Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Pågående projekt Ohälsa och sociala problem hos unga vuxna som under barndomen var föremål för socialtjänstinterventioner - omfattning och påverkbara riskfaktorer Bo Vinnerljung, socialt arbete Anders Hjern, barnmedicin, epidemiologi Marie Berlin, sociologi Social Rapport 2010, kap 7
Underlag Analyser av dataset med alla födda 1972-1981 Samkörning av ett tiotal nationella register Följda från 16 års ålder till 2005 (24-33 år) ca 930.000 personer varav bl a 7.000 barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen (exempel på utsatta barn )
Betyg från åk 9 Låga/ofullständiga betyg = < (-1SE - M), sämsta sjättedelen (1/6) i riket Låg/Medel = -1SE M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa 1/6 i riket Stort bortfall bland fosterbarn och utsatta grupper = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat i dessa grupper
Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer svag peer status i klassen
Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Ja Nej* Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr 60 50 Procent 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Procent
Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn
Förekomst av självmordsförsök efter åk 9 relaterat till betyg och social bakgrund Procent Kvinnor Procent Män 10 10 9 9 8 8 7 7 6 6 5 4 3 2 1 0 5 4Låg 3 Låg-medel 2 Medel-hög 1 0 Hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög
Narkotikamissbruk 20 år + Procent Kvinnor Procent Män 18 18 16 16 14 14 12 12 10 10 8 6 4 2 0 Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 8 Låg 6 Låg-medel 4 Medel-hög 2 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög
Allvarlig kriminalitet 20 år + Procent Kvinnor Procent Män 16 16 14 14 12 12 10 10 8 8 6 6Låg Låg 4 2 0 Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 4Låg-medel 2Medel-hög 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg-medel Medel-hög Hög
Socialtjänstens barn Procent Flickor Procent Pojkar 100 100 80 60 40 20 Hög 80 60 40 Medel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg
Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade från Östasien Utlandsadopterade från övriga länder Långvarigt familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda 1972-81. Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.
Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland f-barn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --
Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska studier
Summering 1: Barn som växer upp i fosterhem: Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar jämfört med andra barn med samma betyg Vi har sannolikt underskattat problemen
Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av överrisker kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?
Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK 9 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år+ 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+ 8 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång
10 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för f-år och kön 9 8 7 RR 6 5 4 3 2 1 Normal Sv f adopt Kont fam F-barn
Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat även för "skolmisslyckanden" 10 9 8 7 RR 6 5 4 3 2 1 Normal Svf adopt Kont fam F-barn
Vilka faktorer ökar risk för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***
Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar 35-55% av överriskerna
Överriskerna är liknande - men lägre - för socialt utsatta barn som växer upp hemma - i t ex familjer med återkommande socialbidrag (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, även efter justering för biologiska föräldrars psyk sjukdom missbruk utbildning samt barnets ålder vid placering
Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande ek bistånd 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2.5-3.0 Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren 2.5 men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt ek bistånd 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.
Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade pojkar, relaterat till skolmisslyckande, i procent % 30 25 20 15 10 5 Ej skolmissl Skolmissl 0 Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd
Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade flickor relaterat till skolmisslyckande, i procent % 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd Ej skolmissl Skolmissl
Ogynnsamma utfall uppträder tillsammams - hur många klarar sig? Inga allvarliga problem ej död/självmord efter åk 9 + ej sjm-försök efter åk 9 + ej psyk vård efter åk 9 + ej nark missbruk 20 år + ej alk missbruk 20 år + ej allvarlig krim 20 år + lever inte på socialbidrag vid 25 år Har klarat sig bra Inga allvarliga problem + inte tonårsförälder + inget socialbidrag vid 25 års ålder + mer än grundskola vid 26 års ålder
Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp 94 80 96 86 Utlandsfödda adopt 88 63 91 74 Svenskfödda adopt 88 74 92 81 Återk ek bistånd i fam 79 57 87 74 Kont fam före tonåren 79 57 88 76 Långvarigt fhemsplac 72 47 79 61 Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp 88 56 88 45 Utlandsfödda adopt 80 43 82 45 Svenskfödda adopt 79 46 80 47 Återk ek bistånd i fam 61 29 62 23 Kont fam före tonåren 62 30 66 28 Långvarigt fhemsplac 59 26 60 23
Vilka faktorer ökar risk för gynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***
Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för placerade barns utveckling efter skolåren. Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra placerade barns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.
Stort behov av... Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för placerade barn och andra socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, bl a av metoder som visat goda resultat i andra länder Exempel: Morningside programmet för matematikträning
Ett annat exempel: SkolFam i Helsingborg 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet
Resultat efter första mätningen Normalbegåvade Emotionellt hyggligt välfungerande Hyggligt självförtroende Inga allvarliga beteendeproblem 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor mycket vanliga
Resultat efter 2 år Klinisk kunskap säger att det bör ha blivit värre d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total *** (p<0,001) Wisc IK Performance ** (p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.
Social Rapport 2006, kapitel 7. Socialstyrelsen. Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se