PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

Relevanta dokument
Psykopatologi & Psykiskt status

Psykiskt status

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS

Läs journalen! Bra psykiatri tar TID!

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Motoriska funktioner

Journalmall för psykiatrikursen

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

Journalmall för psykiatrikursen

Information om de vanligaste drogerna

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Demensutredning; Anhörigintervju

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Att arbeta med suicidnära patienter

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

DEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet

Bra psykiatri tar TID! Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa

Underlag för psykiatrisk bedömning

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

DEP LYFTET. Att hantera och värdera självmordsrisk Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 2

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Hej och tack! Richard Bernce Integrerad Närsjukvård Malmö (INM) LUND MALMÖ

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Din boj i psykiatribukten.

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Don t worry and don t know

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

3 års hälsobesök i team

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

AFFEKTIVA STÖRNINGAR

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

Att se människan bakom demenssjukdomen

Kort information om demens

3. Läkemedelsgenomgång

Neuropsykiatri i förskolan

Ballongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Depressionsenkät (PHQ-9)

INFORMATION OM INVEGA

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Introduktionshäfte för AT läkare under Psykiatriplaceringen

TYPFALL 1- STINA 64 år

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Områdesbeskrivning Norrköping

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid)

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) Autism- Asperger

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

Psykiatrisk terminologi

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Denna lathund för sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-klassifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen

Tips för en bra redovisning

Diagnostisk crash course

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Transkript:

PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910

Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll Psykotiska symtom Suicidtankar, tankar på skada annan Sjukdomsinsikt Hämning

Yttre /allmänt beteende Ovanliga förutsättningar för samtalet Ordnat / oordnat yttre Klädsel Hygien Berusning

Vakenhet Vaken Somnolens kan väckas utan svårigheter Stupor kräver starkt stimulering för att bli kontaktbar, men vid fullt medvetande Medvetslös olika grader (RLS 4 och uppåt)

Klarhet Uppfattar korrekt det som händer i rummet och kan förmedla detta Klar Oklar/grumlat medvetande Förvirrad (konfusorisk) Predeliriös/deliriös = förvirring plus autonom aktivering och retningssymtom (sinnesvillor)

Orienteringsgrad Person Plats Tid Situation

Formell kontakt Beter sig som man ska hos doktorn Medverkar Klarar av att föra ett samtal med normal turtagning

Emotionell kontakt Naturligt och adekvat samspel med läkaren Ögonkontakt Känsloutbyte Känslouttryck i samklang med det sagda Ex. på avvikelser: Distanserade Avvisande Misstänksamma Gränslösa Fluktuerande känslomässig kontakt Flack

Stämningsläge Eller grundstämning = varaktig känsloton Neutral Förhöjt Sänkt Är patienten avledbar ur sitt stämningsläge?

Hämning Viktigt att kommentera (även negera) om sänkt stämningsläge! Psykomotorisk hämning förlångsamning i tankarna som tar sig uttryck i tal, röst, mimik och gester

Affekter känslouttryck Skiftar i intensitet, jmf stämningsläge som syftar på varaktigt känsloton 1. Ange vilken affekt patient främst ger uttryck för: Ångestpåverkad, arg, ledsen, skamfylld mm 2. Ange på vilket sätt affekten tar sig uttryck: Avtrubbade/ Flacka Adekvata / Inadekvata affektlabila (kraftiga reaktioner utlöses av små stimuli) begränsade Kongruenta/Inkongruenta med stämningsläget

Motorik Aktivitetsnivå generell förlångsamning psykomotorisk hämning, t.ex utslätad ansiktsmimik hyperaktivitet plockighet, rastlöshet, agitation tvångshandlingar Tonus Hypotoni/ökad tonus Tal Tempo latens Sammanhängande eller ej

Tankeinnehåll Adekvat/Inadekvat Tankeinnehåll färgat av stämningsläget Depressiv Grandios Tvångstankar

Psykotiska symtom Störningar i tankeförlopp Tankarna produktion och förlopp är avvikande Vanföreställningar/tankeinnehåll Primär/sekundär Bisarra/icke-bisarra Syntyma/ icke-syntyma Jagstörning oskarp gräns mellan jaget och omgivningen. Perceptionsstörningar Hallucinationer: inget stimuli av sinnesorgan Illusioner: feltolkning av stimuli

Suicidtankar, tankar på att skada någon Suicidstege Livsleda? Dödstankar? Dödsönskan? Suicidtankar? Suicidplaner? Suicidal aktivitet? annan Mycket viktigt att efterfråga! Suicidal intention!

Suicidtankar, tankar på att skada någon Farlighet annan - Aggressiva tankar och våld riktat mot andra - Ska efterfrågas och bedömas, men evidensgraden för att man kan bedöma detta är låg, särskilt på kort sikt enligt SBU.

Sjukdomsinsikt God/partiell Sjukdomsinsikt/sjukdomskänsla Nedsatt ffa vid psykossjukdom Viktig för behandlingsmotivationen och vårdformen

Exempel 1 Oordnat yttre. Vaken, klar och orienterad med normal uppmärksamhet och koncentration. Bristande formell kontakt, fåordig och svarar delvis undvikande. Hyfsad emotionell kontakt. Påtagligt sänkt stämningsläge, ej avledbar. Klar svarslatens. Sparsam mimik, endast ett stelt leende mot slutet av samtalet. Depressiva grubblerier. Det framkommer inga depressiva vanföreställningar eller andra psykotiska symtom. Pat har uppenbarligen livsleda även om han inte uttrycker det klart och också suicidtankar, men inga planer för närvarande. Svarar dock undvikande på frågor om suicidalitet. Adekvat sjukdomsinsikt.

Exempel 2 Pat är klädd i en färgglad sommarklänning och saknar skor trots vintervädret. Vaken, klar och orienterad. Nedsatt formell och emotionell kontakt, klarar inte turtagning och flackar med blicken. Verbalt aggressiv. Stämningsläge förhöjt och irritabelt. Affektlabil. Psykomotorisk oro, svårt att sitta stilla. Talar högt och snabbt. Gör plötsliga, inadekvata men fantasifulla och allmänbildade avsteg från samtalsämnet. Uttrycker vanföreställningar om unika talanger. Inga psykotiska symtom i övrigt. Suicidrisk ej penetrerad. Ingen sjukdomsinsikt, men viss sjukdomskänsla.

Exempel 3 Eftersatt hygien och stora gapande hål på tröjan. Vaken, klar och ter sig orienterad. Bristande formell kontakt, svarar undvikande och vägrar ha samtalet på läkarexpeditionen. Flack emotionell kontakt. Stirrande blick. Neutralt stämningsläge. Tidvis inadekvata affekter. Sitter ihopsjunken. Onyanserat tal. Bejakar rösthallucinos i form av samtalande röster, vill dock inte gå in på innehållet i dessa. Tankestopp. Inga vanföreställningar framkommer. Förnekar aktuella suicidtankar. Obefintlig sjukdomsinsikt.