Pomemoia 2000-06-22 Finansdepatementet Skatte- och tullavdelningen Enheten fö skatteadministation och pesonbeskattning Michael Eliksson Telefon 08-405 19 85 Telefax 08-405 14 66 Skattelättnad fö bedbandsanslutning Sammanfattning I pomemoian föeslås en ny lag om skatteeduktion fö utgifte fö vissa anslutninga fö tele- och datakommunikation fån ett allmänt tillgängligt telenät. Skatteeduktionen ges till juidiska pesone, enskilda näingsidkae och fastighetsägae som unde peioden den 1 januai 2001 31 decembe 2002 haft utgifte fö en anslutning avsedd fö tele- och datakommunikation som innebä en väsentlig kapacitetshöjning i syfte att uppnå tilläcklig kapacitet fö öveföing av multimediatjänste. Skatteeduktion ges till juidiska pesone och enskilda näingsidkae även om utgiften kan das av i veksamheten. Skatteeduktion ges med 50 % av utgifte öve 8 000 k. Skatteeduktionen utgå med lägst 500 kono och högst 5 000 kono. I fåga om hyeshus begänsas skatteeduktionen till högst 5 000 k pe lägenhet. Skatteeduktion kan endast medges vid ett tillfälle. Om abonnemang ingå skall vädet på det minska undelaget fö skatteeduktionen. Vädet av eget abete få inte medäknas. Ett kav fö skatteeduktion ä att den som utfö anslutningen ha F- skattsedel. Lagen föeslås täda i kaft den 1 januai 2001. Skatteeduktion kan ges mot den slutliga skatten vid taxeingen 2002 elle vid taxeingen 2003.
2 Innehållsföteckning 1 IT-infastuktu med hög öveföingskapacitet... 3 1.1 Inledning... 3 1.1.1 Allmänt om teknisk infastuktu... 3 1.1.2 Konvegens mellan tele och data... 3 1.1.3 Kommunikationspotokoll... 4 1.1.4 Bedband... 4 1.2 Tillgången på IT-infastuktu... 5 1.2.1 Stomnät... 6 1.2.2 Regionala nät... 6 1.2.3 Lokala tanspot- och accessnät... 7 1.3 Teknikneutalitet... 7 2 Skatteeduktion fö bedbandsanslutning... 9 2.1 Föslagets allmänna utfomning... 9 2.2 Undelaget fö skatteeduktionen... 10 2.3 Skatteeduktionens stolek... 13 2.4 Ansökan och beslut... 15 2.5 Ompövning och staffansva... 17 2.6 Ikafttädande... 17 3 Offentlig-finansiella effekte... 18 4 Lagtext... 19 4.1 Föslag till lag om skatteeduktion fö utgifte fö vissa anslutninga fö tele- och datakommunikation... 19 4.2 Föslag till lag om änding i skatteegistelagen (1980:343)... 24 Bilaga Beskivninga av typfallen
3 1 IT-infastuktu med hög öveföingskapacitet 1.1 Inledning 1.1.1 Allmänt om teknisk infastuktu Nä det gälle den tekniska delen av IT-infastuktuen bedömde egeingen i popositionen Ett infomationssamhälle fö alla (ITpopositionen, 1999/2000:86) att hushåll och föetag i alla dela av Sveige inom de nämaste åen bö få tillgång till IT-infastuktu med hög öveföingskapacitet och att detta i fösta hand skall ske i maknadens egi. I popositionen anges att staten dock ha ett övegipande ansva att se till att IT-infastuktu med hög öveföingskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Konkuens, låga pise och en snabb utveckling fämjas av att ett stot antal opeatöe och IT-föetag ha möjlighet att nyttja näten. Konkuensneutalitet och mångfald på näten skall fämjas genom statliga insatse och egle. Den teknik som skulle kunna övebygga avstånden i landet få inte på gund av stoa skillnade i tillgänglighet, taxo och kapacitet bli ytteligae en klyfta mellan stostad och glesbygd. I IT-popositionen anges iniktningen fö statens åtaganden vad avse IT-infastuktuen. Iniktningen avse omfattningen av stöd till utbyggnad i glesbygd och kommande utfomning av stöd till kommune fö att möjliggöa abonnentanslutning med hög öveföingskapacitet i glest bebyggda omåden genom lokala tanspot- och accessnät samt skatteeduktion fö juidiska och fysiska pesone fö vissa anslutninga till accessnät med hög öveföingskapacitet. Med accessnät avses nät som utnyttjas fö åtkomst till annat nät. 1.1.2 Konvegens mellan tele och data Den successiva sammansmältningen, konvegensen, som nu ske mellan omådena tele-, data- och massmediekommunikation kan sägas vaa gunden till att nya kommunikationsmöjlighete uppstå. Detta lede till ett ökat behov av digital kommunikation med höge kapacitet än vad de tekniklösninga medge som hittills vait allmänt tillgängliga. Det ä i huvudsak te faktoe som utgö gunden fö den tekniska utvecklingen mot konvegens. Den fösta ä utvecklingen av digital teknik, vilket medfö att all typ av infomation kan öveföas på samma sätt (som etto och nollo) oavsett om det handla om text, ljud (t.ex. tal, musik) elle bild (t.ex. stillbilde, öliga bilde). Den anda ä utvecklingen av tekniken fö kodning och kompession av digital infomation. Detta lede till bätte kapacitetsutnyttjande i olika IT-infastuktue samt att infastuktue som tidigae endast kunde
fömedla enkla tjänste utvecklas till att kunna fömedla me kapacitetskävande tjänste. Den tedje fakton gälle vad som buka kallas fö inteopeabilitet (samvekan) och innebä bl.a. att IT-infastuktue som tidigae vait åtskilda kan integeas i gemensamma distibutionssystem. Det ä fämst utvecklingen och användningen av de kommunikationspotokoll som konstueats fö Intenet som kan tillskivas denna del av utvecklingen. Av avgöande betydelse fö konvegensutvecklingen ä att infomationen, oavsett om det handla om text, ljud, stillbilde elle öliga bilde, kan öveföas på samma sätt, dvs. digitalt. Detta ä en gundläggande föutsättning fö att fömedla och kombinea olika type av infomation genom IT-infastuktue som tidigae vait utvecklade och avgänsade fö ett visst slag av tjänste. 4 1.1.3 Kommunikationspotokoll Ett kommunikationspotokoll kan sägas vaa en uppsättning egle fö kommunikationen mellan olika enhete i ett kommunikationsnät dä de kommuniceande patena måste följa samma egle. Ju fle nätteknike elle tjänste som kan utnyttja samma potokoll, desto stöe ä möjlighetena till konvegens. En viktig fakto bakom Intenets genomslagskaft ä att den potokolluppsättning som används, Intenet Potocol (IP), ä standadisead och att den fått en spidning till i stot sett alla datomiljöe öve hela välden. Intenet, liksom anda nät som använde IPpotokollen, kan användas fö öveföing av text, ljud (tal, musik), stillbilde och öliga bilde. Genom IP finns det möjlighet att skapa kommunikation med bila, hushållsappaate, väme- och eglesystem, vauautomate m.m. Potokolluppsättningen fö IP vidaeutvecklas kontinueligt av Intenet Engineeing Task Foce (IETF) vilket möjliggö nya användningsomåden. 1.1.4 Bedband Begeppet bedband används allmänt utan att inneböden ä klat definiead. Någon officiellt fastställd definition finns inte. Bedband ä egentligen en beskivning av hög öveföingskapacitet av tele- och datakommunikation. IT-infastuktuutedningen definieade bedband som öveföingskapacitet fö tele- och datakommunikation om minst 2 Megabits pe sekund (Mbit/s) i iktning såväl till som fån användaen. En sådan kapacitet i nätet nämast abonnenten, det s.k. accessnätet, ä så hög att både mottagande och sändning kan ske av öliga bilde med god kvalitet. De flesta av dagens accessfome uppnå inte en öveföingskapacitet om 2 Mbit/s i båda iktningana, men det ä inte självklat vilken elle vilka accessfome som komme att dominea i famtiden. Vissa av dagens accessnät ha hög bandbedd i iktning mot
användaen men inte lika hög i iktning fån denne. Den tekniska utvecklingen öka kontinueligt kapaciteten i dagens accessnät och olika type av accessnät med hög öveföingskapacitet ha böjat byggas ut i fastighete. Nedan edovisas vilka kapacitetsbehov som finns fö öveföing av olika slags tjänste. 5 Bandbeddsbehov fö olika tjänste Bandbeddsbehov Tjänst iktväden Unde Öve gäns gäns Anmäkning Telefoni 10 kbit/s 100 kbit/s Fö det vanliga telefoninätet används 64 kbit/s; vid GSM 10 13 kbit/s fö tal beoende på kodningsteknik (av totalt 33,8 kbit/s). Radiopogam och musik 80 kbit/s 2 Mbit/s Vid DAB (digital undadio) yms 4 6 samtidiga adiokanale pe fekvenskanal som ä 1,28 Mbit/s Videokonfeens 64 kbit/s 2 Mbit/s Inteaktiv video 2 Mbit/s 80 Mbit/s TV och högupplösande TV (HDTV) 200 kbit/s 40 Mbit/s Fö det makbundna nätet fö digital-tv används pe kanal nomalt 5 6 Mbit/s. En ökad eftefågan på kapacitet i accessnätet komme även att leda till ökad eftefågan på kapacitet i öviga dela av nätet. En viktig utgångspunkt ä däfö att betydligt höge öveföingskapacitet än vad som i allmänhet föekomme i dag komme att kävas i famtiden, dels beoende på kaftigt ökande tafikvolyme och antal användae, dels beoende på nya tjänste som käve höge kapacitet i näten. 1.2 Tillgången på IT-infastuktu IT-infastuktuen ha byggts ut kaftigt de senaste åen genom modeniseing av telefoninätet, kabel TV-nätet, fibenät i Affäsveket Svenska kaftnäts och Banvekets egi och de kommunala stadsnäten samt i pivat egi. Mobiltelefonin ä unde stak utveckling. Dessutom byggs ett maksänt digitalt TV-nät ut. Eftefågan på nya och utökade tjänste ställe kav på en kontinuelig utbyggnad av kapaciteten i infastuktuen om inte flaskhalsa skall uppstå. Den totala tafikvolymen i Sveige kan enligt beäkninga av IT-
infastuktuutedningen komma att öka med 1 000 gånge inom sex å, om accessnätet få bedbandskapacitet. Enligt IT-infastuktuutedningen ske emelletid den maknadsstyda nätutbyggnaden famfö allt i tätbebyggda dela av landet, som endast omfatta ungefä 70 pocent av landets befolkning, och utbudet ä däfö i vaieande gad begänsat. Fö att undelätta en utbyggnad av IT-infastuktu med hög öveföingskapacitet i befintliga kanalisatione (fysisk utustning fö kabla) föeslog egeingen i IT-popositionen ändinga i ledningsättslagen. Ledningsättslagen ge möjlighet att efte ett föättningsföfaande bevilja ätt att på någon annans mak da fam och begagna ledninga (ledningsätt). I lagen föeslås någa nya bestämmelse som bl.a. innebä att den som fått ledningsätt fö elektisk stakstömsledning fö vilken koncession kävs elle fö stakstömsledning som behövs fö teleledning skall ha ätt att, utan nytt föättningsföfaande, utnyttja befintligt utymme fö att da fam och begagna även vissa anda ledninga som kan utnyttjas fö bl.a. ITändamål. 6 1.2.1 Stomnät Det fösta steget i utvecklingen mot en tillgänglig infastuktu med hög öveföingskapacitet tas genom utbyggnad av ett stomnät fö bedbandskommunikation mellan landets alla kommune på maknadsmässiga villko. Regeingen avse att lämna ett uppdag till Svenska kaftnät om att ebjuda fibeoptisk kabel (se s. 24 i bilaga 12 till IT-popositionen) på maknadsmässiga villko. Ett sådant nät utgö böjan av utvecklingen mot en höge kapacitet i nätet som helhet. 1.2.2 Regionala nät Regeingen ha också bedömt att det finns behov av ett nationellt infastuktupogam fö att skapa en helhetsbild av behovet av ITinfastuktuen samt att ge undelag till pincipe fö ansvasfödelningen mellan staten och öviga aktöe. En viktig utgångspunkt ä att pogammet i fösta hand skall vaa vägledande och undelätta en utbyggnad i maknadens egi, samtidigt som gundläggande kav att åstadkomma en tekniskt sammanhängande helhet uppfylls. Regeingen ha däfö uppdagit (Di. 2000:04) åt en säskild utedae att öveväga dessa fågo, liksom också de oganisatoiska fomena fö en fotsatt statlig medvekan. En bedömning av de egionala tanspotnätsföbindelse som bö pioiteas av egional- och näingspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd unde de nämaste fem åen på helt kommesiella gunde skall göas och ett statligt stöd på 2,625 miljade kono ha eseveats fö åen 2000 2004.
1.2.3 Lokala tanspot- och accessnät Den del av tanspotnätet som ovan beskivits som ett egionalt nät ä avsett att stimulea föbindelse mellan ote i kommunen dä maknaden inte bedöms tillgodose behoven. Fö att abonnentena skall kunna komma ut på det iksomfattande nätet kävs ett s.k. accessnät. Detta ä kostnadskävande och nätinvesteingen pe abonnent bli höge i glesbygd eftesom antalet abonnente bli fäe och avstånden länge. På samma sätt som nä det gälle det egionala nätet kan det finnas dela av accessnätet som inte bedöms komma till stånd på kommesiella gunde. En kommun kan av näingspolitiska elle anda skäl välja att pioitea utbyggnad av accessnätet i vissa dela av kommunen. Fö att undelätta en utbyggnad också i glesbygd angav egeingen i ITpopositionen att en kommun bö kunna få möjlighet att ansöka om stöd fö att odna anslutning med hög öveföingskapacitet och att stödet bö avse fastighete dä anslutning skulle bli avsevät dyae fö abonnentena än i nomala fall. Vidae pesenteade egeingen kommande föslag om skattelättnad fö fysiska och juidiska pesone vilket behandlas i denna pomemoia. Regeingen ha den 11 maj 2000 beslutat att ge den säskilde utedaen fö infastuktupogam fö bedbandskommunikation (Di 2000:04) i tilläggsuppdag att ge föslag till hu stödet till kommunena skall utfomas samt hu en total am om 3,2 miljade kono skall födelas mellan stöd till kommunena och skattelättnad fö bedbandsanslutning fö fysiska och juidiska pesone. 7 1.3 Teknikneutalitet Enligt IT-popositionen skall inte staten i detalj peka ut tekniska lösninga. Detta kav kan vaa svåt att uppätthålla stikt allteftesom statliga instanse bli involveade i ställningstaganden av olika slag som ö de nya teknikena. Det ä dock viktigt att hålla fast vid en stävan till neutalitet, eftesom det ä omöjligt att med säkehet hävda att t.o.m. de tekniska lösninga som i dag anses säskilt tillfölitliga infö famtiden, vekligen komme att föbli de bästa på länge sikt. Vidae kan den konketa tekniken komma att vaiea beoende på lokala och speciella föutsättninga. Fö föbindelsen fån slutanvändaen, accessnätet och dela av detta, t.ex. fastighetsnät, dvs. nät inom exempelvis ett bostadshus, finns många tekniska lösninga. Det gå inte i dag att säga hu hushållens och föetagens IT-användning komme att utvecklas på länge sikt. Det ä däfö natuligt att staten inte föoda den ena elle anda tekniska lösningen fö accessnäten. Utan att fångå kavet på teknikneutalitet, ä det viktigt att staten genom sina åtgäde fämja möjlighetena att välja
långsiktigt hållbaa infastuktulösninga samt motveka iske fö monopoliseing. 8
9 2 Skatteeduktion fö bedbandsanslutning 2.1 Föslagets allmänna utfomning Pomemoians föslag: Skatteeduktion medges juidisk peson, enskild näingsidkae samt ägae av fastighet som utgö taxeingsenhet enligt fastighetstaxeingslagen (1979:1152). Skatteeduktion medges fö utgifte fö en anslutning fö tele- och datakommunikation som tagits i buk unde tiden den 1 januai 2001 31 decembe 2002. Skatteeduktion medges endast vid ett tillfälle. Skälen fö pomemoians föslag: I IT-popositionen bedömde egeingen att hushåll och föetag i alla dela av Sveige inom de nämaste åen bö få tillgång till IT-infastuktu med hög öveföingskapacitet (pop. 1999/2000:86 s. 82). Detta skall i fösta hand ske i maknadens egi. Staten ha dock ett övegipande ansva fö att se till att IT-infastuktu finns tillgänglig i hela landet. Som anföts i ITpopositionen bedöme egeingen att det finns ett behov av en viss stimulans till bedbandsanslutning fö de hushåll och föetag som finns utanfö tätotena. Stimulansen bö kunna ges som en skattelättnad i fom av en skatteeduktion. Skatteeduktionen bö iktas mot de anslutninga som ä avsevät me kostnadskävande än i nomala fall. Ett sätt att göa det ä att skatteeduktion enbat ges fö anslutningsavgifte som övestige ett visst belopp. Skatteeduktion bö kunna ehållas av juidiska pesone, enskilda näingsidkae och fastighetsägae. Nä det gälle fastighetsägae bö man knyta an till begepp som finns i fastighetstaxeingslagen (1979:1152, FTL) och som också används i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Med ägae föstås både fysiska och juidiska pesone och den som enligt 1 kap. 5 FTL skall likställas med ägae. Däibland finns tomtättshavae men däemot inte den som aendea elle hy sin bostad. Rätten till skatteeduktion fö fastighetsägae bö vidae kopplas till vaje taxeingsenhet fö sig. Med taxeingsenhet avses den definition som används i FTL. Avgöande vid denna bedömning bö vaa de föhållanden som ådde då anslutningsabetena utfödes. Fö juidiska pesone och enskilda näingsidkae som bedive näingsveksamhet finns edan i dag en möjlighet att få avdag fö utgifte fö en anslutning fö datakommunikation vid inkomsttaxeingen. Fö att uppnå önskad stimulanseffekt bö denna omständighet inte föanleda att möjligheten till skatteeduktion undantas fö dessa guppe. Juidiska pesone och enskilda näingsidkae som bedive näingsveksamhet bö alltså kunna medges skatteeduktion dels i egenskap fastighetsägae, dels fö utgifte fö en anslutning fån ett fast diftställe fö näingsveksamheten. Med fast
diftställe avses hä den definition av begeppet som anges i 2 kap. 29 inkomstskattelagen (1999:1229 IL). Vad gälle enskilda näingsidkae bö dessa även, utöve ätten till skatteeduktion fö anslutningsutgifte i näingsveksamheten, kunna medges skatteeduktion fö utgifte fö en anslutning till den egna pivatbostadsfastigheten. Detta unde föutsättning att det inte ä fåga om samma anslutning som i näingsveksamheten. Reglena bö omfatta utgifte fö en anslutning fö tele- och datakommunikation som ha tagits i buk unde tiden den 1 januai 2001 31 decembe 2002. Skatteeduktion fö bedbandsanslutning bö endast medges vid ett tillfälle. 10 2.2 Undelaget fö skatteeduktionen Pomemoians föslag: Undelag fö skatteeduktion skall vaa utgifte fö anslutning avsedd fö tele- och datakommunikation fån ett allmänt tillgängligt telenät till pivatbostadsfastighet, hyeshus elle fast diftställe. Det skall vaa en ny föbindelse och anslutningen skall vaa dimensionead fö att kunna öveföa multimediatjänste med god kvalitet. Om befintlig anslutning esätts elle kompletteas skall den nya anslutningen innebäa en avseväd höjning av öveföingskapaciteten. Anslutningen skall vaa så konstuead att den medge fö abonnenten att välja opeatö obeoende av anda abonnente. Undelaget fö skatteeduktion omfatta inte opeatöens aktiva utustning och lokalt nät inom lägenhet, enskilt hus, industilokal elle kontoslokal. Om abonnemang ingå i utgiften fö anslutningen, skall undelaget minskas med vädet av abonnemanget. I undelaget inäknas inte vädet av abete fö anslutningen som utföts av den som ansöke om skatteeduktion. Med sådant abete jämställs i detta hänseende abete som utföts av föetag som ingå i samma koncen elle annas stå unde i huvudsak gemensam ledning med den som ansöke om skatteeduktion. Utgifte fö anslutningen fö datakommunikation inäknas i undelaget endast om abetet utföts av någon som inneha F-skattsedel vid den tidpunkt nä avtalet om abetet täffades elle nä esättningen utbetalades. Skälen fö pomemoians föslag: Syftet med skatteeduktionen ä att skapa goda föutsättninga fö opeatöe att leveea tjänste på nät med hög öveföingskapacitet i båda iktningana (s.k. bedbandstjänste) till användae vid föetag elle i bostäde. Undelaget fö skatteeduktionen bö omfatta utgifte fö anslutning fö tele- och datakommunikation
fån ett allmänt tillgängligt telenät. Temen allmänt tillgängligt telenät ä hämtad fån telelagen (1993:597). Temen ä inte definiead i lagen men geneellt sett anses ett nät vaa allmänt tillgängligt om det stå till allmänhetens föfogande. Ett kännetecken fö att nätet skall anses allmänt tillgängligt ä att det stå öppet fö en vid kets av användae att ansluta sig till nätet. Endast utgifte fö anslutninga till pivatbostadsfastighete, hyeshus och fast diftställe bö få inäknas i undelaget. Både utgifte fö mateial och abete bö ingå i undelaget. Det bö vaa fåga om en ny accessföbindelse, dvs. en ny ledning fö tele- och datakommunikation vid fast föbindelse elle en ny adioföbindelse. Att endast uppgadea en befintlig koppaledning fö telefoni genom modem fö t.ex. xdsl-teknik (Digital Subscibe Line, digital accessteknik) liksom befintligt kabelnät fö TV elle motsvaande bö alltså inte beättiga till skatteeduktion. Betäffande adioföbindelse bö det fö att vaa fåga om en ny anslutning innebäa att sända- och mottagautustningen hos abonnenten ä ny. Kavet att föbindelsen bö vaa ny skall ses i samband med avgänsningen av undelaget fö skatteeduktionen (se nedan). I undelaget avses baa ingå s.k. passiv nätutustning på kanalisations- och ledningsnivå. Sådan utustning som abeta i tansmissionsskikten som utfö själva öveföingen och som kommunicea med vaanda, t.ex. switcha och outa ingå inte. (fö definition av begeppen kanalisations- och ledningsnivå samt tanspot- och IP-nivån hänvisas till s. 238 i bilaga 12 till IT-popositionen). Skälet att begänsa undelaget till kanalisation och ledning i nya föbindelse ä att säkeställa att investeingen bli tilläckligt långsiktig. Den ekonomiska livslängden fö utustning som abeta på tanspotoch IP-nivån, t.ex. outa och switcha, ä betydligt kotae än fö kanalisation och ledning. Genom att stimulea investeing i kanalisation och ledning, lämpad fö nät med hög öveföingskapacitet, bida skatteeduktionen till att sådan utustning installeas som långsiktigt kan utnyttjas av olika opeatöe med olika slag av aktiv utustning. Anslutningen skall vaa dimensionead fö att kunna öveföa multimediatjänste med god kvalitet. Med multimedia avses hä datobaseade pesentatione som kombinea två elle flea type av medie (ljud, bild elle text), dä användaen inteaktivt kan påveka pesentationena. I IT-popositionen på s. 70 anges att begeppet bedband allmänt används utan att inneböden ä klat definiead. Någon officiellt fastställd definition finns inte, utan bedband ä egentligen en beskivning av hög öveföingskapacitet fö tele- och datakommunikation. IT-infastuktuutedningen definieade i sitt betänkande Bedband fö tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) bedband som öveföingskapacitet fö tele- och datakommunikation om minst 2 11
Mbit/s i iktning såväl till som fån användaen. En sådan kapacitet i nätet nämast abonnenten, det s.k. accessnätet, ä så hög att både mottagande och sändning kan ske av öliga bilde med god kvalitet. I glesbygd ä adiolösninga många gånge den enda ekonomiskt imliga accessfomen. Radioaccesslösninga medge i allmänhet inte fullt så hög öveföingskapacitet. Det ä inte möjligt att ange någon bestämd öveföingskapacitet som gäns fö att kostnade fö en ny föbindelse skall beättiga till skatteeduktion. I stället bö det avgöande vaa att anslutningen skall vaa dimensionead fö att huvudsakligen kunna bäa multimediatjänste. Att intenet inte medge detta i dagsläget sakna betydelse. Det avgöande ä att anslutningen ä dimensionead fö att klaa av en hög öveföingskapacitet då stomnät m.m. medge detta. Detta medfö också att en anslutning som avse en abonnent som ha flea användae, t.ex. ett föetag, måste vaa dimensionead fö att klaa en betydligt höge öveföingskapacitet än en anslutning som baa ä avsedd fö en bostad. Det gå inte att i detalj edogöa fö vilka öveföingskapacitete som skall kävas fö alla upptänkliga fall. Ett iktmäke i tätot bö dock vaa en kapacitet unt 2 Mbit/s i båda iktningana (symmetiskt) pe ansluten användae. Om befintlig anslutning esätts elle kompletteas skall den nya anslutningen innebäa en avseväd höjning av öveföingskapaciteten. Begeppet avseväd bö i detta fall innebäa att den nya anslutningen medfö att öveföingskapaciteten bli omking tjugo gånge höge än befintlig anslutning i tätot. Om t.ex. en egenföetagae med ISDNanslutning (2-kanale) med en kapacitet på 128 kbit/s skaffa sig en anslutning som medge 2 Mbit/s i öveföingskapacitet i båda iktningana bö det också falla inom amen fö vad som bö godtas. I glesbygd dä adiolösninga enligt ovan kan utgöa det enda ekonomiskt genomföbaa altenativet i vissa fall bö öveföingskapaciteten öka med minst tio gånge. Med glesbygd menas hä bebyggelse utanfö ot elle i ot med högst 200 invånae. Skatteeduktionen ä inte helle avsedd fö utbyte av befintliga anslutninga på gund av sedvanligt undehåll av accessnäten. Fö att skatteeduktion skall kunna utgå skall anslutningen vaa anodnad så att den medge att abonnenten kan välja opeatö obeoende av anda abonnente inom fastigheten, villaomådet, industiomådet elle motsvaande. Detta betyde bl.a. att anslutningspunkten i fastigheten (fastighetsnoden) elle motsvaande fö villaomåde och industiomåde (fastighetsomådesnoden) skall vaa utfomad så att flea opeatöe ha möjlighet att placea sin aktiva utustning i utymmet fö anslutning av enskild abonnent. Undelaget fö skatteeduktion omfatta inte opeatöens aktiva utustning och lokalt nät inom lägenhet, enskilt hus, industilokal elle kontoslokal. 12
I bilaga till denna pomemoia anges ett antal typfall på anslutninga som kan ingå i undelaget fö skatteeduktion. Om abonnemang ingå i utgiften fö anslutningen, skall undelaget minskas med vädet av abonnemanget. I undelaget inäknas inte vädet av abete fö anslutning som ha utföts av den som ansöke om skatteeduktionen. Med sådant abete jämställs i detta hänseende abete som ha utföts av föetag som ingå i samma koncen som elle annas stå unde i huvudsak gemensam ledning med den som ansöke om skatteeduktion. En egenföetagae som utfö anslutningsabeten på den egna villan få alltså ingen skatteeduktion. Det samma gälle fö ett föetag som med egna anställda utfö anslutningsabeten på föetagets egna näingsfastighete. Fö att ge ätt till skatteeduktion skall abetet vaa utföt av näingsidkae som inneha F-skattsedel antingen vid den tidpunkt nä avtalet om abetet täffades elle nä esättningen utbetalades. En uppgift om innehav av F-skattsedel få tas fö god om den lämnas i en anbudshandling, en faktua elle någon dämed jämfölig handling, som även innehålle uppgifte om utbetalaens och betalningsmottagaens namn och adess elle anda fö identifieing godtagbaa uppgifte samt uppgift om betalningsmottagaens pesonnumme elle oganisationsnumme. Detta ä dock inte tilläckligt fö att ehålla skatteeduktion i de fall den som betala ut esättningen känne till att uppgiften om F- skattsedel ä oiktig. I denna situation skall alltså skatteeduktion inte medges. Häigenom uppnås bätte kontollmöjlighete samtidigt som anlitande av "svat" abetskaft motvekas. 13 2.3 Skatteeduktionens stolek Pomemoians föslag: Skatteeduktion skall medges med ett belopp som motsvaa 50 pocent av den del av undelaget som övestige 8 000 kono. Skatteeduktionen utgå med lägst 500 kono och högst 5 000 kono. I fåga om hyeshus skall skatteeduktion medges med 50 pocent av den del av undelaget som övestige 8 000 kono pe lägenhet som omfattas av anslutningsabetet, dock högst 5 000 kono pe lägenhet. Skälen fö pomemoians föslag: Skatteeduktion bö medges med ett belopp som motsvaa 50 pocent av den del av undelaget som övestige 8 000 kono. Skatteeduktionen utgå med lägst 500 kono och högst 5 000 kono. Säskilda egle bö gälla fö hyeshus samt småhus som ha upplåtits med hyesätt elle bostadsätt. Juidiska pesone och enskilda näingsidkae bö som tidigae famgått kunna medges skatteeduktion dels i egenskap av fastighetsägae, dels
fö utgifte fö en anslutning till ett fast diftställe fö näingsveksamheten. Enskilda näingsidkae bö dessutom kunna medges skatteeduktion fö en anslutning till pivatbostadsfastigheten unde föutsättning att det inte ä fåga samma anslutning som i näingsveksamheten. Fö ägae av småhus bö skatteeduktion medges endast fö utgifte fö en bedbandsanslutning och med högst 5 000 kono. Småhus definieas i 2 kap. 2 FTL som byggnad som ä inättad till bostad åt en elle två familje. Småhus och tomtmak fö sådan byggnad utgö tillsammans den taxeingsenhet som betecknas småhusenhet. Fö att stimulea utbyggnaden av accessnäten i glest bebyggda omåden bö även fitidsfastighete omfattas av den föeslagna skatteeduktionen. Fö ägae av hyeshus (fysisk och juidisk peson) skulle den föeslagna odningen få oönskade konsekvense på gund av att ett hyeshus enligt fastighetstaxeingslagen nomalt utgö en taxeingsenhet. Hyeshus definieas i 2 kap. 2 FTL som byggnad som ä inättad till bostad åt minst te familje elle till konto, butik, hotell, estauang och liknande. Enligt föslaget skulle ägae av hyeshus som bestå av exempelvis 100 lägenhete medges skatteeduktion med högst 5 000 kono. Fö att undvika en sådan konsekvens bö däfö i fåga om hyeshus skatteeduktion medges med ett belopp som motsvaa 50 pocent av de del av undelaget som övestige 8 000 kono pe lägenhet som omfattas av anslutningsabetet, dock högst 5 000 kono pe lägenhet. Bostadsättsföeninga, bostadsföeninga och bostadsaktiebolag (pivatbostadsföetag) behandlas som anda hyeshusägae. Pivatbostadsföetag kan även äga småhus som upplåts med bostadsätt. Fö att undvika samma oönskade effekte som fö hyeshus bö vid beäkning av skatteeduktion fö småhus som upplåtits med bostadsätt gälla likatade egle som fö hyeshus. Det innebä att ett pivatbostadsföetag kan ehålla skatteeduktion med högst 5 000 kono pe småhus. Fö det fall två elle flea småhus på en och samma taxeingsenhet till övevägande del upplåts med hyesätt få eglena fö hyeshus tillämpas om skatteeduktionen däigenom bli höge. En fastighet (taxeingsenhet) kan också ha flea ägae vilket innebä att flea pesone kan vaa beättigade till skatteeduktion fö en och samma anslutning. Om ett eduktionsbelopp ä bestämt fö fastigheten bö dock vaje enskild delägae högst ehålla en så sto del av den totala skatteeduktionen som svaa mot hans elle hennes andel i fastigheten. I fåga om skatteeduktionen bö tillämpas vad som gälle om skatteeduktion enligt bestämmelsena i 65 kap. 9 12 inkomstskattelagen (1999:1229), om inte annat ä föeskivet. Detta 14
innebä att skatteeduktionen ske mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Skatteeduktionen bö tillgodoäknas den skattskyldige föe skatteeduktion enligt inkomstskattelagen. Av paktiska skäl bö skatteeduktionen inte beaktas vid bestämmandet av peliminä F-skatt, säskild A-skatt elle skatteavdag. 15 2.4 Ansökan och beslut Pomemoians föslag: En ansökan om skatteeduktion skall vaa skiftlig och ges in till skattemyndigheten. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 1 mas 2003. Om en ansökan ha kommit in föe den 1 mas unde taxeingsået skall skatteeduktionen tillgodoäknas vid debiteing av slutlig skatt på gund av taxeingen samma å. Beslut i äenden om skatteeduktion fattas av den elle de skattemyndighete egeingen, elle efte egeingens bemyndigande, Riksskatteveket bestämme. Skälen fö pomemoians föslag: En ansökan om skatteeduktion skall vaa skiftlig och ges in till skattemyndigheten. Ansökan bö kunna lämnas in till vilken skattemyndighet som helst. Om samtliga skattemyndighete i landet elle endast ett begänsat antal skall handlägga äenden om skatteeduktion ä en fåga som egeingen, elle efte egeingens bemyndigande, Riksskatteveket bö avgöa. En ansökan om skatteeduktion skall ha kommit in till en skattemyndighet senast den 1 mas 2003. Om en ansökan ha kommit in föe den 1 mas unde taxeingsået skall skatteeduktionen tillgodoäknas vid debiteing av slutlig skatt på gund av taxeingen samma å. Äenden om skatteeduktion bö handläggas åtskilda fån inkomsttaxeingen. En beviljad skatteeduktion som inte kan utnyttjas helt vid den taxeing då den enligt bestämmelsena skall aväknas kan inte spaas till ett senae å. Fö att en ansökan skall kunna läggas till gund fö ett beslut om skatteeduktion måste den innehålla uppgifte om sökandens pesonnumme elle oganisationsnumme, det anslutningsabete som ha utföts och den öveföingskapacitet som specificeats fö anslutningen, om det i utgiften fö anslutningen ingå abonnemang och i så fall kostnaden fö detta, undelaget fö den skatteeduktion som begäs, samt oganisations- elle pesonnumme fö den som utföt abetet.
Till ansökan skall också fogas uppgift om att anslutningen ä utfomad så att flea opeatöe kan ansluta utustning och nä abetet ha betalats. Ha fastigheten bytt ägae kan det finnas flea pesone som uppfylle kaven fö skatteeduktion. Det kan föutsättas att det nomalt i samband med övelåtelsen av fastigheten klaas ut i vad mån skatteeduktion skall utnyttjas av den tidigae elle den nye ägaen. Det bö dock finnas en egel som klagö vad som skall gälla om båda beättigade inge en ansökan om skatteeduktion. Av enkelhetsskäl bö den som föst ansöke om eduktion medges eduktionen, givetvis unde föutsättning att kaven i övigt ä uppfyllda. Om hela eduktionen inte utnyttjas genom den fösta ansökningen få natuligtvis den som söke senae ha ätt att utnyttja åtestoden. Skulle båda ansökningana komma in samtidigt ä det skäligt att födela skatteeduktionen mellan sökandena i föhållande till stoleken av de undelag fö vilka ätt till skatteeduktion i och fö sig föeligge. Handelsbolag ä inte egna skattesubjekt ifåga om inkomstskatt. Beskattning ske i stället hos delägana. Fö att det skall bli möjligt att tillgodoföa delägae i ett handelsbolag skatteeduktion enligt den hä föeslagna odningen bö det kävas att det i ansökningen anges hu skatteeduktionen skall födelas mellan delägana i bolaget. En sökande som ä missnöjd med skattemyndighetens beslut i ett äende om skatteeduktion skall kunna öveklaga detta hos länsätt inom te vecko fån det han fått del av beslutet. Riksskatteveket bö kunna öveklaga skattemyndighetens beslut inom te vecko fån dagen fö beslutet. Om länsätten helt elle delvis bifalle ett öveklagande av den som sökt skatteeduktion få skattemyndigheten öveklaga länsättens beslut. Det allmännas talan i dessa äenden skall i länsätt och kammaätt föas av skattemyndigheten. Riksskatteveket få öveklaga ett beslut av länsätt elle kammaätt även om veket inte tidigae ha föt det allmännas talan i målet. I Regeingsätten bö det allmännas talan föas av Riksskatteveket. Riksskatteveket bö dock alltid ha ätt att uppda åt tjänsteman vid skattemyndighet att föetäda veket i allmän fövaltningsdomstol. I övigt bö fövaltningslagens (1986:223) egle gälla fö handläggningen av ansökningana. Fö att uppnå en effektiv handläggning av äenden om skatteeduktion och fö att få en fungeande kontollmöjlighet bö skatteegistet vid handläggningen av dessa äenden få tillföas dels vissa uppgifte som skall finnas med i ansökan om skatteeduktion, dels uppgifte om beslutad skatteeduktion. 16
17 2.5 Ompövning och staffansva Pomemoians föslag: Beslut om skatteeduktion skall kunna göas till föemål fö ättelse och ompövning. Oiktiga uppgifte kan föanleda ansva enligt skattebottslagen (1971:69). Skälen fö pomemoians föslag: Ett beslut om skatteeduktion som blivit felaktigt till följd av feläkning, misskivning elle annat uppenbat föbiseende kan ättas enligt eglena i 26 fövaltningslagen (1986:223). Ompövning kan också ske enligt eglena i 27 fövaltningslagen. Ompövning bö också, på begäan av sökanden, kunna ske i de fall då denne ansökt om och beviljats skatteeduktion ett taxeingså men sedan inte kan tillgodoäkna sig den beslutade skatteeduktionen fullt ut detta å. Ha skatteeduktion beviljats med fö högt belopp på gund av att sökanden lämnat oiktig uppgift bö beslutet också kunna ompövas. Ompövning bö kunna föetas intill utgången av femte kalendeået efte det å då beslutet om skatteeduktion meddelades. Att vid ansökan om skatteeduktion uppsåtligen elle av gov oaktsamhet lämna oiktig uppgift och däigenom föanleda att skatteeduktion beviljas elle beviljas med fö högt belopp omfattas av eglena om staffansva i skattebottslagen. Någon säskild staffbestämmelse kan däfö inte anses behövlig i den nu föeslagna lagen om skatteeduktion. Reglena om skattetillägg i taxeingslagen (1990:324) bli inte tillämpliga i äenden om skatteeduktion med hänsyn till att handläggningen inte kan anses avse taxeing. 2.6 Ikafttädande Pomemoians föslag: De föeslagna eglena skall täda i kaft den 1 januai 2001 och tillämpas fösta gången i samband med 2002 ås taxeing. Skälen fö pomemoians föslag: Det ä av stimulansskäl angeläget att åtgäde som ge ätt till skatteeduktion enligt denna lag komme igång så snabbt som möjligt. De föeslagna eglena bö däfö täda i kaft den 1 januai 2001 och tillämpas fösta gången i samband med taxeingen 2002. I enlighet med vad som edan nämnts omfatta föslaget utgifte fö en anslutning fö datakommunikation som tagits i buk unde peioden den 1 januai 2001 den 31 decembe 2002.
18 3 Offentlig-finansiella effekte Det ä föenat med betydande svåighete att beäkna de offentligfinansiella effektena av att inföa en skatteeduktion fö installation av bedband. Det ä bl.a. oklat hu sto den gupp ä som kan tänkas vilja ansöka om skatteeduktionen. Föslaget ä konstueat unde antagandet att det ä 230 000 hushåll och ca 90 000 föetag som komme att ansöka om skatteeduktionen. Beäkningen bygge på att cika 70 pocent av föetagen men endast 15 20 pocent av hushållen på landsbygden, dvs. i omådet utanfö stöe tätote (med minst 3 000 invånae) komme att söka skatteeduktion. Det betyde ca 320 000 uppkopplinga. På länge sikt komme sannolikt antalet abonnente utanfö de stöe tätotena att öka som esultat av det stöd till kommunenas utbyggnad av de lokala näten som egeingen avse att inätta. Reglena föeslås medge en skatteeduktion med 50 pocent av installationskostnadena övestigande 8 000 kono, dock maximalt uppgående till 5 000 kono. Det betyde att maximal subvention uppnås då installationskostnaden uppgå till 18 000 kono. Föslaget ge då en subventionsgad på knappt 28 pocent. Föslaget beäknas fö peioden 2001 2002 ge en sammanlagd budgetfösvagning med 1,6 miljade kono med jämn födelning på de enskilda åen. Kassamässigt komme effekten att föskjutas ett å eftesom skatteeduktionen nomalt tillgodofös i samband med taxeingen ået efte installationsået.
19 4 Lagtext 4.1 Föslag till lag om skatteeduktion fö utgifte fö vissa anslutninga fö tele- och datakommunikation Häigenom föeskivs följande. Inledande bestämmelse 1 Skatteeduktion enligt denna lag medges en juidisk peson, enskild näingsidkae och ägae av fastighet som utgö taxeingsenhet enligt fastighetstaxeingslagen (1979:1152) fö utgifte av det slag som avses i 2. Med ägae av fastighet avses även den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeingslagen skall likställas med ägae. I fåga om handelsbolag tillkomme ätten till skatteeduktion i stället delägana. Undelag fö skatteeduktion 2 Undelag fö skatteeduktion ä utgifte fö anslutning avsedd fö tele- och datakommunikation fån ett allmänt tillgängligt telenät till pivatbostadsfastighet, hyeshus elle fast diftställe. Det skall vaa en ny föbindelse och anslutningen skall vaa dimensionead fö att kunna öveföa multimediatjänste med god kvalitet. Anslutningen skall vaa så konstuead att den medge fö abonnenten att välja opeatö obeoende av anda abonnente. Om befintlig anslutning esätts elle kompletteas skall den nya anslutningen innebäa en avseväd höjning av öveföingskapaciteten i föhållande till befintlig anslutning. Om abonnemang ingå i utgiften fö anslutningen, skall undelaget minskas med vädet av abonnemanget. 3 I undelaget inäknas inte vädet av abete fö anslutningen som utföts av den som ansöke om skatteeduktion elle, i fall som avses i 1 tedje stycket, delägae i handelsbolaget. Med sådant abete jämställs abete som utföts av föetag som ingå i samma koncen elle annas stå unde i huvudsak gemensam ledning med den som ansöke om skatteeduktion. 4 Undelaget fö skatteeduktion omfatta endast utgifte fö en anslutning fö tele- och datakommunikation som tagits i buk unde peioden den 1 januai 2001 den 31 decembe 2002.
5 Utgifte fö anslutningen fö tele- och datakommunikation inäknas i undelaget endast om abetet utföts av någon som inneha F-skattsedel vid den tidpunkt nä avtalet om abete täffades elle nä esättningen utbetalades. En uppgift om innehav av en F-skattsedel få tas fö god om den lämnas i en anbudshandling, en faktua elle någon dämed jämfölig handling, som även innehålle uppgifte om utbetalaens och betalningsmottagaens namn och adess elle anda fö identifieing godtagbaa uppgifte samt uppgift om betalningsmottagaens pesonnumme elle oganisationsnumme. Detta gälle dock inte om den som betala ut esättningen känne till att uppgiften om innehav av en F-skattsedel ä oiktig. Skatteeduktionens stolek 6 Skatteeduktionen uppgå till 50 pocent av den del av undelaget som övestige 8 000 kono elle, i fåga om hyeshus, 8 000 kono pe lägenhet som anslutits. Skatteeduktionen utgå med lägst 500 kono och högst 5 000 kono fö 1. juidisk peson och enskild näingsidkae fö anslutningsutgifte i näingsveksamheten om inte annat famgå av 3, 2. småhus som utgö en taxeingsenhet, 3. hyeshus som utgö en taxeingsenhet pe lägenhet som anslutits. I fåga om taxeingsenhet som bestå av två elle flea småhus som till övevägande del upplåtits med hyesätt elle bostadsätt få eglena tillämpas som om småhusen tillsammans utgö ett hyeshus, om skatteeduktionen däigenom bli höge. Skatteeduktionen fö en delägae av en taxeingsenhet utgö högst så sto andel av den totala skatteeduktionen fö taxeingsenheten som svaa mot hans elle hennes andel av taxeingsenheten nä anslutningen utfödes. 7 Skatteeduktion medges endast vid ett tillfälle. Ansökan 8 Ansökan om skatteeduktion gös skiftligen hos en skattemyndighet. 9 Ansökningen skall innehålla uppgift om 1. sökandens pesonnumme elle oganisationsnumme, 2. det anslutningsabete som ha utföts och den öveföingskapacitet som specificeats fö anslutningen, 3. det i utgiften fö anslutningen ingå abonnemang och kostnaden fö detta, 20
4. undelaget fö den skatteeduktion som begäs, 5. oganisationsnumme elle pesonnumme fö den som utföt anslutningen. Till ansökningen skall fogas kopia av faktua elle motsvaande handling som utvisa vilken anslutning fö tele- och datakommunikation som ha utföts, utgiften fö anslutningen, uppgift om anslutningens öveföingskapacitet och den utustning som ha installeats samt om att anslutningen ä utfomad så att flea opeatöe kan ansluta utustning. Av ansökningen elle en handling som fogas till denna skall famgå nä betalning av faktuan ha ägt um. 10 Om fastigheten ägs av ett handelsbolag skall i ansökningen uppges hu skatteeduktionen skall födelas mellan delägana. 11 Om en fastighet ha bytt ägae och två elle fle ägae på gund av detta ä beättigade till skatteeduktion skall den vas ansökan föst kom in till en skattemyndighet i fösta hand medges skatteeduktion. Kom ansökningana in till en elle flea skattemyndighete samma dag, skall skatteeduktionen födelas mellan sökandena i föhållande till stoleken av de undelag fö skatteeduktion som ansökningana avse. 12 En ansökan om skatteeduktion skall ha kommit in till en skattemyndighet senast den 1 mas 2003. Om en ansökan ha kommit in föe den 1 mas unde taxeingsået skall skatteeduktionen tillgodoäknas vid debiteing av slutlig skatt på gund av taxeingen samma å. Beslut 13 Regeingen elle, efte egeingens bemyndigande, Riksskatteveket bestämme vilken elle vilka skattemyndighete som besluta i äenden enligt denna lag. Ompövning och öveklagande 14 Skattemyndighetens beslut enligt denna lag få ompövas, föutom i fall som anges i fövaltningslagen (1986:223), om sökanden ha lämnat oiktig uppgift. Beslut få också ompövas om det föanleds av ett annat beslut av skattemyndighet elle fövaltningsdomstol som ö skatteeduktion, fastighetstaxeing elle debiteing av fastighetsskatt. Beslut få vidae, på begäan av sökanden, ompövas om beslutad skatteeduktion inte fullt ut kunnat tillgodoäknas honom elle henne vid en debiteing. 21
Ompövning få ske intill utgången av femte kalendeået efte det å då beslut om skatteeduktion meddelades. Ompövning enligt fösta stycket anda meningen få ske däefte, dock senast sex månade efte det beslut som föanlede ändingen. 15 Beslut av skattemyndigheten få öveklagas av sökanden hos den länsätt inom vas domkets beslutet ha fattats, inom te vecko fån det sökanden fått del av beslutet. Skattemyndighetens beslut få öveklagas av Riksskatteveket hos samma länsätt inom te vecko fån dagen fö beslutet. Om länsätten helt elle delvis bifallit ett öveklagande av sökanden, få skattemyndigheten öveklaga länsättens beslut. Riksskatteveket få öveklaga ett beslut av länsätten elle kammaätten även om veket inte tidigae ha föt det allmännas talan i målet. Om sökanden öveklaga ett beslut, fös det allmännas talan i länsätten och kammaätten av skattemyndigheten. Öveklaga Riksskatteveket skall det allmännas talan föas av veket. Riksskatteveket fö det allmännas talan i Regeingsätten. Riksskatteveket få uppda åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att föetäda veket i allmän fövaltningsdomstol. Föfaandet 16 I fåga om skatteeduktion enligt denna lag tillämpas vad som gälle om skatteeduktion i 65 kap. 9 12 inkomstskattelagen (1999:1229) om inte annat ä föeskivet. Skatteeduktion enligt denna lag tillgodoäknas den skattskyldige föe skatteeduktion enligt inkomstskattelagen. 17 Skatteeduktion enligt denna lag skall inte beaktas vid beäkning av peliminä skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483). 18 Bestämmelse om egisteing av uppgifte och beslut enligt denna lag finns i skatteegistelagen (1980:343). Denna lag täde i kaft den 1 januai 2001. Skatteeduktion kan ges fösta gången mot den slutliga skatten vid taxeingen 2002. 22
23 4.2 Föslag till lag om änding i skatteegistelagen (1980:343) Häigenom föeskivs att 1 skatteegistelagen (1980:343) 1 skall ha följande lydelse. Nuvaande lydelse Föeslagen lydelse 1 2 Fö de ändamål som anges i denna paagaf skall med hjälp av automatisk databehandling föas ett centalt skatteegiste fö hela iket och ett egionalt skatteegiste fö vaje egion. Registen skall användas vid beskattning fö 1. samodnad egisteföing av identifieingsuppgifte betäffande fysiska och juidiska pesone, 2. evisions- och annan kontollveksamhet, 3. taxeing enligt taxeingslagen (1990:324) samt bestämmande av pensionsgundande inkomst, 4. edovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483), mevädesskattelagen (1994:200), lagen (1991:586) om säskild inkomstskatt fö utomlands bosatta och lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifte. Registen skall dessutom användas fö 1. aväkning enligt lagen (1985:146) om aväkning vid åtebetalning av skatte och avgifte, 2. bestämmande av skatteeduktion enligt lagen (1993:672) om skatteeduktion fö utgifte fö byggnadsabete på bostadshus, lagen (1995:1623) om 2. bestämmande av skatteeduktion enligt lagen (1993:672) om skatteeduktion fö utgifte fö byggnadsabete på bostadshus, lagen (1995:1623) om skatteeduktion fö skatteeduktion fö iskkapitalinvesteinga, lagen iskkapitalinvesteinga, lagen (1996:725) om skatteeduktion fö utgifte fö byggnadsabete på bostadshus och lagen (1996:1231) (1996:725) om skatteeduktion fö utgifte fö byggnadsabete på bostadshus, lagen (1996:1231) om om skatteeduktion fö skatteeduktion fö fastighetsskatt fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 ås taxeinga, i vissa fall vid 1997-2001 ås taxeinga och lagen (2000:000) om skatteeduktion fö utgifte fö vissa anslutninga fö tele- och datakommunikation, 3. gäldenäsutedning enligt lagen (1993:891) om indivning av statliga fodinga m.m. Det centala skatteegistet skall också användas fö anda utedninga i konofogdemyndighetenas exekutiva veksamhet än som avses i tedje 1 Lagen omtyckt 1983:143. 2 Senaste lydelse 1999:1248.
stycket och fö Riksskattevekets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning fö juidiska pesone m.fl. Denna lag täde i kaft den 1 januai 2001. 24
Bilaga Beskivninga av typfallen Ref. Nätdel, nodtyp, n abetskostnad m.m. 1 Anslutning till espektive hus, villa elle industifastighet Beskivning av anslutningen Med anslutning i hyeshus avses hä ett kabelbaseat fastighetsnät som anslute alla lägenhete till ett gemensamt utymme, en fastighetsnod. I ett villaomåde och inom ett industiomåde motsvaas fastighetsnätet av ett spidningsnät. Spidningnätet anslute vaje villa elle byggnad inom ett industiomåde till en fastighetsnod. Fö enskilt hus (enligt punkt C nedan) ske anslutning av kabel- elle adionät diekt till användaen. Lokalt nät inom lägenhet, villa, enskilt hus, industifastighet, kontoslokal elle motsvaande ä inte föemål fö skatteeduktion. 2 Fastighetsnod Med fastighetsnod avses hä ett gemensamt utymme i ett hyeshus, ett gemensamt utymme fö ett antal näliggande villo inom ett villaomåde elle näliggande byggnade inom ett industiomåde. I en fastighetsnod placeas dels panele och annan passiv nätutustning, dels opeatöens aktiva utustning. Opeatöens aktiva utustning ingå inte i undelaget fö skatteeduktion. Fastighetsnod föekomme inte vid enskilt hus enligt punkt C nedan. 3 Omådesnät Med omådesnät avses hä ett passivt kabelnät elle ett adionät som sammanbinde fastighetsnode altenativt enskilda lägenhete/villo/byggnade via adiokommunikation elle enskilda hus med omådesnoden. Omådetsnätets geogafiska omfattning kan vaiea beoende på fastighetsbeståndets sammansättning avseende flefamiljshus, villo, industiomåde och anda geogafiska föutsättninga såsom tätot och glesbygd. 4 Omådesnod Med omådesnod avses hä ett gemensamt utymme fö ett omåde dä utustning placeas fö anslutning av omådesnät till ett nät fam till plats fö anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 5 Nät mellan omådesnod och plats fö anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät 1 6 Nod fö anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät Med detta nät avses hä ett nät (kabel- elle adiobaseat) mellan omådesnod och nod fö anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Nätets geogafiska omfattning kan vaiea beoende på typ av bebyggelse (tätot och glesbygd). Med nod avse hä ett utymme dä anslutning ske av kabelnät elle adionät till befintligt allmänt tillgängligt tillgängligt telenät. 7 Abets- och hyeskostnade Avse abetskostnade fö pojekteing, planeing och dokumentation av nätet samt av fastighets- och omådesnod. Avse även abetskostnade fö anläggning av nät och fastighets- och omådesnod (exempelvis gävning fö kabelföläggning, installation, håltagning av vägg, mäkning, povning av nätet). Avse dessutom kostnade fö hya av maskinutustning och liknande (exempelvis gävmaskin, utustning fö håltagning, utustning fö skavning av fibe). 1 I Bedbandsutedningens delbetänkande SOU 2000:68 Kommunstöd till lokal IT-infastuktu anges följande näthieaki: Nationellt stomnät, otsammanbindande nät i kommunen och otsnät, omådesnät, fastighetsomådesnät och fastighetsnät. Beoende på bebyggelse (tätot och glesbygd) och geogafiska föutsättninga kan vad som hä anges som nät mellan omådesnod och plats fö anslutning till befintligt allmänt telenät omfattas av otsnät och i vissa fall även otssammanbindande nät.
A. Hyeshus enligt fastighetstaxeingslagen Ref.n i tabellen nedan efeea till definitione fö typfallen. Typfall H1: Kommunikation via kabel i samtliga dela av nätet. Ref.n Beskivning 1 Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i fom av kabelstege, kabelö, ö, doso, kabel fån vaje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkaft fö utustning placead i fastighetsnod. Utustning i fastighetsnod (koskopplingsplint, stativ fö utustning, esevkaft, klimatanläggning fö aktiv utustning skåp med lås altenativt lås till dö till utymmet). Skalskydd fö fastighetsnoden utöve lås. 3 Kanalisation fö kabel. Kabel och plastö fö kabel. 4 Anläggning av omådesnod. Utustning fö anslutning av omådesnätet till kabelnät. Elkaft fö utustning placead i omådesnod. Klimatanläggning och esevkaft fö aktiv utustning. Skalskydd fö utymmet (lås och liknande). 5 Kanalisation fö kabel. Kabel och plastö fö kabel. 6 Anslutning av kabel till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Abets- och hyeskostnade fö anläggning av kabelnätet. Typfall H2a: Kommunikation via adio dä användana ä anslutna till ett kabelbaseat fastighetsnät. Ref.n Beskivning 1 Anslutning i bostaden (uttag/kontakt). Kanalisation i fom av kabelstege, kabelö, ö, doso, kabel fån vaje lägenhet i fastigheten till fastighetsnoden. 2 Anläggning av fastighetsnod. Elkaft fö utustning placead i fastighetsnod. Utustning i fastighetsnod (koskopplingsplint, stativ fö utustning, esevkaft, klimatanläggning fö aktiv utustning skåp med lås altenativt lås till dö till utymmet). Skalskydd fö fastighetsnoden utöve lås. 3 Radioföbindelse. 4 Anläggning av omådesnod. Gemensam mast, antenn och utustning fö sändning och mottagning fö kommunikation mot hyeshus. Gemensam mast, antenn och utustning fö sändning och mottagning fö kommunikation till plats fö anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkaft fö utustning placead i omådesnod. Klimatanläggning och esevkaft fö aktiv utustning. Skalskydd fö utymmet (lås och liknande). 5 Radioföbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utustning fö sändning och mottagning fö kommunikation med omådesnod. Utustning fö anslutning av adionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Abets- och hyeskostnade fö anläggning av näten. Typfall H2b: Kommunikation via adio. Radiokommunikation används även till användaens lägenhet fån omådesnod. Ref.n Beskivning 1 Antenn och fäste fö antenn samt sända- och mottagautustning (gälle fö espektive användae). 2 -- 3 Radioföbindelse. 4 Anläggning av omådesnod. Gemensam mast, antenn och utustning fö sändning och mottagning fö kommunikation mot enskilda användae. Gemensam mast, antenn och utustning fö sändning och mottagning fö kommunikation till plats fö anslutning till befintligt allmänt tillgängligt telenät. Elkaft fö utustning placead i omådesnod. Klimatanläggning och esevkaft fö aktiv utustning. Skalskydd fö utymmet (lås och liknande). 5 Radioföbindelse. 6 Gemensam mast, antenn och utustning fö sändning och mottagning fö kommunikation med omådesnod. Utustning fö anslutning av adionät till befintligt allmänt tillgängligt telenät. 7 Abets- och hyeskostnade fö anläggning av adionätet.