Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan (Fp6). 7,5 hp, kurskod: 970G19

Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan (Fp6). 7,5 hp, kurskod: 970G19 STUDIEHANDLEDNING ht 2016 vers.2.1

FÖRORD. Välkomna till kursen Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan, 970G19 (Fp6). Vi som arbetar i denna kurs hoppas att den ska bli utvecklande för alla studerande och bidra med praktisk och teoretisk kunskap inom det estetiska området. Kursen ska ses som en direkt fortsättning på kursen i utbildningens andra termin: Förskolepedagogik, estetiska lärprocesser, skapande och lärande, 970G07 (Fp3). Vi ansvariga önskar att denna kurs kommer att bli ett tillfälle för den studerande att utveckla sin roll som en inspirerande och skapande pedagog med hjälp av erfarenheter från kursens olika moment. I kursen bearbetas de estetiska uttrycken både utifrån konstnärliga värden samt som verktyg i lärandeprocesser. De estetiska ämnesområdena integreras med varandra i olika temaarbeten. Läs kursplanen och mer om kursen på hemsidan: http://www.liu.se/utbildning/program/forskola/student/termin-5/970g19- forskolepedagogik-6-lust-att-lara-estetiska-larprocesser-i-forskolan?l=sv INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kursens upplägg 2. Medverkande lärare 3. Lisam 4. Kursmoment 5. Provkoder 6. Omexaminationer 7. KURT 8. Litteraturlista Bilagor: Fusk och plagiat, självstudieguide, kursplan.

1. KURSENS UPPLÄGG Kursen omfattar fyra huvudmoment: (läs mer i kapitel 4). Introduktion Föreläsning Verkstäder Tematiskt arbete Estetisk produktion Litteraturseminarium Essä: reflexioner kring estetisk teori och praktik 2. MEDVERKANDE LÄRARE Kursansvariga: Gunnar Ekermo, 011-363066, gunnar.ekermo@liu.se Michael Bruze, 011-363063, michael.bruze@liu.se Övriga medverkande lärare: Björn Bergman (rörelse), bjorn.bergman@liu.se Pernilla Björknert (VFU-relaterat), pernilla.bjorknert@liu.se Anna Englund Bohm (musik), anna.englund.bohm@liu.se Lotta Holmgren Lind (drama), 011-363052, lotta.holmgren.lind@liu.se Inez Isaksson-Vogel (bild), 013-282044, inez.isaksson-vogel@liu.se Tove Johansson, (rörelse), tove.johansson@liu.se Britt Westanmo, (VFU-relaterat), britt.westanmo@liu.se

3. LISAM Lisam är den utbildningsplattform som de studerande och lärarna använder i denna kurs. Där finns även kursplanen, schemat och andra kursrelaterade dokument. På Lisam publicerar kursansvariga och lärare detaljinformation kring skilda moment. Därför är det av vikt att den studerande håller sig uppaterad med all den information som publiceras där. På sidan finns det även möjlighet att ställa allmänna frågor till de kursansvariga, vars svar kan intressera alla studerande. Den studerande använder Lisam för att lämna in mer avgränsade skrivuppgifter men även kursens avslutande essä. Var noga med att lägga in texterna i avsedda mappar samt inom gällande tidsgränser. På Lisam meddelas även kommentarer samt slutomdömen på inlämnade arbeten. 4. KURSMOMENT Kursen Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan omfattar fyra huvudmoment: verkstäder, temaarbete, estetisk produktion med litteraturseminarium samt produktion av essä. De första momenten är grupprelaterade, det sista är en enskild uppgift. De olika momenten är: A. Verkstäder (OBL1.) I denna kurs, som främst är temaorienterad, har de studerande som introduktion till tematiskt arbete (se B) en verkstad (halvdag) i bild, drama, musik och rörelse. Dessa tillfällen är till för att ge idéer, teorikoppling och praktisk inspiration till det kommande temaarbetet. Verkstäderna ansluter till kursen mål: att utifrån estetisk pedagogisk teori använda verktyg och material inom de estetiska uttrycken bild, drama, musik och rörelse i relation till förskolläraruppdraget. B. Temainriktat arbetssätt (MRE4). I förskolans mål läser man att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö98, reviderad 2016, s.10). Vi kan också läsa att: Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett

temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (Lpfö98, reviderad 2016, s.6-7). Detta är ett kursmoment där arbetsgruppen samarbetar för att förbereda ett tänkt temainriktat arbete med estetiska förtecken för en förskolegrupp. Gruppen ska i detalj planera ett upplägg för ett igångsättande av detta arbete. Att arbeta temainriktat innebär en process där barn och pedagoger tillsammans utforskar ett ämne. De estetiska uttrycksformerna blir då både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande (Lpfö 98, reviderad 2016). Som inspiration i detta arbete kommer de ansvariga kursmentorerna Pernilla Björknert Pehrsson och Britt Westanmo att presentera några utgångspunkter för arbetet i samband med en föreläsning som även fungerar som momentets introduktion. Rubriken på deras föreläsning den 24 augusti, kl.10.15 är: Temainriktat arbetssätt, med fokus på estetiska uttrycksformer. Utifrån styrdokumentens intentioner kommer de studerande att få exempel på hur förskolans verksamhet kan implementera de estetiska praktikerna när det gäller ett temainriktat arbetssätt. Denna produktionsuppgift, som omfattar minst två av de i kursen ingående ämnena (bild, drama, musik och rörelse), ska fungera som en temastart i en förskolegrupp och omfatta fyra dagars arbete i arbetsgruppen där samtliga ska vara aktiva i alla delar. Ledord för detta arbete är Lek Fantasi - Kreativitet. Redovisning Vid redovisningen, som sker med två arbetsgrupper tillsammans, ska gruppen kunna: övergripande redogöra för upplägget av starten på det temainriktade arbetet samt en möjlig fortsättning (använd tekniska hjälpmedel för denna presentation). Redogöra för: syfte, upplägg, förberedelser, introduktion, inspiration, lärande, materiel mm. praktiskt genomföra en eller flera estetiska aktiviteter i 20 minuter med utgångspunkt för tematanken tillsammans med övriga deltagare. föra ett samtal med deltagarna utifrån förberedda diskussionsfrågor kring innehållet i det valda temat. Detta sker i direkt anslutning till genomförandet. Arbetsgruppen ansvarar för och leder denna diskussion som varar i cirka 10 minuter. Det hela avslutas med en utvärdering på cirka 10 minuter. presentera en sammanfattande text där arbetsgruppen: a) beskriver arbetsprocessen b) skriver fram utgångspunkterna c) beskriver det tematiska arbetets möjliga innehåll d) utvärderar den egna insatsen. Hur gick det? Varför? Lärt? e) förhåller sig till den andra arbetsgruppens kritik av presentationen Samtliga av punkterna b-c ska kopplas både till Läroplan för förskolan (Lpfö98, reviderad 2016) samt boken Utbildningsvetenskap för förskolan (kap.10) av Persson Riddersporre (se litteraturlistan).

Den sammanfattande texten omfattar tre A4-sidor i Times New Roman 12. Radavstånd 1,5. Texten, som skrivs i Word och läggs in på Lisam i därför avsedd mapp. Stopptid för inlämningen är den 5 september kl.23.00. Alla gruppmedlemmar som medverkat i detta arbete skriver under detta dokument och måste vara överens om detta. Har du varit frånvarande från hela eller delar av detta temaarbete måste du ta igen detta. För att bli godkänd på hela detta temainriktade arbete, ska den studerande 1) ha deltagit praktiskt och teoretiskt i förberedelse och genomförande av arbetet, 2) medverkat vid presentationen och diskussionen, 3) medverkat vid skrivandet av den sammanfattande text som arbetsgruppen lägger in på Lisam. Texten måste vara godkänd. Denna aktivitet ansluter till kursplanens mål: att planera, genomföra, leda och utvärdera pedagogiska aktiviteter med estetisk inriktning samt att genom och i de estetiska uttrycksmedlen inspirera och vara tydlig i sin ledarroll samt kunna ta vara på barns möjligheter till lärande. C. Litteraturseminarium (MRE5). Innehållet i det examinerande litteraturseminariet berör kursens huvudrubrik: Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan. Seminariet hålls i arbetsgrupperna. Den studerande förbereder sig inför seminariet genom att läsa minst 250 sidor ur minst två av titlarna från litteraturlistans inledande del under rubriken Estetiska lärprocesser samt aktuell Läroplan för förskolan. Det är viktigt att den studerande kan sammanfatta författarnas budskap, kan se styrkor och svagheter i författarnas grundidéer samt kunna omsätta de inhämtade kunskaperna till den kommande professionen; vilken betydelse och vilka konsekvenser författarnas tankar har för upplägget av arbetet tillsammans med barn. Den studerande ska även sammanfatta de lästa texterna (200 ord per läst bok/text) samt producera två övergripande frågeställningar till de lästa texterna samt vara beredd att i arbetsgruppen leda en diskussion utifrån de egna frågorna. Förbered detta genom anteckningar och egna stödpunkter. Sammanfattningarna och frågorna mejlas direkt till seminarieledaren senast två dagar innan seminariet Detta seminarium ansluter till kursplanens mål: att argumentera för och motivera värdet av estetiska uttrycksmedel och estetiska lärprocesser i pedagogisk verksamhet med stöd av läroplan och forskning. D. Estetisk produktion (OBL3). I den estetiska produktionen ska samtliga i kursens ingående estetämnen (bild, drama, musik och rörelse) vara tydligt representerade och integrerade. Momentet kan ses som en utbyggd fortsättning på den performance som arbetsgrupperna skapade i kursen Fp3 våren 2015. Här utökas emellertid produktionsgruppen till att omfatta två sammanslagna arbetsgrupper (cirka 14 personer). En genomgång av förutsättningarna sker måndagen den 5 september kl.13.15 av Gunnar Ekermo. Temat för denna estetiska produktion är relationer. Det kan handla om relationer mellan barn/personal/föräldrar i skilda konstellationer.

Detta är ingångarna till denna estetiska produktion: - mål och riktlinjer som finns i Lpfö 98 (rev.2016) - erfarenheter av estetiska uttryck som de syns i förskoleverksamheten och som gruppen fått under olika VFU-perioder När detta är klart formulerar gruppen ett syfte för produktionen, som inte ska vara barninriktad; ej vända sig till barn, utan hellre skapa debatt och skaka om en smula. Syftet förankras därefter hos Michael Bruze eller Gunnar Ekermo innan gruppen arbetar vidare. Glöm ej den viktiga publikkontakten i samband med iscensättningen. Tänk även på att humor kan vara ett utmärkt uttryckssätt; ett bra tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Var kreativa och gärna lite vilda. Varje produktionsgrupp redovisar i minst 20 minuter (var mycket noga med detta och ta tid på framträdandet när ni har ett genomdrag) samt planerar och initierar därefter en diskussion tillsammans med alla utifrån produktionens problematik. Diskussionen varar i 10 minuter. Efter detta får gruppen respons både från en opponentgrupp ( two stars and a wish ), publiken och examinerande lärare. Denna aktivitet ansluter till delar av kursplanens mål att utifrån estetisk pedagogisk teori använda verktyg och material inom de estetiska uttrycken bild, drama, musik och rörelse i relation till förskolläraruppdraget. E. Essä (SRE1). Kursen avslutas med att den studerande enskilt skriver en text - essä - som behandlar både process och resultat, alltsammans relaterat till förskollärarens yrkesroll. Essä (franska essai, egentligen prov, försök ) betecknar oftast en skriftlig framställning av måttligt omfång där man avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt. I denna text som i sin form är såväl akademisk (fakta, referensteknik och litteraturlista) som konstnärlig (intuition, fantasi och känsla) ska den studerande både sammanfatta och bearbeta kursens innehåll i förhållande till rollen som kulturbärare i den kommande yrkesrollen. Texten ska formas till och liknas vid ett personligt inre samtal kring konstnärliga och pedagogiska processer. Den egna utvecklingen i förhållande till kursinnehållet ska belysas och värdena av estetiska perspektiv framhållas. Till sin hjälp har den studerande erfarenheter från kursen olika praktiska moment samt den inlästa litteraturen på minst 200 sidor per ämne (bild, drama, musik och rörelse). Så disponerar du din essä, använd dig av följande mellanrubriker. 1. Kursens innehåll. (Detta har jag lärt mig. Detta måste jag personligen utveckla i förhållande till den kommande yrkesrollen. Knyt an dina tankar till Lpfö/2016). Din text omfattar minst 3.000 tecken.

2. Estetisk produktion. (Reflektera kring produktionens olika delar). Syfte, tematiskt tänk, process, resultat mm. Koppla din text tydligt till minst två av kursmålen skriv fram detta tydligt. Din text omfattar minst 5.000 tecken. 3. Tematiskt arbete. (Du berättar; resonerar och argumenterar kring tematiskt arbete i förskolan. Fördelar och nackdelar. I denna del knyter du an resonemangen till de lästa 800 sidorna som du läst). Din text omfattar minst 7.000 tecken. 4. Visioner. (Här resonerar du vilt och stort kring hur du ser de estetiska ämnenas närvaro i förskolans arbete. Hur kan man stärka det estetiska områdets närvaro i verksamheten? Hur ska verksamheten förnyas? Hur kan vi möta barnen på ett kvalificerat och fullgott vis?). Din text omfattar 5.000 tecken. Den 5 september kl.14.00 erbjuds de studerande ett resurstillfälle avseende essäarbetet. Michael Bruze ansvarar för detta. Essän omfattar 20-25.000 tecken inklusive blanksteg i Times New Roman 12. Radavstånd 1,5. Därutöver tillkommer försättsbladet där den studerande kan vara konstnärligt kreativ och skapa ett spännande omslag helt i kursens anda. Följande information är obligatorisk: a) rubriken ska vara Essä, b) den studerandes namn och e-post och arbetsgruppstillhörighet ska framgå, liksom c) kurskod och datum. Litteraturlistan ställs upp enligt APA-systemet: http://www.his.se/biblioteket/sokguide/skriva-referenser/ Essäns språk ska vara vårdat så läs igenom din text mycket noga innan du lämnar in den. Filformatet är alltid Word, ingenting annat. När den studerande är klar med essäarbetet läggs den in i avsedd mapp på Lisam. Stoppdatum är den 23 september, kl.23.00. Tio arbetsdagar efter inlämningen får den studerande skriftlig respons på sin essä av examinerande lärare. Detta sker på Lisam. Denna aktivitet ansluter till kursplanens mål: att argumentera för och motivera värdet av estetiska uttrycksmedel och estetiska lärprocesser i pedagogisk verksamhet med stöd av läroplan och forskning. Betyg Essän bedöms på en tregradig skala: U-VG. Av översikten nedan framgår det vilka kriterier som ska uppfyllas för G respektive VG. Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att man blir underkänd (U). Olika typer av fusk, exempelvis plagiat leder också till betyget underkänd (U). U på ett moment ger U för hela essän. För att slutomdömet ska bli ett VG måste minst fyra av delarna erhållit ett VG och de övriga ett G. Ett U kan inte i efterhand graderas upp till ett VG. Bedömningsmall för examination av essä Essäns olika delar Godkänd Väl godkänd Ej godkänd 1. Formalia. Essän omfattar 20-25.000 tecken inklusive blanksteg i Times New Roman 12. Radavstånd 1,5. Därutöver tillkommer försättsbladet och litteraturlistan. uppfyllt kraven på essäns omfång och layout. Texten uppfyller ej kraven för G

2. Form. Texten ska formas till och liknas vid ett personligt inre samtal kring konstnärliga och pedagogiska processer. Texten avser att meddela fakta men gör det på ett personligt sätt. Den studerande lyfter både de konstnärliga och de pedagogiska frågorna skrivit en text med en personlig karaktär Den studerande lyfter både de konstnärliga och de pedagogiska frågorna skrivit en text med en personlig och kreativ karaktär Texten uppfyller ej kraven för G 3. Kursens innehåll. Detta har jag lärt mig. Detta måste jag personligen utveckla i förhållande till den kommande yrkesrollen. Knyt an dina tankar till Lpfö/2016. De studerande har definierat nya inlärningsmål kopplat sin text till Läroplanen på ett övergripande vis definierat nya inlärningsmål på ett analytiskt vis kopplat sin text till Läroplanen ett systematiskt vis Texten uppfyller ej kraven för G 4. Estetisk produktion. Reflektera kring produktionens olika delar. Estetisk ansats, tematiskt tänk, process, resultat mm. Koppla din text tydligt till samtliga kursmål. reflekterat kring produktionens olika delar kopplat sin text till samtliga kursmål på ett övergripande vis reflekterat kring produktionens olika delar kopplat sin text till samtliga kursmål på ett systematiskt vis Texten uppfyller ej kraven för G 5. Tematiskt arbete. (Du berättar; resonerar och argumenterar kring tematiskt arbete i förskolan. Fördelar och nackdelar. I denna del knyter du an resonemangen till de lästa 800 sidorna). Den studerande för ett argumenterande resonemang kring tematiskt arbete Den studerande knyter övergripande an till den lästa litteraturen Den studerande för ett argumenterande resonemang kring tematiskt arbete Den studerande knyter an till den lästa litteraturen på ett argumenterande och systematiskt vis Texten uppfyller ej kraven för G 6. Visioner. (Här resonerar du vilt och stort kring hur du ser de estetiska ämnenas närvaro i förskolans arbete. Hur kan man stärka det estetiska områdets närvaro i verksamheten? Hur kan verksamheten förnyas? Hur kan vi möta barnen på ett kvalificerat och fullgott vis?). Den studerande resonerar kring framtidsvisioner för förskolans arbete på ett övergripande vis Den studerande resonerar kring framtidsvisioner för förskolans arbete på ett analyserande och systematiskt vis Texten uppfyller ej kraven för G

5. KURSENS PROVKODER SRE1; Essä, 4hp. U-VG (tre betygssteg). MRE4; Tematiskt arbete, 2hp. UG. MRE5; Litteraturseminarium 1,5hp UG. OBL1; Verkstäder, D. OBL3; Estetisk produktion, D. 6. OMEXAMINATIONER Inlämning av texter för omexamination sker på Lisam: Verkstäder (bild, drama, musik, rörelse): senast v.42, fredag 21/10, kl.23.00. Tematiskt arbete, senast v.42, fredag 21/10, kl.23.00. Litteraturseminarium, senast v.42, fredag 21/10, kl.23.00. Estetisk produktion, senast v.42, fredag 21/10, kl.23.00. Essä, senast v.43, senast v.42, fredag 21/10, kl.23.00. Vid inlämning av skriftliga kompletteringar ska samtliga förändringar och tillägg vara färgmarkerade. 7. KURT Utvärdering av kursen 970G19 sker efter dess slut via det elektroniska kursutvärderingssystemet KURT och nås via studentportalen: https://www3.student.liu.se/portal/

8. LITTERATURLISTA Den studerande läser minst 250 sidor ur valfri litteratur under rubriken Estetiska lärprocesser (se punkt 4c i studiehandledningen), 200 valfria sidor forskningslitteratur i varje ämne (bild, drama, musik, rörelse) se punkt 4e, samt anvisad metodlitteratur enligt punkt 4b i studiehandledningen. Estetiska lärprocesser Dahlbeck, P. & Persson, S. (2010). Estetik i förskolan (kap.10) ur Riddersporre, B & Persson, S (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (red.) (2014). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Del 2. Malmö: Gleerups. Pramling-Samuelsson, I. (2011). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur. Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. BILD Texter som bygger på forskning: Ahlner Malmström, E. (1998). En analys av sexåringars bildspråk. (avhandling) Lund: University Press. Aronsson, K. (1997). Barns världar barns bilder. Stockholm: Natur och kultur. Bendroth Karlsson, M. (1996). Bildprojekt i förskola och skola. Linköpings Universitet. Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala Universitet (avhandling) Laddas ner från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:169656/fulltext01.pdf

Skoog, E. (1998). Hur arbetar förskollärare med bild? (Licentiatavhandling.) (Institutionen för pedagogik och psykologi) Universitet i Linköping. Änggård, E. (2006). Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (Finns som avhandling från 2004). https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20796/fulltext01.pdf Andra texter: Ahlner Malmström, E. (1991). Är barns bilder språk? Malmö: Carlssons. Barnes, R. (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber förlag. Fast, C. (2008). Literacy i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Lundgren Öhman, U.-K. ( red.) ( 2015). Mediepedagogik på barnens villkor Lärarförlaget. Löfstedt, U. (1999). Bildskapande verksamhet i förskolan. Jönköping: Univ. Press. Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber förlag. Wehner-Godée, C. (2011). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB. Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan: UR förlag. DRAMA Texter som bygger på forskning: Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i grundskolan. Licentiatavhandling. Linköping: Linköpings Universitet. (Speciellt kap 5: Drama i skolans praktik lärares berättelser, ett konkret exempel på vetenskaplig analys av en dramapedagogisk praktik). https://www.google.se/search?client=safari&rls=en&q=fredriksson,+k.+(2013).+drama+s om+pedagogisk+m%c3%b6jlighet.+en+intervjustudie+med+l%c3%a4rare+i+grundskolan. +Licentiatavhandling.+Link%C3%B6ping:+Link%C3%B6pings+Universitet.&ie=UTF- 8&oe=UTF-8&gfe_rd=cr&ei=Tr9-V5j1KNiFYKGtpNgO Holmgren-Lind, L.E. CH. (2007). Pedagogiskt drama I skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Linköping Studies in Arts and Science. FiF-avhandling no 92 2007:1. Andra texter: Berggraf Sæbö, A. (2010). Drama i barnehagen. Oslo: Universitetsförlaget.

Bolton, G. (2008). Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik, texter i urval av Anita Grünbaum. Göteborg: Daidalos. Helander, K. (2003). Barndramatik och barndomsdiskurser. Lund: Studentlitteratur. Österlind, E. (red.) (2011). Drama ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur. MUSIK Texter som bygger på forskning: Grahn, M. & Öfverström, C. (2007). Musiskt lärande. Linköpings universitet: Skapande Vetande 52. Kempe, A.-L. & West, T. (2010). Design för lärande i musik. Finland: Norstedts. Riddarsporre, B. & Söderman, J. (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. Andra texter: Eriksson, M. (2013). Musik i förskolan inspiration och lärande i sagans värld. Kalmar: Lärarförbundets Förlag. Vesterlund, M. (2003). Musikspråka i förskolan. Med musik, rytmik och rörelse. Stockholm: Runa Förlag. RÖRELSE Text som bygger på forskning: Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en interventionsstudie i skolår 3.(avhandling) Malmö Högskola; Holmbergs förlag. Kan laddas ner via: http://forskning.mah.se/id/luiner Ericsson, I. (2005). Rör dig lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: Sisu idrottsböcker. Grindberg, T. & Langlo Jagtøien, G. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur. Osnes H., Skaug H. N. & Eid Kaarby K. M. (2010). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Andra texter: Granberg, A. (1994). Småbarnsrytmik. Stockholm: Liber (s.9-81). Hammar, L. & Johansson, I. (2008). Visst kan alla vara med! i idrott, lek och spel.

Örebro: Varsam. (s.18-60). Sjöstedt Edelholm, E. & Wigert, A. (2005). Att känna rörelse en danspedagogisk metod. Stockholm: Carlssons. METODLITTERATUR Persson, S. & Ridersporre, B. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Malmö: Studentlitteratur. STYRDOKUMENT Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (rev.2016). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwp ubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2442 Bilagor: fusk och plagiat, självstudieguide, kursplan. FUSK OCH PLAGIAT På senare år har det inom lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på internet. Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap.1 ). Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och

citera källor det ska man göra i vetenskapliga texter men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations- och/eller fördjupningsuppgift. Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. Vad händer vid fusk? Vid misstanke om fuskförsök gör tentamensvakten en anmälan till ansvarig lärare. Examinator kontaktar studenten så snart som möjligt efter tentamenstillfället för att informera om anmälans gång. Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. SJÄLVSTUDIEGUIDE På universitetsbibliotekets sida NoPlagiat, kan du som studerande lära dig mer om vad som gäller kring plagiering och upphovsrätt och dessutom göra övningar för att testa förståelsen: http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp KURSPLAN Förskolepedagogik 6, Lust att lära, estetiska lärprocesser i förskolan, 7,5hp Se länk: http://liu.se/utbildning/program/forskola/student/termin-5/970g19- forskolepedagogik-6-lust-att-lara-estetiska-larprocesser-i-forskolan/kursplan?l=sv