Bostadsplanering

Transkript

1

2

3

4

5 1 Bostadsplanering Del 1. Planeringsunderlag

6 2 Innehållsförteckning sida Varför boendeplanering 3 Planering på nationell nivå 4 Planering på regional nivå 6 Attraktiva boendemiljöer 8 Befolkningsutveckling 9 Boende i Gagnef 12 Pendling och sysselsättning 15 Framtida bostadsbehov 18

7 3 Varför boendeplanering? Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Riktlinjerna ska antas minst en gång per mandatperiod. Syftet är att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska leva i goda bostäder samt främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Den senast antagna Bostadsförsörjningsplanen för Gagnefs kommun antogs i april 2008 och gällde mandatperioden ut. Genom en lagändring förtydligas kommunerna ansvar. I samband med framtagandet av riktlinjerna ska samråd ske med berörda kommuner (grannkommuner), länsstyrelsen och regionala organ (Region Dalarna). Vidare ska riktlinjerna innehålla kommunala mål för byggande och utveckling av bostadsbeståndet. De ska också innehålla planerade insatser för att nå målen samt redovisa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningarna. Med ändringen i Bostadsförsörjningslagen ställs större anspråk på kommunen att ta fram faktaunderlag för bedömning av bostadssituationen i kommunen. Med hjälp av material som redovisar befolkningsutveckling, befolkningsprognos, befintligt bostadsbestånd och bostadsbehovet för olika grupper skapas en bild av vilka typer av bostäder som kan komma att efterfrågas i framtiden. Tillsamman med en redovisning av planerat framtida bostadsbyggande i Gagnef kan förslag till riktlinjer för den framtida bostadsförsörjningen i kommunen tas fram. Exempel på modulhus Sedan mars 2016 gäller också Bosättningslagen, som reglerar kommunernas ansvar för att förmedla bostäder till nyanlända. Lagen omfattar nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande och deras anhöriga. Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas av lagen. Antalet nyanlända som kommunen får ta hand om avgörs av kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknads-läget, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistats i kommunen.

8 4 Planering på nationell nivå Riksdagen beslutade år 2003 om övergripande mål för bostadspolitiken enligt nedan. Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimiga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologisk, ekonomisk och hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Bland de 16 miljökvalitetsmål som staten beslutat om återfinns God bebyggd miljö. "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Boverket har på regeringens uppdrag format en vision för Sverige I tolv Sverigebilder visar Boverket vägar för framtidens fysiska samhällsplanering. Bilderna visar på den riktningsändring som krävs för att vi ska nå det hållbara samhälle år En kort sammanfattning av visionen följer här: I Sverige år 2025 finns vardagslivet nära bostaden och vi går, cyklar och rör oss mer i den alltmer funktionsblandade staden. De flesta av oss bor i storstadsregionerna, vilka växer i orter längs kollektivtrafikstråk. De regionala högskoleorterna växer och våra dagliga resor underlättas av snabba förbindelser i och mellan regionerna. Vi bygger endast miljöanpassade byggnader och privata företag står för en större andel ny infrastruktur i områden med goda råvarutillgångar. Visionen innebär att byggandet ska anpassas utifrån bostadsbehovet och behovet av olika upplåtelseformer. Det är viktigt att erbjuda ett varierat utbud av bostäder och det ska finnas bostäder till alla grupper. Allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande.

9 5 Boverket har också att följa bostadsmarkandsläget i landet. Verket skickar årligen, i samarbete med länsstyrelserna, ut en bostadsmarknadsenkät (BME) som besvaras av landets kommuner. Syftet med enkäten är att följa utvecklingen på bostadsmarknaden och spåra trender och tendenser. Boendevillkoren för ekonomiskt svaga grupper studeras särskilt. Länsstyrelsen i Dalarna gör även en egen sammanställning av läget på bostadsmarknaden i länet. Hur vill vi bo? Av Boverkets sammanställning 2016 framgår att 83 % av landet kommuner har underskott på bostäder. Detta är en ökning med 30 % jämfört med året innan. Samtidigt ökar Sveriges befolkning. Antalet unga förväntas minska medan åldrarna år samt äldre över 75 år förväntas öka kraftigt. Bostadsbyggandet ökar och det är framförallt flerbostadshus som byggs. I storstäderna byggs många bostadsrätter medan det i mindre kommuner till stor del byggs hyresrätter. Det ökade bostadsbyggandet motsvarar dock inte behoven. Hela 84 % av kommunerna anger att det råder brist på bostäder för nyanlända, 76 % av kommunerna har brist på bostäder för ungdomar och 42 % brist på särskilda boenden för äldre. 40 % av landets kommuner har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. Boverket har även följt utvecklingen av de svenska byggkostnaderna ur ett internationellt, och framför allt nordiskt, perspektiv under det senaste decenniet. Den senaste rapportens slutsatser är bland annat att Sverige inte är kostnadsledande i Norden och att det som kallas produktionskostnader i själva verket är marknadspriser och därmed ett resultat av utbud och efterfrågan på marknaden. Regeringen tillsatte 2013 en Bostadsplaneringskommitté med uppgift att utreda de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå för bostadsförsörjningen. Kommittén presenterade sitt betänkande En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning hösten Den föreslår bland annat följande: Ett forum bör inrättas för framtagande av en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. En ny lag om regional fysisk planering med länen som indelningsgrund tas fram. Regionförbunden kommer att få nya uppdrag inom fysisk planering, som delvis

10 6 flyttas från länsstyrelserna. Den regionala fysiska planeringen ska kopplas till det regionala utvecklingsansvaret. Tanken är att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari Ökad samordning mellan kommunernas planering för bostadsförsörjning och regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik. Vilket innebär att stuprörsplanering måste upphöra och att det bör finnas tydliga anvisningar i regelverken om att samordning måste ske. Sommaren 2015 kom även betänkande EU & kommunernas bostadspolitik. Utredningen har utrett behovet av stöd till bostadsföretag på svaga bostadsmarknader, kommunernas förutsättningar att bedriva en bostadspolitik som möjliggör att alla kan efterfråga en bostad av god kvalitet och behovet av mer förmånliga kreditgarantier för hushåll som vill investera i egna hem på landsbygden. Förslaget i korthet: En ny statlig myndighet får i uppgift att stödja kommunerna i deras arbete med statstödsrättliga åtgärder Den nya stödordningen för kommunala åtagande i kommuner med svag bostadsmarknad ska anpassas efter Eu-rätten. Statens Bostadsomvandling AB:s verksamhet ska anpassas efter Eu:s statsstödsregler och avgränsas till bostadstjänster av allmänt intresse riktat till äldre personer. Planering på regional nivå Av länsstyrelsens rapport Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015 framgår följande. Av länets 15 kommuner hade endast 4 stycken balans i utbud och efterfrågan på bostäder år Som huvudorsaken till bostadsbristen anges de höga produktionskostnaderna. Bostadsbristen är koncentrerad till tätorterna. Det är framförallt unga, stora barnfamiljer, medelålders och äldre som har svårt att hitta en passande bostad. Det råder med andra ord brist på bostäder för länets befolkning i livets alla skeden. I likhet med övriga Sverige är efterfrågan på hyresrätter stor. Tre kommuner hade överskott på bostäder.

11 7 De lediga lägenheter som finns bland de allmännyttiga bostadsbolagen ligger ofta i mindre attraktiva lägen eller så har de ett stort renoveringsbehov. Det ökade behovet av bostäder speglade sig också i ett förväntat ökat bostadsbyggande under 2015, med upp till 1000 nya lägenheter i länet. Detta är en ökning mot tidigare år. Merparten av produktioner förvänts tillkommer i Faun och Borlänge. 60 % av nyproduktionen utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I maj 2014 antog Region Dalarna en regional utvecklingsstrategi för Dalarna fram till år Dalastrategin utgör en gemensam plattform för utveckling av Dalarna med utgångspunkt från en gemensam vision och målbilder. Syftet var att identifiera särskilt viktiga områden att satsa på för att stärka Dalarnas tillväxt fram till år Här sammanfattas strategin kort med avseende på infrastruktur och ökat bostadsbyggande. Falun och Borlänge utgör en tvåkärnig tillväxtmotor i Dalarna. Dalarna har också vid sidan av storstadsområdena relativt tät struktur av städer och tätorter med olika karaktär och korta inbördes restider vilket bland annat ger invånarna möjligheter att välja boende och arbetsplats mer oberoende av varandra. Riksväg 70 och Dalabanan är de viktigaste kommunikationsstråken för persontransporter på länsväg och järnväg. Dalabanan är tillsammans med Bergslagsbanan det dominerande stråket för den regionala och interregionala tågtrafiken i länet. Bostadsbyggandet kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt i Dalarna. Som hinder för ökat bostadsbyggande anges de höga produktionskostnaderna. Som framgångsfaktor framhålls skapandet av en innovativ byggsektor som grundas på regionalt tillgängliga råvaror, produkter, teknik och kompetens. I Dalarna finns en stark och välutvecklad byggtradition. I kombination med nytänkande i form av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka.

12 8 Attraktiva boendemiljöer Aktuell forskning visar att flertalet människor föredrar den bostad som passar bäst in i deras livssituation. Oftast efterfrågas trygghet, vård, omsorg, närhet till skolor, förskolor, service och kommunikationer. Barnfamiljer vill ha närhet till skolor och förskolor och ungdomar en billig bostad och nära till kommunikationer. Pensionärer vill ha centralt belägna lägenheter med närhet till service och tillgång till hiss. Nedan redovisas några undersökningar som försökt att fånga de boendemiljöer som kommer att efterfrågas i framtiden. Boendemiljön i Dalarna Äldre bebyggelse i Djurås Region Dalarna genomförde i nov 2008 jan 2009 en stor enkätundersökning med frågor om livsmiljö riktad till människor i Dalarna. Drygt 5600 enkäter skickades ut och 53 % av de tillfrågade besvarade enkäten. Fler kvinnor än män besvarade enkäten liksom fler äldre än yngre personer. Ett centralt område i enkäten var hur människor trivs på den plats de bor. Här ingår aspekter som uppväxtmiljö för barnen, trygghet, trivsel, social kontakt med grannar, hälsa och livskvalitet. I allmänhet var trivseln hög i de områden de svarade bodde i och den upplevda livskvaliteten generellt god. Två av tre som flyttat till Dalarna under de senaste fem åren trodde att de skulle komma att bo kvar här om ytterligare fem år. Trivsel och välbefinnande påverkas också av inkomsten, hur man bor och sysselsättningen. Yngre personer svara mer negativt liksom de som är födda utanför Europa och de med låg utbildning och låg inkomst. Merparten av dom som bevarat enkäten var nöjda med sin boendemiljö. Genomsnittet för Gagnef var högt (69 %) i jämförelse med genomsnittet i Dalarna (58 %). De boende i Gagnef var också nöjdas i länet. Andelen som var nöjd med sin omgivning men som mådde dåligt var dock något högre i Gagnef (16 %) än genomsnittet för länet (14 %).

13 9 Andra undersökningar Svensk Fastighetsförmedling undersöker kontinuerligt boendepreferenserna hos ett representativt urval av Sveriges befolkning. Urvalsramen består av personer i åldrarna år, boende i olika delar av landet. I 2014 års undersökning var Dalarna med bland utvalda län. Totala intervjuades personer under mars månad Av de intervjuade personerna vill 25 % bo på landsbygden i framtiden medan storstaden endast lockade 12 % av de svarande. I Dalarna vill hela 39 % bo på landet. Många storstadsbor lever ett stressigt liv. Landsbygden lockar därför med sin lugna idyll. I rapporten görs bedömningen att även om många drömmer om ett boende på landsbygden är det få som realiserar denna dröm, av såväl ekonomiska som praktiska skäl. Svensken önskar sig i genomsnitt en boendeareal om m 2 per person, vilket motsvarar nuvarande arealstandard bland de svarande. Av de svarade i Dalarna vill 67 % fortsätta att bo kvar i länet. På frågan om vad som värdesätts mest svarade 58 % natur- och grönområden i närmiljön, 48 % tillgång till service och 44 % närhet till arbetet. Först på fjärde plats kommer närhet till sjö och hav. Befolkningsutveckling Redovisade siffror och diagram är hämtade från Gagnefs kommuns befolkningsprognos framtaget i mars 2016 av Statisticon AB i Uppsala på uppdrag av kommunen. Antalet invånare i Gagnefs kommun har under 2000-talet pendlat kring invånare. I början av 1990-talet var befolkningen något högre med cirka invånare. Under perioden förväntas en ökning med drygt 200 invånare. Detta till följd av såväl ett positivt flyttningsnetto som födelsenetto på i genomsnitt 21 personer per år.

14 10 Genomsnittsåldern bland kommuninvånarna växer med en ökad andel äldre och var år ,4 år. Motsvarade siffra för riket var drygt 41,2 år. I framtiden förväntas en kraftig ökning av genomsnittsåldern i såväl riket som i kommunen. Fram till år 2025 förväntas genomsnittsåldern i Gagnef öka mer än i riket som helhet. Skillnaden i genomsnittsåldern mellan invånarna i Gagnef och riket utgjorde 2,2 år (2015). Denna siffra förväntas stiga till 2,7 år till Befolkningsutvecklingen kan dock komma att ändras med en ökad andel nyanlända till Sverige med många barn, ungdomar och människor i arbetsför ålder. För att kunna välja Gagnefs som bostadsort krävs dock att kommunen kan erbjuda betydligt fler boendealternativ än i dag. Närheten till Falun och Borlänge ger samtidigt stora möjligheter till studier och arbetstillfällen på rimligt pendlingsavstånd från kommunen. Andelen unga vuxna i åldrarna år förväntas minskning marginellt fram år Åldersgruppen år har minska i takt med att de stora barngrupperna som föddes på 1960-talet blivit äldre. Andelen vuxna i åldern år har istället ökat fram till 2008 och därefter sjunkit. En ytterligare sänkning är att vänta.

15 11 Diagrammet ovan visar den förväntade utvecklingen av antalet äldre i Gagnefs kommun över 65 år. Från 2010 har denna åldersgrupp ökat kraftigt och förväntas nå sin kulmen Med ökad medellivslängd förväntas även andelen äldre över 80 år att öka fram till år Diagrammet på nästa sida visar befolkningsstrukturen i Gagnefs kommun år 2015 i jämförelse med riket som helhet. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden uttryck i promille. Andelen skrivna i kommunen i åldrarna år är underrepresenterade medan de över är överrepresenterade i relation till riket som helhet Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten. Denna beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. Siffrorna nedan avser fruktsamheten under åren

16 12 Diagrammet visar att kvinnor som föder barn i Gagnefs kommun är något yngre än genomsnitt för riket som helhet. I Gagnef var fruktsamheten som störst för kvinnor i åldern 31 år och de födde i genomsnitt 0,21 barn per kvinna i samma åldersgrupp. I riket var fruktsamheten också som störst vid 31 års ålder och dessa födde i genomsnitt 0,14 barn per kvinna i samma åldersgrupp. Fruktsamheten är alltså något högre i Gagnef i jämförelse med riket. Boende i Gagnef År 2015 fanns lägenheter i Gagnefs kommun. Därutöver fanns cirka lägenheter registrerade som fritidshus i kommunen. Av antalet permanentbostäder utgjorde hela st. eller 87 % lägenheter i småhus. Småhusen är till övervägande del (95 %) äganderätter, 4 % av småhusen upplåts med hyresrätt medan endast 1 % är bostadsrätter. Antalet lägenheter i flerbostadshus uppgår till 545 st eller 12 % av bostadsbeståndet. Flertalet lägenheter eller 85 % upplåts med hyresrätt och resterande del om 15 % som bostadsrätter. Bland småhusen finns en stor andel äldre byggnader uppförda före Flertalet småhus i kommunen är dock uppförda under perioden När de statliga bostadslånen försvann skedde en stagnation i bostadsbyggandet. De låga räntorna på bostadslånen har dock satt fart på produktionen igen. Åren färdigställde det kommunala bolaget Gagnefsbostäder 36 hyreslägenheter i flerbostadshus. Dessa har varit mycket eftertraktade och hyrde ut innan de färdigställdes. För närvarande finns inga lediga lägenheter att hyra hos Gagnefsbostäder. Källa: SCB Befintligt bostadsbestånd (antal lgh) efter hustyp och byggnadsperiod Hustyp Småhus Flerbostadshus Övriga hus Summa Befintligt bostadsbestånd efter hustyp och upplåtelseform i % Hustyp Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Småhus 4 % 1 % 95 % Flerbostadshus 85 % 15 % 0 %

17 13 Hushållsammansättning Hushållsammansättningen i Sverige. Källa: Boverket Ovan redovisas hushållssammansättningen i Sverige år Sveriges vanligaste hushåll utgörs av hushåll utan barn, eller sammanlagt 67 % av alla hushåll år Ser man till åldersfördelningen och kön bland ensamboende dominerar män i åldrarna år medan ensamma kvinnor blir vanligare bland de äldre hushållen. Andelen hushåll med barn utgjorde 33 % av samtliga hushåll i Sverige år I Gagnef uppgick antalet hushåll år 2014 till 4228 stycken. Av dessa är 63 % hushåll utan barn medan hushållen med barn utgjorde 37 % av samtliga hushåll. Andelen barnfamiljer är med andra ord något högre i Gagnef än riksgenomsnittet. Gruppen sammanboende hushåll utan barn är större i Gagnef (32 %) än i Sverige som helhet (25 %). Andelen ensamboende utan barn är betydligt lägre i Gagnef (31 %) än riksgenomsnittet på 45 %. Otraditionella boendeformer Vid sidan av ägandeformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt finns även kooperativa hyresrätter. Byggnationen kan ske genom en ekonomisk förening som bygger i egen regi eller genom ett kommunalt bostadsbolag. Bostäderna upplåts till en förening, där samtliga boende är medlemmar. Medlemmarna betalar en månatlig kostnad för lån, drift och underhåll samt en upplåtelseavgift. Den senare är en form av insats som utlånas till

18 14 föreningen. Upplåtelseavgiften återfås vid flytt från bostaden men lägenheten kan inte säljas på den öppna marknaden. Fördelarna med kooperativ boende är att boendedemokratin ökar när de boende själva bestämmer över sitt boende. Vidare kan driftskostnaderna minskas genom eget arbete i form av exempelvis bokföring, städning av gemensamma ytor, trädgårdsskötsel och liknande. Sedan 2002 är det möjligt för kommunala bostadsbolag att bygga kooperativa hyresrätter. Genom att ta ut upplåtelseavgifter kan ett kommunalt bostadsbolag delfinansiera nybyggen med denna upplåtelseform. Kooperativt ägande lämpar sig även för olika typer av nischat boende med inslag av gemensamma lokalytor som exempelvis trygghetsboende och serviceboende för äldre. Efter tysk förebild har ett antal så kallade byggemenskaper bildats i Sverige. En byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Drivkraften för byggemenskapen kan handla om att vilja bo tillsammans eller ett specifikt önskemål vad gäller utformning och innehåll, exempelvis ekologiskt byggande och boende. Det kan också handla om att hålla nere boendekostnaden genom egna arbetsinsatser. Erfarenheterna från Tyskland visar att bostäderna blir mer intressanta och varierade när de uppförs av byggemenskaper. Bostäderna får högre kvalitet och de boende ett djupare engagemang i det egna boendet. Sedan 2009 är det möjligt att bygga flerbostadshus i form av ägarlägenheter i Sverige. Byggnader uppförda av byggemenskaper upplåts inte sällan med äganderätt där vare delägare äger sin egen fastighet genom tredimensionell fastighetsbildning. I Sverige är denna upplåtelseform fortfarande mindre vanlig för flerbostadshus. Den har huvudsakligen använts i samband med ombildning av äldre hyreslägenheter med lokalytor som säljs ut till både boende och verksamhetsutövare.

19 15 Pendling och sysselsättning Med förvärvsintensitet avses den andel av den yrkesverksamma befolkning (20-65 år) som har arbetet. År 2014 var förvärvsintensiteten i Gagnef 83,8 %, vilket är högre än riksgenomsnittet på 77,1 %. Detta gäller för såväl kvnnor som män i kommunen. Gagnef har också den högsta förvärvsintensiteten i länet. Källa SCB Gagnefs kommun har ett strategiskt läge i länet med närhet till ett flertal orter inklusive Borlänge och Falun. Viss utpendling sker även utanför länsgränsen. Gagnefs har också inpendling och då främst från näliggande orter i länet. Nettopendligen dvs skilladen mellan utpendling ur och inpendlig till kommunen utgör 62 % för män och 38 % för kvinnor. Det är med andra ord fler män än kvinnor som pendlar ut ur kommunen. Männen pendlar också i något högre utsträckningen över länsgränsen. In- och utpendling till och från Gagnefs kommun Källa SCB

20 16 De centrala delarna av Gagnefs kommun har tillgång till god kollektivtrafik vilket underlätta för många kommuninvånare att åka kollektivt till och från arbetet. Både Djurås och Gagnef har resecentra där byte mellan tåg och buss kan ske. Busstrafiken består av direktbussar och landsbygdstrafik. Kommunens sju tätorter utgör noder i busstrafiksystemet och alla utom Bäsna har god tillgång till direktbussar. Bäsna trafikeras av landsbygdsbussar. Direktbussarna trafikerar också större samhällen utmed E16 och Rv 70, med direkt anslutning till resecentra i närområdet som Falun, Borlänge, Leksand och Rättvik samt Malung/Sälen. Landsbygdstrafiken trafikerar stråken mellan byarna och centralorterna i kommunen. Dessa bussar är anpassade efter skolornas tider. Till landsbygdstrafiken hör också den anropsstyrda trafiken (flextrafik) som ombesörjs av mindre fordon som körs när någon bokar dessa. Västerfors Gagnef Djurås Västtjärna Björbo Dala-Floda Mockfjärd Bäsna Sifferbo Myrholen

21 17 Antalet kollektivtrafikresenärer i Gagnefs kommun har varit relativt stabil över tid. Sedan direktbussarna infördes har antalet resenärer som utnyttjar dessa bussar ökat. Samtidigt har antalet resenärer som använder landsbygdstrafiken minskat. De som måste byta mellan direktbussar och landsbygdsbussar väjer i allmänhet att åka bil. Bilinnehavet i länet är också betydligt högre än genomsnittet för riket. År 2012 fanns drygt 3000 arbetstillfällen i kommunen. Av de arbetande var 62 % anställda inom det privata näringslivet, 33 % i kommunen, 3 % inom landsting och stat samt 2 % övrigt. Bland männen dominerar sysselsättning inom tillverkningsindustrin, byggnadsverksamhet och jord- och skogsbruk. I Gagnef är andelen sysselsatta inom dessa näringsgrenars betydligt större än i riket. Kvinnodominerade näringsgrenar i Gagnef är vård och omsorg, utbildning och tillverkning. I jämförelse med riket är färre kvinnor sysselsatta inom handel och företagstjänster. Källa: SCB Privata arbetsplatser i kommunen med många anställda är 3 M, Moelven Dalaträ, Åkerströms, Mockfjärds Fönster, Dala Cement i Björbo AB, E. B Hedlund & Co Aktiebolag, Dalab Group, Björbo Snickeri, Eljas Motor, Bigero IRC, Industrial Radio Control Aktiebolag, Dalom Produktion, Helob Bygg AB och Shamsen Assistans AB. Av ovanstående företag planerar bland annat Dala-Cement för en större expansion. Det innebär i sin tur större efterfrågan på bostäder i Björbo med omnejd.

22 18 Framtid bostadsbehov Äldre Andelen äldre över 65 år ökar och bristen på bostäder i Gagnef är stor. För att möta de äldres utveckling i Gagnef behövs nya boendeformer i kommunen. Till dessa hör senior- och trygghetsboenden, vård- och omsorgsboenden i servicehus och särskilt boende. Viktiga faktorer för äldre är bland annat tillgång till hiss, rymliga badrum, låga trösklar och gemensamhetslokal. Bostäderna bör vara lättillgängliga, ha nära till kommunikationer och kommersiell service samt vara i mindre storlek om en- till tvårumslägenheter. De får gärna vara belägna i markplan. Lägenheter till skälig hyra är en förutsättning för de äldres betalningsförmåga. Hänsyn till taket för bostadsbidrag måste även beaktas. I början av 2016 stod ca 70 personer över 65 år i allmännyttans bostadskö och de söker i första hand lägenheter med två eller tre rum och kök. Hemtjänst För äldre som inte klara sig själva men inte uppfyller kraven för att få ett särskilt boende finns möjlighet att få hjälp i hemmet via kommunen. I början av 2016 hade 172 personer i kommunen hjälp i hemmet med dagliga sysslor, medicinering, inköp, läkarbesök mm. För att klara ett boende i det egna hemmet erbjuds även hjälp i form av bostadsanpassning av hemmet, hemsjukvård, dagverksamhet och avlösarservice med mer. Gagnefsgården - framtida trygghetsboende? Trygghetsboende Med trygghetsboende avses ett boende med hög tillgänglighet som erbjuder gemenskap och service till de boende. Del av dagen ska personal finnas som ansvarar för gemensamma aktiviteter och kan hjälpa till med enklare göromål. Törnholns äldreboende byggdes om till trygghetsboende På grund av platsbrist inom äldreomsorgen har Törnholns

23 19 trygghetsboende tillfälligt gjorts om till demensboende 2014 i väntan på att ett nytt demensboende byggs. Gagnefsgården har byggts om till ett tillfälligt demensboende. På sikt kan även detta boende komma att omvandlas till ett trygghetsboende. Särskilda boenden Särskilda boenden är avsedda för personer som i den dagliga livsföringen har ett behov av omfattande omvårdnadsinsatser. Personen ska ha behov av insatser dygnet runt eller stor del av dygnet. Idag finns 6 särskilda boenden i Gagnefs kommun om totalt 90 platser. Dessa är placerade på olika orter i kommunen. Behovet av boendeplatser inom äldreomsorgen är stort, bland annat riktade platser mot demens/yngre demens under 65 år och psykiatri. Idag finns en kö till särskilda boenden.. Fram till år 2025 behövs uppskattningsvis cirka 140 demensplatser för personer med demenssjukdomar och somatiska sjukdomar. Människor med funktionsnedsättningar Personer med funktionsnedsättning skall ha möjlighet att leva som andra. Det innebär bl.a. att ha möjlighet att bo som andra och att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. Likväl som alla andra ungdomar som skaffar sitt första boende så efterfrågar ungdomar med funktionsnedsättning mindre bostäder med en rimlig hyra. De flesta av dessa ungdomar kommer dessvärre inte heller att uppnå någon högre inkomst, utan blir i många fall beroende av bidrag. Detta innebär att efterfrågan på billigt boende kvarstår livet ut. I Lagen om särskilda insatser (LSS) anges vilka insatser de personer som omfattas av lagen har rätt till om de behöver sådan hjälp i sin livsföring. En av de insatser som regleras i lagen är vuxnas rätt till bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. Vid bedömningen av om en enskild har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. En person som beviljas en bostad med särskild service kan precis som andra, ha synpunkter och önskemål när det gäller bostadsform och bostadens inre utformning. Detta gäller även

24 20 bostadens lokalisering. En utgångspunkt när det gäller lokalisering bör vara att en bostad med särskild service bör finnas i en miljö som ger förutsättningar för den enskilde att delta aktivt i samhällslivet. Gruppbostad och servicebostad Gruppbostäder är avsedda för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. En gruppbostad är ett litet antal lägenheter (3-5 st) som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad ges alla tider på dygnet. I boendeformen ska fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter ingå. Varje individ ska ges möjlighet att utifrån önskemål och förmåga använda det utbud som finns. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och personal. Lägenheterna kan ligga samlade. Den enskilde ska erbjudas tillsyn och stöd efter behov. Antalet boenden bör dock vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. I boendeformen ska fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter ingå. Varje individ ska ges möjlighet att utifrån önskemål och förmåga använda det utbud som finns. I Gagnefs kommun finns det 4 bostäder med särskild service enligt LSS. Två gruppbostäder (Näset och Åsen) med 5 och 12 lägenheter för personer med utvecklingsstörning, en gruppbostad (Kajen) med 7 lägenheter för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar och en servicebostad (Loftet) med 13 lägenheter för personer med utvecklingsstörning. Genomsnittsåldern för de som bor på våra boenden är relativt låg, ingen lägenhet kommer därför att bli ledigunder en överskådlig framtid. Alla lägenheter inom befintliga boenden är upptagna. På Fagervägens servicebostad kan eventuellt två lägenheter bli lediga, oklart när. Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad avses en bostad med viss grundanpassning för funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Personer som bor i en sådan bostad kan ha hjälp via andra insatser enligt LSS eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen. I denna boendeform ingår inte fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Framtid behov Gagnefs kommun har behov av att planera för boenden med olika stöd för ca 20 personer med funktionsnedsättningar under tiden De som i dag bor på kommunens gruppbostad/servicebostad är relativt unga/medelålders och platser kommer inte att bli lediga på grund av att personer flyttar till äldreboende eller dylikt. Under 2022 kommer 5-6 ungdomar med utvecklingsstörning uppnått vuxen ålder och dessa kommer att vara i behov av en gruppbostad, vilket innebär att ytterligare en gruppbostad för personer med utvecklingsstörning behöver byggas. Nyanlända och ensamkommande flyktingbarn I dagens Sverige råder stor brist på boenden för nyanlända flyktingar från andra länder. Det gäller både för dem som söker och de som redan beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Flertalet tvingas att under lång tid vistas på olika tillfälliga boendeanläggningar. Många

25 21 flyktingar har också traumatiska upplevelser bakom sig och behöver särskild hjälp för att bearbeta upplevelserna. Det gäller såväl vuxna som barn. Med tillfälliga boendelösningar blir introduktionen till det svenska samhället lidande liksom barnens uppväxtvillkor. Under 2017 har Gagnefs Kommun tilldelats 45 nyanlända med permanenta uppehållstillstånd som ska tillhandahållas bostäder. Man antar att hälften av dessa är enpersonshushåll. Situationen på bostadsmarknaden är mycket pressad varför dessa bostäder troligen kommer att lösas med tillfälliga lösningar. Här finns ett behov av i första hand mindre lägenheter men även bostäder för familjer. De ensamkommande flyktingbarnen har ett boende som inleds med ett eller några års boende i lokaler med personal för att sedan flytta ut i träningslägenheter och i förlängningen förhoppningsvis bli kvar i kommunen. Här finns ett stort behov av små billiga lägenheter. Barnfamiljer Attraktiv boendemiljö i Gagnef I Gagnef är ett eget ägt småhus den vanligaste boendeformen för barnfamiljer. Det finns fortfarande ett visst utbud av småhus på andrahandmarkaden i olika prisklasser och skick. Med närhet till Borlänge och Falun har tycket på bostadsmarknaden i Gagnef ökat. Huspriserna i framförallt Djurås, Djurmo och Bäsna har stigit. Samtidigt har med fallande låneräntor intresset för att bygga ett nytt hus ökat. Kommunen har dock i dagsläget svårt att möta efterfråga på tomter för styckebyggda småhus. Det finns också barnfamiljer som vill bo centralt med närhet till service och fritidsaktiviteter och efterfrågar lägenheter i flerbostadshus. Bekymmer med skötsel av hus och trädgård förvinner. Rörligheten ökar och föräldrarna får mer tid för barn och aktiviteter. Ensamstående

26 22 föräldrar och lågavlönade hushåll kan också få svårt att klara ekonomin med eget ägt småhus. Barnfamiljer efterfrågar såväl bostadsrätter som hyresrätter. Storleken är vanligen beroende av antalet familjemedlemmar. I början av 2016 finns det ca 20 personer i åldern mellan 26 och 45 år som söker större lägenheter i kommunen och ett antal av dessa kan antas vara barnfamiljer. Idag är det vanligt med nya familjesammansättningar och barnen bor inte sällan växelvis hos sina föräldrar. Likaså kan föräldrarna knyta nya familjeband och antalet barn kan växelvis variera. Invandrare kan också välja att bo i annan form än den traditionella Ungdomar Ungdomar som skaffar den första egna bostaden efterfrågar i allmänhet mindre bostäder om 1-2 r o k. Ungdomarna konkurrerar därmed till en del med äldre som vill ha en mindre bostad. Då utbudet av mindre lägenheter i kommunen är begränsat så väjer många ungdomar i Gagnef att flytta från kommunen under en del av sitt liv. Med en stigande bostadsbrist i Sverige kan en del ungdomar tvingas bo hemma längre än de vill. I början av 2016 har det allmännyttiga bostadsbolaget ca 50 personer under 25 år i sin bostadskö. De flesta efterfrågar små lägenheter. Allmännyttans bostadskö I början av 2016 fanns ca 200 personer i allmännyttans bostadskö. Flertalet efterfrågade lägenheter med 1-2 rum och kök. Önskemål Ålder <25 år Ålder år Ålder år Ålder >65 år Summa 1 rok rok rok rok Totalsumma Som sökande har man möjlighet att önska i vilket samhälle man helst vill ha en lägenhet. I tabellen nedan visas önskemålen hos de som angett ett eller två alternativ. Djurås och Gagnef är samhällen som ligger högt på önskelistan särskilt hos äldre. Ålderskategori Djurmo Djurås Gagnef Mockfjärd Dala-Floda Björbo <25 år år år >65 år Totalsumma

27 23 Resurser i förskola och skola Idag finns det skolor och förskolor i de större samhällena i Gagnefs kommun dvs i Björbo, Dala Floda, Mockfjärd, Bäsna, Djurås, Djurmo och Gagnef. Sett som helhet är alla lokalerna utnyttjade till fullo med undantag för grundskolorna i Björbo och Mockfjärd. Förskolorna i Björbo och Dala Floda har inte utrymme för fler barn. Det finns även ett förslag om att förskolorna ska ha mindre barngrupper om det förslaget vinner laga kraft kommer alla förskolorna att vara överbelagda. Radetiketter Summa av Antal elever/barn 2016/2017 Beläggning 2016/2017 Björbo 85 Björbo förskola 40 95% Björbo skola 45 90% Bäsna 84 Bäsna förskola % Bäsna skola 40 80% Dala Floda 92 Sörgårdens förskola % Syrholens skola 56 80% Djurmo 197 Djurmo förskola 72 95% Djurmo skola % Djurås 602 Bankhuset Djurås, SFI % Djurås förskola % Djuråsskolan % Källaren på Färjbacksvägen, särskilda behov 20 Olämplig Skogen förskola 12 95% Gagnef 205 Kyrkbyns förskola % Kyrkskolan % Mockfjärd 691 Högsveden förskola % Junibacken % Mockfjärdsskolan % Mockfjärdsskolan förskola % Hedens skola övrig utb, tas i bruk 2016/ % Totalsumma 1956

28 1 Bostadsplanering Del 2. Ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande

29 2 Innehållsförteckning sida Inledning 3 Bäsna 5 Sifferbo 6 Djurmo 7 Djurås 8-9 Gagnef Himmelslätta 12 Mockfjärd Dala-Floda 15 Björbo 16

30 3 Inledning Denna del innehåller en sammanställning av de outnyttjade resurser som finns i Gagnefs kommun för byggandet av nya bostäder inom detaljplanerade områden. För varje tätortsområde redovisas ledig detaljplanerad mark för bostadsbebyggelse, för såväl småhus som flerbostadshus. Ledig detaljplanerad mark är skrafferad med röd färg för kommunal mark och grön färg för privatägd mark. Framtida kända områden för utveckling av nya bostäder i enlighet med översiktsplanen och andra önskemål redovisas också. Områden som är inringade med heldragen röd linje ägs av kommunen medan den privatägda marken är inringad med heldragen grön linje. Genomförandetid Detaljplaner har begränsade genomförandetider på mellan 5-15 år. I redovisat material finns alla byggrätter med oavsett genomförandetid. Så saknade exempelvis gamla byggnadsplaner helt genomförandetider. Det betyder att kommunen bör ta ställning i varje enskilt fall till lämpligheten att utnyttja byggrätter i gamla byggnadsplaner. I detaljplaner där genomförandetiden gått ut bör kommunen förnya densamma om man vill att planen ska genomföras. Det är extra viktigt att förnya genomförandetiden i detaljplaner där infrastrukturen inte är utbyggd. Tryggheten för byggherren ökar samtidigt som närboende informeras om att det kan komma att byggas i närområdet. Strandskydd I redovisningen av byggbar mark kan det finnas tomter eller mark där strandskyddet inte har upphävt i gällande byggnadsplan eller detaljplanen. Det generella strandskyddet infördes i Sverige i juni Samtidigt bestämdes att strandskydd inte skulle gälla i stadsplaner och byggnadsplaner som var daterade före detta datum. I byggnadsplaner fastställda perioden juli juli 1987 råder en viss osäkerhet huruvida strandskydd gäller eller inte. Länsstyrelsen kan i samband med fastställandet av en byggnadsplan från denna tidsperiod ha upphävt strandskyddet samtidigt. I detaljplaner från 1987 till 2009 ska det finnas ett särskilt beslut från länsstyrelsen som redovisar om strandskyddet upphävt i detaljplanen. Sedan augusti 2009 har kommunerna möjlighet att upphäva strandskyddet i detaljplaner under förutsättning att det finns särskilda skäl som motiverar upphävandet. Buller, vibrationer mm Det inte är självklart att bebygga tomter i bullerutsatta områden eller där vibrationerna är hög. Bostäder bör heller inte byggas närmare än meter från E16, R70 och järnvägar som transporterar farligt gods. Det finns med andra ord byggrätter i gamla planer som inte klarat uppsatta riktvärden för buller och vibrationer eller rekommenderade säkerhetsavstånd till

31 4 transportleder för farligt gods. Sedan 2015 ställ större krav på redovisning av buller och vibrationer i samband med detaljplanering och lovhantering. Vy över järnvägen genom Djurås Sammanfattning I Bäsna, Sifferbo, Djurmo, Gagnef och Djurås finns endast ett fåtal kommunal eller privata färdigställda tomter för byggandet av styckebyggda småhus. I Mockfjärd, Dala-Floda och Björbo är tillgången på lediga tomter med utbyggd infrastruktur något bättre. I Dala-Floda finns möjlighet att utöka antalet lediga tomter på kommunal mark genom en mindre investering i infrastrukturen. Himmelslätta utgör en resurs för dem som vill bosätta sig i Gagnef och bygga ett småhus. De boende får dock vara beredda på att ta gemensamt ansvar för vägar, gatubelysning, vaförsörjning med mer. I Djurås finns kapacitet för en byggandet av flerbostadshus i några detaljplanerade områden. Det gäller bland annat privatägd mark vid Fagervägen och kommunförrådstomten. För del av denna mark finns utbyggd infrastruktur. Öster om järnvägen finns ett detaljplanerat område för en mindre grupp hus i två plan. Området ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp samt saknar väganslutning. I Gagnefs finns också ett kommunalt område norr om riksvägen som kan bebyggas efter detta att anslutningsväg och va-nät byggts ut. I Dala-Floda och Mockfjärd äger kommunen större markområden som är detaljplanerade för bland annat bostäder men där utbyggd infrastruktur saknas. Här bör nya detaljplaner tas fram när det blir aktuellt med nybyggnationer. I framförallt Djurås, och Gagnef behövs nya detaljplaner för såväl flerbostadshus som styckebyggda småhus för att möta efterfrågan. För närvarande pågår planarbete för att kunna erbjuda nya tomter i Djurmo. Nya detaljplaner som erbjuder småhustomter behövs också i Bäsna och Sifferbo.

32 5 Bäsna I Bäsna finns ett fåtal lediga tomter avsedda att bebyggas med enbostadshus på såväl kommunal som privat mark. Tomterna variera i storlek från knappt 1000 m 2 till 2000 m 2. Kommunen äger tre tomter (rödskrafferade) medan övriga tomter är i privat ägo (grönskrafferade). Det kan också finnas möjligheten att med befintlig infrastruktur stycka av enstaka tomter på privat mark utanför detaljplanerat område. Ett större område i anslutning till skolan ägs av kommunen (inringad med röd heldragen linje) och arrenderas ut för jordbruksändamål. Arealen är drygt 50 ha. I översiktsplanen är området föreslaget för utbyggnad av nya bostäder. Området måste detaljplaneras och infrastrukturen byggas ut innan nya tomter kan erbjudas. Intill Dalälven finns ytterligare ett område om drygt 25 ha som i översiktsplanen är föreslaget som strategisk reserv för framtida bostäder. Området utgörs av brukad jordbruksmark och är i privat ägo (inringad med heldragen grön linje). Även detta område måste detaljplaners och infrastrukturen byggas ut innan bostäder kan byggas. Föreslaget område ligger högt och har utsikt mot vattnet samt berör till del strandskyddat område.

33 6 Sifferbo I norra delen av Sifferbo finns ett detaljplanerat område med fyra obebyggda kommunala tomter och en privat dito. Tre av tomterna är belägna utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Ledningsnätet är beläget utmed vägen genom området varför det är lätt att utvidga verksamhetsområdet till att även omfatta dessa tomter. I kommunens översiktsplan har ett privatägt område om 15 ha mark i östra delen av Sifferbo föreslagits för utbyggnad av nya bostäder. Området är beläget utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp och saknar utbyggd infrastruktur. Centrala Sifferbo är relativt tätbebyggd men om intresse finns från någon privat aktör är det möjligt att stycka av mark för enstaka tomter inom befintligt utbyggd infrastruktur.

34 7 Djurmo För närvarade finns inga lediga kommunala tomter att erbjuda i Djurmo. I den västra delen av Ytterbacka by finns en detaljplan som medger en utökning av befintlig bebyggelse. Marken är privatägd och tillåter att nya bostäder med sammanlagt åtta lägenheter tillkommer söder om tillfartsvägen och ytterligare någon bostad norr om vägen. En föreslagen ny vägsträckning i norra delen av planområdet är inte utbyggd. Kommunalt va-nät passerar genom området som också ingår i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Befintlig äldre bebyggelse i Ytterbacka kan förtätas med enstaka nya hus om det finns önskemål om detta. Byn har kulturhistoriskt värde varför särskilda krav på utformning och utförande av ny bebyggelse kan komma att ställas. Arbete pågår för att planlägga mark norr om Älvsjön för styckebyggda småhus. Del av planområdet är i privat ägo. Området avgränsning kan komma att ändras om de privata ägarna inte vill sälja sina marker. Området kan inrymma cirka 10 tomter för styckebyggda småhus. Utbyggd infrastruktur utöver vägen genom området saknas. En huvudledning för vatten och avlopp passerar genom området, som är belägen utanför befintligt verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

35 8 Djurås, delen öster om älven I Djurås, öster om älven, finns en endast ett fåtal detaljplanerade tomter för styckebyggda småhus. Tre av dessa är i privat ägo och två ägs av kommunen. Övrig detaljplanerad mark som inte är bebyggd är avsedd för flerbostadshus Den kommunala förrådstomten är möjlig att bebygga med flerbostadshus. I tre områden utmed Fageruddsvägen finns också utrymme för att komplettera befintliga flerbostadshus med ytterligare bostäder. Två av dessa ägs av Gagnefsbostäder och ett av en privat aktör. Utmed Fageruddsvägen är infrastrukturen utbyggd. Kommunen äger också ett detaljplanerat område öster om järnvägen som är avsett för låga flerbostadshus. Detta område ingår inte i det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp och saknar utbygg infrastruktur. Ett större område öster om järnvägen är avsatt som ett framtida utvecklingsområde för byggandet av nya bostäder i Djurås. Området finns också utpekat i kommunens översiktsplan som en strategisk reserv för nya bostäder. Ett planuppdrag har godkänts utifrån en idéskiss som redovisar styckebyggda småhus. Totalt redovisas 35 tomter. Planarbetet har inte påbörjats. Då arbete är omfattade bör detta arbetet etappindelas. Även byggandet av lägre flerbostadshus, radhus och parhus bör kunna inrymmas i del av området. En huvudgata till området har förprojekterats och en kostnadsbedömning av infrastrukturen till området finns framtagen.

36 9 Djurås delen väster om älven I området väster om Österdalälven har kommunen lediga tomter intill Nässjön. Infrastrukturen i from av vägar, vatten och avlopp är utbyggd. Nyligen har sex tomter sålts till tre familjer som var och en köpt två tomter. Nu återstår sju lediga tomter, varav en är tingad. Kommunen äger också några mindre tomter söder om E16 som är obebyggda. Vidare finns tre privata tomter inom äldre detaljplanerade områden med utbyggd infrastruktur. Delar av området söder om E16 är inte detaljplanerat. Här kan finnas utrymme för ytterligare någon enstaka tomt på privat mark om önskemål finns. Strandskyddsdispens kan komma att behövas och hänsyn ska tas till stabiliteten utmed älven. I övrigt är infrastrukturen redan utbyggd. Kommunen äger också ett större område på jordbruksmark norr om villaområdet vid Nässjön. Området är inte utpekat som ett framtida område för ny bebyggelse i översiktsplanen. Det är dock det enda större kommunalägda området kring Djurås som lämpar sig för byggandet av större husvolymer på slät mark med närhet till utbyggd infrastruktur. Området brukas som åkermark idag.

37 10 Gagnef norr om riksvägen I Gagnef, norr om riksvägen, finns fyra kommunala tomer färdiga för försäljning. Tomterna är avsedda för styckbyggda småhus. Gällande detaljplaner medger ytterligare några småhus på privatägd mark intill järnvägsstationen. Tomterna är dock svårbyggda då hänsyn ska tas till bland annat buller och vibrationer från järnvägen. Kommunen äger också ett detaljplanerat område i Övre Tjärna med en byggrätt om högst 1000 m 2. Högst åtta lägenheter får uppföras i en våning. I detta område saknas utbyggd infrastruktur i form av infartsväg och va-försörjning. Ledningsnät finns i närområdet men området ligger utanför nuvarande va-verksamhetsområde. Intill järnvägsstationen kan några flerbostadshus uppföras om högst 13 lägenheter på privat mark. Tillåten byggnadsarea uppgår till högst 900 kvm och byggnaderna får uppföras i högst två våningar. Även här ska hänsyn tas till bland annat buller och vibrationer från järnvägen. Norr om ICA-butiken finns ett mindre område på privat mark med en byggrätt i storleksordningen 800 kvm i två plan. Denna får innehålla bostäder, handel och kontor. Fastighetsbildningen förutsätter att en ny väg till en planfri korsning under järnvägen byggs ut. Området är beläget utanför va-verksamhetsområdet.

38 11 Gagnef - söder om riksvägen De äldre delarna av Gagnefs kyrkby kan förtätas med två nya småhus på privata mark. För att nå tomterna måste en ny väganslutning byggas. I övrigt är infrastrukturen utbyggd i detta område. Kommunen äger mark i närheten av Gagnefsgården där en äldre byggnadsplan medger byggandet av två nya enbostadshus. I kommunens översiktsplan är ett större område på kommunal mark väster Tjärnsjögården utpekat för framtida bostäder. Området brukas i dag för jordbruksändamål. Utbyggd infrastruktur saknas och området är beläget utanför va-verksamhetsområdet. Möjligheten att detaljplaner markområden i anslutning till hembygdsgården Gagnefs minnesstuga (Solsheden) bör undersökas närmare. Området är attraktivt belägen med närhet till Österdalälven och befintlig service. Marken ägs av stiftelsen Gagnefs Minnesstuga. Nya bostäder ska utformas med omsorg och placeras in varsamt i området.

39 12 Himmelslätta Himmelslätta är beläget öster om Djurås, mellan byn Dunkarbacken och E16. Området är detaljplanerat för styckebyggda småhus i form av två separata områden. Dessa är belägna i anslutning till befintligt sportflygfält. I den östra delen finns två bebyggda och 21 obebyggda tomter för småhus. Här finns utbyggd infrastruktur i form av vägnät och möjligheter till va-anslutning. Mellan husen finns utrymme för taxibanor och på tomterna kan egna hangarer byggas. En samfällighetsförening avses bildas med de ingående fastigheterna för skötsel och underhåll av infrastrukturen. I dagsläget är vägnätet och taxibanor inte asfalterat och gatubelysning saknas. Den västra delen av planområdet saknar utbyggd infrastruktur.

40 13 Mockfjärd - norr om älven I den nordöstra delen av Mockfjärd finns nio kommunala tomter med utbyggd infrastruktur färdiga för försäljning. I Nordanholen finns tre privata byggklara tomter. Ytterliga fyra tomter för styckebyggda småhus finns inom detaljplanerat område söder om E16. För att kunna stycka av dessa tomter krävs att kommunen samverkar med privata markägare. Väganslutningar och vatten- och avlopp är inte utbyggt i detta område, men området är beläget inom va-verksamhetsområdet. Delar av Nordanholen är inte detaljplanerade. Här kan finnas möjligheter att stycka av enstaka tomter för nya styckebyggda enbostadshus. Nya hus ka ska utformas så att de anpassas till omgivande bebyggelse. Ett större område i östra delen av Högsveden är detaljplanerar för kopplade eller friliggande hus i två våningar. Arealen är drygt 30 ha varav 25 % får bebyggas. Infrastruktur saknas och området är beläget utanför va-verksamhetsområdet. Detaljplanen för detta område bör ses över. I översiktsplanen är ytterligare ett större område i nordost utpekat som en strategisk reserv för långsiktigt behov av ytterligare bostäder. Området omfattar 54 ha skogsmark och ägs av kommunen. Ett dito på privat mark återfinns utanför kartbilden i den sydvästar delen Mockfjärd. Detta område omfattar cirka 22 ha skogsmark och består av skiften men många ägare.

41 14 Mockfjärd - söder om älven Mockfjärds samhälle söder om Västerdalälven är till stora delar detaljplanerat. Några kommunala och privata tomter medge byggandet av styckebyggda småhus där infrastrukturen redan är utbyggd. Ett kommunägt område norr om järnvägen är detaljplanerat för småhustomter. Detta område är dock mindre lämpat att bebygga med bostäder med hänsyn till närheten till järnvägen. Byn Ersholen ligger i anslutning till samhället. Här kan finnas möjlighet att stycka av enstaka tomter för styckebyggda småhus om önskemål finns. Ersholen utgör en kulturhistoriskt välbevarad by där särskilda hänsyn ska tas vid utformning och utförande av nya byggnader.

42 15 Dala-Floda I Dala-Floda finns ett 20-tal detaljplanerade tomter för byggande av småhus. Av dessa är tre tomter i privat ägo. Flertalet kommunala tomter är belägna inom Strandbacken-området. Tre tomter är klar för försäljning. Ytterligare sex tomter kan göras tillgängliga för försäljning genom avstyckning och framdragagande av va-serviser. För övriga småhustomter i norra Strandbacken krävs, utbyggnad av ca 200 meter väg, utökning av va-verksamhetsområdet, framdragande av vatten- och avlopp samt avstyckning av tomterna innan försäljning. Två av de privata tomterna saknar utbygg infrastruktur och ligger även utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Inom områden där detaljplan saknas kan enstaka tomter för styckebyggda småhus tillkomma efter lämplighetsprövning. Byn Syrholen har kulturhistoriskt värde och särskilda krav på anpassning vad gäller utformning och utförande av nya hus kan komma att ställas. I centrala Dala-Floda finns två större detaljplanerade exploateringsområden på kommunal mark. Områdena är avsedda för bostäder i 1-2 våningar i form av flerbostadshus, tätare grupphusbebyggelse samt villor. Detaljplanen medger också verksamheter som förskola, kontorslokaler och vårdanläggning i framförallt den västra delen. Detaljplanerna bör ses över innan ny bebyggelse tillkommer. Områdena är belägna utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp och saknar utbyggt vägnät. Idag används marken, som är lågt liggande, för jordbruksändamål.

43 16 Björbo I Björbo finns 24 kommunala tomter för styckebyggda småhus till salu. Flertalet tomter är belägna öster om Ludvikavägen. Tre tomter finns i mer centralt läge norr om älven och en tomt söder om älven. Norr om älven finns på privat mark tre obebyggda tomter avsedda för styckebyggda småhus. En av dessa, utmed Tvärvägen, har nyligen sålts av kommunen. Det finns också två privata tomter som inte är bebyggda på södra sidan av älven. Samtliga tomter har utbyggd infrastruktur i form av vägar och anslutningspunkter för vatten och avlopp alternativt möjligheter att ansluta sig till det kommunala va-nätet vid tomtgräns. Enstaka nya enbostadshus kan tillkomma utanför detaljplanerade områden. Björbobyn har stort kulturhistoriskt värde varför särskilda krav på utformning och utförande av ny bebyggelse kan komma att ställas. Gagnefsbostäder äger ett mindre område vid Åkergårdsvägen som kan bebyggas med parhus alternativ kedjehus. I översiktsplanen finns även ett större område på privat jordbruksmark utpekat för byggandet av nya bostäder. Området, som består av ett flertal långsmala skiften med flera ägare, är beläget på den norra sidan av älven, väster om kartbilden.

44 1 Bostadsplanering Del 3. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

45 2 Innehållsförteckning sida Inledning 3 Planeringsunderlag (sammanfattning av del 1) 4 Ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande (sammanfattning av del 2) 8 Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen 16

46 3 Inledning Varför behövs riktlinjer för bostadsförsörjningen? Bostäder är en viktig tillväxtfaktor där brist på bostäder kan hämma utvecklingen. Kommunens befolkning utgörs av ensamstående, familjer med eller utan barn samt en ökande andel äldre med behov av särskilda boenden. Dessa riktlinjer behövs för att kunna erbjuda befintliga och presumtiva invånare goda bostäder. Goda boendemiljöer leder också till att kommunen blir attraktiv som bostadsort. Boendeplaneringen är därför en strategiskt viktig fråga för kommunen. Med de ändringar som infördes i Bostadsförsörjningslagen från årsskiftet 2013/2014 har kraven på kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen stramats upp. Dessa ska grundas på relevanta faktaunderlag och samråd ska ske med grannkommuner, länsstyrelsen och Region Dalarna innan antagandet. Kommunala verktyg De verktyg som kommunen har tillgång till i det bostadspolitiska arbetet är God planberedskap i form av en aktuell kommuntäckande översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Aktiv markpolitik genom förvärv av mark och markanvisningar. Upprättande av exploateringsavtal för genomförande av detaljplaner på privat mark. Kunskap och information om bostadsmarknaden och befolkningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen. Erbjuda bostadskö. Bostadsanpassningsåtgärder och erbjudande om hemtjänst. Som underlag för framtagandet av riktlinjerna har två underlagsrapporter tagits fram. Del 1, planeringsunderlag är ett försök att i ord och siffror redogöra för bostadsmarknadsläget i Gagnefs kommun och framtida möjliga behov. I del 2, ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande , redovisas kommunens planberedskap för byggandet av nya bostäder och tänkbara utvecklingsområden för nya boenden i enlighet med kommunens översiktsplan.

47 4 Planeringsunderlag (sammanfattning av del 1) Statliga och regionala mål för bostadsbyggandet Riksdagen beslutade 2003 om övergripande mål för bostadspolitiken enligt nedan. Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimiga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologisk, ekonomisk och hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Bland de 16 miljökvalitetsmål som staten beslutat om återfinns God bebyggd miljö. "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Boverket har tagit fram en vision för Sverige Visionen innebär att byggandet ska anpassas utifrån bostadsbehovet och behovet av olika upplåtelseformer. Det är viktigt att erbjuda ett varierat utbud av bostäder och det ska finnas bostäder till alla grupper. Allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande. I Dalastrategin finns följande regionala mål för ökat bostadsbyggande. Bostadsbyggandet kommer att spela en allt viktigare roll för att skapa utveckling och tillväxt i Dalarna. Som hinder för ökat bostadsbyggande anges de höga produktionskostnaderna. Som framgångsfaktor framhålls skapandet av en innovativ byggsektor som grundas på regionalt tillgängliga råvaror, produkter, teknik och kompetens. I Dalarna finns en stark och välutvecklad byggtradition. I kombination med nytänkande i form av bostäder och boendemiljöer med plats för allas olika livsbehov kommer Dalarnas attraktionskraft att öka.

48 5 Bostadsmarknadsläget i Sverige Boverket gör årligen en sammanställning av bostadsmarknadsläget i kommunerna. Av kartbilden till vänster framgår att en mycket stor andel av Sveriges kommuner har brist på bostäder. Detta gäller oavsett storlek på kommun. Det är framförallt nyanlända, unga och äldre som behöver bostäder. Dessa grupper efterfrågar ofta billiga mindre lägenheter. Även om bostadsbyggandet ökar räknar verket med bostadsbrist i en följd av år framöver. Höga produktionskostnader leder till höga hyror som begränsar möjligheten för dem som behöver bostäder att få ett hyreskontrakt. Andra begränsande faktorer utgör byggsektorns och kommunernas kapacitet för att möta efterfrågan. Övergripande bebyggelsestruktur och service Bebyggelsen i Gagnefs kommun är huvudsakligen koncentrerad till dalgångarna längs Västerdalälven, Österdalälven och Dalälven. Större delen av älvlandskapet är eller har varit uppodlad mark. Idag är sju av åtta tätorter i kommunen belägna utmed älvstråket. Befintliga tätorter är Björbo, Dala-Floda, Mockfjärd, Gagnef, Djurås, Djurmo, Bäsna och Sifferbo. Utöver tätorterna finns ett stort antal byar i kommunen. Merparten av dessa är också koncentrerade till slättlandet utmed dalgångarna. Idag är Djurås, Mockfjärd och Gagnef de största tätorten sett till befolkningsstorleken. Därefter följer Dala-Floda, Björbo, Bäsna, Djurmo och Sifferbo i fallande skala. I flertalet tätorter finns service i form av livsmedelsbutik, skola och förskola. I de större tätorterna finns även bensinstation, matservering/café och flera serviceinrättningar. Kommunens huvudinriktning är att alla tätorter ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. För närvarade finns dock mycket små resurser att klara en ökad andel boende i kommunen sett till tillgången på lokalytor inom förskola och skola. I skolorna i Björbo, Dala-Floda och Bäsna finns kapacitet att ta emot ytterligare elever medan det är svårare att erbjuda barnomsorg. Över lag är platsbristen stor på förskolorna i kommunen.

49 6 Befolkningsutveckling i Gagnef Gagnefs kommun har ett strategiskt läge nära Falun och Borlänge. Läget gör kommunen attraktiv som inflyttningsorts med tillgång till en stor arbetsmarknad inom rimligt pendlingsavstånd samt god kollektivtrafik i de centrala delarna av kommunen. Kommunen har också en relativt ung befolkning med många människor i arbetsför ålder i jämförelse med flera andra kommuner i Dalarna. Antalet invånare har under 2000-talet pendlat kring invånare. Till följd av såväl positivt inflyttningsnetto som födelsenetto förväntas en ökning med ytterligare 200 personer under perioden Genomsnittsålder i kommunen är 43,4 år (2015), vilket är något över riksgenomsnittet på drygt 41,2 år samma år. Fram till år 2025 förväntas genomsnittsåldern i Gagnef öka ytterligare. Sedan 2010 har andelen personer över 65 år ökat kraft. Denna utveckling förväntas fortsätta fram till Det är särskilt andel äldre över 80 år som ökar. Bostadsbestånd Attraktiv boendemiljö med utsikt mot Djurmo klack Det befintliga bostadsbeståndet i kommunen kan indelas i permanentboende i form av lägenheter i småhus respektive flerbostadshus samt fritidshus. Det permanenta bostadsbeståndet utgörs till 87 % av småhus, varav 95 % är ett eget ägt hus. Andelen lägenheter i flerbostadshus är med andra ord mycket låg och består huvudsakligen (85 %) av hyreslägenheter. Flertalet av dessa ägs av Gagnefbostäder. Ser man till bostadssituationen i Gagnef så finns för närvarade inga lediga lägenheter att hyra.

50 7 Sveriges vanligaste hushåll utgörs av hushåll utan barn. Andelen barnfamiljer i Gagnef är något högre än i Sverige som helhet. Andelen hushåll med barn utgjorde 37 % av alla hushåll i Gagnef år 2014 medan andelen hushåll utan barn uppgick till 63 %. Andelen sammanboende hushåll utan barn är också något högre i Gagnef än i Sverige som helhet. Hushållssammansättningen i Sverige 2012 Framtida bostadsbehov i Gagnef I tabellen nedan sammanfattas kända bostadsbehov fram till år 2025 År Särskilda boenden 26 platser 50 platser Boenden med stöd 0 ca 20 per Nyanlända ensamkommande barn Nyanlända vuxna/familjer 45 per Ungdomar i bostadskön 52 per Vuxna år i bostadskön 100 per Vuxna över 65 år i bostadskön 69 per ca 10 per/år Flertalet bostadssökanden i den kommunala bostadskön efterfrågar små lägenheter om 1-2 rum och kök.

51 8 Ledig detaljplanerad mark och framtida projekt för bostadsbyggande (sammanfattning av del 2) Äldre gårdsmiljö rustad för modernt boende På bifogade kartor är kommunen ägare till mark som inringats med röd färg och med grönt markerade områden är privatägda. Den skrafferade marken är detaljplanerad medan den mark som ringats in med heldragen linje utgör möjliga framtida bebyggelseområden enligt kommunens översiktsplan.

52 9 I Bäsna, finns ett fåtal kommunala eller privata tomter för byggandet av styckebyggda småhus. Ett större utbyggnadsområde för framtida bostäder finns på kommunal mark i anslutning till Bäsna skola och ett dito på privat mark intill Dalälven. I den norra delen av Sifferbo äger kommunen fyra detaljplanerade obebyggda tomter. Där finns också en privatägd obebyggd tomt. Som utvecklingsområdet föreslås i översiktsplanen ett utbyggnadsområde på privat mark i den östra delen av Sifferbo. norra Sifferbo östra Sifferbo I västra delen av Djurmo finns några privatägda tomter för styckebyggda småhus. Kommunen äger mark i södra delen av Djurmo och området är under planläggning. Detta område kan också utökas med några privata tomter om ägarna så önskar. Området kan inrymma omkring 12 kommunala tomter för styckbyggda småhus. Djurmo

53 10 Djurås Det senaste året har fler av de kommunala tomterna vid Nässjön sålts. Dessa är dock i dagsläget inte bebyggda. Kommunen äger för närvarande ca 10 detaljplanerade tomter för styckebyggda småhus av varierad storlek i Djurås. Ett fåtal mindre tomter på privat mark finns också att tillgå. I området öster om älven finns några mindre detaljplanerade områden för byggandet av flerbostadshus. Kommunen äger kommunförrådstomten och ett område öster om järnvägen. Det senare området saknar utbyggd infrastruktur. Övrig detaljplanerad mark för flerbostadshus ägs av Gagnefsbostäder och en privat aktör. Den kommunala marken kan gissningsvis inrymma ca nya lägenheter. Kommunen äger också två större områden i Djurås för framtida byggnationer. Dels skogsområdet öster om järnvägen och dels jordbruksmark i nordvästra delen av Nässjön. För skogsområdet finns en idéskiss framtagen som redovisar 35 tomter för friliggande villor. En mer blandad bebyggelsestruktur med låga flerbostadshus, radhus och friliggande villor bör övervägas. En framtida huvudväg till området bör också utformas så att bebyggelsen kan utökas norrut. I norra delen av Gagnef finns ett fåtal kommunala tomter för styckebyggda småhus, se karta på nästa sida. I område norr om Rv70 finns kommunägd mark som är detaljplanerat för gruppbyggda småhus om åtta lägenheter. I anslutning till stationsområdet finns privat mark som tillåter uppförande av flerbostadshus.

54 11 Gagnef norr om Rv 70 I södra delen av Gagnef äger kommunen ett mindre markområde i anslutning till Gagnefsgården där en äldre byggnadsplan medger byggandet av två friliggande småhus. Ett mindre område för två styckebyggda småhus på privatägd mark finns också, varav en i Gagnefsbostäders ägo. Gagnef söder om Rv 70 I översiktsplanen finns två utbyggnadsområden utpekade för framtida bostadsbebyggelse i Gagnef. Båda områdena är föreslagna på jordbruksmark, ett i kommunal ägor väster om Tjärnsjögården och ett område på privat mark norr om Rv70.

55 12 Mockfjärd

56 13 I Mockfjärd finns ett ca 15 lediga kommunala tomter inom detaljplanerat område avsedda för styckebyggda småhus. Ett flertal privatägda tomter avsedda för styckebyggda småhus finns också. Kommunen äger ett större detaljplanerat område avsett för gruppbyggda hus i Högsvedenområdet Den gamla byggnadsplanen bör dock ses över. Kommunen äger också ett skogsområde i östra delen av Högsveden för ytterligare expansion av bostäder. Dala-Floda I Sandbacken-området i västra Dala-Floda finns detaljplanerad mark för styckebyggda ca 20 småhus. Hälften av dessa har utbyggd infrastruktur i närområdet. Därutöver finns tre privatägda detaljplanerade tomter för småhus. I Dala-Floda finns också två större områden i kommunal ägo avsedda för bl a gruppbyggda bostäder. Båda områdena är belägna på jordbruksmark i centralt läge. Det är dock tveksamt om det vänstra området ska bebyggas då marken är lågt liggande och vattensjuk. Innan ny bebyggelse tillkommer bör befintliga byggnadsplaner omarbetas och ges aktuellt innehåll. I Björbo finns detaljplanerad kommunal mark för drygt 20 styckebyggda småhus, flertalet belägna vid Gybäcksholan. Gagnefsbostäder äger ett mindre markområde för byggande av ett radhus eller en parhuslänga. Därutöver finns inom detaljplan några tomter för småhus i privat ägo. Se kartan på nästa sida. Utöver redovisade byggrätter i tätorterna kan finnas möjligheter till kompletteringsbebyggelse med enstaka småhus utanför detaljplanerad mark. Exempelvis obebyggd mark eller stora tomter som kan styckas. Detta under förutsättning att marken bedöms lämplig för bostäder.

57 14 Björbo Himmelslätta Himmelslätta utgör en resurs för dem som vill bosätta sig i Gagnef och bygga ett småhus. De boende får dock ta gemensamt ansvar för den utbyggda infrastrukturen i form av vägar, gatubelysning, vatten och avloppsförsörjning med mer.

58 15 Skattade framtida byggnationer inom befintliga detaljplanerade områden Lgh i flerbostadshus småhus inkl. privata Bäsna Sifferbo 0 4 Djurmo 0 ca 12 i ny dp Djurås ca ca 15 Gagnef ca 10 Mockfjärd* - ca 25 Dala-Floda* - ca 20 Björbo 5st (radhus) ca 26 Summa ca 80 lgh ca 100 småhus *) I Mockfjärd och Dala-Floda finns äldre byggnadsplaner som medger byggandet av en blandad bebyggelsestruktur med olika typer av boenden. I Dala-Floda ingår även verksamheter. Nya detaljplaner behöver tas fram när dessa områden ska bebyggas. Säls fäbodar

59 16 Attraktiva bostäder i Gagnef, byggda av kommunen Kommunens vision och strategiska mål Gagnef är en attraktiv kommun för boende, företagande och besökare. Genom engagemang och kreativitet skapar vi samhället tillsammans. Vi ska bli fler! Gagnef har många attraktiva boendemiljöer. Här finns närhet till natur, vatten, vackra vyer, kulturhistoriskt värdefulla miljöer, service och kollektivtrafik. För att möta efterfrågan på byggbar mark ska kommunen erbjuda tomter i olika lägen och storlekar. Vi arbetar vidare med att öka bostadsbyggandet för att möjliggöra för fler människor att bo och leva i Gagnef. Kommunen ska också öka sin attraktivitet genom att utveckla offentliga möten såväl gestaltningsmässigt som ur trafiksäkerhetssynpunkt. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Gagnef Kommunen ska skapa förutsättningar för ett bostadsbyggande som svara mot målsättningen att öka invånarantalet. Det ska finnas detaljplanerad mark som medger ett varierat utbud av bostäder för i kommunens samtliga större tätorter (Bäsna, Sifferbo, Djurmo, Djurås, Mockfjärd, Dala-Floda och Björbo). En variation av bostäder med olika hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar ska eftersträvas. Samtidigt ska behovet av lokaler för förskola, skola, vård, omsorg och socialt boenden beaktas och samtidigt stärka nya bostadsområden. Nyproduktion av flerbostadshus i centrala och attraktiva lägen i kommunens samtliga större tätorter ska främjas. Förtätning ska i första hand ske i närhet av service i form av

60 17 livsmedelsbutik och hållplatser med direktbussar eller resecentra. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör småhus. Under åren ska det byggas eller tillskapas 120 nya lägenheter i flerbostadshus, varav 50 % ska vara utgöras av smålägenheter. Kommunen har drygt 100 lediga tomter för byggandet av enbostadshus. På sikt ska nya tomter i attraktiva lägen skapas för ytterligare enbostadshus. Detta förutsätter att en ny översiktsplan finns framtagen. Behovet av bostäder för äldre i form av trygghetsboende, vård och omsorgsboende samt boenden för personer med funktionsnedsättningar eller särskild social problematik ska tillgodoses. Kommunen ska verka för god integration och vara aktiva i samarbetet med Migrationsverket för att ordna olika former av boenden för nyanlända. Möjligheter till bra boenden och bostadsbyggande i attraktiva bymiljöer och tätorter ska marknadsföras. Nyproduktion av bostäder ska stimuleras genom att ge en god service till byggherrar som är intresserade av att bygga nya bostäder i Gagnef. Olika alternativa huvudmannaformer bör också prövas för projektering, byggande, förvaltning och upplåtelse av bostäder. Gagnefsbostäder AB ska bygga nya flerbostadshus om marknadsanalyser visar att det finns en affärsmässighet i detta. Hela eller delar av GBAB:s bestånd bör avyttras för att därigenom uppnå att det etableras större fastighetsägare i kommunen som åtar sig att bygga nytt. Därigenom ges GBAB nya förutsättningar för att bygga nya bostäder. God arkitektur som tar till vara kommunens attraktiva bymiljöer men också ger utrymme för innovation, modernitet och individualism ska främjas. Genom kvalité, hållbarhet och nytänkande i boendeformer och gestaltning kan människor inspireras att välja Gagnef som bostadsort.

61 18 Eric Pelles väg Skogen 3:35 förrådstomten Planerad framtida bostadsproduktion i Gagnefs kommun Flerbostadshus Erik Pelles väg förrådstomten del av Skogen 3:35 Skogenområdet, etapp 1 12 lgh lgh lgh ca 50 lgh Småhus ca 15 lgh ca 15 lgh ca 20 lgh Summa ca 65 lgh ca 45 lgh ca 70 lgh