Logistik och förtätning i stadsmiljö

Logistik och förtätning i stadsmiljö

Logistik och förtätning i stadsmiljö CA FÉ Att bygga stad och behovet av citylogistik Under det senaste årtiondet har vi i Sverige sett en ökad urbanisering. varor behöver nå längre in i centrum för att vara tillgängliga för den Människor har flyttat ifrån landsbygd till mindre orter och ifrån mindre bilfria allmänheten. orter in till våra större städer. Denna trend är något som känns igen runt om i landet. Att låta varor komma till människor istället för människor till godset är en miljövänlig strategi. Till exempel ger en normalstor lastbilsleverans Flera olika faktorer ligger sannolikt bakom denna utveckling, bland annat av matvaror till en livsmedelsbutik i stadskärnan ungefär 400 matkas- en ökad efterfrågan på stadsmiljöer. Även barnfamiljer som tidigare valde sar. Hundratals privatresor till köpcentrum utanför staden kan på så att bosätta sig i villaförorter väljer allt oftare att bo kvar inne i centrum. sätt undvikas. Därtill medför den ökande e-handeln att privatbilism Attraktionskraften i dessa miljöer ligger i att arbete, boende, kultur och ersätts av mer effektiva transporter där mycket gods färdas ihop ifrån handel inom korta avstånd ifrån varandra. I ett och samma hus kan man lager till dörr. finna handel på bottenplan, kontor däröver och bostäder högst upp. Denna avsaknad av funktionsindelning tillsammans med tätheten inom Denna skrift ska inte ses som ett ställningstagande för, eller för den området är det som skapar stadens puls. delen emot, cityutveckling. Det är i stället vårt sätt att möta upp den Som en konsekvens är det idag fler och fler som väljer bort privatbilen kommuner som redan tagit ställning för en citystrategi med råd för att och istället väljer andra transportmedel. Detta är något som ofta kunna genomföra den på ett sätt som står i samklang med det logistik- välkomnas av kommunerna. Men att människor bosätter sig tätare och behov som finns i urbana miljöer. För att uppnå detta mål finns det inte att många kommuner arbetar med att utveckla sina stadskärnor tar inte en utan flera olika lösningar och vi hoppas kunna inspirera kommuner bort behovet av en fungerande logistik. Tvärtom innebär det att fler att hitta den lösning som passar dem bäst. diskussion som redan finns i dag. Vi vill med denna skrift hjälpa de

Förtätning minskar inte behovet av logistiklösningar KONSEKVENSANALYSEN ska bland annat svara på frågor om tillgänglighet, effektivitet och hantering av ökad eller minskad efterfrågan på varuleveranser. 10 sätt att lösa citylogistiken vid tätbebyggelse 1. Genomförande av konsekvensanalyser Den handel som pågår i en urban stadsmiljö utgör hjärtat i stadens puls. Om efterfrågade varor inte levereras går det inte att dra nytta av de fördelar som urbaniseringen innebär. För att långsiktigt underlätta varutransporter till stadskärnan är det viktigt att på planeringsnivå ha ett systematiskt förhållningssätt till dessa frågor. Redan vid detaljplaneringen av nya byggen bör därför en särskild konsekvensanalys tillägnas citylogistik. Detsamma bör gälla vid antagandet av lokala trafikföreskrifter. Genom att ta hänsyn till behoven av godstransporter i ett tidigt stadium blir det enklare att se till att varuleveranserna fungerar smidigt under lång tid framöver. Det förhindrar risken att vid ett senare skede behöva göra dyra och temporära justeringar för detta. Staden kan växa utan att stöta i trösklar vilket på sikt kan stärka attraktionskraften. Konsekvensanalysen ska bland annat svara på frågor om tillgänglighet, effektivitet och hantering av ökad eller minskad efterfrågan på varuleveranser. Kan till exempel tiderna för leverans anpassas till varumottagarnas behov, och kan olika typer av transporter använda samma leveransfaciliteter? Kan godstransporterna enkelt ta sig till och från lastområdena? Finns det kapacitet att ta emot fler godstransporter om efterfrågan på varuleveranser ökar i framtiden, och om inte vilka andra alternativ står till buds? Finns det en plan för att förhindra att lastzoner missanvänds av andra åkare?

2. Transportbehov vid ombyggnadsbara nedervåningar Ett sätt att arbeta för en långsiktig förtätning av ett bostadsområde är att skapa lokalanpassade bottenvåningar i bostadshus. Det innebär att bottenvåningen är byggd så att den i framtiden enkelt ska kunna omvandlas till en affärslokal. Detta betyder att golvet i lägenheten bör ligga i nivå med gatuplan och att takhöjden är tilltagen. På så sätt kan man förbereda för att stadsdelen i framtiden ska vara en blandstad med både bostäder och handel. När området är så förtätat att det finns nog med hushåll för att utgöra underlag för affärsverksamhet kan lägenheterna öppnas upp mot gatan och bli affärslokaler. God tillgång till små affärslokaler i gångstråk är inte bara gynnsam för nyföretagandet utan ökar också attraktiviteten och ger en känsla av egenart och hem. För att det ska vara möjligt att på ett enkelt sätt omvandla bottenvåningar till fungerande affärslokaler bör planering för hur leveranser ska kunna ske till dessa lokaler komma med redan i planarbetet. Yta för en strategiskt placerad lastkaj bör inplaneras.

CAFÉ Tmoersklulnutlian 3. Planlägg även gångtransporterna ifrån fordon I och med att staden förtätas underlättas människors sociala samvaro genom tillgången på sällskapsvänliga umgängesplatser. Smala gator som uppmuntrar till mellanmänsklig interaktion kan däremot ofta vara för snäva och trånga för att man ska kunna genomföra godstransporter. I det fall då vägburna transporter inte kan köras direkt intill lastnings- och lossningsplats bör det i stället finnas en plan för maxavstånd för den sista handdragna transportsträckan. På så sätt kan varuleveranser fungera smidigt även inom områden med mycket smala gator. För att minska sträckan för handtransport kan något större trafikleder byggas i cirklar eller rutnät kring varumottagarna så att godstransporter alltid når inom en viss radie från varje varumottagningsställe. Därmed minskar risken för förslitningsskador hos personal. Eventuella störningar för gångtrafikanter minimeras också.

4. Vid stenläggning använd stengångar Ett sätt att försköna en gatumiljö och samtidigt markera att det är anpassat för fotgängare är att stenbelägga en gata. En gatstensbelagd gata uppfattas oftast som mer estetisk än en vanlig asfaltsgata. Gatstenen fungerar även som en kontrast till vanliga asfaltsgator för att markera att det är något annorlunda och speciellt Ett sätt att skapa mer attraktiva stadsmiljöer är att öka antalet med denna plats. Därför används ofta gatsten för att markera ut fotgängare som rör sig i gaturummet. Därför väljer många kom- just promenad och shoppingstråk i centrala städer. Gatstensbe- muner att satsa resurser på att utsmycka centrala delar av staden lagda gator kan dock utgöra ett hinder för en fungerade citylogistik för att öka dess dragningskraft och få människor att stanna kvar i om inte lösningar planeras in i förväg. I samband med stenlägg- gaturummet längre. Optimalt sett vill man uppnå en gatumiljö där ning bör därför stengångar anläggas för att möjliggöra för trans- människor vill strosa runt. porter att nå hela vägen fram med draget hjälpmedel.

LASTBIL LASTKAJ LIVS MEDEL FÖRE LASTBIL 5. Vid behov av parkering bygg runt om parkeringsplatsen Nybygge I samband med ökad tätbebyggelse är det inte ovanligt att parkeringsutrymmen tas i anspråk för att bygga bostäder och affärslokaler. Brist på parkeringsplatser orsakar flera typer av problem i innerstadstrafiken. Godstransportörer vittnar till exempel om hur privata personfordon ofta ockuperar lastzoner. Inte sällan ger denna begränsade framkomlighet upphov till proppar som kan ge sättningar ut i hela trafikomloppet. Underskott av parkeringsplatser ökar också trafikrisker och utsläpp av avgaser. Parkeringsplatser är emellertid ofta kostsamma och utrymmeskrävande. Ett sätt att dra nytta av befintliga eller nya parkeringsanläggningar är att anlägga grunda affärslokaler eller bostäder runt parkeringsytorna. På så sätt kan man arbeta med en Nybygge Nybygge LASTBIL LASTBIL LASTKAJ LIVS MEDEL LASTKAJ LIVS MEDEL förbättrad stadsmiljö och samtidigt bevara parkeringsmöjligheterna. Det ger också möjlighet att ordna lastnings- och lossningsfaciliteter Nybygge separerade från genomfartsgator.

6. Använd off-peak leveranser för att matcha mot både stora och små företag Förtätningen i våra städer skapar en mångfald av butiker och affärsverksamheter. Variationen av varor och tjänster bidrar till valfrihet och ett breddad kulturellt utbud. Samtidigt har butiker och företag som tar emot varor olika behov. Att tidpunkten för leverans är flexibel är därför viktigt. I dagsläget är den tillåtna tiden för varuleverans däremot ofta begränsad. Det innebär att privat persontransport, kollektivtrafik i form av bussar samt godstransporter av varor ska samsas inom en pressad tidsram. Detta bör beaktas när bestämmelser kring tidsfönster för varuleverans tas i bruk. I många fall tillåts inte tunga lastbilar under nattetid, vilket kan göra att värdefulla logistikmöjligheter går om intet. Tunga lastbilar som får tillåtelse att göra off-peak-leveranser kan potentiellt fylla hela livsmedelsaffärer vid tidpunkter då vägnätet är luftigt och lättillgängligt. En nackdel är att boende i omgivningarna kan uppleva störande ljud och buller från sena leveranser. Detta kan dock avhjälpas genom framtagandet av en code of conduct för förare och företag som gör att mängden störande moment minimeras.

7. Utforma lastzoner och kajer så de passar flera fordon Den svenska lastbilsparken består av både tunga och lätta lastbilar, med en utveckling de senaste åren mot fler små fordon. Transporter sker genom både yrkestrafik och firmabilstrafik. Parallellt med ökad tätbebyggelse och variation av citytransporter ökar trycket på anpassning av platserna för varumottagning. Utgångspunkten för arbetet med förenklad citylogistik bör vara att lastzoner byggs så att de kan ackommodera olika typer av fordon. Att exempelvis inte anlägga lastzoner i lutning eller att ha höj- och sänkbara ramper i stället för enbart fasta lastkajer är ett alternativ för att göra lastzonerna mer multifunktionella. Det minskar också risken för skador hos personal som hanterar tunga leveranser och är på så sett en viktigt del av arbetsmiljöarbetet. Förslitningsskador ska förhindras i största möjliga utsträckning. Det är en central komponent för att skapa en god arbetsmiljö för anställda inom transportnäringen. Eventuella trottoarkanter bör vara fasade för att underlätta dragningen av rullvagnar om transportfordon inte kan köras hela vägen fram till målet.

8. Multifunktionella körfält En av de främsta fördelarna med stadsförtätning är möjligheten att nyttja befintlig infrastruktur i stället för att bygga nytt. Samtidigt ökar trycket på vägarna i och med en ökad inflyttning till stadskärnan. Den totala efterfrågan på varor och i sin tur varutransporter ökar när staden tätnar. Fler trafikanter ska dela på vägnätet under pressade förhållanden. Godstransporterna kan komma nära leveransmålet, samtidigt som fotgängare kan uppleva de sociala fördelarna med tätbebyggelse. I vissa städer finns också särskilda körfält som är reserverade för kollektivtrafiken. Under tider på dygnet med mindre trafikpress är dessa körfält relativt underutnyttjade. Ett sätt att ta vara på kapaciteten i vägnätet bättre är att låta körfälten för kollektivtrafik bli multifunktionella körfält. Multifunktionella körfält kan till exempel skifta karaktär så att de under rusningstrafik används för kollektivtrafik och övriga tider även för godstransporter. Ett sätt att ställa motkrav på godstransporter som nyttjar alternativa körfält är till exempel att ange en lägstanivå för miljökrav. I London är detta ett välbeprövat koncept som gett goda resultat.

9. Bygg finmaskiga rutnät och bygg bort ändgator Det klassiska rutnätssystemet är den optimala gatuutformningen vid förtätning. Inte enbart maximerar den bebyggelsemöjligheterna utan bidrar även vid rätt utformning till att minska trafikproblem vid godstransporter. Små gator i innerstaden är många gånger enkelriktade eller kopplade till återvändsgränder. Det innebär att det finns få alternativ om en väg visar sig vara blockerad. Risken ökar också för trafikstockningar när fordon måste trängas eller göra komplicerade vändningar. Generellt bör lösningar som kräver att lastbilar backar undvikas i urbana miljöer. Ett finmaskigt rutnät tillåter i stället trafikanter att ta alternativa rutter till samma mål och hela tiden sträva framåt i körningen. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att inte stycka upp de områden man vill förtäta med trafikleder. Det kan försvåra för fotgängare att ströva obehindrat mellan olika närområden. Mindre gator kan i stället knytas till större trafikartärer längre ut från tätbebyggelsens centrum. På så sätt förenas goda förutsättningar för logistik med möjlighet till integrerade områden.

Svensk Handel är en bransch- och arbetsgivarorganisation för små och stora företag inom detaljhandel, partihandel och import. Handeln står för nära 11 procent av Sveriges BNP och Svensk Handels 12 000 medlemsföretag har sammanlagt 300 000 människor anställda. Svensk Handel är Svenskt Näringslivs största medlemsorganisation. 10. Gångfartsområden Att införa så kallade gångsfartsområden kan vara ett sätt att öka attraktiviteten inom ett område utan att nödvändigtvis förbjuda all trafik. I gångsfartsområden får fordon köra men inte snabbare än vad som är möjligt för en fotgängare att gå. På så sätt kan man skapa lugnare gator utan att helt behöva lägga om trafikflödena. Gångfartsområden med dess möjligheter för logistikfordon att lasta av och på är det ett utmärkt sätt att till exempel förse en gata av små skyltbutiker med gods. Godstransporterna kan komma nära leveransmålet, samtidigt som fotgängare kan uppleva de sociala fördelarna med tätbebyggelse. TransportGruppen är en samarbetsorganisation för arbetsgivar- och branschförbund inom transportnäringen, inklusive motor- och petroleumbranscherna. I åtta förbund finns drygt 10 700 medlemsföretag med tillsammans ca 167 300 anställda, vilket gör TransportGruppen till den främsta samlingspunkten för företagen i transportnäringen i Sverige.