bli sedd som en mer fullständig person än vad den traditionella patientrollen tillät. Risken att få för mycket information Eftersom dessa möjligheter också kunde leda till prioriteringskonflikter och etiska dilemman så inspirerade frågan om vardagsteknik också till kritiska diskussioner om klientcentrerad arbetsterapi och dess utveckling. Nygård, Kottorp och Rosenberg 2015; Nygård och Rosenberg, 2016.

Framtiden: Collaborative customizations?

Utbildning i ETUQ och META Utbildning kan ges baserat på specifik överenskommelse ETUQ: en dag + 5 genomförda intervjuer META: två dagar + 5 x 3 genomförda observationer Dvs. META använd för 5 personer, bedömda i 3 situationer var

Vad innebär området för framtidens arbetsterapi? Öppna upp arbetsterapeuters traditionella roll och arena Olika nivåer mer riktat mot samhället nu? Nya samarbetspartners utanför vården (designers, ingenjörer, geografer m.fl.) Men även influera vårdens traditionella värld Internationalisering (samma instrument tex möjliggör praxis och forskning över gränser) Metodutveckling

Enskild reflektion + diskussion Vad tar jag med mig från dagen? Hur vill vi går vidare?

Tack för att ni lyssnat! louise.nygard@ki.se Lena.rosenberg@ki.se http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp 56