UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Vetenskapsmetodik IV Examensarbete, 15 högskolepoäng, grundnivå Rättad och godkänd efter granskning. En jämförande studie av två submaximala cykelergometertest för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) Författare: Holstensson, Simon Christiansson Rosén, John Redovisad 12/2015 Handledare: Johansson, Henrik leg. sjukgymnast, adjunkt, med.dr. Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
Sammanfattning BAKGRUND: Maximal syreupptagningsförmåga (VO 2 max) är en viktig prediktor för kardiovaskulär hälsostatus. I klinik beräknas syreupptagningsförmågan ofta med hjälp av submaximala test. Ett nytt submaximalt cykelergometertest som baserar beräknad VO2max på skillnad i pulsmedelvärden är Ekblom-Bak test (EB-test). SYFTE: Syftet med studien var att undersöka samvariation och överensstämmelse mellan två olika submaximala cykelergometertest; Åstrands cykeltest (Å-test) och EB-test. Syftet var även att undersöka VO2max hos studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala. METOD: Studien hade en kvantitativ deskriptiv och komparativ design. 30 deltagare 20 30 år rekryterades via bekvämlighetsurval. Deltagarna utförde de båda testen vid samma tillfälle. Överensstämmelse och samvariation mellan testen beräknades med Students parat t-test respektive Pearsons korrelationskoefficient. RESULTAT: Studiepopulationens genomsnittliga beräknade VO2max var 3,65 L/min och 52,03 ml/kg/min (EB-test) samt 3,38 L/min och 47,97 ml/kg/min (Å-test). Skillnaden mellan testen var statistiskt signifikant för både L/min och ml/kg/min (p = 0,01 respektive p = 0,009). Korrelationen mellan testen var r = 0,76 (L/min) respektive r = 0,59 (ml/kg/min). KONKLUSION: Studien visar en statistiskt signifikant skillnad vad gäller beräknad VO2max mellan de två olika submaximala cykelergometertesten. Skillnaden mellan testen är kliniskt relevant och bör därför beaktas vid beräkning av VO2max. Testen bör användas konsekvent vid utvärdering av interventioner. Fortsatt forskning inom området krävs. KEYWORDS: Comparison; aerobic; submaximal; test; cycle ergometer; Åstrand; Ekblom- Bak
Abstract BACKGROUND: Maximal oxygen uptake (VO 2 max) is an important predictor for cardiovascular health. VO2max is often calculated using submaximal tests in clinic. Ekblom- Bak (EB-test) test is a new submaximal cycle ergometer test for calculating VO2max based on differences in heart frequency between two different workloads. OBJECTIVES: The aim of the study was to examine the correlation and agreement between the two methods for calculating VO2max; Åstrand cycle test (Å-test) and EB-test. A secondary aim was also to examine VO2max of physiotherapy students in Uppsala. METHODS: The study design was descriptive and comparative. 30 subjects aged 20-30 were recruited by convenience sampling. Both tests were performed during the same session. Agreement and correlation between the two tests was calculated through paired t-tests and Pearson s correlation coefficients respectively. RESULTS: Calculated VO2max for the subjects was on average 3.65 L/min, 52.03 ml/kg/min (EB-test) and 3.38 L/min, 47.97 ml/kg/min (Å-test). The differences between the two tests were statistically significant for both L/min (p = 0.01) and ml/kg/min (p = 0.009). The correlation between the two tests was r = 0.76 (L/min) and r = 0.59 (ml/kg/min) respectively. CONCLUSION: This study shows a statistically significant difference between the two submaximal cycle ergometer tests for calculating VO2max. The difference between the two tests is clinically significant and should be considered upon use. Both tests should be used consistently upon evaluating different treatments. Further research in the area is needed. KEYWORDS: Comparison; aerobic; submaximal; test; cycle ergometer; Åstrand; Ekblom- Bak
Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Fysisk aktivitet och fysisk kapacitet... 1 Maximala och submaximala syreupptagningstester... 2 Åstrands cykeltest... 3 Ekblom-Bak test... 3 Borgs Rating of Perceived Exertion Scale... 4 Problemformulering... 4 Syfte... 4 Frågeställningar... 5 Metod... 5 Design... 5 Urval... 5 Inklusionskriterier... 5 Exklusionskriterier... 5 Genomförande... 6 Datainsamlingsmetoder... 7 Åstrands cykeltest... 7 Ekblom-Bak test... 7 Databearbetning... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Diskussion... 13 Resultatsammanfattning... 13 Resultatdiskussion... 14 Studiepopulationens beräknade VO2max... 14 Samband mellan beräknad VO2max... 15 Skillnad mellan beräknad VO2max... 16 Tänkbara påverkande faktorer... 16 Generaliserbarhet & tillförlitlighet... 17 Metoddiskussion... 18 Styrkor med studien... 18 Svagheter med studien... 18 Övrigt tillkännagivande... 19 Klinisk nytta och framtida forskning... 19 Konklusion... 19 Referenser... 20
Bilagor Bilaga 1: Åstrand cykeltest, beräkning av VO 2 max med hänsyn till kön och ålder Bilaga 2: Borgs Rating of Perceived Exertion Scale Bilaga 3: Rekryteringsanslag Bilaga 4: Bakgrundsinformation Bilaga 5: Gränsvärdestabell Åstrand cykeltest Bilaga 6: Belastning Ekblom-Bak test Bilaga 7: Informerat samtycke
Bakgrund Fysisk aktivitet och fysisk kapacitet Den fysiska kapaciteten hos en person möjliggör fysisk aktivitet som i sin tur påverkar personens hälsa. Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som leder till ökad energiförbrukning utöver energiförbrukningen i vila (1). Fysisk aktivitet kan förebygga många sjukdomstillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdomar, metabola syndrom och cancersjukdomar (2). Stark evidens finns även för att fysisk aktivitet motverkar förtida död (2). De globala rekommendationerna från Världshälsoorganisationen som riktar sig till friska vuxna (över 18 år) gällande fysisk aktivitet lyder: Minst 150 minuter av fysisk aktivitet i portioner om 10 minuter, eller mer, åt gången per vecka på måttlig nivå (ökad nivå av puls och andning), eller 75 minuter på högintensiv nivå (markant ökning av puls och andning) (3). Aktiviteten delas lämpligen upp på minst tre dagar varav två dagar bestående av muskelstärkande fysisk aktivitet. Äldre personer bör även träna balans (3). Fysisk kapacitet kan mätas i styrka, rörlighet och kondition. En persons konditionsnivå beskrivs ofta utifrån den aeroba kapaciteten. Aerob kapacitet mäts i maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), vanligtvis i L/min, och ger ett mått på hur mycket syre kroppen kan tillgodogöra sig under en minut. Ett mer specifikt mått på VO2max är ml syre per kilo kroppsvikt och minut (ml O2/kg/min). Detta mått ger en tydligare bild av personens konditionsnivå då syreupptagningsförmågan sätts i relation till kroppsvikten (4). Faktorer som påverkar VO 2 max är ålder, kön, genetik, kroppsstorlek och träningsvanor. Även yttre faktorer såsom rökning påverkar kroppens VO 2 max (4). Genom kontinuerlig uthållighetsträning kan den aeroba kapaciteten ökas (5). Ökningen sker till följd av den fysiologiska anpassningen hos det respiratoriska -och kardiovaskulära systemet samt hos skelettmuskulatur. Den fysiologiska anpassningen innefattar förändringar såsom en ökad slagvolym, ökad blodvolym, ökad kapillärinväxt i skelettmuskulatur, förbättrad förmåga att transportera syre i blodet, ett effektivare gasutbyte i lungorna och en förbättring av mitokondriernas funktion (5,6). 1
Maximala och submaximala syreupptagningstester Den maximala syreupptagningsförmågan är viktig att undersöka som mått på kardiovaskulär hälsostatus (7). Undersökning av en persons VO2max kan ske antingen genom maximala syreupptagningstester eller beräknas genom submaximala tester (8). Ett maximalt test kan vara svårt att utföra då det är väldigt krävande för individen (9,10). Försökspersonen skall genom jämna intervall av stegrande belastning nå sin maximala kapacitet, vilket primärt innebär att personen når en syreupptagningsplatå där syrekonsumtionen inte ökar trots ökad ansträngning (10,11). Definitionen av syreupptagningsplatå skiljer i olika studier beroende på studiepopulationens egenskaper men innebär vanligtvis en skillnad på maximalt 50-150 ml O2/min mellan de två sista ansträngningsnivåerna (10,12 14). Andra sekundära kriterier för maximala syreupptagningstest är en respiratorisk kvot över 1,1 mellan syrekonsumtion och koldioxidproduktion, en hjärtfrekvens av minst 85-95 % av beräknad maximal hjärtfrekvens samt höga laktatvärden i blod (10 13,15). Den maximala hjärtfrekvensen kan beräknas genom ekvationen 208 0,7 x ålder (16). Gränsvärden för högt laktat i blod skiljer i olika studier (10,12,13). Den höga graden av ansträngning innebär att maximala tester inte alltid kan utföras på vissa patientgrupper (9). Även personer utan kardiorespiratoriska nedsättningar kan ha svårigheter att uppnå kriterierna för ett maximalt syreupptagningstest på grund av smärta, tidig muskuloskeletal -och/eller mental utmattning (9,17,18). Vid maximala tester krävs erfarna testledare och i vissa fall läkare närvarande för korrekt och säkert genomförande (19). Maximala tester är kostsamma eftersom genomförandet kräver laboratoriemiljö, vilket begränsar möjligheten att använda testen (8). Istället för ett maximalt test som är fysiskt krävande för utövaren, kräver kostsam utrustning och ställer höga krav på testledaren, kan ett submaximalt test användas. Under ett submaximalt test bör utövaren uppnå en hjärtfrekvens på 60-80 % av maximalt (20). VO2max beräknas utifrån arbetspuls i förhållande till belastning (9). Under testet stegras inte belastningen i intervall som vid ett maximalt test. Belastningen är konstant på en, alternativt två, olika belastningsnivåer som är individuellt uträknade. Lägre belastning medför att fler patientgrupper kan utföra testet utan att riskera negativ påverkan på hälsan (21 23). Även fler friska individer kan utföra ett submaximalt test då intensiteten ofta är realistisk (8). 2
Vid submaximala tester krävs läkarövervakning i mindre utsträckning än vid maximala test och ingen avancerad utrustning behövs (9). Nackdelen med submaximala tester är att de endast beräknar VO 2 max, de mäter inte det faktiska värdet, vilket ett maximalt test gör (8,9). Åstrands cykeltest Åstrands cykeltest (Å-test) är ett submaximalt cykelergometertest som används för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) utifrån ett steady state (stabil respiratorisk och cirkulatorisk nivå där syreupptagningen i lungorna motsvarar vävnadens syrebehov) (24). En arbetspuls mellan 130-150 slag per minut eftersträvas hos tränade individer (24), men alla värden mellan 125-170 slag per minut har visat mätsäkra resultat (20). VO2max beräknas utifrån tabell med hänsyn till kön och ålder (25) (Bilaga 1). Ekblom-Bak test Ekblom-Bak test (EB-test) är ett nytt submaximalt cykelergometertest för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Testet utvecklades i syfte att utforma ett submaximalt cykelergometertest med högre mätsäkerhet för blandade populationer än tidigare submaximala test (26). Testets beräkning av VO2max bygger på skillnaden av pulsmedelvärdena som uppmätts vid två olika belastningar. Detta är enligt Ekblom-Bak et al. en mer säker metod för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga, jämfört med test som baseras på ett absolut värde vid en given belastning, då testvärdena inte påverkas lika mycket av faktorer som temperatur, intra-individuella variationer i syreupptag, känslor och nervositet (26). Individuella skillnader av faktisk maximal hjärtfrekvens jämfört med beräknad maximal hjärtfrekvens utifrån personens ålder är ytterligare en faktor där eventuella felkällor minimeras (26). Validiteten av EB-test har endast undersökts av skaparna till testet och uppvisade en korrelationskoefficient på r = 0,91 jämfört med ett maximalt test på löpband. Vid analys av test-retest reliabilitet med en veckas intervall visade enligt samma studie EB-test lägre variationskoefficient (CV) jämfört med Å-test (CV 6,2 % respektive 9,8 %) vilket innebär en högre mätsäkerhet (26). EB-test visade även lägre spridning än Å-test (CV 9,3 % jämfört med 18,1 %) av medelvärdet i beräknad VO2max jämfört med faktisk VO2max hos studiepopulationen (26). Jämförelsevärden för Å-test beräknades genom data framtagna vid utförandet av EB-test (26) och således gjordes ingen jämförelse av testen utifrån Åstrands kriterier för genomförande (24). 3
Borgs Rating of Perceived Exertion Scale Borgs Rating of Perceived Exertion Scale (Borgs RPE-skala) är en subjektiv skattningsskala som kan användas mätning av upplevd fysisk ansträngning vid aktivitet (27). Vid EB-test används Borgs RPE-skala för individanpassning av belastningen på ergometercykeln och vid Å-test som en jämförbar subjektiv variabel (24,26). Skalan går från 6 till 20, där 6 innebär att aktiviteten uppfattas som extremt lätt och 20 innebär att aktiviteten uppfattas som maximalt ansträngande för individen. Syftet med Borgs RPE-skala är att siffrorna ska stå i relation till pulsen. En skattning på 15 enligt skalan bör således motsvara cirka 150 i puls hos individen (27) (Bilaga 2). Skattar individen extrem ansträngning vid låg puls kan detta ses som en varningssignal för nedsatt respiratorisk och/eller kardiovaskulär funktion, vilket kan vara en indikator att den pågående aktiviteten bör avbrytas (27). Problemformulering VO2max är relevant att mäta för undersökning av individers fysiska kapacitet (2). Maximala syreupptagningstester är kostsamma och kräver mycket resurser, därav används med fördel submaximala tester i klinik (9). Till skillnad från Åstrands cykeltest, som är ett välkänt och välanvänt submaximalt cykelergometertest för att beräkna den maximala syreupptagningsförmågan, är Ekblom-Bak test ett nyligen framtaget submaximalt cykelergometertest som tidigare endast jämförts med ett maximalt syreupptagningstest (26). Då ingen forskning på EB-test utöver skaparnas egen studie har påträffats, är det av vikt att mer forskning sker inom detta område. Genom att jämföra EB-test med ett annat, vedertaget submaximalt cykelergometertest hos en och samma population, kan eventuella skillnader i beräknad VO2max upptäckas. Syfte Syftet med studien var att undersöka samvariation (korrelation) respektive överensstämmelse (samstämmighet) mellan beräknad VO2max uppmätt med två olika submaximala cykelergometertest; Åstrands cykeltest och Ekblom-Bak test. Syftet var även att undersöka VO2max hos studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala. 4
Frågeställningar 1. Vilken beräknad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) undersökt med två olika submaximala ergometercykeltest har friska studenter i åldrarna 20-30 år på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet? 2. Vilken korrelation finns mellan beräknad VO2max undersökt med två olika submaximala cykelergometertest hos friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år? 3. Vilken grad av överensstämmelse föreligger i beräknad VO2max undersökt med två olika submaximala cykelergometertest hos friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år? Metod Design Studien hade en kvantitativ deskriptiv och komparativ design. Data insamlades vid ett och samma tillfälle och ingen intervention eller uppföljning av testdeltagarna gjordes. Designen valdes utifrån mätmetodernas kvotskalenivå och frågeställningarnas uppbyggnad (28). Urval Inkluderingen av testdeltagare skedde genom ett bekvämlighetsurval (29). De första 30 frivilliga personerna (13 män och 17 kvinnor) som uppfyllde kriterierna inkluderades i studien. När kvoten 30 testdeltagare var uppfylld efterfrågades inga fler testdeltagare. Inklusionskriterier: Studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala, ålder 20-30 år. Exklusionskriterier: Tidigare känd hjärt- kärlsjukdom, medicinering som har påverkan på hjärtfrekvens (t.ex. vissa astmamediciner) och pågående feber/infektion. Ansträngande fysisk aktivitet de senaste 24 timmarna, intag av stor måltid de senaste tre timmarna, tobaksbruk de senaste två timmarna samt intag av kaffe/energidryck den senaste timmen innan testen. 5
Tabell I. Beskrivning av studiepopulation (n = 30). Könsfördelning anges i antal och procentandel. Medelålder, medelvikt samt grad av fysisk aktivitet redovisas med standardavvikelse samt minsta och högsta värdet. Samtliga n = 30 Män n = 13 (43 %) Kvinnor n = 17 (57 %) Ålder, år, medel ± SD (min max) 24,7 ± 1,84 (21 29) 25,15 ± 2,12 (22 29) 24,35 ± 1,58 (21 27) Vikt, kg, medel ± 70,6 ± 11,39 81,77 ± 6,29 62,06 ± 5,15 SD (min max) (51 95) (72 95) (51 71) Fysisk aktivitet*, 3,97 ± 1,87 4 ± 2,27 3,94 ± 1,56 ggr/vecka, medel (0 8) (0 8) (0 7) ± SD (min max) *aktivitet som gör dig andfådd, svettig, ökar din puls eller tröttar ut dina muskler under en period längre än 20 minuter. Samtliga testdeltagare hade tidigare utfört Å-test. Fyra testdeltagare hade även utfört EB-test vid ett tidigare testtillfälle. Genomförande Pilottest av två personer utöver studien gjordes i syfte för testledarna att bekantas med de olika testen och rollen som testledare. Anslag med information om studien sattes upp i metodiksalarna på Biomedicinskt centrum (BMC) i Uppsala (Bilaga 3). Tillfrågning skedde även muntligen med studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala och på Facebookgruppen SG-SR Studierådet. Testdeltagarna randomiserades till vilket test de skulle utföra först. 15 personer startade med Å-test och 15 med EB-test. Varje testdeltagare genomförde Å-test och EB-test vid ett och samma tillfälle med 20 minuters vila mellan testen. Antalet minuters vila bestämdes utifrån manual för EB-test (30). Testen utfördes på viktkorgbaserad cykelergometer (Monark 874E). Registrering av hjärtfrekvens under testen mättes med pulsband (Polar RS400). VO2max beräknades utifrån tabell 3-5 (Bilaga 1) för Å-test och genom Ekblom-Bak Cycle Test-applikationen (ios) för EB-test (31). Vid testtillfället insamlades även bakgrundsdata innefattande ålder, kön, vikt, tidigare erfarenhet av testen och fysisk aktivitet (Bilaga 4). Datainsamlingen genomfördes i enskilt rum med normal rumstemperatur vid universitetets metodiksalar på BMC i Uppsala. I rummet som användes för testen utförs normalt laboration 6
på bland annat testcykel. Testperioden påbörjades i september 2015 och fortlöpte tills deltagarantalet (n = 30) var uppfyllt i oktober 2015. Testledare var för samtliga test S. Holstensson och/eller J. Christiansson Rosén. Datainsamlingsmetoder Datainsamlingen skedde genom att testdeltagarna utförde de två submaximala cykelergometertesten; Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test. Åstrands cykeltest Innan testets start skattade testdeltagaren sin kondition enligt skalan Mycket låg låg medel hög mycket hög jämfört med personer av samma kön och ålder. Därefter ställdes belastningen in utifrån en tabell (Bilaga 5), vanligen 1-2 kilopond (kp) för kvinnor och 1-3 kp för män (24). Testpersonen utförde sedan testet på en trampfrekvens av 50 varv per minut (25). Puls avlästes varje minut och medelvärdet av testdeltagarens puls från den femte och sjätte minuten beräknades som arbetspulsen. Skiljde pulsfrekvensen mellan den femte och sjätte minuten mer än fem slag per minut förlängdes testet till dess att en jämn nivå nåddes, upp till en maximal testtid på 12 minuter. Åstrand cykeltest har visat hög test-retest reliabilitet med Intraclass Correlation Coefficient (ICC) på 91-96 % (23,32,33). Testet har även validitetstestats för beräkning av VO2max i flertal studier och uppvisat en korrelationskoefficient på r = 0,76 0,83 jämfört med maximala syreupptagningstest på löpband (25,34 36). Ekblom-Bak test Vid utförandet av testet cyklade testdeltagaren med en trampfrekvens på 60 varv per minut under fyra minuter på en förutbestämd belastning (0,5 kilopond) och därefter på en individuellt anpassad belastning utifrån tabell (Bilaga 6) i ytterligare fyra minuter. Under minut 3-4 samt 7-8 mättes pulsen vid 4 tillfällen med 15 sekunders intervall och ett pulsmedelvärde beräknades. Testdeltagaren skattade ansträngningsgraden enligt Borgs RPEskala efter minut 5 samt efter minut 8. Om testdeltagaren skattade 11 eller lägre efter minut 5 ökades belastningen. Om någon testdeltagare skattat 17 eller högre efter minut 5 hade testet avbrutits. Ekblom-Bak test har endast validitets- och reliabilitetstestats av grundarna till testet och 7
uppvisar i deras studie hög validitet (korrelationskoefficient r = 0,91) för personer med VO2max < 4,5 L/min och reliabilitet (variationskoefficient = 9,3 %) jämfört med maximalt syreupptagningstest på löpband (26). Databearbetning Vid databearbetningen användes Microsoft Excel och Statistical Package for Social Sciences (SPSS) software version 21 (SPSS Inc. Chicago, IL. USA). Då insamlad data ifrån studiepopulationen var normalfördelad användes beskrivande statistik för att beräkna medelvärde och spridningsmått av beräknad VO2max (28). Resultatet redovisas i tabellform och besvarar frågeställningen om vilken beräknad VO2max friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år har. Analytisk statistik i form av Students parat t-test användes för att analysera om medelvärdet av differenserna i VO2max signifikant skiljer från noll. Parade t-test kan användas för att pröva hypoteser vid tillräckligt stora och normalfördelade studiepopulationer (28,37). Detta besvarar frågeställningen om huruvida det förelåg en skillnad mellan beräknad VO2max hos friska studenter på Fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet i åldrarna 20-30 år mätt med de två olika testen. Resultatet av det parade t-testet redovisas i tabellform. Ett 95 % konfidensintervall användes vid beräkningarna och signifikansnivån bestämdes p < 0,05. Denna signifikansnivå används oftast inom vetenskapliga studier (38,39). Graden av det linjära sambandet mellan de två olika submaximala cykelergometertesten beräknades med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient (r) och redovisas i ett spridningsdiagram. Pearsons korrelationskoefficient används som ett sammanfattande mått på det linjära sambandet mellan två olika variabler och besvarar frågeställningen om sambandet mellan testen (28). Differensen mellan EB-test och Å-test analyserades ytterligare och presenteras med hjälp av ett Bland-Altmandiagram, vilket är en grafisk metod att presentera skillnader mellan kvantitativa mätmetoder (40,41). Etiska överväganden Testdeltagarna informerades om studiens syfte, tidsåtgång och att samtliga testdeltagares resultat redovisas anonymt på gruppnivå. Innan testen utfördes fick testdeltagarna meddela samtycke till att delta i studien under premissen att personen har möjlighet att avbryta deltagandet när som helst, utan att behöva 8
ange en anledning till varför. Testdeltagarna fick även meddela samtycke till elektronisk lagring av testdata (Bilaga 7). Deltagarna i studien kommer vid intresse ha möjlighet att ta del av den färdigställda rapporten. Resultat Bakgrundsdata för studiepopulationen redovisas i tabell I. Studiepopulationen var normalfördelad med avseende på syreupptagningsförmåga enligt nära överensstämmelse mellan medelvärde och median för både L/min och ml/kg/min. Avståndet mellan median och nedre respektive övre kvartil var ungefär lika stort och 95 % av alla variabelvärden finns inom 1.96 standardavvikelser från medelvärdet. Medelvärde för beräknad VO2max (L/min och ml/kg/min) för respektive test redovisas i tabell II. En statistiskt signifikant skillnad i beräknad VO2max förelåg mellan de två olika testen (tabell II). Studiepopulationen uppvisade i medeltal en beräknad VO2max över genomsnittet för en svensk population i samma ålderskategori (42). Tabell II. Beräknad maximal syreupptagningsförmåga (L/min och ml/kg/min) för respektive test redovisat i medelvärde med standardavvikelse (SD) och minsta högsta värde samt medeldifferens med 95 % konfidensintervall (CI). Den statistiska säkerheten redovisas i form av p-värde. VO2max EB-test Å-test p-värde Medeldifferens Medelvärde beräknad L/min ± SD (min 3,65 ± 0,58 (2,66 4,39) 3,38 ± 0,84 (2,3 5,6) 0,01 0,28 CI 0,07 0,48 max) Medelvärde beräknad ml/kg/min ± SD (min max) 52,03 ± 5,05 (37,5 61,6) 47,97 ± 9,88 (29 78) 0,009 4,06 CI 1,08 7,04 9
Å-test (L/min) För män (n = 13) var medelvärdet av beräknad VO2max 4,25 L/min och 52,25 ml/kg/min (EB-test). Medelvärdet för Å-test var 4,00 L/min och 49,38 ml/kg/min. För kvinnor (n = 17) var medelvärdet av beräknad VO 2 max 3,20 L/min och 51,85 ml/kg/min (EB-test). Medelvärdet för Å-test var 2,90 L/min och 46,88 ml/kg/min. Det linjära sambandet för beräknad VO2max mellan de två olika testen, beräknat med Pearsons korrelationskoefficient, var r = 0,76 för L/min och r = 0,59 för ml/kg/min (figur 1 och 2). Spridningsdiagram 6 5 4 r = 0,76 3 2 1 0 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 EB-test (L/min) Figur 1. Korrelation mellan Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test för liter per minut beräknat Pearsons korrelationskoefficient (r). Statistisk signifikans p < 0,001. 10
Spridningsdiagram 90 80 Å-test (ml/kg/min) 70 60 50 40 30 20 r = 0,59 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 EB-test (ml/kg/min) Figur 2. Korrelation mellan Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test för milliliter per kilo kroppsvikt och minut, beräknat Pearsons korrelationskoefficient (r). Statistisk signifikans p = 0,001. 11
Skillnad mellan testen i beräknad VO2max (L/min respektive ml/kg/min) presenteras grafiskt genom Bland-Altmandiagram (figur 3 och 4). Bland-Altmandiagram, L/min Figur 3. Bland-Altmandiagram för beräknad liter per minut. De streckade linjerna visar 95 % samstämmighetsintervall mellan de två mätmetoderna enligt normalfördelningsmetoden (-0,80 1,36). 12
Bland-Altmandiagram, ml/kg/min Figur 4. Bland-Altmandiagram för beräknad milliliter per kilokroppsvikt och minut. De streckade linjerna visar 95 % samstämmighetsintervall mellan de två mätmetoderna enligt normalfördelningsmetoden (-11,61 19,76). Ingen skillnad i resultat sågs beroende på vilket test som utfördes först. Av de 15 testdeltagare som startade med EB-test fick 10 deltagare ett högre värde på EB-test. Av de 15 testdeltagare som startade med Å-test fick också 10 deltagare ett högre värde på EB-test. Diskussion Resultatsammanfattning Studenter på Fysioterapeutprogrammet i Uppsala i åldrarna 20-30 år hade enligt de två olika submaximala cykelergometertesten en beräknad VO2max på 3,65 ± 0,58 L/min (EB-test) 13
respektive 3,38 ± 0,84 L/min (Å-test) och 52,03 ± 5,05 ml/kg/min (EB-test) respektive 47,97 ± 9,88 ml/kg/min (Å-test). Det förelåg en högre grad av linjärt samband mellan beräknad VO 2 max mätt i L/min (r = 0,76) jämfört med beräknad VO 2 max mätt i ml/kg/min (r = 0,59). Medeldifferensen för de två olika testen var 0,28 L/min respektive 4,06 ml/kg/min. Skillnaden mellan testen var statistiskt signifikant (p = 0,01 respektive 0,009). Resultatdiskussion Studiepopulationens beräknade VO2max Den beräknade maximala syreupptagningsförmågan hos studiepopulationen för Åstrand cykeltest (3,38 L/min respektive 47,97 ml/kg/min) kan jämföras med snarlika resultat hos liknande populationer (20). Resultaten i beräknad VO2max för EB-test kunde inte jämföras då inga studier med liknande studiepopulationer påträffats. Studien visar att Å-test tenderar att beräkna lägre värden för VO2max jämfört med EB-test. Detta är i enlighet med resultat från tidigare studier där Å-test jämförts med andra submaximala och maximala syreupptagningstest (36,43 45). I andra studier har dock en sådan tendens inte påvisats (35,46). I Ekblom-Baks studie tenderar Å-test att underskatta beräknad VO2max för män och överskatta VO2max för kvinnor. Jämförandet mellan de två testen kan dock ifrågasättas då ett faktiskt och standardiserat Å-test inte utfördes av testdeltagarna (26). Skaparna till Ekblom-Bak test anger i studien nackdelar med test där beräkningen av VO2max sker genom jämförandet av en absolut hjärtfrekvens i förhållande till en viss belastning. Faktorer såsom rumstemperatur, nervositet, känslor och intra-individuella variationer i syreupptagning kan påverka resultatet markant. Genom att jämföra pulsmedelvärden vid en lägre belastning med pulsmedelvärden vid en högre belastning reduceras påverkan av sådana faktorer enligt författarna till studien (26). De båda testen rangordnar beräknad VO2max i följande 5 kategorier; låg, något låg, medel, hög och mycket hög. Medelvärdena för män i ml/kg/min var 52,25 (EB-test) respektive 49,38 14
(Å-test) vilket motsvarade en Mycket hög (EB-test > 49,4 ml/kg/min) respektive Medel (Å-test 44-51 ml/kg/min) beräknad VO2max. Medelvärdena för kvinnor i ml/kg/min var 51,85 (EB-test) respektive 46,88 (Å-test) vilket motsvarade en Hög beräknad VO 2 max för vardera test (EB-test 45,3-52,3 ml/kg/min, Å-test 44-48 ml/kg/min). Resultaten visar hur gränsvärdena för hur de två testen rangordnar syreupptagningsförmåga skiljer i ålderskategorierna 20-29 år. Å-test har för män i åldrarna 20-29 år markant högre gränsvärden för ml/kg/min för de rangordnade kategorierna jämfört med EB-test. För kvinnor i åldrarna 20-29 år har EB-test något högre gränssnittvärden än Å-test för ml/kg/min. Gränsvärden för L/min kunde inte jämföras då EB-test endast baserar sina kategorier på ml/kg/min. Medelvärde i ml/kg/min för en svensk population i åldrarna 20-29 år är cirka 42 ml/kg/min för kvinnor och cirka 43 ml/kg/min för män (42) vilket tyder på att studiepopulationen har en högre beräknad VO2max än genomsnittet i samma ålderskategori. Att Å-test har högre gränsvärden än EB-test för kategorierna (låg mycket hög VO2max) för män i åldrarna 20-29 år och dessutom tenderar att beräkna lägre värden än EB-test skulle kunna få konsekvenser vid en större tvärsnittsstudie. Om den tänkta studiepopulationen är män i åldrarna 20-29 år och uppvisar ett medelvärde i beräknad VO2max på 42,8 ml/kg/min betyder det enligt Å-test att populationen har en något låg syreupptagningsförmåga och enligt EB-test att samma population har en hög syreupptagningsförmåga. Beroende på vilket test som används kan därför beskrivningen av en viss population skilja avsevärt, vilket skulle kunna påverka tillämpningen av eventuella interventioner. Samband mellan beräknad VO2max I studien förelåg en högre grad av linjärt samband för L/min (r = 0,76) jämfört med ml/kg/min (r = 0,59). Liknande resultat har visats i tidigare studier där Å-test jämförts med maximalt syreupptagningstest (43). Graden av det linjära sambandet kan anses som låg baserat på att testen är valida och reliabla mätmetoder avsedda att beräkna VO2max (23,26,32,33,47). Eftersom båda testen är valida och reliabla för beräkning av VO2max bör dessa teoretiskt inte skilja i resultat och således uppvisa en nära perfekt korrelation. Den låga graden av linjärt samband tyder på en statistisk skillnad mellan de två testen. 15
Den lägre korrelationen för ml/kg/min kan bero på att beräkningar i Å-tests nomogram avrundas till heltal medan EB-tests kalkyler avrundas med två decimaler. Detta skulle kunna ge större skillnader i beräknad VO 2 max för ml/kg/min än om Å-tests nomogram kalkylerat mer precisa värden. För att kunna resonera kring samvariationens betydelse kliniskt kan det vara lämpligt att granska förklaringsgraden (r 2 ), vilket för L/min var 58 % och för ml/kg/min 35 % (28). Förklaringsgraden innebär att i 42 % av fallen gällande L/min och i 65 % av fallen gällande ml/kg/min kan inte förändringar i det ena testet förklaras av förändringar i det andra. Detta resultat styrker ytterligare att det finns en skillnad mellan de två testen. Skillnad mellan beräknad VO2max Bland-Altmandiagrammet visar grafiskt skillnaden mellan beräknad VO2max för varje enskild testdeltagare. Det breda samstämmighetsintervallet (figur 3 och 4) tyder på en låg överensstämmelse mellan de två testen. Ingen tydlig trend ses för överskattning respektive underskattning av beräknad VO2max för de redovisade resultaten. Tolkningen av överrensstämmelsens betydelse är beroende av vilka mål mätmetoderna förväntas uppnå. Vid användandet av Bland-Altmandiagram bör därför gränsvärden för maximalt acceptabel bristande överrensstämmelse definieras innan värdena fås, således kan värdenas betydelse lättare tolkas (41). Differensen enligt denna studie mellan de två olika submaximala cykeltesten innebär kliniskt en olämplighet att använda det ena testet innan en intervention och det andra testet för utvärdering. Resultaten i beräknad VO2max kan då med stor sannolikhet bli missvisande. Tänkbara påverkande faktorer När temperaturen i lokalen ansågs som hög av testledarna användes en fläkt vid utförandet av testen. Då temperaturen var skiftande användes inte fläkt vid samtliga testtillfällen. Detta kan tänkas ha en påverkan på hjärtfrekvensen och således testdeltagarens resultat (48,49). Vid en studie på unga män där testdeltagarna fick utöva submaximal ansträngning på cykel vid två olika rumstemperaturer (22 C respektive 35 C) låg hjärtfrekvensen i genomsnitt 11 slag högre vid den högre rumstemperaturen efter 15 minuters ansträngning (50). I lokalen som 16
användes vid utförandet av testen har sannolikt inte temperaturen skiftat mer än några celsiusgrader. Testdeltagarna blev skriftligt och muntligt informerade om gällande krav för deltagandet i studien. Fullständig kontroll över att samtliga testdeltagare efterföljt exklusionskriterierna kan dock inte garanteras. Testen utfördes i ett enskilt rum i en lugn miljö. Under vissa testtillfällen närvarade dock ett fåtal andra personer utöver testledare och testdeltagare i lokalen. Detta skedde i samtycke med testdeltagaren och upplevdes inte som ett störningsmoment av någon deltagare. Vid majoriteten av testtillfällena närvarade två testledare i rummet medan det vid några tillfällen endast närvarade en testledare. Att olika personer i varierat antal närvarat i lokalen skulle kunna vara en yttre påverkande faktor på testdeltagarens hjärtfrekvens och således resultat (51). Viloperioden mellan testen kan eventuellt behövt förlängas i syfte att garantera tillräcklig återhämtning av testdeltagaren. En otillräcklig återhämtning kan påverka testdeltagarens rörelseergonomi och pulssvar, och kan således ha påverkat resultatet (9). Vid resultatredovisningen uteslöts inga avvikande värden (outliers) då de inte hade en betydande påverkan. För både Å-test och EB-test var endast ett värde avvikande för ml/kg/min. Inga avvikande värden påvisades för L/min. Generaliserbarhet & tillförlitlighet Studiepopulationens könsfördelning och homogenitet för ålder och beräknad VO2max bidrar till en högre grad av generalisering. Studiens resultat kan generaliseras till en ung vuxen målgrupp med något högre aerob kapacitet än genomsnittet. De statistiska kalkylerna visar signifikanta värden för skillnader mellan testen och de tänkbara felkällorna anses marginella, således anses resultatet tillförlitligt. Studiens resultat hade varit än mer tillförlitligt vid högre antal testdeltagare. 17
Metoddiskussion Styrkor med studien Inklusions- och exklusionskriterierna tillät en snäv målgrupp utföra testen och styrker därmed resultatets tillförlitlighet för en liknande population. Exklusionskriterierna var i enlighet med de rådande standardkraven för vardera test och minimerar således felkällor med mätmetoderna. Genomförandet pilottestades i syfte för testledarna att bekantas med de olika testen. Vid utförandet av testen användes en viktkorgbaserad cykelergometer (Monark 874E) vilket innebar exakthet vid belastning och uteslöt eventuella felkällor vid kalibrering. Pulsmätaren (Polar RS400) som användes vid utförandet av testen är en högkvalitativ pulsmätare som har använts i flertal andra studier (52 55). Inget bortfall förekom i studien och samtliga värden för beräknad VO2max fanns inom valit spann för respektive test. Svagheter med studien Grad av fysisk aktivitet hos studiepopulationen kunde inte diskuteras på grund av metodval vid tillfrågning. Inför kommande studier där grad av fysisk aktivitet för beskrivning av studiepopulationen är relevant bör tillfrågning av antal aktivitetsminuter och intensitetsgrad nyttjas. Ingen poweranalys gjordes innan studien utfördes. Antalet testdeltagare valdes utifrån vad som ansågs tillräckligt för beräkning av medelvärde hos en normalfördelad population (28). Inga gränsvärden för maximalt acceptabel skillnad för klinisk signifikans mellan de två olika submaximala cykelergometertesten bestämdes innan utförandet av studien. Ekblom-Bak test Användandet av Borgs RPE-skala som enda indikator på adekvat belastning efter 5 minuters cykling upplevdes som negativt av testledarna under utförandet av testet. Då studiepopulationen i stor utsträckning troligtvis var van vid hög ansträngningsgrad skattade ett stort antal studiedeltagare lågt på Borgs RPE-skala, vilket innebar att belastningen höjdes i enlighet med testmanualen, trots att hjärtfrekvensen redan låg inom det önskvärda spannet (120 150). 18
Övrigt tillkännagivande För att visuellt förenkla förståelsen av resultaten användes spridningsdiagram för att påvisa korrelation mellan testen och Bland-Altmandiagram för att påvisa differens mellan testen. Dessa grafiska metoder kan anses överflödiga vid redan uträknade korrelationskoefficienter och statistiskt signifikanta värden givna av parade t-test. Klinisk nytta och framtida forskning Studien visar att en populations resultat i beräknad VO2max, samt hur resultatet klassificeras, kan vara beroende på vilket submaximalt cykelergometertest som används. Beroende på syftet med beräkningen av en populations VO2max kan därför det ena testet vara att föredra över det andra. EB-test kan med fördel användas om generellt högre resultat eftertraktas och Å-test om generellt lägre resultat eftertraktas. Vidare jämförelse av de två testen bör ske för andra populationer med ett större antal testdeltagare. Ytterligare kontroll av eventuellt resultatspåverkande faktorer bör beaktas. Konklusion Studien visar en statistiskt signifikant skillnad vad gäller beräknad VO2max mellan de två submaximala cykelergometertesten Åstrand cykeltest och Ekblom-Bak test. Skillnaden mellan testen är kliniskt relevant och bör därför beaktas vid beräkning av VO2max. Testen bör användas konsekvent vid utvärdering av interventioner. Ytterligare forskning inom området krävs. 19
Referenser 1. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep Wash DC 1974. 1985 Apr;100(2):126 31. 2. Physical Activity Guidelines Advisory Committee report, 2008. To the Secretary of Health and Human Services. Part A: executive summary. Nutr Rev. 2009 Feb;67(2):114 20. 3. World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health. Geneva, Switzerland: World Health Organization; 2010. 4. Michalsik L, Bangsbo J, Öland BM. Aerob och anaerob träning. Stockholm: SISU idrottsböcker; 2004. 5. Montero D, Díaz-Cañestro C. Endurance training and maximal oxygen consumption with ageing: Role of maximal cardiac output and oxygen extraction. Eur J Prev Cardiol. 2015 Nov 9; 6. Arbab-Zadeh A, Perhonen M, Howden E, Peshock RM, Zhang R, Adams-Huet B, et al. Cardiac remodeling in response to 1 year of intensive endurance training. Circulation. 2014 Dec 9;130(24):2152 61. 7. Powell KE, Blair SN. The public health burdens of sedentary living habits: theoretical but realistic estimates. Med Sci Sports Exerc. 1994 Jul;26(7):851 6. 8. Nielson D. Predicting VO2max in College-Aged Participants Using Cycle Ergometry and Nonexercise Measures. Theses Diss [Internet]. 2009 Aug 5; Available from: http://scholarsarchive.byu.edu/etd/1882 9. Noonan V, Dean E. Submaximal exercise testing: clinical application and interpretation. Phys Ther. 2000 Aug;80(8):782 807. 10. Howley ET, Bassett DR, Welch HG. Criteria for maximal oxygen uptake: review and commentary. Med Sci Sports Exerc. 1995 Sep;27(9):1292 301. 11. Ebbeling CB, Ward A, Puleo EM, Widrick J, Rippe JM. Development of a single-stage submaximal treadmill walking test. Med Sci Sports Exerc. 1991 Aug;23(8):966 73. 12. Sánchez-Otero T, Iglesias-Soler E, Boullosa DA, Tuimil JL. Verification criteria for the determination of Vo2 MAX in the field. J Strength Cond Res Natl Strength Cond Assoc. 2014 Dec;28(12):3544 51. 13. Poole DC, Wilkerson DP, Jones AM. Validity of criteria for establishing maximal O2 uptake during ramp exercise tests. Eur J Appl Physiol. 2008 Mar;102(4):403 10. 14. Thomson AC, Ramos JS, Fassett RG, Coombes JS, Dalleck LC. Optimal criteria and sampling interval to detect a V O2 plateau at V O2max in patients with metabolic syndrome. Res Sports Med Print. 2015 Aug 11;1 14. 20
15. Milani RV, Lavie CJ, Mehra MR, Ventura HO. Understanding the basics of cardiopulmonary exercise testing. Mayo Clin Proc. 2006 Dec;81(12):1603 11. 16. Tanaka H, Monahan KD, Seals DR. Age-predicted maximal heart rate revisited. J Am Coll Cardiol. 2001 Jan;37(1):153 6. 17. Magnan RE, Kwan BM, Ciccolo JT, Gurney B, Mermier CM, Bryan AD. Aerobic capacity testing with inactive individuals: the role of subjective experience. J Phys Act Health. 2013 Feb;10(2):271 9. 18. Zeballos RJ, Weisman IM. Behind the scenes of cardiopulmonary exercise testing. Clin Chest Med. 1994 Jun;15(2):193 213. 19. Thompson PD, Arena R, Riebe D, Pescatello LS, American College of Sports Medicine. ACSM s new preparticipation health screening recommendations from ACSM s guidelines for exercise testing and prescription, ninth edition. Curr Sports Med Rep. 2013 Aug;12(4):215 7. 20. Astrand PO, Ryhming I. A nomogram for calculation of aerobic capacity (physical fitness) from pulse rate during sub-maximal work. J Appl Physiol. 1954 Sep;7(2):218 21. 21. Fleg JL, Piña IL, Balady GJ, Chaitman BR, Fletcher B, Lavie C, et al. Assessment of functional capacity in clinical and research applications: An advisory from the Committee on Exercise, Rehabilitation, and Prevention, Council on Clinical Cardiology, American Heart Association. Circulation. 2000 Sep 26;102(13):1591 7. 22. Vanhees L, Lefevre J, Philippaerts R, Martens M, Huygens W, Troosters T, et al. How to assess physical activity? How to assess physical fitness? Eur J Cardiovasc Prev Rehabil Off J Eur Soc Cardiol Work Groups Epidemiol Prev Card Rehabil Exerc Physiol. 2005 Apr;12(2):102 14. 23. Ratter J, Radlinger L, Lucas C. Several submaximal exercise tests are reliable, valid and acceptable in people with chronic pain, fibromyalgia or chronic fatigue: a systematic review. J Physiother. 2014 Sep;60(3):144 50. 24. Åstrand P-O. Ergometri konditionsprov [Internet]. Stockholm; 1964 [cited 2015 Mar 17]. 22 p. Available from: http://www.vo2konsulten.se/artiklar/astrand_testhandbok.pdf 25. Astrand I. Aerobic work capacity in men and women with special reference to age. Acta Physiol Scand Suppl. 1960;49(169):1 92. 26. Ekblom-Bak E, Björkman F, Hellenius M-L, Ekblom B. A new submaximal cycle ergometer test for prediction of VO2max. Scand J Med Sci Sports. 2014 Apr;24(2):319 26. 27. Robertson RJ, Goss FL, Metz KF. Perception of physical exertion during dynamic exercise: a tribute to Professor Gunnar A. V. Borg. Percept Mot Skills. 1998 Feb;86(1):183 91. 28. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber; 2011. 21
29. Explorable.com. Convenience Sampling [Internet]. 2009 [cited 2015 Dec 22]. Available from: https://explorable.com/convenience-sampling 30. Gymnastik- och idrottshögskolan. EKBLOM-BAK test - ett nytt submaximalt cykeltest för beräkning av VO2max [Internet]. 2012 [cited 2015 Dec 22]. Available from: http://www.gih.se/global/3_forskning/fysiologi/elinekblombak/testmanual_ekblom- Bak%20test_sv_v.2.pdf 31. Ekblom-Bak Cycle Test [Internet]. App Store. [cited 2015 May 8]. Available from: https://itunes.apple.com/us/app/ekblom-bak-cycle-test/id802449892?mt=8 32. Keller A, Hellesnes J, Brox JI. Reliability of the isokinetic trunk extensor test, Biering- Sørensen test, and Astrand bicycle test: assessment of intraclass correlation coefficient and critical difference in patients with chronic low back pain and healthy individuals. Spine. 2001 Apr 1;26(7):771 7. 33. Vancampfort D, Guelinckx H, De Hert M, Stubbs B, Soundy A, Rosenbaum S, et al. Reliability and clinical correlates of the Astrand-Rhyming sub-maximal exercise test in patients with schizophrenia or schizoaffective disorder. Psychiatry Res. 2014 Dec 30;220(3):778 83. 34. Macsween A. The reliability and validity of the Astrand nomogram and linear extrapolation for deriving VO2max from submaximal exercise data. J Sports Med Phys Fitness. 2001 Sep;41(3):312 7. 35. Cink RE, Thomas TR. Validity of the Astrand-Ryhming nomogram for predicting maximal oxygen intake. Br J Sports Med. 1981 Sep;15(3):182 5. 36. Legge BJ, Banister EW. The Astrand-Ryhming nomogram revisited. J Appl Physiol Bethesda Md 1985. 1986 Sep;61(3):1203 9. 37. Mowery BD. The paired t-test. Pediatr Nurs. 2011 Dec;37(6):320 1. 38. du Prel J-B, Hommel G, Röhrig B, Blettner M. Confidence interval or p-value?: part 4 of a series on evaluation of scientific publications. Dtsch Ärztebl Int. 2009 May;106(19):335 9. 39. Cowles M, Davis C. On the Origins of the.05 Level of Statistical Significance. Am Psychol. 1982 Apr;37(5):553 8. 40. Bland JM, Altman DG. Measuring agreement in method comparison studies. Stat Methods Med Res. 1999 Jun;8(2):135 60. 41. Giavarina D. Understanding Bland Altman analysis. Biochem Medica. 2015;25(2):141 51. 42. Elin Ekblom-Bak, Lars-Magnus, Engström, Örjan Ekblom, Björn Ekblom. Motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år [Internet]. Stockholm: Gymnastik- och Idrottshögskolan; 2011 Feb. Available from: http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:399894/fulltext01 22
43. Nordgren B, Fridén C, Jansson E, Österlund T, Grooten WJ, Opava CH, et al. Criterion validation of two submaximal aerobic fitness tests, the self-monitoring Fox-walk test and the Åstrand cycle test in people with rheumatoid arthritis. BMC Musculoskelet Disord. 2014;15:305. 44. Jetté M. A comparison between predicted VO2 max from the Astrand procedure and the Canadian Home Fitness Test. Can J Appl Sport Sci J Can Sci Appliquées Au Sport. 1979 Sep;4(3):214 8. 45. Hartung GH, Krock LP, Crandall CG, Bisson RU, Myhre LG. Prediction of maximal oxygen uptake from submaximal exercise testing in aerobically fit and nonfit men. Aviat Space Environ Med. 1993 Aug;64(8):735 40. 46. Hartung GH, Blancq RJ, Lally DA, Krock LP. Estimation of aerobic capacity from submaximal cycle ergometry in women. Med Sci Sports Exerc. 1995 Mar;27(3):452 7. 47. Fitchett MA. Predictability of VO2 max from submaximal cycle ergometer and bench stepping tests. Br J Sports Med. 1985 Jun;19(2):85 8. 48. Shin H. Ambient temperature effect on pulse rate variability as an alternative to heart rate variability in young adult. J Clin Monit Comput. 2015 Oct 28; 49. Renberg J, Sandsund M, Wiggen ØN, Reinertsen RE. Effect of ambient temperature on female endurance performance. J Therm Biol. 2014 Oct;45:9 14. 50. Lafrenz AJ, Wingo JE, Ganio MS, Cureton KJ. Effect of ambient temperature on cardiovascular drift and maximal oxygen uptake. Med Sci Sports Exerc. 2008 Jun;40(6):1065 71. 51. Sand O. Människokroppen: fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber; 2007. 52. Ellis K, Kerr J, Godbole S, Lanckriet G, Wing D, Marshall S. A random forest classifier for the prediction of energy expenditure and type of physical activity from wrist and hip accelerometers. Physiol Meas. 2014 Nov;35(11):2191 203. 53. Wilson G, Sparks SA, Drust B, Morton JP, Close GL. Assessment of energy expenditure in elite jockeys during simulated race riding and a working day: implications for making weight. Appl Physiol Nutr Metab Physiol Appliquée Nutr Métabolisme. 2013 Apr;38(4):415 20. 54. Marina M, Rodríguez FA. Physiological demands of young women s competitive gymnastic routines. Biol Sport. 2014 Aug;31(3):217 22. 55. Rugg S, Sternlicht E. The effect of graduated compression tights, compared with running shorts, on counter movement jump performance before and after submaximal running. J Strength Cond Res Natl Strength Cond Assoc. 2013 Apr;27(4):1067 73. 23
Bilaga 1 Tabell 3. Å-test. Beräkning av VO2max mätt i L/min utifrån arbetspuls. Gäller för män. 24
Tabell 4. Å-test. Beräkning av VO2max mätt i L/min utifrån arbetspuls. Gäller för kvinnor. 25
Tabell 5. Å-test. Faktorer som används för korrektion av beräknad maximal syreupptagningsförmåga. Faktorn multipliceras med värdet utifrån tabell 3 (män) respektive tabell 4 (kvinnor). 26
Bilaga 2 Borg Rating of Perceived Exertion Scale (Borgs RPE-skala) 6 Extremt lätt 7 Extremt lätt - 45 % av max 8 Extremt lätt 9 Mycket lätt - 55 % av max 10 Mycket lätt 11 Lätt - 65 % av max 12 Lätt 13 Ganska ansträngande 14 Ganska ansträngande - 75 % av max 15 Ansträngande 16 Ansträngande - 85 % av max 17 Mycket ansträngande 18 Mycket ansträngande - 92 % av max 19 Extremt ansträngande 20 Maximalt ansträngande - 95-100 % av max 27
Bilaga 3 Vill du undersöka din syreupptagningsförmåga? Hej! Vi är två studenter på Fysioterapeutprogrammet, Uppsala Universitet som håller på med vår C-uppsats. Syftet med uppsatsen är att jämföra två olika submaximala cykelergometertest (Åstrand och Ekblom-Bak). Vi söker nu deltagare till vår studie, män och kvinnor i åldrarna 20-30 år som studerar på fysioterapeutprogrammet. Deltagarna kommer att utföra båda testen vid samma tillfälle. Genomförandet av testen sker i metodrummen och tillfället beräknas sammanlagt ta cirka 45-60 minuter. Efter testen bjuds det på fika! För deltagande i studien ska du inte ha utfört någon form av ansträngande fysisk aktivitet inom 24 timmar före testen, inte ha ätit en stor måltid tre timmar innan testen (eller en liten måltid en timme innan), inte rökt/snusat de senaste två timmarna och inte druckit kaffe/energidryck den senaste timmen innan testen. Du bör inte heller ha använt någon medicin som kan påverka din puls (t ex. vissa astmamediciner) eller ha pågående feber/infektion. Som testdeltagare får du när som helst under studien välja att avbryta testen, utan att behöva ange en anledning till varför. Resultaten redovisas anonymt och på gruppnivå i den färdigställda rapporten. Vill du delta i studien vänligen lämna kontaktuppgifter här nedan eller kontakta oss så bokar vi en tid! Tveka inte att höra av er vid frågor! John Rosén, mobil: 073-047 01 16, e-post: John.Christiansson_Rosen.3875@student.uu.se Simon Holstensson, mobil: 070-532 34 17, e-post: Simon.Holstensson.7318@student.uu.se Namn: Mobilnummer: E-postadress: 28
Bilaga 4 DeltagarID Ålder år Vikt kg Kön: Man [ ] Kvinna [ ] 1. Har du tidigare utfört något utav testen? Om ja, vilket? Ja [ ] Nej [ ] Åstrand [ ] Ekblom-Bak [ ] 2. Hur många gånger per vecka i genomsnitt utför du fysisk aktivitet som gör dig andfådd, svettig, ökar din puls eller tröttar ut dina muskler under en period längre än 20 minuter? gånger/vecka 29
Bilaga 5 Tabell 6 och 7. Å-test. Val av belastning kan bestämmas genom att personen skattar sin kondition utifrån skalan Mycket låg låg medel hög mycket hög. Motsvarigheten till skattningen mätt i L/min halveras och en belastning mätt i watt eller kpm/min avläses utifrån tabell 7. Denna belastning kan dock behöva ändras under testets gång för en medelpuls mellan 125-170 slag/minut. 300 kpm/min motsvarar 1 kp. 30
31
Bilaga 6 Tabell 8. Val av anpassad belastning för Ekblom-Bak test. 32