Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare kare Primärv rvården rden i Åre Riskbruk.se
Alkoholhistorik 1494 brännvinsdebut 1622 allmän n gästgivare g o krögarf garförordningrordning 1723 totalförbud påp alkohol i lappmarken 1778+1860 förbud f husbehovsbränning 1879 IOGT 1917 motboken infördes 1955 motboken avskaffas
Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning dricker mer än n i snitt 2 starköl l per dag Drygt 6000 dör d årligen pga alkohol Drygt 13000 dör d årligen pga rökning Drygt 12 liter ren sprit per år r Jämtland J i topp motsv 30l starksprit, 100l vin eller 300 l öl Statens skatteintäkter kter ca 20 miljarder Statens utgifter mellan 50-100 miljarder
Alkoholer C H OH 2 5 = etanol C H OH = metanol 3
Vad är r normalt drickande??????? Normalperson ca 85 kg < 10 burkar folköl,2 l,2 fl vin eller 40 cl starksprit per vecka - tämligen riskfritt = 10 burkar starköl,3 fl vin eller 65cl starksprit/v - riskzon för f r skador > 12 burkar starköl, 3,5 fl vin eller 75 cl starksprit / v - hög g risk med grava skador
Standardglas alla glas innehåller 12 g 100% alkohol 33 cl starköl 50 cl folköl 4 cl starksprit 15 cl vin 8 cl starkvin Bra tumregel: Levern bryter ner ½ glas i timmen
Jämförande siffror 1 flaska starköl - 4 cl starksprit 18 flaskor starköl - 1 helflaska starksprit 1 glas lättvin l - 1 flaska lättvin l - 3 flaskor lättvin l - 3-44 cl starksprit 25 cl starksprit 1 helflaska starksprit
Det är r det förhandsff rhandsförväntade innehållet i ett rus som bestämmer upplevelsen av ruset
Hur påverkas p du av alkohol Blir glad Blir trött tt Blir deppig Blir arg Blir kelig Blir våldsamv Blir alkoholist
Alkoholens målorganm Hjärnan Sköldk ldkörteln Binjurar Levern Bukspottkörteln Äggstockar Testiklar
Signalsubstanser -enzym- hormon MAO Adrenalin Thyroxin Serotonin Testosteron Kortison Noradrenalin Dopamin Insulin Östrogen Endorfin
Alkoholförbr rbränning 6-88 gr per timme ca 2 cl starksprit per timme ca 33 cl folköl l per timme ca 0,15 promille per timme Vad finns lördag l el söndag s morgon?
Sammanfattning Riskgrupper ungdomar mellan 18-24 år Drick inte mer än n 4 glas vid varje tillfälle lle Sverige - försök k att inte dricka alkoholhaltiga drycker mer än n 2 dagar per vecka (USA - Försök k att ha 1-21 2 alkoholfria dagar/vecka) Ät t alltid något n i samband med alkoholintag Vila dagen efter (påfyllning vitaminer proteiner )
Påståenden kontra sanning Vin minskar risken för hjärtinfarkt och stroke Ett eller ett par glas vin minskar risken för att män ska drabbas av hjärtinfarkt och stroke. - Ungefär 25 procent av hjärtattackerna bland de för övrigt friska männen tycks bero på extremt låg alkoholkonsumtion, säger Harvardprofessorn Kenneth Mukamal Nyttigt med vin? Glöm det Att dricka alkohol gör mest skada Glöm det där med att vin är bra för hälsan. Undantaget är män över 70 år. De kan unna sig ett halvt glas 2cl om dagen.
Påståenden kontra sanning Ett glas vin om dagen håller h oss friskare? 2 glas vin eller mer gör g r oss mindre hjärt rtkärlsjuka?? Effektiv antioxidant???? Sanning- ett halvt glas till manl pat till kvällen påp sjukhem gör g r dem piggare o gladare Riskbruk.se
Utifrån n den forskning som finns påp området kan det sägas s att det är r oförenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att rekommendera alkohol som medicin. Det finns å andra sidan ingen anledning att avråda folk med måttlig m drickande att sluta med det förutsatt f att den enskilde personen inte har ett alkoholberoende, leversjukdom, är r gravid eller använder nder medicin som samverkar ogynnsamt med alkohol
Primärv rvårdens rdens uppdrag Identifiera riskfylld alkoholkonsumtion med ett antal enkla frågor Ge information om riskerna Med empati uppmana och ge råd r d men ffa motivera patienten att minska eller upphöra med alkoholkonsumtion Riskbruk.se
Alkoholassocierade sjukdomar Magkatarr Högt blodtryck Ångest Sömnstörningar Depressioner Täta olycksfall Förvärrad rrad psoriasis Veekendhjärta extraslag hjärtat Täta infektioner Svårinst rinställd diabetes Värkproblematik Utmattningsdepression Riskbruk.se
Psykosocial hjälp KT kognitiv terapi KBT kognitiv beteende terapi MI motiverande intervju MSB motiverande samtalsbehandling Riskbruk.se
Hjälpmedel Cage Bons Audit MI KBT ADDIS. Riskbruk.se
Alkoholberoende Minst tre kriterier ska vara uppfyllda uttalat alkoholbegär (sug) kontrollförlust toleransökning abstinenssyndrom upphör med tidigare intressen/aktiviteter som tidigare var viktiga fortsätter dricka trots uppenbara problem
Läkemedel ANTABUS - disulfiram - skall minska risken för återfall genom att ge kraftiga besvär r obehag om man dricker CAMPRAL- Akamprostat lik GABA minskar suget efter alkohol och kan dåd minska risken för f återfall REVIA - naltrexon morfinantagonist minskar lustkänslan av alkoholintag och gör g r det lättare l att sluta vid ev återfall Glöm m inte B-vitaminer B ffa B1 och B12 Krampprofylax - hermolepsin Riskbruk.se
Antabus Tabletter 200 mg och 400 mg 200 mg varje dag alt 400 mg varannan dag Patienten skall vara motiverad ev kontroll av annan person än n anhörig Implantation av tabletter avrådes o avslås s av socialstyrelsen/läkemedelsverket Används nds inte vid grav leversjukdom Biverkan - gastrit,illaluktande andedräkt impotens Riskbruk.se
Nya läkemedel utnyttjas inte Svenska myndigheter vill använda mer läkemedel för att behandla alkoholberoende. I dag finns två preparat Campral och Revia som bedöms vara effektiva för att hjälpa alkoholister att hålla sig nyktra. Men de är i det närmaste okända i den svenska sjukvården. SVD 5 mars 2006
Campral Enterotabletter 333 mg 2x3 minskar suget Används nds endast vid helnyktert målm Tas även under ett ev återfall Kan kombineras med Antabus och Revia Används nds ej vid nedsatt njurfunktion Bör r kombineras med annan psykosocial hjälp tex KBT, 12 stegsbehandling eller motiverande samtal Riskbruk.se
Effekten av långtidsbehandling med Campral inger.atterstam@svd.se 08-13 51 59
Revia Tabl 50 mg 1x1 minskar lustkänslan vid alkoholintag Biverkan ffa magsmärtor Används nds inte vid allvarlig lever eller njursjukdom eller samtidigt missbruk av opiater,heroin opiatanaloger tex citodon, dextrpropoxifen Cocillan-etyfin kan ge svår r abstinens Sederande HV, illamående yrsel sömnbesvs mnbesvär nedstämdhet ångest
Läkarintyg vid alk-förseelse Uppföljning hos Dsk Kontroll regelbundet 1,3, 6, 9 mån m osv Medicinskt och social status Blodprov gamma-gt, CD-T, blodstatus ffa MCV Urinprov, narkotika Utandningsprov obs godkänd mätarem Intyg endast om lämplighet l finns
Prioriterat arbete Sekundär r prevention Gravida Föräldrar med små barn Körkortsintyg Nykterhets intyg
LYCKA TILL TACK Riskbruk.se