Evidensgradering enligt GRADE

Relevanta dokument
Gradering av evidensstyrka ABCD

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Evidensgradering. reviderad 2014

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Program 1 oktober

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

SBU:s sammanfattning och slutsats

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Bilaga till rapport 1 (11)

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

SBU:s sammanfattning och slutsatser

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Behandling av depression hos äldre

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Bilaga till rapport 1 (10)

Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Ljusterapi vid depression

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Verksamhet och ort, förvaltning VO FoU, Skånevård Sund på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionens verksamhetschefer i Ortopedi

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument

Så gör du en systematisk översikt

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Evidensgrader för slutsatser

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Evidens-Baserad Medicin

Arbetsdokument för nationella riktlinjer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Bilaga 3. Granskningsmallar

Arbetsdokument för nationella riktlinjer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga

SBU:s sammanfattning och slutsatser

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Bilaga till rapport 1 (1)

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Differentiell psykologi

Bilaga 2 till rapport 1 (8)

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar

Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

SBU:s sammanfattning och slutsatser

KAPITEL 8 ordförklaringar och förkortningar

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Vetenskapligt underlag Bilaga

Transkript:

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund

Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och beslut om start Experter utses Precisering av frågeställning Avgränsning Manusbearbetning Synpunkter från SBU:s kvalitets- /prioriteringsgrupp Urval av studier Granskning & syntes Evidensgradering Litteratursökning Godkännande av projektplan Extern granskning OK från experterna SBU:s råd & nämnd synpunkter & beslut Kommunikation

GRADE är ett systematiskt sätt att skatta osäkerhet och bygger oftast på en metaanalys

Hur säkra är vi på resultatet?

Vad hade vi förut?

GRADE Hur mycket man kan lita på evidensen Kommer inte att ändras Kommer förmodligen inte att ändras Kommer förmodligen att ändras Vi vet inte ett skit! Men hur kommer vi fram till det då?

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? 1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? 1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

RISK OF BIAS Hur bra är studiernas kvalitet? 1. Selektion Randomisering? 2. Behandling Blindning? 3. Bedömning Mätt på ett exakt sätt? 4. Bortfall Hur många patienter hoppade av? 5. Rapportering Har man beskrivit studien bra? 6. Intressekonflikt Har forskarna fått ekonomiska fördelar?

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? 1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

PRECISION Spretar resultaten, blir en del patienter inte friska alls medan andra blir friska? Uppskattar hur osäker den sammanvägda effekten är Få mätningar eller händelser Breda konfidensintervall

Att beakta! Innefattar konfidensintervallen möjlighet för ogynnsamma utfall eller en kliniskt signifikant effekt? Små studier, en enda studie, få utfall vanligaste orsakerna till nedgradering

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? 1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

SAMSTÄMMIGHET Visar de olika studierna samma sak? Här bedöms i vilken utsträckning studierna kommer fram till samma resultat Pekar de åt samma håll? Är effektstorleken av jämförbar storlek i de olika studierna?

Att beakta! Samstämmighet ska alltid utforskas ibland föreligger uppenbara kliniskt rimliga förklaringar När bara en studie föreligger kan denna punkt inte bedömas När metaanalys saknas rimlighetsbedömning Skillnad i effektens riktning kan vara allvarligt, men förklarligt om OR/RR ligger nära 1

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? 1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

ÖVERFÖRBARHET Är studierna gjorda i Kina eller i Norge? Med överförbarhet menas i vilken utsträckning det är generaliserbart och relevant för svenska förhållanden: Hur väl överensstämmer patienterna med de man ser i daglig svensk sjukvård? Utförs behandlingen på samma sätt som i Sverige? Är kontrollgruppen relevant? Är sjukvårdsmiljön rimligt likartad?

Att beakta! Studiepopulationen - inkluderas äldre och kvinnor, patienter med andra sjukdomar, sjukdomsgrad, typisk patientgrupp ur ett svenskt perspektiv? Interventionen är det exakt den metod som vi är intresserade av eller liknande? T ex läkemedel inom samma klass, olika varianter på KBT, närbesläktade kirurgiska ingrepp. Doser, behandlingstider, intensitet i rådgivning. Är sjukvårdsmiljön överförbar till Sverige? Jämförelsegrupp - mot placebo eller mot den i dag bästa metoden? Direkta eller indirekta jämförelser? Effektmått - redovisas viktiga patientrelaterade effektmått eller surrogatmått?

Exempel på missvisande surrogatmått Rothwell PM, Lancet 2005

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? 1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

PUBLIKATIONSBIAS Fattas det studier där resultaten är negativa? Med publikationsbias menas att delar av det vetenskapliga underlaget inte är tillgängligt i publicerade studier Består underlaget enbart av små studier som ar utförda av samma forskargrupp? www.clinicaltrials.gov

Evidens bevis hur mycket kan vi lita på det vi fått fram? RISK FÖR BIAS Hur bra är studiernas kvalitet? Max -2 pluppar PRECISION Spretar resultaten, blir en del patienter inte friska alls medan andra blir friska? Max -2 pluppar SAMSTÄMMIGHET Visar de olika studierna samma sak? Max -2 pluppar ÖVERFÖRBARHET Är studierna gjorda i Kina eller i Norge? Max -2 pluppar PUBLIKATIONSBIAS Fattas det studier där resultaten är negativa? Max -1 plupp

Då tar vi och räknar ihop avdragen! Nu ska vi se 4 pluppar från början så drar vi av 2 för kvalitet. Och 2 för precision. Och 2 för överförbarhet. Och 2 för överensstämmelse. Och 1 för publikationsbias. Hmmm. 4-9 = -5 Det blir -5 pluppar! Nej Det går inte Det kan inte bli mindre än 1 plupp!

Men de andra då? Observationsstudier? Börjar på två pluppar Diagnostiska studier? Börjar på fyra pluppar Intervjustudier? Har inga pluppar alls

UPPGRADERING AV OBSERVATIONSSTUDIER! Effektstorlek Stora eller mycket stora effekter. Sannolikhetsbaserad ökning av evidensstyrkan Stor effekt: RR <0,5 eller >2 (kan öka ett steg) Mycket stor effekt: RR <0,2 eller >5 (kan öka två steg) Bör användas med omdöme. Baseras på minst två mycket välgjorda observationsstudier där confounders är korrekt hanterade Dos-respons/negativa confounders I vissa fall tydligt dos-responssamband (kan öka ett steg) Om alla confounders talar för att det borde gå bättre för kontrollgruppen (kan öka ett steg) Båda dessa ovanliga och bör användas med försiktighet!

Sammanfattande resultattabell

Evidensstyrka och effektstorlek? Lätt att blanda ihop! 1. Stark evidens för att läkemedel X har liten effekt på sänkning av blodtryck 2. Begränsad evidens för att läkemedel X har stor effekt på sänkning av blodtryck Vilken skulle du välja?

Rekommendationer och evidensgradering kan skilja sig åt Evidensstyrka Rekommendationer 1 2 3 4 Politik Etik Ekonomi Preferenser Organisation

Var finns det mer att läsa?

Övningsexempel

Er:YAG laser versus manual debridement and chlorhexidine irrigation/gel (6 months)

1. RISK FÖR BIAS (kvalitet, snedvridning av resultat) 2. PRECISION 3. SAMSTÄMMIGHET 4. ÖVERFÖRBARHET 5. PUBLIKATIONSBIAS (snedvridning av vad som publicerats)

1. RISK FÖR BIAS

2. PRECISION Få mätningar eller händelser? Breda konfidensintervall?

3. SAMSTÄMMIGHET

4. ÖVERFÖRBARHET Hur väl överensstämmer patienterna med de man ser i daglig svensk sjukvård? Utförs behandlingen på samma sätt som i Sverige? Är kontrollgruppen relevant? Är sjukvårdsmiljön rimligt likartad?

5. PUBLIKATIONSBIAS Fattas det studier där resultaten är negativa?

En titt in i framtiden