ÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE 2013-01-23 Av: Omvärld Av Noa Ericson, Hjalmar Stenlund och Ulf Edgren Vi är tre arkitekturstudenter som hade kursen stadsbyggnad på KTH under hösten 2012. Vi fick i uppgift att finna en tomt mellan stadshuset och Ekerö centrum. Vår grupp skrev ett manifest och valde tomt efter konceptet att åkermark möjliggör ett regenerativt stadsbyggande. Fortsätter man bebygga åkermark enligt vårt relativt låga exploateringstal kan man lösa stora delar av Stockholms bostadsbrist och samtidigt trygga lokal matproduktion. Utifrån dessa frågor arbetade vi i stadsbyggnadsprojektet Vilka krav skall vi ställa vid nyexploatering av mark i framtiden? Hur viktig är den biologiska mångfalden i de olika miljöer som omger oss? Är åkermarken helig eller naturlig? Vill vi fortsätta bygga villamattor och täta städer utan att ta hänsyn till lokala matbehov.
Bakgrund: I dagens Sverige skyddas åkermark på samma sätt som hagmarker och ängar. På stadsarkitektkontor och kommunstyrelser runt om i landet bebygger man konsekvent skogar, som har mycket högre skyddsvärde och biodiversitet än åkern. Man vill inte blockera det öppna landskapet. Oftast med vyn från bilen som riktmärke. Åkermark håller endast hög produktivitet i antal anställda per bruksareal. Man plogar jorden vilket leder att matjord sköljs bort och att maskar och mikroliv äts upp av fåglar och torka. Men i naturen finns inga monokulturella system. Mångfald och polykultur motverkar skadedjur och styrker systemets resiliens. Plogning och monokulturella odlingar skadar jorden och naturen svarar med ogräs för att plåstra om såret. Istället för att se ogräset som successionens första steg mot en skog så besprutas det med kemikalier. Vår kulturs stora motor, oljan och naturgasen, har gett oss petrokemisk konstgödsel. Med hjälp av billig energi har det inte gjort något att våra jordar blir skadade. Vi har kunnat hålla dem fruktbara med hjälp av konst(gödsel)gjord andning. Tack vare att PEAK OIL nu är ett faktum tvingas vår kultur se på sin matproduktion på ett yrvaket men förhoppningsvis sunt sätt. Begreppet Food Security är kopplat till den relativt osäkra situation som råder kring vår kulturs mat. Vi är totalt beroende av olja i alla led och maten i mataffärerna räcker mellan 2-3 dagar om tex. oljan sinar. Detta har fått människor att ta saken i egna händer och öka sin mat säkerhet genom att odla själva. Trädgårdsmästarens roll borde omvärderas och ges mer status i vårt samhälle. Trädgårdsmästare skulle kunna skapa prunkande trädgårdar i människors direkta närhet. Matförvaltningen istället för Parkförvaltningen! Det vi undersökt är hur stadsplanerare och arkitekter kan se möjligheter i vår konkreta omvärld. När man planerar ny bebyggelse bör man välja de skadade platserna för husens fotavtryck och spara mer gynnsamma förhållanden till andra funktioner. Våra monokulturella åkrar är perfekta för etablering av denna typ av ny stad. Och vi vill visa att vi kan höja produktivitet samt det sociala kapitalet på dessa ödemarker.
Stockholms län är ca 18 mil långt och ca 9 mil brett exklusive havsområdet. Landytan är drygt 6 500 km2, vilket motsvarar knappt 2 procent av Sveriges hela landyta. Ca 15 procent av landytan består av åker och ca 40 procent består av skogsmark. Andelen bebyggd mark i länet uppgår till 15 procent, jämfört med 2,7 procent i övriga landet. I Stockholms län bor 1,9 miljoner människor, vilket motsvarar 21 procent av landets befolkning. Stockholms län har en åkerareal på 100 000 hektar. Åkrarna finns i större utsträckning närmre Stockholm stad än perifert i länet. 70 % av åkermarken i Sverige och i världen används idag till att odla djurfoder. 26 miljarder ton matjord sköljs ut i haven varje år från åkermarker jorden runt. På 1 kilogram kött sköljs 31 kilogram matjord bort. Det krävs mellan 200 till 1000 år för naturen att skapa 3 cm ny matjord.
I vår stadsplanering inspireras vi av permakulturens zon system och djupa förståelse av platsanalys. Området delas in i zoner från hemmets inre sfär till producentens perifera produktion. Kommunikation sker via en designad matskog där skörd blir en del av den dagliga rörelsen. Kvarter har egna odlingslotter i zon 2 och landbaserad odling har rikt med vatten tack vare passiv topografisk vattenskörd. Hortikulturella kulturer har i snitt arbetat 3-4 timmar per dag i jämförelse med jordbrukets heldagar. Hortikultur/permakultur är mer än bara hållbar, den är regenerativ. Agrikultur är att endast odla annueller, naturens ogräs, och sedan skövla på hösten för att sen börja om med de svaga annuellerna. Medan hortikultur(permakultur) använder sig av skogens mogna ekosystem som förebild med större skörd och mångfald till följd.