Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2014 Fastställd av Socialförvaltningen 2014-06-18
Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(17) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet 3 Tillämpning 3 Kvalitet 3 Utgångspunkter för kvalitetsarbete 4 Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete 4 Socialnämnden 4 Socialchef 4 Biträdande socialchef/verksamhetschef enligt HSL 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 5 Chefer inom Äldre- och handikappomsorg, 5 Chef för individ- och familjeomsorg 5 Chef för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar 6 Medarbetare 6 Framtagande av ledningssystem 6 Uppföljning av verksamhet 6 Information och samverkan 7 Områden som omfattas i författningen om ledningssystem för kvalitet 7 Definitioner 7 Struktur för verksamhetens ledningssystem 9 Den evidensbaserade modellen 16
Ledningssystem för kvalitet i Sida 3(17) Ledningssystem för kvalitet Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS i Vindelns kommun, med fokus på hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Ett ledningssystem möjliggör tydlighet i verksamheten så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser, från krav och mål som gäller för verksamheten, enligt lagar och andra föreskrifter inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamheter inom LSS, kan förebyggas. Alla vårdgivare som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ansvarar för att det finns ett ledningssystem för kvalitet. Syftet med skapandet av Ledningssystemet är: Att skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheterna Att denna är dokumenterad på ett strukturerat sätt Att de dokumenterade rutinerna och riktlinjerna efterlevs och utvecklas utifrån nya krav och förändrade behov. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd till vägledning. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Detta ledningssystem utgår från dessa, samt Socialstyrelsens handbok för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Tillämpning Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet genom att: planera leda kontrollera följa upp utvärdera Kvalitet Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade, och i beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Den som bedriver verksamheten måste därmed också förstå betydelsen av dessa krav och mål. Kartläggning av de regler som styr verksamheten måste fortlöpande uppdateras.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 4(17) Utgångspunkter för kvalitetsarbete Gällande lagar och föreskrifter Socialstyrelsens författning SOSFS 2011:9 ska hjälpa enheterna att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. 1 Föreskrifterna måste tillämpas i verksamheter som omfattas av: 31 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 16 Tandvårdslagen (1985:125), 6 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 3 kap. 3 tredje stycket lagen (2001:453). 2 Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) Nationella riktlinjer Kommunfullmäktiges riktlinjer och reglementen plan Ledningens engagemang och ansvar för kvalitetsarbetet Personalens medverkan Kvalitetsdokument Värdighetsgarantier Evidensbaserad praktik (EBP enligt modell - se bilaga) Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete Ett välfungerande kvalitetsarbete förutsätter att det finns en tydlig ansvarsfördelning och befogenheter för att implementera, upprätthålla, utveckla kvalitén och vidta åtgärder inom verksamheterna. Socialnämnden Vårdgivaren eller den som bedriver hälso- och sjukvård, socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, har ansvaret för att det finns ett ledningssystem. Ansvaret kan inte överlåtas. Däremot finns möjlighet att internt uppdra åt någon eller några i verksamhetens organisation att utföra de olika uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvalitén. I ledningssystemet ska det anges hur uppgifter som ingår i det systematiska och fortlöpande arbetet med att säkra kvaliteten, är fördelade i verksamheten. Socialnämnden beslutar genom strategier och övergripande mål och fastställer ledningssystem, riktlinjer, kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier. Socialchef är närmast ansvarig under socialnämnden. Socialchefen har det yttersta ansvaret för att planera och organisera socialtjänstens verksamhet, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 5(17) Biträdande socialchef/verksamhetschef enligt HSL har tillsammans med socialchef ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård, omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet genom att kontinuerligt samråda med MAS. Biträdande socialchef/verksamhetschef enligt HSL, ansvarar tillsamman med socialchef för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete, ansvarar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs, samt ska löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet. Biträdande socialchef ska även ta emot och utreda synpunkter och klagomål (för hälso-och sjukvård i samråd med MAS) samt när behov föreligger göra anmälningar enligt Lex Sara. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har medicinskt ledningsansvar och utgör, tillsammans med verksamhetschef enligt HSL, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården. MAS ska stödja med medicinsk kompetens, upprätta och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet för att kunna garantera hög patientsäkerhet och hälso- och sjukvård med god kvalitet. MAS ansvarar för uppföljning av patientsäkerhetslagen, upprättar och reviderar riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvården utifrån lagar, författningar och nationella riktlinjer (= utifrån evidensbaserad praktik). MAS utreder avvikelser och gör, när behov föreligger, anmälningar enligt Lex Maria. MAS har utifrån Patientsäkerhetslag (2010:659) att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Chefer inom Äldre- och handikappomsorg, har ansvar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra personalens delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för att leda, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar även att löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från brukare/närstående. Vidare ska ovanstående chefer bryta ned socialtjänstplanens mål för äldre- och handikappomsorg till verksamhetsmål och förankra kvalitetsarbetet hos medarbetare. Chefer inom äldre- och handikappomsorg, har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Chef för individ- och familjeomsorg Har ansvar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för att leda utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar att även löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från klienter. Vidare ska chef för individ- och familjeomsorg bryta ner socialtjänstplanens mål till verksamhetsmål för individ- och familjeomsorgen, samt förankra kvalitetsarbetet hos sina medarbetare.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 6(17) Chef för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Har ansvar för att skapa rutiner och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar att leda, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar att även löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från barn och ungdomar. Vidare ska chef för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar bryta ner socialtjänstplanens mål till verksamhetsmål för sin verksamhet, samt förankra kvalitetsarbetet hos sina medarbetare. Medarbetare Har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud och delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat, samt visa engagemang och arbeta utifrån socialnämndens antagna värdegrundsord för våra brukare: Trygghet - Delaktighet - Välbefinnande. Framtagande av ledningssystem Ansvariga chefer för respektive enhet/område ansvarar för att identifiera, samla in och dokumentera processer och rutiner efter den struktur som återfinns under de områden som omfattas i ledningssystemet för kvalitet. Rutiner gällande hälso- och sjukvård revideras av MAS. Där det finns behov revideras befintliga rutiner. Varje enhet ska: göra en kartläggning över vilka krav och mål som gäller för verksamheten göra en bedömning av vilka aktiviteter/processer och rutiner som krävs för att uppnå dessa krav och mål säkerställa att arbetet bedrivs utifrån de fastställda processerna och rutinerna En årlig verksamhets/kvalitetsberättelse ska upprättas för socialtjänst och LSSverksamhet. Socialchef sammanställer en gemensam verksamhets/kvalitetsberättelse för socialtjänsten som bygger på varje chefs underlag. En årlig patientsäkerhetsberättelse ska upprättas för Hälso- och sjukvården. Uppföljning av verksamhet Vid verksamhetsuppföljningar ska ledningssystemet efterfrågas oavsett utförare. Förvaltningen begär in Patientsäkerhetsberättelse, samt Verksamhets/kvalitetsberättelser av såväl enheter som drivs i egen regi som entreprenörer som kommunen tecknat avtal med.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 7(17) Information och samverkan De styrdokument som reglerar samverkan internt och externt ska vara kända och följas i verksamheterna. Rutiner för informationsöverföring både internt och externt ska vara kända och följas. Information och samverkan externt ska regleras i avtal. Systematisk samverkan med externa och interna parter ska säkerställas. Områden som omfattas i författningen om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2011:09 kapitel 4) Processer och rutiner 4 kap, 2-4 Samverkan 4 kap, 3-5 Riskanalys 5 kap, 1 Egenkontroll 2 kap 1, 5 kap, 2 Klagomål och synpunkter 5 kap, 3 Rapporteringsskyldighet av vårdskador och missförhållanden 5 kap, 4-5 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 6 kap, 1-3 Dokumentationsskyldighet 7 kap, 1-3 Definitioner Riskanalys Systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang. Uppskattning av sannolikheten för att den befarade händelsen eller situationen ska inträffa eller uppstå. Bedömning av konsekvenserna av den befarade händelsen eller situationen. Egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Process En serie aktiviteter som befrämjar ett bestämt ändamål eller avsett resultat. Föreskrifter/Riktlinjer Är ofta en följd av lagstiftning och anger konkret och detaljerat hur lagstiftningen och dess praxis ska tillämpas. Rutin Angivet sätt att utföra en aktivitet eller en process
Ledningssystem för kvalitet i Sida 8(17) Vårdskada Skada eller sjukdom som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Allvarlig vårdskada avser vårdskada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Klagomål och synpunkter Verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Med kvalitet avses, enligt 2 kap.1 SOSFS 2011:9 att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Med klagomål avses att någon klagar på att verksamhet inte uppfyller dessa krav och mål. Med synpunkter på verksamhetens kvalitet avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, t.ex. förslag på förbättringar. Evidensbaserad praktik Innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen. den professionelles expertis. den berörda personens situation erfarenhet och önskemål.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 9(17) Struktur för verksamhetens ledningssystem 1. Verksamheten ska beskriva vilka krav och mål som gäller för och som ska ligga till grund för kvalitetsarbetet Utgångspunkter för kvalitetsarbete, se sida 4. 2. Verksamheten ska beskriva vilka processer/aktiviteter som krävs för att uppnå ovanstående krav och mål Kartläggning av kompetensbehov Kompetensförsörjning Introduktion av nyanställda i riktlinjer och rutiner Fortlöpande uppdatering av nya lagar, riktlinjer, rutiner och krav Egenkontroll (se lista under rubrik 6) Utvärderingar av verksamheternas mätningar och statistik och rapporter Utifrån dessa upptäcka nya behov för att förbättra kvalitet i samtliga verksamheter 3. Verksamheten ska analysera och dokumentera risker för händelser som kan ske Vid risk för negativa händelser eller vid förändringar i verksamhet, inför förändringar av personalens sammansättning och innan nya arbetssätt eller metoder börjar tillämpas, ska verksamheten utföra riskanalyser: 1. Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar 2. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle hunna bli följden av händelsen 3. Upprätta åtgärder för att förhindra risk. 4. Verksamheten ska beskriva hur samverkan ska ske internt och externt för respektive verksamhetsområde Samverkansöverenskommelser ska vara kända och tillämpas. Ska finnas beskrivna och samlade under respektive områdes mappstruktur under Gemensam - Sociala. Hälso- och sjukvård / äldre- och handikappomsorg: Läkarsamverkansavtal för SÄBO Lokalt samverkansavtal mellan Tre Älvar samt kommunerna Vindeln, Bjurholm och Vännäs, för ordinärt boende inklusive läkarsamverkan Lokal samverkansgrupp mellan verksamhetschef och avdelningschef för Vindelns HC, samt socialchef, bitr. socialchef och MAS. Ca 4 ggr/år KOLA-grupp för uppföljning av överenskomna rutiner mellan kommun HC Teamträffar för biståndshandläggare och hälso- och sjukvårdspersonal i hemsjukvården Avtal med Vårdhygien om rådgivning och utbildningsinsatser
Ledningssystem för kvalitet i Sida 10(17) Äldre- och handikappomsorg: Teamträffar i verksamheterna. Nätverksträffar för handläggare och övergripande för ÄO/HO. Ärendedragningar SoL och LSS. Beläggningsgrupp. Tillsynsansvar för utförare av personlig assistans. IFO: Ifo träffar med samtliga områden representerade. Ärendedragning områdesvis. Samverkansträffar IFO/HVB. Externa. /elevhälsa/första linjen (Hälsocentralen). NAFS-träffar (/Hälsocentral, FK, AF). Samverkansträffar med Flyktingmottagning, AF, 3 älvar alkohol och drogmottagning. Personligt ombud. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum. Familjehemscentrum. SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (/Polis). Fältgruppen /Polis/Skola/Fritidsverksamhet. HVB Ensamkommande Samverkan sker med migrationsverket vid tomma boendeplatser samt att återkommande meddela migrationsverket aktuella anvisade/inskrivna ungdomar utifrån det avtal kommunen har med nämnda myndighet. Föreståndare för boendet har huvudansvaret för denna kommunikation. Samverkan sker med socialsekreterare veckovis eller oftare vid behov rörande ungdomar som bor på boendet. Samverkan sker med god man/tillförordnad vårdnadshavare, dels vardagligen av boendepersonal och dels med träffar med föreståndare/god man/tillförordnad vårdnadshavare varannan månad. Samverkan sker med Liljaskolan i Vännäs rörande ungdomarnas skolgång. Samverkan/utbyte av erfarenhet sker regionalt varannan månad under terminerna mellan föreståndare inom regionens boenden. Regional samverkan sker mellan boendepersonal i Länsstyrelsens regi två gånger per termin. Samverkan sker med flyktingsamordnare när ungdoms familj återförenas med ungdomen i Vindeln.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 11(17) Rutiner för informationsöverföring både internt och externt ska vara kända och tillämpas. Ska finnas beskrivna och samlade under respektive områdes mappstruktur under Gemensam - Sociala. Hälso- och sjukvård / äldre- och handikappomsorg Länsrutin för samordnad vårdplanering Prator Pscal NPÖ (Nationell patientöversikt) IFO Länsrutin för samordnad vårdplanering HVB Ensamkommande Föreståndare ansvarar för informationsöverföring mellan boende och migrationsverket. Föreståndare ansvarar för informationsöverföring mellan boende och överförmyndarnämnd. Föreståndare ansvarar för informationsöverföring mellan boende och socialnämnd Verksamheten ska ha rutiner som säkerställer att den enskilde gett sitt medgivande till samverkan. Ska finnas beskrivna och samlade under respektive områdes mappstruktur under Gemensam - Sociala. Hälso- och sjukvård / äldre- och handikappomsorg Medgivandeblankett för samverkan mellan vårdgivare, apotek, tandvård och nationella kvalitetsregister lämnas vid inflyttning i särskilt boende och korttidsvistelse Medgivande för informationsutbyte mellan huvudmän via NPÖ inbyggt i systemet IFO Samtycke från den enskilde inhämtas i de fall där det anses nödvändigt med samverkan med andra huvudmän eller privatpersoner. Samtycket kan vara muntligt eller skriftligt. En tydligare rutin för detta är under arbete. Vid upprättande av SIP, Samordnad Individuell Plan, efterfrågas alltid samtycke från den enskilde till samverkan mellan de olika huvudmän som deltar i SIP-mötet. HVB Ensamkommande Medgivandeblankett finns för ungdomar att fylla i om behov föreligger
Ledningssystem för kvalitet i Sida 12(17) 5. Verksamheten ska beskriva vilka rutiner och aktiviteter som krävs för att uppnå ovanstående krav och mål samt ansvar. Rutinerna inom samtliga verksamhetsområden ska vara dokumenterade, kända och tillgängliga beroende på syfte och användning. Ska finnas beskrivna och samlade under respektive områdes mappstruktur under Gemensam - Sociala. Hälso- och sjukvård / äldre- och handikappomsorg Mapp under gemensam Sociala: Rutiner vård och omsorg Mapp under gemensam Sociala: Riktlinjer och rutiner för SOL/LSS Mapp under gemensam Sociala: Personal gemensam IFO Mapp under gemensam Sociala/IFO/Rutiner HVB Ensamkommande Rutinpärm finns på boendet gällande alla ansvarsområden. 6. Verksamheten ska beskriva hur man arbetar med uppföljning i form av egenkontroll, hantering av klagomål och synpunkter, avvikelsehantering och rapporteringsskyldighet (Lex Maria och Lex Sarah) Hälso- och sjukvård / äldre- och handikappomsorg Egenkontroll: jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister (Senior alert, Palliativa registret, BPSD- registret,) jämförelser av verksamhetens resultat i Öppna jämförelser brukarenkät medarbetarenkät granskning av journaler, akter och annan dokumentation, logglistor undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet analys av uppgifter från patientnämnder kvalitetssammanställningar av MAS hygieninventeringar avvikelsesammanställningar av MAS
Ledningssystem för kvalitet i Sida 13(17) Rutiner: Rutiner för hantering av klagomål och synpunkter, från såväl vård- och omsorgstagare, deras anhöriga, personal, vårdgivare och andra intressenter ska finnas i ovanstående mappar (se rubrik 5). Rutiner för att genast rapportera missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållanden som rör den som får eller kan komma ifråga för insatsen inom verksamheten (Lex Sarah) ska finnas i ovanstående mappar (se rubrik 5). Rutiner för avvikelserapportering och om allvarlig skada eller risk för allvarlig skada uppstått p.g.a. brister i hälso- och sjukvård (Lex Maria) ska finns i ovanstående mappar (se rubrik 5). Former för uppföljning av verksamhetens kvalitetsarbete ska framgå i verksamhetens årsplanering. IFO Egenkontroll: Jämförelser av verksamhetens resultat i Öppna jämförelser Jämförelser av verksamhetens resultat i nationella uppgiftsinsamlingar, exempelvis SCB, Socialstyrelsen. Brukarenkät Medarbetarenkät Granskning av logglistor när det bedöms nödvändigt. Rutiner för hantering av klagomål och synpunkter: Rutiner för hantering av klagomål och synpunkter från klienter, personal och övriga skall finnas i ovanstående mapp (se rubrik 5) Rutiner för att genast rapportera missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållanden som rör den som får eller kan komma ifråga för insatsen inom verksamheten (Lex Sarah). Rutiner för detta skall finnas i ovanstående mapp (se rubrik 5) Rutiner för avvikelserapportering, ej aktuellt Former för uppföljning av verksamhetens kvalitetsarbete ska framgå i verksamhetens årsplanering. HVB Ensamkommande Egenkontroll Inspektion av IVO årligen med två besök Rutiner för hot och våld Veckovis genomgång av riskanalys
Ledningssystem för kvalitet i Sida 14(17) Rutiner för hantering av klagomål och synpunkter: Veckovis genomgång av klagomål/synpunkter från ungdomar. Låda för klagomål/synpunkter uppsatt på boendet Rutiner för att genast rapportera missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållanden som rör den som får eller kan komma ifråga för insatsen inom verksamheten (Lex Sarah). Rutin för rapportering finns om händelse inträffar Rutiner för avvikelserapportering. Rutin finns för genomgång av riskanalys veckovis Former för uppföljning av verksamhetens kvalitetsarbete ska framgå i verksamhetens årsplanering. 7. Verksamheterna ska dokumentera kvalitetsarbetet Äldre- och handikappomsorg/ifo/hvb Ensankommande Verksamhetsberättelse upprättas av chefer för respektive verksamhet i samband med årsskiftet. I verksamhets(kvalitets)berättelsen ska framgå: Resultat utifrån enhetens egenkontroll (enl. punkt 6) Hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsberättelse ska vara upprättad 1 mars årligen av MAS och ska läggs ut på Vindelns kommuns hemsida under Hälso- och sjukvård I patientsäkerhetsberättelsen ska framgå: Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete bedrivits och vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående Resultat (strukturmått/processmått och resultatmått) Förändrade arbetssätt för förbättrad patientsäkerhet Måluppfyllelse Övergripande strategier och planerade åtgärder för kommande år
Ledningssystem för kvalitet i Sida 15(17) 8. Uppföljning av ledningssystemet Socialförvaltningen ska 1 gång/år områdesvis genomföra en uppföljning av ledningssystemet genom analys och beslut om korrigerande, förebyggande och förbättrande åtgärder. Vid förvaltningens genomgång deltar de funktioner som ansvarar för kvalitet (socialchef, bitr. socialchef, MAS, chefer för ÄO/HO/IFO/chef för HVB ensamkommande asylsökande barn och ungdomar). Protokoll från ledningens genomgång dokumenteras. Inför uppföljningen tar socialchef fram faktabaserade underlag som ska ligga till grund för beslut och för bedömning av ledningssystemets effektivitet. Vid mötet ska materialet analyseras och beslut tas om korrigerande, förebyggande och förbättrande åtgärder utifrån evidensbaserad praktik. Kvalitetsberättelser/enheternas verksamhetsberättelser angående hur enheterna uppnått planerade resultat utifrån ställda mål och krav. Patientsäkerhetsberättelse Resultat från nationella kvalitetsregister Resultat från Öppna jämförelser Resultat från mätning och hantering av klagomål, förbättringsförslag, incidentrapporter och avvikelser, Lex Sara och Lex Maria Resultat från genomförda brukar/medborgar- och medarbetarundersökningar Information om relevanta förändringar av lagar och andra krav Uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar Förändringar som skulle kunna påverka ledningssystemet Rekommendationer till förbättring Behov av kompetensutveckling
Ledningssystem för kvalitet i Sida 16(17) Den evidensbaserade modellen Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål. Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap. Bästa tillgängliga kunskap Beslut om åtgärder ska grunda sig på ett så bra och tillförlitligt underlag som möjligt. Evidens kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Eftersom det inte finns vetenskaplig kunskap om alla insatser som används i socialt arbete får man i vissa fall stödja sig på andra källor som säger något om nyttan med insatserna. Det viktiga är att vara öppen med vilken kunskap som finns om insatserna och att följa upp resultatet för de enskilda individerna. Individens önskemål, situation och kontextuella förutsättningar Individens önskemål ska väga tungt vid val av insats, särskilt om det inte finns någon kunskap om den aktuella insatsen eller om studier visar svaga eller tvetydiga resultat. En person som upplever en insats som relevant är mer engagerad i behandlingen och det ökar sannolikheten för att insatsen blir till hjälp.
Ledningssystem för kvalitet i Sida 17(17) När det finns en valmöjlighet är vetenskaplig kunskap om insatsers effekter en viktig utgångspunkt. Men även om det finns ett vetenskapligt stöd för en viss insats är det inte givet att den ska användas i det enskilda fallet. Ett läkemedel kanske inte kan användas därför att individen är allergisk mot preparatet. Den insats som har bäst evidens kanske saknas där individen bor. Den professionelles expertis I en evidensbaserad praktik har den professionelle, med sin yrkeskunskap och personliga kompetens, en viktig roll. I kompetensen ingår bland annat empatisk förmåga, skicklighet i att identifiera individens problematik och att kritiskt värdera information samt en förmåga att balansera och integrera all information inför beslutsfattandet som ska ske i samråd med klienten. De professionella kan själva generera systematisk kunskap genom att systematiskt följa upp hur det går för de enskilda individerna.