FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson
Att lära Tre teser Vad en rigid destinator är Kripkes argument mot deskriptivismen Kripkes skiss av hur referensfixering går till Några problem med Kripkes skiss M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 9
Tes 1 Namn är rigida designatorer....där en rigid designator är en term som refererar till samma objekt i alla möjliga världar där det objektet existerar. (En starkt rigid designator är en term som refererar till ett och samma nödvändigt existerande objekt i alla möjliga världar.) ( direktrefererande uttryck rigid designator, men DR RD) M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 9
En försvagning av deskriptivismen En försvagad analys av satser som innehåller egennamn Walter Scott var Skotte = y (P 1 y... P n y x((p 1 x... P n x) x = y) Sy) 1 Varje P 1,...,P n antas vara olika uppsättningar av de flesta men inte alla av en mängd predikat P (som svarar mot en mängd egenskaper φ) associerade med Walter Scott. t.ex. P 1 ={E 1 x =x föddes 1771, E 2 x =x var blond,...,e m x =x hade 11 syskon.} 2 3 M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 9
Deskriptivismens falska antaganden Låt φ vara det egenskapskluster som en talare A tror att X har. (2) A tror att det finns en unik individ som har några av egenskaperna M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 9
Deskriptivismens falska antaganden Låt φ vara det egenskapskluster som en talare A tror att X har. (2) A tror att det finns en unik individ som har några av egenskaperna (3) Om en unik individ y har de flesta egenskaperna i φ så refererar X till y. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 9
Deskriptivismens falska antaganden Låt φ vara det egenskapskluster som en talare A tror att X har. (2) A tror att det finns en unik individ som har några av egenskaperna (3) Om en unik individ y har de flesta egenskaperna i φ så refererar X till y. (4) Om det inte finns en unik individ y som har de flesta egenskaperna i φ så refererar X inte. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 9
Deskriptivismens falska antaganden Låt φ vara det egenskapskluster som en talare A tror att X har. (2) A tror att det finns en unik individ som har några av egenskaperna (3) Om en unik individ y har de flesta egenskaperna i φ så refererar X till y. (4) Om det inte finns en unik individ y som har de flesta egenskaperna i φ så refererar X inte. (5) A vet a priori att om X existerar så har X de flesta egenskaperna M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 9
Deskriptivismens falska antaganden Låt φ vara det egenskapskluster som en talare A tror att X har. (2) A tror att det finns en unik individ som har några av egenskaperna (3) Om en unik individ y har de flesta egenskaperna i φ så refererar X till y. (4) Om det inte finns en unik individ y som har de flesta egenskaperna i φ så refererar X inte. (5) A vet a priori att om X existerar så har X de flesta egenskaperna (6) Det är nödvändigt sant att om X existerar så har X de flesta egenskaperna M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 9
Tes 2 Ett identitetspåstående a = b kan vara nödvändigt sant även om vi kan föreställa oss (i en viss bemärkelse) att det är falskt (och vi vet då inte a = b a priori). Författaren till Tom Sawyers äventyr är författaren till Huckleberry Finns äventyr Mark Twain är författaren till Huckleberry Finns äventyr Mark Twain är Samuel Clemens. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 9
Tes 3 Vad ett namn refererar till bestäms kausal-historiskt. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 9
Den kausal-historiska referensfixeringsteorin(/skissen) Someone... is born [an inital baptism takes place, the object is named by ostension]; his parents call him by a certain name. They talk about him to their friends. Other people meet him. Through various sorts of talk the name is spread from link to link as if by a chain... A certain passage of communication reaching ultimately to the man himself reach [each] speaker [that refers to him] M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 9
Problem för den kausal-historiska teorin Hur kan vi döpa någon x efter någon annan y utan att med x referera till y? Det är inte bara ett initialt dop som förankrar ett namn i en bärare. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 9