Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1
Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka en fjärdedel, till mer än en miljon invånare. Många fler kommer alltså leva och verka på samma yta, och det innebär nya utmaningar för trafiksystemet. Stockholms stad har, i samarbete med regeringen och länet, tagit fram en plan för vilka nya vägar och spår som ska byggas. Här återfinns bland annat Citybanan, Förbifart Stockholm, förlängningar av tunnelbanan och tvärbanan och en fullbordan av ringen runt Stockholms innerstad. Men mycket talar för att detta inte kommer att räcka. Det går inte heller att bygga så mycket vägar och gator att alla kan åka bil och samtidigt behålla och utveckla en god livsmiljö i staden. Så länge det ekonomiska läget är gott och Stockholm är en välmående stad kommer kapaciteten på vägarna att utnyttjas fullt ut. Många fler kommer att resa på samma yta. Därför behövs en strategi som ger styrande principer för hur stadens vägar och gator ska användas. Vi behöver prioritera de färdsätt som kan transportera flest människor och gods på minst yta, det vill säga kollektivtrafik, cykel, gång och godsfordon med hög beläggning. Vad är framkomlighetsstrategin? Stadens vägar och gator ska ge rum åt många olika funktioner och intressen. Människor ska kunna förflytta sig, gods ska transporteras, det ska finnas plats för affärer, möten och andra sociala funktioner samt för parkering, lastning, städning och vatten- och avloppsledningar m.m. Men gatumarken räcker inte till för att allt ska kunna finnas överallt, dygnet runt. Det krävs en minst 45 meter bred gata för att få plats med alla de viktigaste funktionerna. De flesta huvudgator i Stockholm 2
är mellan 20 och 30 meter breda. Vi kan inte prioritera allt vid alla platser, utan vi måste välja och välja bort. Framkomlighetsstrategin ger principer för hur staden ska prioritera i stora och små beslut så att kapaciteten och pålitligheten i väg- och gatutrafiken kan öka och bidra till ett tryggt, snyggt, miljövänligt och hälsosamt Stockholm. Bilden visar hur bred en huvudgata skulle behöva vara för att rymma alla funktioner; 45 meter. Som jämförelse är Sveavägen ca 30 meter bred och Hornsgatan ca 20 meter. Strategin gäller bara för Stockholm stads egna vägar och gator. Det innebär att strategin måste ses som en pusselbit i en större helhet. Stadens vägar och gator är en integrerad del av det regionala trafiksystemet, med motorvägar, järnvägar, kollektivtrafik och vattenvägar som sköts av flera myndigheter och företag. Ibland kan staden påverka direkt och ibland är staden en av flera aktörer, som kan använda sitt inflytande för att åstadkomma förändringar. 3
Vad innebär strategin? Strategin omfattar fyra övergripande planeringsinriktningar för att Stockholm ska ha storstadsgator i världsklass 2030: 1. Mer plats till bussar och cyklister, det vill säga fler reserverade körfält. En stillastående buss i en kö lockar inga att åka kollektivt, om man har andra alternativ. Vi ska också skapa bättre möjligheter att lasta och lossa gods, eftersom vi alla är beroende av näringslivets transporter. Det här innebär att parkeringsplatser längs med gatan inte alltid kan vara kvar. Hur ska fler kunna ta sig fram om vägarna är redan fulla? Utan att öka antalet fordon i trafiken kan vi öka antalet personer som reser på gatorna om fler åker i samma fordon (bussar och spårvagnar), åker med mindre fordon (cyklar) eller med inget fordon alls (går). Du är en del av trafiken Varje resenär är en del av trafiken. Det innebär att ditt personliga val av transportsätt direkt påverkar framkomligheten på något sätt. Bilen är ett fantastiskt färdsätt i många sammanhang, men när alla åker bil i storstaden i högtrafik blir det inte ett bra alternativ för någon. Stockholmare åker redan mycket med kollektivtrafiken och allt fler upptäcker cykelns fördelar som transportsätt. Alla har inte möjlighet att ändra hur de reser, men om några av oss väljer att åka kollektivt, eller går eller cyklar oftare, blir det mer plats för de som måste ta bilen till exempel för godstrafiken. 4
Bilden visar hur mycket plats som behövs för att transportera en viss mängd människor, med bil med cykel och med buss. Foto: Gävle kommun Om fler ska åka kollektivt måste vi se till att bussen kommer fram. Det betyder fler busskörfält. Och om fler ska cykla krävs utbyggda cykelbanor. Vi kommer att behöva ta plats från biltrafiken eller parkering längs huvudgatorna, men bara där det behövs och när vi är säkra på att det leder till att fler kan ta sig fram. 2. Trafiken ska bli mer pålitlig. Du ska kunna räkna ut ungefär hur lång tid resan tar, oavsett hur du väljer att resa. Kollektivtrafiken ska komma fram lättare på sina reserverade körfält. Störande gatuarbeten ska i ännu större utsträckning planeras så att du kan undvika onödiga förseningar. Framkomlighet handlar om att komma fram till ett mål. Få människor reser i högtrafik för att de tycker att det är roligt. 5
Det kanske inte alltid känns så, men trängseln på vägarna i Stockholm är betydligt lindrigare än i många andra storstäder. Köer och trängsel hör till livet i en storstad och måste till ett viss mån accepteras. Tyvärr går det inte alltid att komma fram fort i rusningstrafiken. Men vi måste kunna lita på att restiden är förutsägbar, oavsett hur man reser. Och restiderna borde vara någorlunda jämna oavsett hur man väljer att resa. Vi kommer att behöva minska sårbarheten i vägnätet. Det gör vi genom en kombination av den nya kapaciteten som planeras och genom att använda den kapacitet som redan finns på bästa sätt. Det kräver en fortsatt varsam planering av vägarbeten och större byggprojekt. Staden måste också överväga sätt att minska trafiktrycket vid vissa platser och vid vissa tider. Och eftersom de som åker bil eller cykel inte har nått resans mål innan de har parkerat, måste parkeringen också bli enklare. 3. Gångtrafikanterna får bättre förutsättningar. Det kan till exempel handla om bättre belysning, bättre städning och snöröjning på trottoarerna. Om fler väljer att promenera så blir det bättre plats för alla andra i tunnelbanan och bussen. 6
Stadens gator och vägar är så mycket mer än en stor maskin för att förflytta fordon. De är vårt vardagsrum, mötesplats, fikabord och skyltfönster. Vi kan inte bara fokusera på trafikfunktionen, utan måste också tänka på hur gatorna fungerar som platser. Alla resenärer är gångtrafikanter under åtminstone en del av resan, men trafikplanerarna har ibland tagit gångtrafiken för given och lagt fokus på att förflytta fordon. Vi måste göra våra gator till mer attraktiva platser, så att fler får möjlighet att gå. På så sätt avlastas kollektivtrafiken och biltrafiken minskar. Vi kan behöva ta tillbaka lite plats från fordonen och ge den till människorna, till exempel ge gående lite mer tid vid vissa trafiksignaler och lugna ner trafikrytmen i områden där många går. 4. Minska de negativa effekterna som trafiken kan ha på storstadslivet. För att avleda trafiken från innerstaden byggs Norra Länken och Förbifart Stockholm. Kollektivtrafiken utökas med bland annat Tvärspårvägen och Citybanan. Vi ska också bygga om gatorna för att gynna busstrafiken, gående och cyklister, förbättra vägvisningen så att man hittar bättre samt minska biltrafiken på de mest trafikerade gatorna. Arbetet med olika trafiksäkerhetsåtgärder fortsätter. 7
De negativa effekterna av väg- och gatutrafiken ska minimeras genom att styra bilanvändningen till de resor där bilen gör mest nytta. Resandet är en del av storstadens kommersiella och sociala liv, men medför också vissa negativa konsekvenser i form av luftföroreningar, buller, trafikolyckor och genom att högtrafikerade vägar kan bli barriärer i stadsmiljön. Stockholm och Sverige har länge jobbat aktivt för att minska trafikens negativa påverkan. Vi ligger till exempel i framkant när det gäller användningen av miljöbilar och trafiksäkra vägar. Nu när vi blir ännu fler i Stockholm måste vi se till att behålla och utveckla den positionen. Det betyder att biltrafiken i våra storstadsmiljöer inte får öka. Vi måste se till att de kringleder vi bygger verkligen leder bort trafiken från de platser där människor bor och rör sig. Förslag till parkeringsplan Gatuparkeringen har en viktig funktion i trafiksystemet, men på vissa platser och vid vissa tider kommer den i konflikt med andra viktiga funktioner. Varje kvadratmeter av gatuutrymmet måste utnyttjas på bästa sätt. Ett viktigt styrinstrument är parkeringsregleringen. Genom att höja parkeringsavgifterna i vissa områden och förlänga tiden då avgifter tas ut så ökar omsättningen av parkeringsplatser, vilket ger fler lediga p-platser. Parkeringsplatser kommer att behöva tas bort på vissa platser och vid vissa tider, särskilt längs stombussnätet och andra huvudgator och vägar. En reglering av gatuparkeringen kan bidra till en bättre framkomlighet för den rörliga trafiken. Framkomlighetsstrategin har satt som mål att det ska finnas 15 procent lediga platser under dagtid. Trafikkontorets förslag till parkeringsplan innehåller fem åtgärder för att bidra till måluppfyllelsen: 8
9
En utökning av zonen för taxa 1 (grön biljett) i citykärnan. En utökning av zonen för taxa 2 (röd biljett) i city och även utökade tider för dagtaxa. Utökad användning av taxa 2 (röd biljett) på gator där framkomlighet och nåbarhet ska prioriteras. Utökad tid för taxa 3 (blå biljett) i övriga innerstaden från kl 09-17 till kl 07-19. En skärpning av vissa regler för boendeparkering. Även i vissa delar av ytterstaden kan det vara svårt med framkomligheten. Trafikkontoret kommer därför att lämna förslag till parkeringsåtgärder som kan förbättra situationen. Vad händer nu? För att uppnå de fyra övergripande inriktningarna i Framkomlighetsstrategin har Trafikkontoret tagit fram 14 specifika, mätbara mål, som sätter takten för arbetet och kan användas för att mäta utvecklingen mot inriktningarna. Målen är ambitiösa med bedöms som realistiska. Att sätta mål är bara början på en process. Målen i sig åstadkommer ingenting utan ett medvetet och aktivt arbete med att uppnå målen samt genom att följa upp utvecklingen. För detta behövs handlingsplaner som fastställer vad som ska göras för att uppnå målen inom ett kortare tidsperspektiv. Det är först i handlingsplanerna som konkreta åtgärder kan beskrivas, vad de kostar, hur de bidrar till målen och vilka andra effekter de har. 10
Först i genomförandebeslutet kan vi precisera en budget, beräkna den samhällsekonomiska nyttan och beskriva de exakta konsekvenserna för samtliga trafikantgrupper, boende och näringslivet. För vissa områden är det redan läge att ta fram planer och föreslå konkreta åtgärder. För andra områden krävs fördjupningar i vad som behövs för att uppnå målen. Spårvägs- och stomnätsstrategin för innerstaden, som har tagits fram gemensamt med SL är en sådan fördjupning. Trafikkontoret har även påbörjat fördjupningar kring till exempel gångtrafik, parkering, godstrafiken och för trafiken i city. Alla dessa studier behöver den helhetssyn på trafiksystemet som Framkomlighetsstrategin kan skapa. FAKTA Den 23 augusti 2012 antogs Framkomlighetsstrategin för Stockholms stad i Trafik- och renhållningsnämnden. Strategin har varit ute på remiss under våren. Under remissperioden hade stockholmarna också möjlighet att lämna sina synpunkter via en webbenkät på stockholm.se. Det visar sig att det finns ett gott stöd för tankarna i strategin, till exempel tycker åtta av tio att det är viktigt eller mycket viktigt att fler åker kollektivt i framtiden. Mer om stockholmarnas resvanor och synpunkter hittar du på www.stockholm.se/trafiken Beslut om Framkomlighetsstrategin väntas i Kommunfullmäktige vintern 2012/2013. Förslag till parkeringsplan En kortfattad information om förslaget till parkeringsplan finns på sidorna 8 10. Förslaget var ute på remiss fram till den 19 oktober. Under tiden hade stockholmarna också möjlighet att lämna sina synpunkter genom att delta i en webbenkät. Resultatet från enkäten kommer att redovisas i samband med att ärendet tas upp för beslut i Trafik- och renhållningsnämnden under vintern 2012/2013. 11
Vi är alla en del av trafiken Det är inte bara myndighetsbeslut som påverkar trafiken. Den påverkas också starkt av hur du väljer att resa. Det får konsekvenser, inte bara för dig, utan för hela samhället. Dina beslut kan avgöra om ett trafiksystem blir effektivt eller ineffektivt, och om en stad blir hållbar eller inte. Du är inte fast i trafiken, du är en del av trafiken. Det är detta som denna strategi handlar om. Hur enskilda trafikanter på bästa sätt kan använda stadens gator och vägar, så att systemet blir så effektivt som möjligt. www.stockholm.se/trafiken 12 Oktober 2012