KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Relevanta dokument
KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Äldre och läkemedel LATHUND

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

KLOKA LISTAN Expertrådet för obstetrik och gynekologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet


LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Läkemedel till äldre

KOL och rökavvänjning

Läkemedelsgenomgångar

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Depression. 26 september 2013

INFORMATION TILL LÄKARE

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Läkemedel till äldre 245

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Tema äldre och läkemedel

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa


3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

KLOKA LISTAN Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

KLOK LÄKEMEDELSBEHANDLING AV DE MEST SJUKA ÄLDRE

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Bilaga Läkemedelsbehandling

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Kloka Listan Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %)

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Förmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir

Transkript:

KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår

Ångest hos äldre Kortvariga ångestbesvär och eventuellt initialt vid SSRI-terapi oxazepam Oxascand Långvarig ångest Utgår escitalopram sertralin citalopram Escitalopram, Cipralex, Seroplex Sertralin, Oralin, Sertrone, Zoloft Citalopram

Depression hos äldre I första hand Utgår escitalopram sertralin citalopram I andra hand mirtazapin Escitalopram, Cipralex, Seroplex Sertralin, Oralin, Sertrone, Zoloft Citalopram Mirtazapin, Mirtin

Justera dosen vid byte! Observera skillnaden i ekvipotenta doser vid övergång från citalopram till escitalopram! Maxdos hos patienter >65 år p.g.a. dosberoende förlängning av QT-intervallet med risk för hjärtarytmi Escitalopram 10 mg per dygn Citalopram 20 mg per dygn

citalopram escitalopram Antal individer 75+ i SLL som hämtat ut citalopram/escitalopram över respektive under maxdos per tertial 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 6996 5,1% av individerna som behandlas med citalopram får en dos över 20mg 354 2094 10,6 % av individerna som behandlas med escitalopram får en dos över 10mg 5-20 mg över 20 mg 5-10 mg över 10 mg 221 2014-tertial-1 2014-tertial-2 2014-tertial-3 2015-tertial-1 2015-tertial-2 2015-tertial-3 2016-tertial-1 2016-tertial-2 2016-tertial-3

Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera effekt av behandling Polyfarmaci ökar risken för både biverkningar och interaktioner Äldre är känsligare för läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet och läkemedel som kan ge ortostatism Njurfunktionen försämras med åldern och ökad sjuklighet, vilket bör beaktas vid dosering av läkemedel som i huvudsak elimineras via njurarna Lägsta möjliga dos bör eftersträvas

Hälsosamma levnadsvanor för att förebygga kognitiv svikt och demens Det finns viss evidens för att hälsosam kost (medelhavskost) kan minska risken för kognitiv svikt och demens om dieten startar i en frisk medelålder och om följsamheten är hög. Påverkbara riskfaktorer inklusive fetma, hypertoni och diabetes, beräknas kunna orsaka en tredjedel av insjuknanden i Alzheimers sjukdom. Rökning har associerats med en ca 50 70 % ökad risk för demens, inklusive Alzheimers sjukdom.

Hälsosamma levnadsvanor vid manifest kognitiv svikt och demens Det är inte säkerställt att någon kosttyp på ett kliniskt betydelsefullt sätt kan påverka sjukdomsutvecklingen vid manifest kognitiv svikt eller demens hos äldre. Det huvudsakliga problemet vid demenssjukdom är dålig nutritionsstatus och fokus bör ligga på att stimulera till matintag av det slag som föredras av patienten. Personer med demens bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att förbättra förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet.

Mild till måttlig Alzheimers sjukdom KOLINESTERASHÄMMARE I första hand donepezil Donepezil, Aricept I andra hand rivastigmin Exelon, Orivast plåster

Svår Alzheimers sjukdom I första hand KOLINESTERASHÄMMARE donepezil Donepezil, Aricept En off-label rekommendation vid svår Alzheimers sjukdom införd i Kloka listan 2013 I andra hand NMDA-RECEPTORANTAGONIST memantin Memantin, Axura, Ebixa, Marbodin, Mentixa, Nemdatine

Äldre och läkemedel Klokt råd 2017 Ge alltid patienten en aktuell läkemedelslista

Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Lathund (tryckt + på www.janusinfo.se) Bakgrund (endast på www.janusinfo.se)

Målsättning Att genom behandlingsrekommendationer för ett antal vanliga diagnoser/symtom förbättra livskvalitet undvika läkemedel som inte förbättrar livskvaliteten undvika vårdskador p.g.a polyfarmaci och olämpliga läkemedel

Vilka är de mest sjuka äldre? 75 år och äldre Vanligen med omfattande sjukvårdsbehov omfattande omvårdnadsbehov Ofta många läkemedel kognitiv svikt symtom associerade med skörhet förväntad återstående livslängd max 2-3 år

Skörhet (frailty) Begrepp som används för att försöka beskriva den påtagligt biologiskt åldrade personen. Man kan vara multisjuk utan att vara skör och skör utan att vara multisjuk. Konsensusdefinition för skörhet saknas. Ofta ingår ofrivillig viktnedgång aptitlöshet kognitiv svikt allmän svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet låg gångförmåga och allmänt låg fysisk aktivitet fallrisk

Underbehandling och överbehandling av de mest sjuka äldre Bakgrund Begränsad kunskap från kliniska prövningar Få vårdprogram inkluderar denna patientgrupp Sjukhusvård för biverkningar vanligt

Underbehandling och överbehandling av de mest sjuka äldre Bakgrund forts. Vilka läkemedel ska användas? Ska vi sätta in nya läkemedel underbehandling? Ska vi sätta ut läkemedel - överbehandling? I så fall vilka läkemedel och när?

Diagnoser eller symtom som beskrivs: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Demens Depression Diabetes Epilepsi Förmaksflimmer Förstoppning Hjärtsvikt Hypertoni Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Kronisk njursjukdom (CKD) Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom Oro/ångest Osteoporos Parkinsons sjukdom Smärtlindring Stroke Syrarelaterad sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck Sömnstörningar Urinträngningar och trängningsinkontinens Vaccinationer Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Struktur - med viss variation mellan avsnitten Vad bör behandlas Icke-farmakologisk behandling Vilka läkemedel bör användas Vilka läkemedel bör användas med försiktighet/undvikas När/hur avsluta läkemedelsbehandling

Exempel depression 2017-02-07 Stockholms läns läkemedelskommitté Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Och så här kan det se ut

Film om depression hos äldre www.janusinfo.se/fortbildning/filmadeforelasningar/webbutbildningar/intervju-om-depressionsbehandling/ Expertrådet för geriatrik Stockholms läkemedelskommitté