2016-09-30 Lokal arbetsplan Läsåret: Förskolans vision: De barn som gått på Täppan ska ha med sig ut i livet: - En god självkänsla och lära sig att tänka själv - Se att alla människor har lika värde. - Vi ska vara rädda om varandra och vår miljö. - Som pedagoger på Täppan lär vi tillsammans med barnen. Verksamhet Förskola, avdelning, barngrupp åldersindelning Förskolan Täppan avdelningen Pyret. På Pyret går det idag 13 barn. Varav 6 stycken är pojkar och 7 stycken är flickor. 2 barn är födda 2013, 8 barn är födda 2014, och 3 barn är födda 2015. 4 av barnen har annat modersmål. Ansvarig för verksamheten
Förskolechefen har ytterst ansvar för vår verksamhet på förskolan Täppan, avdelningen Pyret. Men det tillsammans med förskolläraren och barnskötaren som arbetar på Pyret. 1. Vår grundverksamhet Lärande är något som vi anser finns i allt som vi gör under dagen. I våra pedagogiska miljöer har barnen möjlighet att visa sina förmågor, samt utveckla nya. Vi har därför valt att här visa vilket lärande som sker under den pedagogiska verksamheten. Följande är en beskrivning av grundverksamheten på Pyret. Tamburkontakt I förskolans läroplan kan man läsa att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Detta jobbar vi med vid den dagliga tamburkontakten. Där vi alltid bemöter vårdnadshavare med värme och respekt. Vid lämningar och hämtning så har vi möjlighet att kommunicera med vårdnadshavare och barn. Vi har då möjlighet till en god dialog med dem, där vi kan utbyta information, både då föräldrar vill informera oss om något men även då vi informerar dem om vad som hänt under dagen. Det är viktigt för oss att både barn och föräldrar känner sig trygga och välkomna hos oss. Det är även viktigt för oss att alla vårdnadshavare och barn känner sig sedda och bekräftade, vilket görs genom den dagliga tamburkontakten. I tamburen har vi en foto ram där det visas bilder på vad som gjorts under veckan, vi har även dokumentationer som vi sätter upp på väggen. Då vi dokumenterar och visar bilder är vi uppmärksamma så att allas barn visas och att vi kopplar dokumentationen till förskolans läroplan. Måltider
Genom förskolans måltider kan verksamheten jobba med några olika mål i förskolans läroplan. Dessa är: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Förskolan har tre olika tillfällen där det erbjuds en måltid. Dessa är frukost, lunch och mellanmål. Eftersom att förskolan sedan 2004 arbetar med att bli mer hälsoinriktade har dessa måltider ett lågt sockerintag, och högt frukt och grönsaksintag. Vi tycker att måltiden är ett bra tillfälle för att jobba med dessa ovan nämnda mål. Under måltiderna ges barnen möjlighet att samtala i lugn och ro utifrån deras tankar och funderingar. Vi anser att det är viktigt att barnen känner ett lugn vid måltiden, och vi har därför delat upp barnen i mindre grupper. Måltiderna är ett bra tillfälle för att stimulera språket, eftersom vi innan varje måltid läser en ramsa och under själva måltiden samtalar. Vi använder oss även av tecken som stöd. Något som vi sett barnen tar efter, vilket vi anser är bra eftersom det stimulerar språkutvecklingen. Dessa samtal kan handla om allt möjligt, och ofta kan vi även koppla in matematiken eftersom vi många gånger räknar bestick, men även att barnen tränar sig på att ta mat själv och då rätt mängd. Vid måltiden måste barnen även träna sig på turtagande, vilket gör att de även måste träna sig på målet som innebär att man ska utveckla öppenhet, solidaritet och ansvar. Egen lek Genom den egna leken jobbar vi med många av målen i förskolans läroplan. Dels
målet som innebär att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, solidaritet och ansvar. I läroplanen för förskolan kan man läsa att barnen genom leken och det lustfyllda lärandets har möjlighet att stimulera sin fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Genom leken har barn även möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. För att kunna nå dessa mål så har barnen möjlighet till egen lek flera gånger per dag. Vår tanke med den egna leken är att barnen ska få välja att göra det de är intresserade av, efter eget intresse och vilja. Vi anser att miljön är viktig för att barnen ska lockas till lek och aktivitet, och vi i arbetslaget samtalar därför ofta om miljön och vad vi kan ändra för att barnen ska lockas ytterligare. Vi i arbetslaget menar på att leken är bland de viktigaste för ett barn, eftersom de där kan utveckla mycket. Och man kan många gånger även koppla in språket och matematiken, eftersom barnen ofta använder sig av det i leken. Då barnen har egen lek är vi pedagoger alltid i närhet, för att kunna fånga upp barnens intressen och hjälpa till vid svårare konflikter. Samling Vi på förskolan Pyret anser att det är av stor vikt att alla barn känner en samhörighet och ett ansvar för barngruppen, något som även är ett av målen för arbetslaget i förskolans läroplan. Genom samlingen kan vi även jobba med följande läroplans mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, Arbetslaget ska verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras,
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, På samlingen jobbar vi framförallt med att stärka barngruppen. Under samlingen har vi en dagens värd, som tillsammans med en pedagog leder samlingen. Barnet får hålla upp de andra barnens bilder, och det barnet som syns på bilden ska då komma fram och sätta upp bilden på samlingstavlan. Vi arbetar även med barnens namn. Vi håller upp barnets namn och det barn som känner igen namnet får komma fram och sätta upp det. Genom samlingen vill vi framförallt stärka bandet i barngruppen. Detta gör vi genom att ha ett demokratiskt klimat, där samhörighet och ansvar kan utvecklas. Detta jobbar vi med genom att visa barnen att det är viktigt att inte avbryta varandra, och få prata till punkt. Genom samlingen kan barnen utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga samt att de utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Detta är något som vi tydligt märker hos barn som nyligt blivit inskolade, i början vågar de ofta inte gå fram till tavlan och sätta upp sitt kort. Men efter ett tag så vågar även de gå fram och sätta upp sitt kort. Planerad aktivitet Då vi har planerade aktiviter så kan det handla om en mängd olika saker. Då vi jobbar med vattenlek och olika experiment så jobbar vi med läroplanens strävansmål att barnen ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Jobbar vi med matematik så kan vi jobba med målen som behandlar det området, samma sak då vi jobbar med språket och skapande. Men även sång och dans är något som vi arbetar med mycket. Sagostund Genom sagoläsningen jobbar vi med förskolans läroplans mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Då vi har sagostund tillsammans med barnen får de ofta själva välja vilka böcker de vill höra. För att kunna uppnå dessa ovan nämnda mål så har vi både innan, under och efter sagoläsningen boksamtal med barnen, vilket gör att barnen har möjlighet att ställa frågor, uttrycka tankar, argumentera och kommunicera. Genom att läsa för barnen har vi märkt ett ökat intresse för skriftspråk, eftersom de gärna sitter med penna och papper och tittar på alfabetet. Uteaktivitet I förskolans läroplan kan man läsa att förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Man kan även läsa att förskolans utelek ska ge möjlighet till lek och andra aktiviteter. Genom utelek kan man jobba med målen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, På förskolan Pyret är vi ofta ute. Minst en gång om dagen. Vi tycker att det är viktigt med utelek. Genom utelek kan barnen jobba med sin motorik och kroppsuppfattning, något som de utvecklar genom klättring och vid olika planerade aktiviteter (hinderbanor). Vi anser att utemiljön är ett bra tillfälle för att lära barnen om naturvetenskap, vilket gör att vi ofta fångar upp det spontana som sker, så som svamp
upptäckter, olika spillningar och spår. 2. Beskrivning av det systematiska arbetet med kvalitet - Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling. Bifoga förskolans Årshjul. Bifogat årshjul. Uppföljning, utvärdering och utveckling Den lokala arbetsplanen baseras på läroplanen för förskolan samt genom diskussiner som vi i arbetslaget fört kring verksamheten. Genom pedagogisk dokumentation fångar vi barnens intressen. På avdelningsmöten pratar vi löpande om verksamheten, och om vad som fungerat bra/ mindre bra. Vilket gör att vi kan utveckla vår arbetsplan varje år. För att kunna arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling använder vi oss av pedagogisk dokumentation, utvecklingssamtal, pedagogisk planering, samt avdelningsmöten. De pedagogiska dokumentationerna samtalar vi om under våra avdelningsmöten, där vi diskuterar hur vi ska gå vidare med området, varför det blev som det blev och vad vi vill förändra till nästa gång. För att vi ska kunna utveckla vår verksamhet har varje pedagog inlagd planering varje vecka. Där man kan planera för aktiviteter, men även göra pedagogiska dokumentationer, som sedan går att diskutera kring. Alla barn och vårdnadshavare erbjuds även utvecklingssamtal. Under utvecklingssamtalen har vårdnadshavare möjlighet att bidra med tankar och fundering till verksamheten, som vi tar tillvara på och diskuterar kring.
3. Sammanfattande beslut om utvecklingsområden från föregående lokala arbetsplan Utvecklingsområden som blev tydliga från föregående lokala arbetsplanen var följande: Vi vill börja med veckoutvärdering och veckoplanering. Detta är något som vi kommer att göra under våra avdelningsmöten, där vi både kommer att planera för de två kommande veckorna, men även utvärdera de två veckorna som då varit. Vi vill även fokusera mer på naturvetenskapen och lära oss att fånga de tillfällen som sker. Så som is-vatten, växter och djur. Vi kommer främst att ta tillvara på det spontana som sker. Vi vill jobba mer med babblarna och använda oss av språklust för att hitta nya sånger, ramsor och övningar till samlingarna. Vi vill även fortsätta jobba med tecken som stöd.
4. Gemensamt mål i förskoleverksamheten i Vilhelmina Kommun Lå 2016/2017 Huvudmål: Att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa. Utveckling och lärande, Lpfö. 2:2 Varje barn utvecklar intresse för bilder och texter. Delmål Innehåll i verksamheten Underlag Varje termin ska alla barn ha hunnit gå på biblioteket en gång. En gång varje termin ska alla barn ha skrivit sitt namn till sin portfolio. Innan jul ska alla barn kunna känna igen sitt eller någon av kompisarnas namn, eller första bokstaven i sitt namn. Arbetssätt: Vi använder oss dagligen av rim, ramsor, sånger och tecken som stöd. Vi använder oss av flanosagor och sagolådor. Papper och penna finns alltid tillgängligt för barnen, och de har även möjlighet att skriva i små anteckningsböcker. Vi använder oss av ljusbordet i kombination med bokstäverna som vi har till. Vi använder oss av babblarna för att stärka barnens språk. Babblaren Babba är den figur som ska stärka barnens språk och vi har därför ordnat med en språkpåse som vi kallar Babbas språkpåse. Den fyller vi med olika rim, ramsor och sånger, som vi byter ut varannan vecka. Vi fokuserar även på en och samma flanosagor i två veckors tid, eftersom vi då hinner arbeta och samtala om dessa. Material: Sånglådor, flanosagor, rim, ramsor, tecken, papper, penna, ljusbord. Aktiviteter: Samlingar, sago-/sångstunder. Vi går på biblioteket. Vi vill främja språkutveckling och intressera barnen tidigt för bild och text. Vi kommer att fånga upp barnens intressen och arbeta efter dem. Vi dokumenterar fortlöpande med hjälp av kameran, där vi tar kort och filmar. Alla i arbetslaget hjälps åt. Vi diskuterar detta under avdelningsmöten för att se hur vi kan utveckla vårt arbete med språket och hur vi kan se att arbetet med språket har utvecklat barnen. Det vi vill fånga in under våra dokumentationer är då vi ser att barnen visat på en utveckling/ lärande eller något intresse som de har inom språket. Varje månad går vi igenom dokumentationerna för att se om vi jobbat som vi sagt. För att se om barnen har utvecklat ett intresse för bilder och texter så har vi mätbara mål som vi kan diskutera under avdelningsmöten. Vi tänker att om alla barn har möjlighet att gå på biblioteket och välja böcker, så har de större möjlighet att utveckla ett intresse för bilder och texter. Vi kommer även att arbeta med namnen för att de ska utveckla ett intresse för texter.
Uppföljning Ska göras kontinuerligt. För innehållet i verksamheten oss närmare måluppfyllelse? Vi kommer fortlöpande att dokumentera barnen för att kunna se deras intressen och språkutveckling. Uppföljning kommer att vara en stående punkt under våra avdelningsmöten. Vid avdelningsmöten kan vi diskutera vilka förändringar vi bör vidta. Men även hur vi kan hjälpa de barn som behöver mer, och de barn som behöver mer utmaning. Utvärdering/analys Värdera, bedöm och förklara måluppfyllelse och resultat. Genom utvärdering så kommer vi att kunna se vad som fungerat bra och mindre bra. Vi kan samla erfarenheter som vi kan lära av, men även använda för att utveckla verksamheten. Även utvärdering kommer att vara en stående punkt under våra avdelningsmöten. Analys och bedömning av måluppfyllelse och resultat Vilket lärande ser vi hos barnen som kan kopplas till läroplanen Beslut om utvecklingsområden Bedömning (sätt kryss i den ruta som gäller) Mål uppfyllda 0 49 % Mål uppfyllda 50 79 % Mål uppfyllda 80 100 %
5. Mål för verksamheten som synliggör och genomsyras av läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer Huvudmål, Läroplanstext; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Normer och värden, Lpfö. Delmål: Delmålen ska ange inriktningen på verksamhetens arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen. Innehåll i verksamheten: Beskriv arbetssätt, aktiviteter och material. Underlag: Hur tänker Ni att arbetssätt och aktiviteter ska leda till resultat och måluppfyllelse (tänk metoder ). 5.1 Delmål Innehåll i verksamheten Underlag Alla barn ska känna ansvar för verksamheten. Alla barn ska visa varandra respekt. Barngruppen ska visa varandra solidaritet. Arbetssätt: Vi berömmer barnen då det gjort något bra. Då de gjort något mindre bra så poängterar vi det, för att visa hur man är en bra kompis. Vi samtalar även spontant om hur man är en bra kompis. Vi pratar om att man kan hjälpa sina kompisar, inte puttas, luggas, bits etc. För att se till att värdegrunden upprätthålls så kommer vi att använda oss av babblaren Doddo. Material: Babblaren Doddo. Aktiviteter: Vi använder oss av babblaren Doddo som hjälp för att prata om hur man är en bra kompis. Vi vill att barnen lär sig hur man är en bra kompis, och hur man behandlar varandra. Men även vikten av att ta hand om miljön på förskolan. Vi dokumenterar fortlöpande med kameran för att se utvecklingen som sker. Då barnen behandlar varandra väl så fångar vi upp det med kameran, och uppmuntrar/berömmer både det berörda barnet och samtalar om det i stora gruppen. Då barnen behandlar varandra mindre bra så samtalar vi både med det berörda barnet och med hela gruppen. Då det sker en kränkande behandling så skriver vi ner det och tar upp det på avdelningsmöten, för diskutera om hur vi kan arbeta för att det inte ska upprepas. Genom dokumentationer och diskussion på avdelningsmöte så kan vi se hur barnen varit mot varandra, men även se hur de olika kränkande behandlingarna kan minskas. Vi kommer även kunna se om det efter en viss tid blivit mindre kränkningar i barngruppen.
Uppföljning Ska göras kontinuerligt. För innehållet i verksamheten oss närmare måluppfyllelse? Vi kommer fortlöpande att dokumentera barnen för att kunna fånga upp hur de är mot varandra. Både med kamera men även via anteckningar då vi skriver upp om det uppstår en kränkande behandling. Uppföljning kommer att vara en stående punkt under våra avdelningsmöten. Vid avdelningsmöten kan vi diskutera vilka förändringar vi bör vidta. Men även hur vi kan hjälpa de barn som behöver mer, och de barn som behöver mer utmaning. Utvärdering/analys Värdera, bedöm och förklara måluppfyllelse och resultat. Genom utvärdering så kommer vi att kunna se vad som fungerat bra och mindre bra. Vi kan samla erfarenheter som vi kan lära av, men även använda för att utveckla verksamheten. Även utvärdering kommer att vara en stående punkt under våra avdelningsmöten. Analys och bedömning av måluppfyllelse och resultat Vilket lärande ser vi hos barnen som kan kopplas till läroplanen Bedömning (sätt kryss i den ruta som gäller) Mål uppfyllda 0 49 % Mål uppfyllda 50 79 % Mål uppfyllda 80 100 % Beslut om utvecklingsområden
6 a Sammanfattande analys och bedömning av Vår grundverksamhet 6 b Sammanfattande analys och bedömning av verksamhetens måluppfyllelse och resultat 7. Sammanfattande beslut om utvecklingsområden i verksamheten