Bostadsplanering

1 Bostadsplanering 201 7-20 2 5 D el 3. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

2 Innehållsförteckning sida Inledning 3 Planeringsunderlag (sammanfattning av del 1) 4 Ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande (sammanfattning av del 2) 8 Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen 16

3 Inledning Varför behövs riktlinjer för bostadsförsörjningen? Bostäder är en viktig tillväxtfaktor där brist på bostäder kan hämma utvecklingen. Kommunens befolkning utgörs av ensamstående, familjer med eller utan barn samt en ökande andel äldre med behov av särskilda boenden. Dessa riktlinjer behövs för att kunna erbjuda befintliga och presumtiva invånare goda bostäder. Goda boendemiljöer leder också till att kommunen blir attraktiv som bostadsort. Boendeplaneringen är därför en strategiskt viktig fråga för kommunen. Med de ändringar som infördes i Bostadsförsörjningslagen från årsskiftet 2013/2014 har kraven på kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen stramats upp. Dessa ska grundas på relevanta faktaunderlag och samråd ska ske med grannkommuner, länsstyrelsen och Region Dalarna innan antagandet. Kommunala verktyg De verktyg som kommunen har tillgång till i det bostadspolitiska arbetet är God planberedskap i form av en aktuell kommuntäckande översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Aktiv markpolitik genom förvärv av mark och markanvisningar. Upprättande av exploateringsavtal för genomförande av detaljplaner på privat mark. Kunskap och information om bostadsmarknaden och befolkningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen. Erbjuda bostadskö. Bostadsanpassningsåtgärder och erbjudande om hemtjänst. Som underlag för framtagandet av riktlinjerna har två underlagsrapporter tagits fram. Del 1, planeringsunderlag 2017-2025 är ett försök att i ord och siffror redogöra för bostadsmarknadsläget i Gagnefs kommun och framtida möjliga behov. I del 2, ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande 2017-2025, redovisas kommunens planberedskap för byggandet av nya bostäder och tänkbara utvecklingsområden för nya boenden i enlighet med kommunens översiktsplan.

4 Planeringsunderlag (sammanfattning av del 1) Statliga och regionala mål för bostadsbyggandet Riksdagen beslutade 2003 om övergripande mål för bostadspolitiken enligt nedan. Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimiga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologisk, ekonomisk och hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Bland de 16 miljökvalitetsmål som staten beslutat om återfinns God bebyggd miljö. "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Boverket har tagit fram en vision för Sverige Visionen innebär att byggandet ska anpassas utifrån bostadsbehovet och behovet av olika upplåtelseformer. Det är viktigt att erbjuda ett varierat utbud av bostäder och det ska finnas bostäder till alla grupper. Allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande. I Dalastrategin finns följande regionala mål för ökat bostadsbyggande. Bostadsbyggandet kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt i Dalarna. Som hinder för ökat bostadsbyggande anges de höga produktionskostnaderna. Som framgångsfaktor framhålls skapandet av en innovativ byggsektor som grundas på regionalt tillgängliga råvaror, produkter, teknik och kompetens. I Dalarna finns en stark och välutvecklad byggtradition. I kombination med nytänkande i form av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka.

5 Bostadsmarknadsläget i Sverige Boverket gör årligen en sammanställning av bostadsmarknadsläget i kommunerna. Av kartbilden till vänster framgår att en mycket stor andel av Sveriges kommuner har brist på bostäder. Detta gäller oavsett storlek på kommun. Det är framförallt nyanlända, unga och äldre som behöver bostäder. Dessa grupper efterfrågar ofta billiga mindre lägenheter. Även om bostadsbyggandet ökar räknar verket med bostadsbrist i en följd av år framöver. Höga produktionskostnader leder till höga hyror som begränsar möjligheten för dem som behöver bostäder att få ett hyreskontrakt. Andra begränsande faktorer utgör byggsektorns och kommunernas kapacitet för att möta efterfrågan. Övergripande bebyggelsestruktur och service Bebyggelsen i Gagnefs kommun är huvudsakligen koncentrerad till dalgångarna längs Västerdalälven, Österdalälven och Dalälven. Större delen av älvlandskapet är eller har varit uppodlad mark. Idag är sju av åtta tätorter i kommunen belägna utmed älvstråket. Befintliga tätorter är Björbo, Dala-Floda, Mockfjärd, Gagnef, Djurås, Djurmo, Bäsna och Sifferbo. Utöver tätorterna finns ett stort antal byar i kommunen. Merparten av dessa är också koncentrerade till slättlandet utmed dalgångarna. Idag är Djurås, Mockfjärd och Gagnef de största tätorten sett till befolkningsstorleken. Därefter följer Dala-Floda, Björbo, Bäsna, Djurmo och Sifferbo i fallande skala. I flertalet tätorter finns service i form av livsmedelsbutik, skola och förskola. I de större tätorterna finns även bensinstation, matservering/café och flera serviceinrättningar. Kommunens huvudinriktning är att alla tätorter ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. För närvarade finns dock mycket små resurser att klara en ökad andel boende i kommunen sett till tillgången på lokalytor inom förskola och skola. I skolorna i Björbo, Dala-Floda och Bäsna finns kapacitet att ta emot ytterligare elever medan det är svårare att erbjuda barnomsorg. Över lag är platsbristen stor på förskolorna i kommunen.

6 Befolkningsutveckling i Gagnef Gagnefs kommun har ett strategiskt läge nära Falun och Borlänge. Läget gör kommunen attraktiv som inflyttningsorts med tillgång till en stor arbetsmarknad inom rimligt pendlingsavstånd samt god kollektivtrafik i de centrala delarna av kommunen. Kommunen har också en relativt ung befolkning med många människor i arbetsför ålder i jämförelse med flera andra kommuner i Dalarna. Antalet invånare har under 2000-talet pendlat kring 10 000 invånare. Till följd av såväl positivt inflyttningsnetto som födelsenetto förväntas en ökning med ytterligare 200 personer under perioden 2017-2025. Genomsnittsålder i kommunen är 43,4 år (2015), vilket är något över riksgenomsnittet på drygt 41,2 år samma år. Fram till år 2025 förväntas genomsnittsåldern i Gagnef öka ytterligare. Sedan 2010 har andelen personer över 65 år ökat kraft. Denna utveckling förväntas fortsätta fram till 2020. Det är särskilt andel äldre över 80 år som ökar. Bostadsbestånd Attraktiv boendemiljö med utsikt mot Djurmo klack Det befintliga bostadsbeståndet i kommunen kan indelas i permanentboende i form av lägenheter i småhus respektive flerbostadshus samt fritidshus. Det permanenta bostadsbeståndet utgörs till 87 % av småhus, varav 95 % är ett eget ägt hus. Andelen lägenheter i flerbostadshus är med andra ord mycket låg och består huvudsakligen (85 %) av hyreslägenheter. Flertalet av dessa ägs av Gagnefbostäder. Ser man till bostadssituationen i Gagnef så finns för närvarade inga lediga lägenheter att hyra.

7 Sveriges vanligaste hushåll utgörs av hushåll utan barn. Andelen barnfamiljer i Gagnef är något högre än i Sverige som helhet. Andelen hushåll med barn utgjorde 37 % av alla hushåll i Gagnef år 2014 medan andelen hushåll utan barn uppgick till 63 %. Andelen sammanboende hushåll utan barn är också något högre i Gagnef än i Sverige som helhet. Hushållssammansättningen i Sverige 2012 Framtida bostadsbehov i Gagnef I tabellen nedan sammanfattas kända bostadsbehov fram till år 2025 År 2017 2025 Särskilda boenden 26 platser 50 platser Boenden med stöd 0 ca 20 per Nyanlända ensamkommande barn ca 10 per/år Nyanlända vuxna/familjer 45 per Ungdomar i bostadskön 52 per Vuxna 26-65 år i bostadskön 100 per Vuxna över 65 år i bostadskön 69 per Flertalet bostadssökanden i den kommunala bostadskön efterfrågar små lägenheter om 1-2 rum och kök.

8 Ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande (sammanfattning av del 2) Äldre gårdsmiljö rustad för modernt boende På bifogade kartor är kommunen ägare till mark som inringats med röd färg och med grönt markerade områden är privatägda. Den skrafferade marken är detaljplanerad medan den mark som ringats in med heldragen linje utgör möjliga framtida bebyggelseområden enligt kommunens översiktsplan.

9 I Bäsna, finns ett fåtal kommunala eller privata tomter för byggandet av styckebyggda småhus. Ett större utbyggnadsområde för framtida bostäder finns på kommunal mark i anslutning till Bäsna skola och ett dito på privat mark intill Dalälven. I den norra delen av Sifferbo äger kommunen fyra detaljplanerade obebyggda tomter. Där finns också en privatägd obebyggd tomt. Som utvecklingsområdet föreslås i översiktsplanen ett utbyggnadsområde på privat mark i den östra delen av Sifferbo. norra Sifferbo östra Sifferbo I västra delen av Djurmo finns några privatägda tomter för styckebyggda småhus. Kommunen äger mark i södra delen av Djurmo och området är under planläggning. Detta område kan också utökas med några privata tomter om ägarna så önskar. Området kan inrymma omkring 12 kommunala tomter för styckbyggda småhus. Djurmo

10 Djurås Det senaste året har fler av de kommunala tomterna vid Nässjön sålts. Dessa är dock i dagsläget inte bebyggda. Kommunen äger för närvarande ca 10 detaljplanerade tomter för styckebyggda småhus av varierad storlek i Djurås. Ett fåtal mindre tomter på privat mark finns också att tillgå. I området öster om älven finns några mindre detaljplanerade områden för byggandet av flerbostadshus. Kommunen äger kommunförrådstomten och ett område öster om järnvägen. Det senare området saknar utbyggd infrastruktur. Övrig detaljplanerad mark för flerbostadshus ägs av Gagnefsbostäder och en privat aktör. Den kommunala marken kan gissningsvis inrymma ca 70-80 nya lägenheter. Kommunen äger också två större områden i Djurås för framtida byggnationer. Dels skogsområdet öster om järnvägen och dels jordbruksmark i nordvästra delen av Nässjön. För skogsområdet finns en idéskiss framtagen som redovisar 35 tomter för friliggande villor. En mer blandad bebyggelsestruktur med låga flerbostadshus, radhus och friliggande villor bör övervägas. En framtida huvudväg till området bör också utformas så att bebyggelsen kan utökas norrut. I norra delen av Gagnef finns ett fåtal kommunala tomter för styckebyggda småhus, se karta på nästa sida. I område norr om Rv70 finns kommunägd mark som är detaljplanerat för gruppbyggda småhus om åtta lägenheter. I anslutning till stationsområdet finns privat mark som tillåter uppförande av flerbostadshus.

11 Gagnef norr om Rv 70 I södra delen av Gagnef äger kommunen ett mindre markområde i anslutning till Gagnefsgården där en äldre byggnadsplan medger byggandet av två friliggande småhus. Ett mindre område för två styckebyggda småhus på privatägd mark finns också, varav en i Gagnefsbostäders ägo. Gagnef söder om Rv 70 I översiktsplanen finns två utbyggnadsområden utpekade för framtida bostadsbebyggelse i Gagnef. Båda områdena är föreslagna på jordbruksmark, ett i kommunal ägor väster om Tjärnsjögården och ett område på privat mark norr om Rv70.

Mockfjärd 12

13 I Mockfjärd finns ett ca 15 lediga kommunala tomter inom detaljplanerat område avsedda för styckebyggda småhus. Ett flertal privatägda tomter avsedda för styckebyggda småhus finns också. Kommunen äger ett större detaljplanerat område avsett för gruppbyggda hus i Högsvedenområdet Den gamla byggnadsplanen bör dock ses över. Kommunen äger också ett skogsområde i östra delen av Högsveden för ytterligare expansion av bostäder. Dala-Floda I Sandbacken-området i västra Dala-Floda finns detaljplanerad mark för styckebyggda ca 20 småhus. Hälften av dessa har utbyggd infrastruktur i närområdet. Därutöver finns tre privatägda detaljplanerade tomter för småhus. I Dala-Floda finns också två större områden i kommunal ägo avsedda för bl a gruppbyggda bostäder. Båda områdena är belägna på jordbruksmark i centralt läge. Det är dock tveksamt om det vänstra området ska bebyggas då marken är lågt liggande och vattensjuk. Innan ny bebyggelse tillkommer bör befintliga byggnadsplaner omarbetas och ges aktuellt innehåll. I Björbo finns detaljplanerad kommunal mark för drygt 20 styckebyggda småhus, flertalet belägna vid Gybäcksholan. Gagnefsbostäder äger ett mindre markområde för byggande av ett radhus eller en parhuslänga. Därutöver finns inom detaljplan några tomter för småhus i privat ägo. Se kartan på nästa sida. Utöver redovisade byggrätter i tätorterna kan finnas möjligheter till kompletteringsbebyggelse med enstaka småhus utanför detaljplanerad mark. Exempelvis obebyggd mark eller stora tomter som kan styckas. Detta under förutsättning att marken bedöms lämplig för bostäder.

14 Björbo Himmelslätta Himmelslätta utgör en resurs för dem som vill bosätta sig i Gagnef och bygga ett småhus. De boende får dock ta gemensamt ansvar för den utbyggda infrastrukturen i form av vägar, gatubelysning, vatten och avloppsförsörjning med mer.

15 Skattade framtida byggnationer inom befintliga detaljplanerade områden Lgh i flerbostadshus småhus inkl. privata Bäsna 0 5-8 Sifferbo 0 4 Djurmo 0 ca 12 i ny dp + 2-3 Djurås ca 70-80 ca 15 Gagnef ca 10 Mockfjärd* - ca 25 Dala-Floda* - ca 20 Björbo 5st (radhus) ca 26 Summa ca 80 lgh ca 100 småhus *) I Mockfjärd och Dala-Floda finns äldre byggnadsplaner som medger byggandet av en blandad bebyggelsestruktur med olika typer av boenden. I Dala-Floda ingår även verksamheter. Nya detaljplaner behöver tas fram när dessa områden ska bebyggas.

16 Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen Attraktiva bostäder i Gagnef, byggda av kommunen Kommunens vision och strategiska mål Gagnef är en attraktiv kommun för boende, företagande och besökare. Genom engagemang och kreativitet skapar vi samhället tillsammans. Vi ska bli fler! Gagnef har många attraktiva boendemiljöer. Här finns närhet till natur, vatten, vackra vyer, kulturhistoriskt värdefulla miljöer, service och kollektivtrafik. För att möta efterfrågan på byggbar mark ska kommunen erbjuda tomter i olika lägen och storlekar. Vi arbetar vidare med att öka bostadsbyggandet för att möjliggöra för fler människor att bo och leva i Gagnef. Kommunen ska också öka sin attraktivitet genom att utveckla offentliga möten såväl gestaltningsmässigt som ur trafiksäkerhetssynpunkt. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Gagnef Kommunen ska skapa förutsättningar för ett bostadsbyggande som svara mot målsättningen att öka invånarantalet. Det ska finnas detaljplanerad mark som medger ett varierat utbud av bostäder för i kommunens samtliga större tätorter (Bäsna, Sifferbo, Djurmo, Djurås, Mockfjärd, Dala-Floda och Björbo). En variation av bostäder med olika hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ska eftersträvas. Samtidigt ska behovet av lokaler för

17 förskola, skola, vård, omsorg och socialt boenden beaktas och samtidigt stärka nya bostadsområden. Nyproduktion av flerbostadshus i centrala och attraktiva lägen i kommunens samtliga större tätorter ska främjas. Förtätning ska i första hand ske i närhet av service i form av livsmedelsbutik och hållplatser med direktbussar eller resecentra. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör småhus. Under åren 2017-2025 ska det byggas 120 nya lägenheter i flerbostadshus, varav 50 % ska vara utgöras av smålägenheter. Kommunen har drygt 100 lediga tomter för byggandet av enbostadshus. På sikt ska nya tomter i attraktiva lägen skapas för ytterligare enbostadshus. Detta förutsätter att en ny översiktsplan finns framtagen. Behovet av bostäder för äldre i form av trygghetsboende, vård och omsorgsboende samt boenden för personer med funktionsnedsättningar eller särskild social problematik ska tillgodoses. Kommunen ska verka för god integration och vara aktiva i samarbetet med Migrationsverket för att ordna olika former av boenden för nyanlända. Möjligheter till bra boenden och bostadsbyggande i attraktiva bymiljöer och tätorter ska marknadsföras. Nyproduktion av bostäder ska stimuleras genom att ge en god service till byggherrar som är intresserade av att bygga nya bostäder i Gagnef. Olika alternativa huvudmannaformer bör också prövas för projektering, byggande, förvaltning och upplåtelse av bostäder. Gagnefsbostäder AB ska bygga nya flerbostadshus om marknadsanalyser visar att det finns en affärsmässighet i detta. Delar av GBAB:s bestånd bör avyttras för att därigenom uppnå att det etableras större fastighetsägare i kommunen som åtar sig att bygga nytt. Därigenom ges GBAB nya förutsättningar för att bygga nya bostäder. God arkitektur som tar till vara kommunens attraktiva bymiljöer men också ger utrymme för innovation, modernitet och individualism ska främjas. Genom kvalité, hållbarhet och nytänkande i boendeformer och gestaltning kan människor inspireras att välja Gagnef som bostadsort.