Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina Thörnqvist distriktssköterska HC Vimmerby Ewa Lindström distriktssköterska HC Slottsgatan Oskarshamn Maud Eskilsson distriktssköterska HC Gamleby Ingrid Backne Hansson distriktssköterska HC Esplanaden Västervik Ulla-Britt Andersson distriktssköterska HC Esplanaden Ingrid Fägert Johansson distriktsläkare HC Gamleby Erica Mc Carthy Wennerström distriktsläkare HC Esplanaden Västervik Giltigt från september 2010 reviderat maj 2015 av Marita PA, Ingrid BH och Maud E, ny revidering maj 2016
Försättsblad Broschyr Besvär (skrivs ut i broschyrformat) Utredning inkontinens Anamnesformulär Miktionsanamnes Livskvalitet Avslutande enkät Flödesschema Miktionslista* Tidsmiktionslista* Dryckeslista* Bäckenbottenträningsprogram* Blåsträningsprogram* Östrogenbristsyndrom* *eget material används
Besvär? Urininkontinens ett ofrivilligt urinläckage Drygt femhundratusen personer av Sveriges befolkning har besvär med inkontinens endast en fjärdedel söker eller får den hjälp de behöver Kring och efter klimakteriet ökar förekomsten och då ofta i kombination med besvär från underlivet som ex. sveda, torrhet och smärta vid samlag Trängningsinkontinens ett plötsligt behov att kissa Du hinner inte till toaletten i tid. Läckaget kan ibland vara ganska stort, trängningar utan läckage kan också förekomma.
Orsakerna kan vara många. Åldrandet kan ge kroppsliga och hormonella förändringar men även urinvägsinfektion kan ge symtomet. Ofta behövs en undersökning och utredning för att du skall få rätt behandling. Ansträngningsinkontinens Läckaget uppstår när urinblåsan utsätts för ökat tryck ex. när du lyfter något tungt, hostar, nyser eller skrattar. Mängden urin som kommer är inte stor och du har inte på förhand känt behovet att kissa. Anledningen är ofta att musklerna runt urinblåsa och urinrör blivit försvagade. En dålig slutningsförmåga i urinröret kan också vara orsaken. Blandinkontinens En kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Östrogenbrist- Kan ge besvär i underlivet Kring och efter klimakteriet sjunker halten av det kvinnliga könshormonet östrogen i kroppen. Slemhinnorna i urinröret, blåsa och slida samt kringliggande muskler förändras. Sveda, torrhet och täta trängningar kan vara ett tecken på östrogenbrist. Tätningsförmågan i urinröret blir sämre och risken för inkontinens och urinvägsinfektion ökar. Rätt behandling minskar och botar besvären Träning av musklerna kring urinblåsa, urinrör och slida (bäckenbottenträning) förbättrar symtomen vid ansträngningsinkontinens och även vid täta trängningar.
Operation är en behandlingsmetod främst vid ansträngningsinkontinens. Visst Läkemedel kan vara effektivt vid trängningar. Hjälpmedel såsom inkontinensskydd kan göra det möjligt att leva ett bra liv trots besvär. För kvinnor efter klimakteriet med besvär från underlivet och urinrör (urogenitala besvär) kan hormonbehandling vara effektivt. Denna typ av hormonbehandling är i form av lokalbehandling i slidan. Har du urinläckage? Sök hjälp Du vänder dig till din distriktssköterska eller läkare. På varje Hälsocentral i Kalmar Läns Landsting finns det kontinensmottagning där man specialiserat sig på dessa besvär. Denna informationsskrift utformad av deltagarna i Förbättringsprogram 4 år 2010 Primärvården Kalmar Läns Landsting Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Nina Thörnqvist distriktssköterska HC Vimmerby Ewa Lindström distriktssköterska HC Slottsgatan Maud Eskilsson distriktssköterska HC Gamleby Ingrid Backne Hansson distriktssköterska HC Esplanaden Ulla-Britt Andersson distriktssköterska HC Esplanaden Ingrid Fägert Johansson distriktsläkare HC Gamleby Erica Mc Carthy Wennerström distriktsläkare HC Esplanaden
Utredning inkontinens Diagnoser; Ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens med eller utan läckage, blandinkontinens och överrinningsinkontinens. Patienter med ovanstående diagnoser handläggs primärt i primärvården. Första besöket hos kontinenssköterska/distriktssköterska ( ca 1tim.) Genomgång av anamnesformulär ev. komplettering Urinprov Residualurinmätning med Bladder Scan Information om anatomi, fysiologi, bäckenbottens uppbyggnad och funktion Instruktion om knipteknik Instruktion angående miktionslista/hemtest för män tidsmiktionslista Till kvinnor rekommenderas lokalt östrogen Information om inkontinenshjälpmedel Information inför andra besöket Andra besöket hos kontinenssköterska/distriktssköterska inom 2-3v. (ca 45min.) Knipförmågan bedöms via vaginalpalpation som underlag för instruktion om bäckenbottenträning Genomgång och bedömning av utförda tester miktionslista/hemtest, tidsmiktion Utskrivning av ev. inkontinenshjälpmedel Gemensam planering av individuell vårdplan Läkarbesök Komplettering av anamnesuppgifter inkluderande aktuell medicinering framför allt diuretiska, psykofarmaka och antikolinergika (särskild akt ges på dåligt inställd diabetes, hjärtinsufficiens och liknande tillstånd som kan leda till miktionsbesvär.) Anamnes om ev. neurologisk sjukdom tas omfattande bl.a. ryggbesvär, CVS (cerebro vaskulär sjukdom), MS, demens, Parkinsons sjukdom, ryggradstrauma och missbildningar m.m. Förstoppning och andra tarmtömningsproblem samt oförmåga att hålla gaser och/eller avföring noteras. Psykiska sjukdomar, astma, KOL, rökning, efterfrågas. För kvinnor bör gynekologisk anamnes inkludera tidigare förlossningar, tidigare operationer i vagina och lilla bäckenet samt eventuell östrogenbehandling. Gynekologisk undersökning; vaginal atrofi, prolaps, knipförmåga och sensibilitet samt förekomst av myom cystor eller andra palpabla resistenser i lilla bäckenet noteras För män utförs prostatapalpation I vissa fall bör en neurologisk undersökning utföras
Efter avslutad utredning skall om möjligt inkontinensdiagnos ställas. Därefter beslutas om behandling ska ske inom primärvården eller om patienten skall remitteras till specialist Behandling Ansträngningsinkontinens Allmän rådgivning gällande förstoppning, hosta, hygien, rökning, vätskeintag, övervikt och toalettvanor Bäckenbottenträning Lokalt östrogen Operation Trängningsinkontinens med eller utan läckage Allmän rådgivning gällande förstoppning, hygien, läkemedel, vätskeintag, och toalettvanor Bäckenbottenträning Blåsträning, ev. tillsammans med läkemedel Lokalt östrogen Blandinkontinens Behandla se ovan Överrinningsinkontinens Bedöms av läkare som eventuellt remitterar vidare till specialist Uppföljande besök hos kontinenssköterska/distriktssköterska Planeras individuellt efter patientens behov Fortsatt bäckenbotten och/eller blåsträning Uppföljning av insatt läkemedelsbehandling efter 1 månad Utvärdering av insatt läkemedel efter 2 månader Uppföljning med miktionslista och patientens egna upplevelser efter 6-12 månader Är patienten inte nöjd med behandlingsresultatet remitteras hon/han till specialistklinik Till remissen bifogas kopior av miktionslistor och anamnesformulär
Anamnesformulär Namn Telefon Längd Personnummer Yrke Vikt Tobaksbruk Alkohol Kost Allmänt 1. Har du genomgått någon underlivsoperation? 2. Har du någon sjukdom? 3. Vätskeintag per dag? 4. Vilka mediciner tar du? 5. Hur länge har urinbesvären funnits? 6. Hur ofta läcker du? Ibland Dagligen 7. Läcker du vid samlag? Ja Nej 8. Har du besvär med förstoppning? Ja Nej 9. Har du svårt att hålla avföring/gas? Ja Nej För kvinnor 10. Använder du lokalt östrogen Ja Nej 11. Hur många förlossningar har du genomgått? 12. Har menstruationen upphört? Ja Nej 13. När gjorde du gynekologisk undersökning hos läkare senast? 14. Använder du inkontinensskydd? Ja Nej
Miktionsanamnes 1. Brukar du ha trängning utan läckage? Nej Ja 2. Brukar du ha trängningar före läckage? Nej Ja 3. Läcker du urin i samband med Ansträngning? Ja Nej 4. Hur stor urinmängd brukar avgå? Dropp/skvätt Portion 5 Kan du hålla dig när det tränger på? Ja Nej 6. Känner du sveda/smärta vid urinavgång? Nej Ja 7. Känner du starkt behov att tömma urinblåsan vid stressiga situationer Eller nervositet? Nej Ja 8. Hur många gånger per dygn Måste du kasta vatten? Högst 5 > 7ggr 9. Hur många gånger per natt Måste du kasta vatten? 0-1ggr >4ggr 10. Har du haft urinvägsinfektion Som krävt behandling? 0-1ggr >2ggr Alla kryss till höger = trängningsinkontinens Alla kryss till vänster = ansträngningsinkontinens Finns kryss i både höger och vänster = blandinkontinens Tömningsbesvär 11. Har du svårt att börja kissa? Ja Nej 12. Måste du krysta eller trycka på Magen för att kunna kissa? Ja Nej 13. Är urinstrålen svag? Ja Nej 14. Är urinstrålen förändrad? Ja Nej 15. Droppar det efter att du kissat klart? Ja Nej 16. Känns det som om du tömmer blåsan helt Ja Nej
Livskvalitet 1. Påverkar blåsbesvären ditt liv? minskad fysisk aktivitet Ja Nej minskad allmän aktivitet ex bio Ja Nej minskat umgänge Ja Nej minskat samliv Ja Nej minskad sömn Ja Nej 2. Om du skulle vara tvungen att leva med dina blåsbesvär som det nu är Hur skulle du uppleva det? Inte alls besvärande Mycket besvärande 1 2 3 4 5 6 7
Avslutande enkät 1. Hur upplever du dina urinbesvär idag i jämförelse med tidigare? sämre Ja Nej förändrat Ja Nej bättre Ja Nej väsentligen bättre Ja Nej bra Ja Nej 2. Påverkar blåsbesvären ditt liv? minskad fysisk aktivitet Ja Nej minskad allmänaktivitet ex bio Ja Nej minskat umgänge Ja Nej minskat samliv Ja Nej minskad sömn Ja Nej 3. Om du skulle var tvungen att leva med dina blåsbesvär som det är nu Hur skulle du uppleva det? Inte alls besvärande Mycket besvärande 1 2 3 4 5 6 7