Hur mår pappor i Sverige egentligen?

Transkript

1 Hur mår pappor i Sverige egentligen? Elia Psouni Docent, Utvecklingspsykologi Lunds Universitet NFSU Konferens Malmö September Hur mår pappor i den postnatala perioden? / 20 studier (Goodman, 2004) 1,2 % 25,5 % / 43 studier (Paulson & Basemore, 2010) 10,4 % 8,5 % 12,7 % 24 % 50 % 5,6 % 36,5 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 2 = = Deprimerad = icke Deprimerad 1

2 Hur mår pappor i den postnatala perioden? / 74 studier (Cameron et al, 2016) 8,4 % Nordamerika 12,5% Europa 6,5% Kerstis et al., 2016: 37 / 727 5,1 % Massoudi et al., 2016: 56 / 882 6,3 % Massoudi et al., 2013: 29 / 882 3,2 % Kerstis et al., 2013: 16 / % Bergström, 2013: 84 / 812 pappor 10,3 % Hjelmstedt & Collins 2008: 0/36 0 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 3 = = Deprimerad = icke Deprimerad Hur mår pappor i den postnatala perioden? Elias meta-analys: 7 % Kerstis et al., 2016: 37 / 727 5,1 % Massoudi et al., 2016: 56 / 882 6,3 % Massoudi et al., 2013: 29 / 882 3,2 % Kerstis et al., 2013: 16 / % Bergström, 2013: 84 / 812 pappor 10,3 % Hjelmstedt & Collins 2008: 0/36 0 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 4 = Deprimerad = icke Deprimerad 2

3 Hur mår pappor i den postnatala perioden? Hur mäter man? När mäter man? Vad räknas in? Minor depression? (DSM-IV) Vilken del av Depressionsspektrumet (severe moderate mild, DSM-5) Kerstis et al., 2016: 37 / 727 5,1 % Massoudi et al., 2016: 56 / 882 6,3 % Massoudi et al., 2013: 29 / 882 3,2 % Kerstis et al., 2013: 16 / % Bergström, 2013: 84 / 812 pappor 10,3 % Hjelmstedt & Collins 2008: 0/36 0 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 5 = Deprimerad = icke Deprimerad EPDS dock olika cut-offs 0-2 månader, 6 månader Specifika symptom (EPDS) Olika belastningar (rullande cutoffs) Mätningens sammanhang N = 447, BDI-II 3,3% 6 : BDII 29, : BDII 20, : BDII 14, : BDII < 14 3

4 EPDS dock olika cut-offs 0-2 månader, 6 månader Specifika symptom (EPDS) Olika belastningar (rullande cutoffs) Mätningens sammanhang N = 447, EPDS 64,9% 19,23% 15,9% 7 : BDII 29, : BDII 20, : BDII 14, : BDII < 14 Eichbichler & Psouni, revision N = ,2% 4,1% 8,1% 10,6% N = 447 3,3% 8 : BDII 29, : BDII 20, : BDII 14, : BDII < 14 4

5 TSQ score Vart mäta pappa depression? 3,3% Mätningens sammanhang - Rekrytering oberoende av MHV - Mobila applikationer - Brett intresse - Språkkunskaper - Läsvana - (något överutbildade) 9 När mäta pappa depression? 3,3% Tiden för mätningen: 0-18 månader - Pappans psykiska reaktion kommer med fördröjning Depression (EPDS) T1 T2 Post Traumatic Stress TSQ) T1 T2 10 5

6 När mäta pappa depression? 3,3% Tiden för mätningen: 0-18 månader - Pappans psykiska reaktion kommer med fördröjning - Cameron et al. oförändrad prevalens - Pappaledighet 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0-6 må 7-12 må må BDI 14 BDI < ,3% Hela spektret inkluderas - Även mild depression förknips med särskilda föräldrabeteenden - Konsekvenser för barnets utveckling - Konsekvenser för familjen 12 6

7 Hur mäta pappa depression? Typiska och atypiska symptom utåtagerande skäms ilska Tankarna fastnar inget är intressant Excess xxx Kan inte sova stressad 3,3% risktagande skuldkänslor distress Somatiska besvär 13 Hur mäta pappadepression? Typiska och atypiska symptom BDI II GMDS 3,3% EPDS 14 7

8 15 se Hur mäta pappadepression? EPDS och GMDS, 12 item -faktor laddnindar och korrelation >.5 Cronbach a=.89 R entire pool GMDS 2 (aggressiveness, impulsivity).71 GMDS 3 (irritable, restless, frustrated).68 GMDS 1 (low stress tolerance).66 EPDS 1 (no bright side of things).65 GMDS 6 (self-pity).62 EPDS 2 (not looking forward to things).61 EPDS 6 (overwhelmed).56 EPDS 8 (sad/miserable).78 EPDS 7 (unhappy/sleep problems).78 GMDS 5 (changed behavior).70 EPDS 5 (fear, panic).60 EPDS 10 (self-harm thoughts).51 Hur mäta pappadepression? Typiska och atypiska symptom Table: Internal consistency, sensitivity and specificity of the EPDS and EGDS, evaluated against BDI-II (cut-off 14). BDI II EPDS EPDS GMDS EGDS (12-item) α Och för mammor?? AUC Cut-off Sensitivity 81.9 % 75.9 % 65.5 % 55.5 % 90.5 % 82.8 % 75.0 % 69.0 % Specificity 81.5 % 89.4 % 93.4 % 96.0 % 80.5 % 87.1 % 91.4 % 95.0 % 16 8

9 93 mammor med PPD Mamma PPD Pappa PND 36% PPD 3,3% 15,5 % PPD Män mindre benägna att berätta om depressiva symptom Mörketal beträffande PPD???? 19,2 % EPDS Det relativt unika med pappor i Sverige Jämlikhetspolitik Mindre traditionella föräldraroller Fördelad föräldraledighet Engagemang i barnet Hormonella förändringar -Resultat av engagemang i barnet -Ökar kvalitén i engagemanget i barnet sänkt Testosteron (T) sänkt Testosteron - sänkt PPD (mamma) - ökad relationskvalité - ökad pappadepression Saxbe et al., 2017 T 2 må 9 må 15 må 18 9

10 Det relativt unika med pappor i Sverige (mamma) PPD - sänkt PPD (mamma) - ökad relationssvårigheter - ökad pappadepression e.g. Massoudi et al., 2016; sänkt Testosteron - sänkt PPD (mamma) - ökad relationskvalité - ökad pappadepression Saxbe et al., 2017 T 2 må 9 må 15 må 19 3,3% Underskattad prevalens? - Mäta ett bredare spektrum symptom - Inkludera moderat till allvarlig PND - Mäta först efter några månader - Mäta igen senare (9-10 må) - Mäta där papporna är 20 10

11 Mer kunskap - Psykologiska och psykosociala processer - Psykofysiologiska processer - Relationella processer - Familjesystemiska processer - Sociokulturell mångfald - Olika familjeformer - Icke-binära genusrelaterade upplevelser 21 11