Det sociala landskapet Magnus Nilsson
Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet ser ut är perspektivberoende
Finns samhället? Samhället finns inte eftersom det inte går att avgränsa Men vi agerar som om det fanns och skapar det då
Vem bestämmer? Samhället bärs upp genom enskilda människors handlingar, men det är ofantligt många människor som utgör olika handlingar samtidigt och långt ifrån med samma syften. s.13
organisationer Det är i hög grad i organisationer som sociala positioner upprätthålls och samordnas Fyra typer av organisationer: Stater Företag Frivilligorganisationer Familjer/släkter
Organisationer Organisationer byggs upp av fyra element: tillhörighet Kollektiva resurser Regler kontroll
Tillhörighet Exempel på organisationer är familjer och släkter, stater, företag och frivilligorganisationer Antingen tillhör man en organisation eller inte men oklara tillstånd finns också Tillhörighet innebär ett löfte om att komma tillbaka och släppas in Tillhörighet kan vara obligatorisk eller frivillig
Kollektiva resurser Medlemskap i en organisation ger tillgång till kollektiva resurser Tillgången till resurser motiverar människor att stanna kvar
Organisationer har specifika regler Reglerna skapar organisationen som organisation Regler skapar förutsägbarhet och stabilitet över tid
Kontroll Organisationer strävar efter kontroll av sin omgivning både materiellt och socialt Semiorganiserade fält, ex. varuhus, svagare organiserade och kontrollerande
Maktrelationer och maktresurser Makt uppfattas oftast som något negativt Makt är också produktivt Makt innebär att få en aktör att agera utifrån mina intressen, inte nödvändigtvis sina egna Makt är en relation Makt och motstånd finns överallt
Maktrelationer och maktresurser Grunden för en maktrelation är någon form av beroende. Tillgång till och kontroll över resurser skapar beroendeförhållanden Olika resurser har olika möjlighet att omsättas i makt
Staten som organisation Statens ursprung i behovet att försvara sig Staten som organisation har stärkt sin makt och inflytande genom historien Utmärkande för staten är våldsmonopol, det avgränsade geografiska rummet, möjlighet att beskatta och reglera tillhörighet och rättigheter genom medborgarskapet Statens legitimitet ligger i hur väl den lever upp till de förväntningar medborgarna har på den
Staten som organisation Staten är ett uttryck för de maktrelationer som genomsyrar samhället Staten är trögrörlig och historiska maktrelationer konserveras i statens funktionssätt
Staten som organisation Medborgarskap håller samman människor och stänger ute andra Medborgarskapet är källan till individens rättigheter staten är den som ska garantera rättigheterna T. H. Marshall delade in medborgarskapet i tre delar: det civila, det politiska och det sociala medborgarskapet Det sociala medborgarskapet är grunden för välfärdsstaten
Teknisk förändring och samhällsförändring Tekniska förändringar har stor betydelse för samhällsförändring
Kultur och samhälle Kulturbegreppet refererar till hur vi gör världen begriplig till skillnad från de materiella/organisatoriska aspekterna av samhället Kultur är mångfacetterat Kulturbegreppet delas in i tre delar: kunna, böra och vilja
Kultur och samhälle Ett relativt glapp mellan kultur och samhälle En anledning till detta är den ökade kulturella rörligheten som bland annat nya medier bidragit till I allt högre grad får vi själva skapa vår mening Kultur och samhälle knyts samman på två sätt Institutionalisering Internalisering
Aktör och struktur Diskussionen om relationen mellan aktör och struktur skär genom all samhällsvetenskaplig forskning Är människan strukturerad eller strutkruerande
Livsloppsperspektiv Livsloppsperspektiv ser individen ur ett temporalt perspektiv Livsloppsperspektivet sätter in individen i en samhällstruktur för att förstå det levda livet. Att åldras är en social process
Klassteorier och klasskillnader Klass handlar om olika villkor och tillgång till resurser beroende på var man befinner sig på arbetsmarknaden. Ekonomiska och sociala villkor hänger ihop. Klassbegreppet har haft stor betydelse för både politik och vetenskap I Sverige har man också använt begreppet socialgrupp
Klassteorier och klassskillnader En individs klasstillhörighet hänger ihop med nuvarande yrke, men också med familjesituation, utbildning och uppväxtmiljö. Klasstillhörighet leder till likartade erfarenheter Habitus är ett begrepp som pekar ut hur människor formas av klasstillrhöigheten
Klassteorier och klasskillnader Utgångspunkt i Karl Marx, men även andra har formulerat klassteorier Konflikten mellan arbete och kapital människors behov och drivkraften att skapa maximal vinst är det som driver samhällsutvecklingen framåt.
Klassteorier och klasskilnader Kritik mot Marx Skiljelinjen går inte längre mellan kapitalägare och arbetare Konflikter finns på flera olika plan mellan olika skikt av anställda. Teorin om konflikten mellan kapital och arbete kan inte förklara allt i samhället så som många marxister tänkt sig
Klassteorier och klasskillnader Uppdelning av yrken i relation till den anställdes beslutsutrymme är praktiskt för att förstå klassdimensionen i olika yrken. Exempel: Aktiva yrken med höga krav och stort beslutsutrymme Passiva arbeten med låga krav och litet beslutsutrymme
Klassteorier och klasskillnader Den nya medelklassen högre tjänstemän som fungerar som arbetsgivarens ställföreträdare på arbetsplatsen Expertkunskaper ger en relativ frihet i relation till arbetsgivaren
Könssegregering och mansdominans Manligt och kvinnligt varierar geografiskt och över tid Män och kvinnor intar olika positioner i yrkeslivet Arbetsplatser dominerade av kvinnor har i allmänhet lägre status än de som domineras av män Män tenderar att befinna sig högre upp i hierarkier än kvinnor Detta benämns ofta som horisontell och vertikal segregering
Könssegregering och mansdominans De mest könssegregerade yrkena är arbetaryrken, i arbeten med låga utbildningskrav De minst könssegregerade yrkena är de som kräver högre akademisk utbildning Svårt att välja yrke som är associerat med det kön man inte tillhör Starka sanktioner mot den som avviker
Etnicitet och invandring Sverige beskrivs oftast som homogent i ett historiskt perspektiv Det har dock alltid funnits minoritetsgrupper i Sverige Sverige var under lång tid ett land människor migrerade från Efter andra världskriget har Sverige blivit ett land människor i större utsträckning har immigrerat till
Etnicitet Etnicitet som kulturella särdrag och kännetecken Etnicitet som gränsdragningsprocess utifrån geografi, handlingsmönster och utseende Etnicitet är en föränderlig process Svårt att bli accepterad som riktig svensk
Sammanfattande ord Samhället som summan av olika system/organisationer som är sammanlänkade genom maktrelationer Organisationer organiserar samhället Organisationer definieras av fyra aspekter Tillhörighet Kollektiva resurser Regler Kontroll
Sammanfattande ord Fyra (fem) faktorer av stor betydelse för hur livet gestaltar sig är: Livslopp Klass Genus Etnicitet (plats)