Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet i sin föräldraroll. Ansvariga i stadsdelen ville skapa möjligheter för föräldrar att i grupp samtala om att vara förälder med målet att främja föräldrars förmåga att hitta styrkor i sin föräldraroll med ökad tilltro till att man kan vara en bra förälder för sitt barn. Ett material Glädje och utmaningar (GoU) skapades för ge underlag för utbildade förskollärare att leda samtalen. Det vänder sig till alla föräldrar med barn i åldergruppen 2,5 5 år med ett utvecklingsfrämjande perspektiv. Det ska inspirera till samtal om föräldrarollen, om barns utveckling och om hur föräldrars kan stödja denna utveckling. Projektet har innehållit två delar. 1. Att ta fram och normera instrument för att utvärdera effekterna av GoU. Ambitionen var att instrumenten ska vara relevanta och användbara även för annan liknande interventionsforskning. Normeringen är genomförd med ett för landet representativt urval (n=1611) av föräldrar med barn i åldrarna 2-5 år. 2. Utvärdering av programmet har genomförts genom enkäter till 226 föräldrar med barn i åldrarna 2,5-5 år som deltog föräldraträffar (före och efter) samt djupintervjuer med föräldrar och gruppledare. Presentationen diskuterar innehåll och utvärdering av generella föräldrastödsprogram samt resultat och erfarenheter av detta projekt.
Magdalena Carlberg. Depressiva symptom hos nyblivna föräldrar i Stockholms län DEPRESSIVA SYMTOM HOS NYBLIVNA FÖRÄLDRAR I STOCKHOLMS LÄN BAKGRUND: Depressiva symtom kan drabba nyblivna mammor såväl som pappor. Förekomsten i Stockholms län kartlades genom en enkät inkluderande Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) och Gotland Male Depression Scale (GMDS). EPDS utformades för att upptäcka nyblivna mammor, medan GMDS utvecklades för att identifiera självmordsbenägna män. SYFTE: Att jämföra hur föräldrar svarar på och upptäcks av ett typiskt "kvinnligt" respektive "manligt" screeningformulär. METOD: Föräldrar till 1062 barn fick enkäten när barnen var 4-6 månader. För mammor användes 12 poäng eller högre på EPDS som möjlig indikation på depressiva symtom, enligt tidigare forskning. För pappor användes 10 poäng eller högre som möjlig gräns då studier visat att pappor kan underskatta sin psykiska ohälsa. Föräldrar med depressiva symtom erbjöds att välja mellan fyra olika stödinsatser: självhjälpsbok, stödsamtal, internetterapi och familjerådgivning. Respondenterna tillfrågades om deltagande i klinisk intervju för att fastställa lämplig cutoff för EPDS. Denna studie pågår. RESULTAT: Svarsfrekvensen blev 40% och inkluderade svar från 477 mammor och 348 pappor. Vid 12 poäng för EPDS upptäcktes 49 mammor med symtom med enbart EPDS, motsvarande 10,3%. Ytterligare 19 mammor upptäcktes med GMDS motsvarande 4,0%. Vid 10 poäng för EPDS upptäcktes 39 pappor med symtom, eller 11,2%. Dessutom upptäcktes 10 pappor eller 2,9% med GMDS. Av stödinsatserna valde 6 föräldrar självhjälpsbok, 11 stödsamtal, 6 internetterapi och 11 familjerådgivning. DISKUSSION: Mammor och pappor föll ut i liknande omfattning på EPDS och GMDS. Den kliniska intervjustudien förväntas besvara frågan om vilken cutoff för EPDS som är lämplig för pappor respektive mammor. Stödsamtal och familjerådgivning var de mest valda stödinsatserna.
Thomas Wallby: Social Inequality in Overweight and Obesity among 4- year old children in two Swedish counties. Abstract Social Inequality in Overweight and Obesity among 4-year old children in two Swedish counties. Background The prevalence of obesity and overweight (OWOB) in the Nordic countries is among the lowest in Europe [1]. Although the prevalence among Swedish children has increased since 1980, data suggesting a levelling off has been reported in recent years [2-4]. Several European studies show an inverse association between socioeconomic position (SEP) and OWOB [5-8]. Furthermore, studies suggest that the socioeconomic gradient in OWOB is widening [9-12]. Other factors proposed to affect obesity include breastfeeding [13], smoking [14, 15] and parental BMI [16, 17]. Few, or no, study has examined the association between socioeconomic position and BMI in cohorts of preschool children in Sweden. Aim To study the association between SEP and overweight/obesity in total populations of 4-year olds using routinly collected, individual-level data from regular child health care activity in Örebro and Uppsala counties and to examine the secular trend in social equality in OWOB. Population Cohorts of 4 year olds born 2002 to 2007 (n=32934). Data and analysis Databases in each county provide data on growth, smoking and breastfeeding. Data on parental education, income, maternal BMI and age are added from Swedish national registers. Data will be analysed with regression models using generalized estimating equations. An exchangeable correlation structure will be used to control for the dependence among infants with the same mother. Expectations from the study Experience from the mentioned databases suggest that routinly collected, individual-level data from regular child health care activity generate data of good quality. The population size is estimated to be sufficient to detect differences between study groups with statistical certainty. References 1. WHO. The chalange of obesity. http://www.euro.who.int/en/healthtopics/noncommunicable-diseases/obesity/data-and-statistics. 2014 [cited 2014 20140902]. 2. Bergström, E. and H.K.s. Blomquist, Is the prevalence of overweight and obesity declining among 4-year-old Swedish children? Acta Pædiatrica, 2009. 98(12): p. 1956-1958.
Åsa Heimer: Att uppmärksamma Våld i nära relationer ett pilotprojekt inom Stockholms läns landsting
Maria Lind, Cristina Gillå, Agneta Anderzen Carlson: Att inom Barnhälsovården i Landstinget Värmland och Örebro läns landsting fråga om våld i nära relationer Abstract Att inom Barnhälsovården i Landstinget Värmland och Örebro läns landsting fråga om våld i nära relationer Bakgrund: Våld i nära relationer betraktas som ett betydande folkhälsoproblem. Män och kvinnor kan vara både förövare och offer för sådant våld, men flera studier indikerar att det våld som riktas mot kvinnor oftare är grövre, upprepat och får fler negativa konsekvenser för både den drabbade och för barnen jämfört med våld mot män. Barnhälsovården utgör en unik möjlighet att synliggöra och uppmärksamma barn som lever med våld i nära relationer. I flera landsting ingår att inom mödravården tillfråga gravida kvinnor om våld i nära relation. Ett hinder för att ställa frågan är att ämnet kan uppfattas som känsligt. Det bedöms som angeläget att i projektform utvärdera användningen av ett strukturerat arbetssätt inom barnhälsovården avseende samtal om våld i nära relationer innan ett sådant tillvägagångssätt införs i praxis. Syfte: Att utvärdera en intervention för 20 BVC-sjuksköterskor i Landstinget Värmland och Örebro läns landsting som syftar till att beskriva hur mammor som i barnhälsovården tillfrågas om våld i sin nära relation uppfattar och reagerar på detta, samt hur BVCsköterskorna som tillfrågar uppfattar att tillvägagångssättet påverkar deras arbete och allians med föräldrarna". Genomförande: Utbildningsintervention för BVC-sjuksköterskorna, innan projektstart Handledning av BVC-sjuksköterskorna under projektet (6 mån) BVC-sjuksköterskan samtalar med utgångspunkt i två validerade instrument om våld i nära relationer med mammor vid det ordinarie åtta-månadersbesöket Utvärdering: - individuella semi-strukturerade intervjuer med BVC-sköterskorna efter avslutad intervention - strukturerade telefonintervjuer med de mammor som blivit tillfrågade om våld i nära relation - deskriptiv statistik av hur de inkluderade mammorna besvarat frågorna om våld i nära relation