Till innehållsförteckningen

Relevanta dokument
Till innehållsförteckningen

Till innehållsförteckningen

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting. (Reviderad upplaga)

Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Barnhälsovården Årsrapport med Barnhälsoindex

Barnhälsovården Årsrapport 2010

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården. Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex. Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex

Barnhälsovården. Årsrapport 2017

Barnhälsovården. Årsrapport 2015

Barnhälsovården Årsrapport 2018

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik

Dags att välja Barnavårdscentral

Barnhälsovården. Årsrapport 2016

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnhälsovårdsenheten. Barnhälsovården. Årsrapport med Barnhälsoindex. Till innehållsförteckningen. Leif Ekholm Maria Lindh

Barnhälsovårdsenheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

Vägledning för vaccination

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Rapport Datum: Barnhälsovårdsenheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006

Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Riktlinjer för. Barnhälsovården

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Lathund för inmatning av statistiskdata

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic

Barnhälsovårdsenheten

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

Rapport Datum: Barnhälsovårdsenheten

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

VÄLKOMNA TILL BHV-dag!

Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

barnhälsovård i halland 2010

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

TakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in nyinflyttade barn. Senast uppdaterad

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Familjecentraler. -det är grejor det

Barnhälsovårdsenheten

BARNHÄLSOVÅRD I FÖRÄNDRING

Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Barnvaccinationsprogrammet

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005

Barnhälsovård i Skåne

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Barncentrum. Barns hälsa i Örebro län

Faktamaterial om barn och ungdomar

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Vad händer när vaccin tar slut?

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Barnhälsovårdsrapport för år 2009 Södra Älvsborg

16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Riktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Transkript:

Till innehållsförteckningen %DUQKlOVRYnUG 6WDWLVWLN guheurolqvodqgvwlqj

) URUG Statistikuppgifterna från Barnavårdscentralerna (BVC) i vårt län rapporteras elektroniskt in via %+9V\VWHP (se sid 48) till en central dator på ADB och Tele, Örebro läns landsting (ÖLL). %+9V\VWHP består av ett websystem där personalen på BVC själva registrerar in uppgifter och kan se vilka barn som har tillkommit, avförts och finns registrerade på respektive BVC. Utdata fås genom analysverktyget ProDiver som sedan bearbetas av BHV-enheten i Microsoft Excel. Redovisningen avser förhållanden under 23, eller per den sista dec 23, samt i vissa fall 22 för insatser vidtagna tidigt i livet för barn födda 22. Förutom uppgifter från BVC:s basverksamhet redovisas som tidigare år: Hälsoparametrar Vårdtyngdsmätning Hälsoindex för förskolebarn BVC-profil som åskådliggör viktiga delar av ovanstående för respektive BVC i ett diagram Ett stort tack till all personal vid BVC, utan vars arbetsinsatser denna rapport inte varit möjlig! Vår förhoppning är att rapporten ger upphov till analys och diskussion. Det är främst de personer som arbetar med BVC som kan bedöma/förklara: om statistiken verkar rimlig vad som döljer sig bakom siffrorna hur de vid behov skulle kunna förbättras 6DPPDQIDWWQLQJ Antalet inskrivna barn ökar nu något efter att ha minskat under flera år. Vid årsskiftet (23-12-31) var 2 4 barn inskrivna på barnavårdscentralerna i vårt län. Nyfödda ( år) har ökat från 2 58 (22-12-31) till 2 971. Ett flertal vårdcentraler uppfyller inte 5LNWOLQMHUI U%DUQKlOVRYnUGHQ. Till exempel föreskrivs att 95% av förstagångföräldrar ska erhålla hembesök under nyföddhetsperioden. I ÖLL är det endast 49% av föräldrarna som har fått det. Det totala antalet utförda hembesök är även det påfallande lågt, 2 313, vilket kan jämföras med 1978 (ÖLL:s första år med statistik för BVC) då antalet hembesök från BVC var 12 945. Den långtida amningen har minskat, vilket är ett orosmoment för verksamheten, och för folkhälsan. I fråga om passiv rökning ligger ÖLL på riksgenomsnittet men skillnaderna mellan BVC är mycket stor. Glädjande är vaccinationerna, där föräldrarna efter några år av tveksamheter p g a ovederhäftiga artiklar i massmedia om vaccinbiverkningar, åter väljer att vaccinera sina barn. Bland hälsoindikatorerna kan bl a noteras att det är en anmärkningsvärt hög andel av föräldrarna som anger att deras spädbarn fått antibiotika (14,4%). Även på denna punkt är det mycket olika mellan barnavårdscentralerna. Otillräckligt antal sjuksköterskor är sannolikt en anledning till att verksamheterna inte når upp till kriterierna i riktlinjerna. Vårdtyngdsmätningen visar att det i länet totalt saknas ca 6 tjänster. Det har därtill inte tillkommit något resurstillskott för sjuksköterskorna trots det beslut Styrelsen för primärvård tog 22-4-18 om att inrätta nya tjänster för ökad tillgänglighet och förbättra insatserna för bl a BVC. Statistiken visar även på en ojämn fördelning av sköterskor på barnavårdscentralerna. Det är också som tidigare år en stor skillnad i vårdproduktion mellan olika BVC och trots vårdcentralernas vetskap om dessa olägenheter sedan flera år har det inte skett någon utjämning mellan barnavårdscentralerna. ZZZRUHEUROOVHEKY 9LSn%+9HQKHWHQNRPPHUJlUQDXWWLOO(USn%9&I UDWWGLVNXWHUDUDSSRUWHQ Örebro 24-6-1 Barnhälsovårdsöverläkare Samordnande sjuksköterska 1

,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ ) URUG... 1,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ... 2 %DVSURJUDP%+9± YHUVLNW... 4 $QWDOLQVNULYQDEDUQSn%9&... 5 Inskrivna barn 1978-23... 5 Inskrivna barn -6 år, 23-12-31... 5 +lovr YHUYDNQLQJ... 6 Inskrivna och övervakade barn per årskull, 23... 6 Standard i riktlinjerna... 6 6MXNVN WHUVNHYHUNVDPKHW... 7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska 1978-23... 7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 23... 7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn 199-23... 7 /lnduyhunvdpkhw... 8 Läkarbesök 1978-23... 8 Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken 1978-23... 8 Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, 23... 9 Läkarbesök fördelade per inskrivet barn 199-23... 9 +HPEHV N... 1 Hembesök av sjuksköterska 1978-23... 1 Hembesök per inskrivet barn år, 23... 1 Hembesök fördelade per inskrivet barn +1 år, 199-23... 1 Förstfödda som fått hembesök -2 mån (födda 22)... 11 Standard i riktlinjerna... 11 ) UlOGUDJUXSSVYHUNVDPKHW... 12 Andel barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp 1984-23... 12 Standard i riktlinjerna... 12 Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp, 23... 12 +HPIUnQ%%Q\I GGKHWVDYGHOQLQJEDUQI GGD... 13 $PQLQJ... 14 Standard i riktlinjerna... 14 Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4, 6 månaders ålder 1986-23... 14 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader, Örebro och Sverige 1986-23... 14 2

Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 22)... 15 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 22)... 15 5 NQLQJ... 16 Rökregistrering (födda 22)... 16 Mor röker när barnet är -4 veckor (födda 22)... 16 Passiv rökning när barnet är 4 veckor (födda 22), Örebro och Sverige... 16 9DFFLQDWLRQHU... 17 Andel vaccinerade barn och standard i riktlinjerna... 17 BCG-vaccinerade barn (födda 22)... 17 MPR-vaccinerade barn födda 21, diagram och tabell... 18 +lovd... 19 Födelsevikt under 2 5g (födda 22)... 19 Inskrivna barn 1 år och 4 år... 2 Antibiotikaförbrukning barn -1 år och 4 år...21 Eksem barn -1 år och 4 år...22 Olycksfall/skada barn -1 år och 4 år...23 Astma 4 år...24 Utveckling och språk 4 år... 25 Syn och hörsel 4 år... 26 +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ... 27 9nUGW\QJG... 28 Vårdtyngd 23... 28 Vårdtyngd med index +/- 1 SD, 23... 28 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 23... 29 Antal heltid sjukskötersketjänster, 23... 29 Vårdtyngd BVC ÖLL 23... 3 %9&SURILO... 31 BVC-profil (respektive barnavårdscentral Hällefors-)... 32 ff $YVWnU%9&... 47 %+9V\VWHP...48 3

%DVSURJUDP%+9± YHUVLNW Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. %DUQHWVnOGHU 3HUVRQDOHWRG Sjsk = BVC-sjuksköterska,QQHKnOOH[HPSHO 9DFFLQDWLRQVFUHHQLQJ 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn Somatisk undersökning, hörsel, vikt, amningsstöd, skötsel 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU OAE (otoakustisk emission) BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG -7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (1-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Hörselanamnes/Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Hälsa, tillväxt, epikris Polio IV 4

$QWDOLQVNULYQDEDUQSn%9& Inskrivna barn 1978-23 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 78/79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 3/4-6 år 23 1 21 952 2 745 2 56 19 765 21 55 23 453 24 738 25 43 24 11 21 952 2 424 19 59 2 4 år 2 741 2 873 2 67 2 755 2 96 3 135 3 541 3 388 3 199 2 715 2 66 2 678 2 596 2 971 Inskrivna barn: Barn som enligt befolkningsregistret hör till upptagningsområdet, samt manuellt inlagda (av BVC-sköterskorna) i BHVsystem, t ex familjehemsplacerade eller asylsökande. Inskrivna asylsökande barn kan ha flyttat utan att BVC meddelats, varför de felaktigt kan vara inkluderade bland inskrivna barn. I februari 24 fanns 339 asylsökande barn inskrivna. Inskrivna barn - 6 år, 23-12-31 16 1623 14 12 1 8 6 4 2 år 1-6 år 5

+lovr YHUYDNQLQJ 3 Inskrivna och övervakade barn per årskull, 23 2 5 2 1 5 Övervakade 1 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Övervakade barn: Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL. Totalt 16 761 barn ( 6 år). Ã 352&(66 Ã 5(68/7$7 Ã 67$1'$5',5,.7/,1-(51$.YDOLWHW Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under spädbarnsåret) Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) +lovr YHUYDNQLQJ _ 9% av barnen träffar max 2 sjuksköterskor _ 9% Andel övervakade år 96% 99% 1 år 1% - 2 år 94% 95% 3 år 7% - 4 år 89% 95% 5 år 39% - 6 år 89% 95% nuvnrqwuroo Andel synprövade 97% 95% hörselprövade 97% 95% (medelvärdet av antal inskrivna 4+5-åringar) 6

6MXNVN WHUVNHYHUNVDPKHW 6 Mottagningsbesök hos sjuksköterska 1978-23 5 4 3 2 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23-6 år 25 564 3 21 31 427 34 765 35 726 41 249 47 797 53 93 57 994 57 112 52 49 5 121 45 581 47 743 år 11 687 15 31 14 624 16 945 17 947 19 831 23 39 24 623 24 427 22 1 2 556 21 313 18 733 2 685 Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 23 4, 4,1 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 RWWDJQLQJVEHV NKRVVMXNVN WHUVNDI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 2+3 år 4+5+6 år 23 11,5 2,3 2,7 22 11,6 2,4 2,8 2 12,9 2,6 2,6 1998 12,8 2,7 3,1 1996 13,2 2,8 2,4 1994 12,1 2,3 2,3 1992 11, 2,1 2, 199 1,3 1,6 1,7 7

/lnduyhunvdpkhw 32 Läkarbesök 1978-23 28 24 2 16 12 8 4 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23 Totalt 31 912 27 988 26 589 24 939 23 42 25 119 26 194 26 221 19 535 16 77 14 73 13 534 12 958 13 44 Distriktsläkare 12 8 9 724 1 236 9 713 9 912 11 169 14 11 15 158 11 653 11 582 9 711 8 397 7 831 8 732 Barnläkare 19 94 18 264 16 353 15 226 13 58 13 95 12 93 11 63 7 882 5 188 4 992 5 137 5 127 4 672 1 Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken 1978-23 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23 % 62 65 62 61 58 56 46 42 4 31 34 38 4 35 8

Läkarbesök per inskrivet barn - 6 år, 23 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Barnläkare /lnduehv NI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 2+3 år 4+5+6 år 23 3,5,8,3 22 3,6,8,2 2 3,7,8,3 1998 3,7,8,4 1996 3,8,8,6 1994 3,9,9,8 1992 4,2,9 2,2 199 4,5 1, 2, Distriksläkare 9

+HPEHV N Hembesök av sjuksköterska 1978-23 12 1 8 6 4 2 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23-6 år 12 945 11 83 1 27 1 517 9 89 8 476 8 947 7 43 5 996 4 638 3 472 2 715 2 25 2 311 år 4 54 4 242 3 543 3 84 3 835 3 927 4 78 3 57 3 31 2 459 1 872 1 566 1 365 1 527 1 år 3 618 3 61 2 928 3 437 2 937 2 3 2 18 1 781 1 487 1 113 96 696 514 485 Hembesök per inskrivet barn år, 23 1,2 1,21 1,,8,6,4,2 +HPEHV NI UGHODGHSHULQVNULYHWEDUQ +1 år 23,7 22,7 2,8 1998 1, 1996 1,3 1994 1,3 1992 2,1 199 1,5 1

Förstfödda som fått hembesök -2 mån (födda 22) 1 9 8 7 6 % 5 49 4 3 2 1 +(%(6g.81'(5 5(68/7$7%$51)g''$ 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ 1<)g''+(763(5,2'(1-2 månader Nyföddhetsperioden Förstagångsföräldrar 58% 51% 53% 5% 48% 95% Flergångsföräldrar 46% 4% 38% 38% 36% 75% 11

) UlOGUDJUXSSVYHUNVDPKHW 1 Andel barn vars föräldrar deltagit i föräldragrupp 1984-23 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23 % 9 31 35 26 58 64 54 51 52 52 1998-3: uträknat på medelvärdet av antal LQVNULYQD barn +1 år, 1984-96: antal YHUYDNDGH barn +1 år. 1987-1989: statistik saknas. ) UlOGUDJUXSSHU 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ Andel barn (se diagram) 7% första-, 3% flergångsföräldrar Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp, 23 1 9 112 8 7 6 % 5 52 4 3 2 1 12

+HPIUnQ%%Q\I GGKHWVDYGHOQLQJ 18 Hem från BB/nyföddhetsavdelningen - förstföderskor (barn födda 1997-22) % förlösta 16 14 12 1 8 6 4 2 dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 14 d f -97 f -99 f -1 f -2 18 Hem från BB/nyföddhetsavdelningen - omföderskor (barn födda 1997-22) % förlösta 16 14 12 1 8 6 4 2 dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 14 d f -97 f -99 f -1 f -2 Diagrammen Hem från BB/nyföddhetsavdelning visar hemgångsdag, i procent av förlösta i Örebro län. Definition dag = barnets födelsedatum o s v (d v s ej ålder i hela dygn). 13

$PQLQJ $QGHODPPDGHEDUQ 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ I GGD (QEDUW'HOYLV (QEDUW'HOYLV 2 mån 77,7 + 12,3 = 9 9% 4 mån 56,3 + 22,4 = 78,7 8% 6 mån 23,3 + 42,1 = 65,4 7% WHO:s mål enbart amning vid 4-6 månader antaget i Sverige: 8%. Vid PnQ ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 34,3% (bortfall 5%). Vid PnQ ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 14,6% (bortfall 6%). 1 Enbart och delvis ammade barn 1986-23 9 8 % 7 6 5 4 3 2 mån 4 mån 6 mån 2 1 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23 1 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån 1986-23 9 8 7 6 % 5 4 3 2 1 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 23 Sverige 49 48,4 53,7 63,4 7,6 73,8 72,9 72,2 72,4 Örebro 43,9 42,9 42,7 48,9 57,6 64,2 68,8 64,1 65,1 65,4 14

Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 22) 1 9 8 7 6 % 5 12 12 4 78 8 3 2 1 Enbart Delvis Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 22) SVERIGE f-1 1 9 8 7 6 % 5 4 42 38 3 2 1 Enbart Efter 1998 tenderar amningskurvan i ÖLL att vara på väg nedåt. Andelen barn som ammas är låg jämfört med andra landsting. Delvis 23 SVERIGE f-1 35 15

5 NQLQJ 5 NUHJLVWUHULQJI GGD RU )DU 5 NIULDEDUQ Röker Vet ej Röker Vet ej När barnet är -4 veckor 9,5 2,2 13,6 3,9 81,7 När barnet är 8 månader 11,6 2,9 13, 4,7 81,4 Definitionen rökfria barn är att varken mor, far eller någon annan daglig rökare finns i barnets hemmiljö. 3 Mor röker när barnet är - 4 veckor (födda 22) 25 2 % 15 1 5 Passiv rökning när barnet är 4 veckor (födda 22) 9,5 SVERIGE f-1 8,2 17 16 15 14 È 13 12 11 1 9 8 7 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Mor röker ÖLL 11 9 8 8 11 8 1 Mor röker Sverige 12 9 9 9 9 8 Far röker ÖLL 16 13 12 12 14 13 14 Far röker Sverige 17 13 14 14 14 14 16

9DFFLQDWLRQHU $QGHOYDFFLQHUDGHEDUQ 5(68/7$7 67$1'$5',5,.7/,1-(51$ Difteri Tetanus (födda 22) 98,6% 99% Pertussis 97,3% 99% Polio 97,3% 99% Hib 97,3% 99% MPR (födda 21) 97,% 98% BCG (22: födda 21) c:a 9% Alla riskbarn BCG-vaccinerade barn (födda 22) 55 5 45 4 35 % 3 25 2 15 16,2 1 5 17

MPR-vaccinerade barn (födda 21) 1 97,5 97, 95, 92,5 % 9 9,5 87,5 85, 82,5 8 71, 23-12-31 Inskrivna Vistas i annat län Andel MPR-vaccinerade barn födda 21 Uppgift saknas % Antal Vacc % Avvaktar % Avstår % Hällefors 57 2 3,5 55 54 98,2 1 1,8 37 4 2 16,2 31 22 71, 8 25,8 1 3,2 ården 9 9 9 1 125 2 1 2,4 122 119 97,5 3 2,5 Storå 31 1 3,2 3 28 93,3 1 3,3 1 3,3 38 5 13,2 33 31 93,9 2 6,1 Frövi 4 1 2,5 39 39 1 115 1 3 3,5 111 19 98,2 2 1,8 Laxå 51 1 2, 5 49 98, 1 2, 85 8 9,4 77 77 1 91 2 2,2 89 88 98,9 1 1,1 Baggängen 13 13 13 1 Brickegården 93 1 1,1 92 91 98,9 1 1,1 49 49 48 98, 1 2, 76 5 6,6 71 69 97,2 1 1,4 1 1,4 147 6 4,1 141 135 95,7 5 3,5 1,7 Skebäck 83 1 3 4,8 79 76 96,2 1 1,3 2 2,5 172 3 1,7 169 163 96,4 6 3,6 Lillån 112 112 17 95,5 5 4,5 118 118 118 1 99 99 97 98, 2 2, 94 1 1,1 93 88 94,6 4 4,3 1 1,1 147 2 1,4 145 143 98,6 2 1,4 112 1 1 1,8 11 14 94,5 5 4,5 1,9 129 1 7,8 119 119 1 76 4 5,3 72 7 97,2 1 1,4 1 1,4 234 5 2,1 229 223 97,4 4 1,7 2,9 93 2 2,2 91 87 95,6 4 4,4 Pålsboda 41 2-2 41 37 9,2 3 7,3 1 2,4 114 1 1 9,6 13 97 94,2 6 5,8 g5(%52/b1 2798 14 75 3,2 279 2627 64 2,4 18,7 18 SVERIGE f-

+lovd Barnavårdscentralerna i Örebro län tar årligen in ett antal individbaserade hälsoparametrar via %+9V\VWHP. Dessa parametrar är menade att fungera som indikatorer på barns hälsa vid 1 och 4-år och erhålls genom att frågor ställs till föräldrarna vid 1 respektive 4 års kontakten. För 1-åringarna gäller data för hela spädbarnsåret medan det för 4-åringarna gäller de 3 senaste månaderna före 4-års kontakten på BVC. Två av dessa parametrar (låg födelsevikt och olycksfall) ingår i +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ(se sid 28). Svenska barns hälsa är allmänt god. Det finna dock skillnader mellan olika BVC (se diagram s 2-26)och bland uppgifterna i övrigt kan konstateras att: Cirka 4% av barnen har en födelsevikt under 25g, en nivå som är ungefär lika med övriga Sverige. Denna parameter är en internationellt väletablerad indikator på barns hälsa. Antibiotikaförbrukning är generellt hög, c:a 14% har fått antibiotika under spädbarnsåret och c:a 1% av 4-åringarna under en 3-månadersperiod. Eksem föreligger hos c:a 1% av barnen vilket stämmer väl överens med andra undersökningar. Cirka 5% av spädbarnen och 4% av 4-åringarna (3 mån) har sökt sjukvård p g a olycksfall/skada. Cirka 4% av 4-åringarna har diagnosen astma vilket är en något låg siffra jämfört med andra nationella mätningar. Cirka 3% av barnen klarar inte av 4-årskontrollen och c:a 7% klarar inte den språkbedömning som görs på BVC. Skillnaderna är påtagligt stor mellan olika BVC. Av 4-åringarna har 1% ej godkänd syn och 6% ej godkänd hörsel enligt BVC:s definitioner. En observation är att det föreligger ett svagt samband mellan olika BVC:s belastning av hälsorisker och vårdutnyttjande. I vissa fall utnyttjar föräldrarna i de mer belastade områdena hälso- och sjukvården mindre än genomsnittet. Barnavårdscentralerna i Örebro läns landsting erbjuder en hälsovård med olika innehåll och kvalité (se t ex föräldragrupper och hembesök i denna rapport) vilket är en viktig information i sammanhanget för planeringen av Barnhälsovårdens förebyggande arbete. Födelsevikt under 25 g (födda 22) 9 8 7 6 5 % 4 4,4 3 2 1 19

,QVNULYQDEDUQ Inskrivna barn 1 år (födda 22) 25 236 2 15 1 5 54 37 17 34 37 46 11 63 89 113 111 89 69 84 142 95 126 111 123 11 16 138 118 149 83 133 46 97 11 Antalet inskrivna barn 1 år och 4 år är underlag till respektive hälsoparametrar sid 2-26. Inskrivna barn 4 år (födda 1999) 25 239 2 176 159 15 1 5 59 28 16 122 4 31 34 89 5 111 89 125 99 66 82 59 14 117 124 15 79 121 144 62 11 49 18 2

$QWLELRWLNDI UEUXNQLQJ Antibiotikaförbrukning barn - 1 år (födda 22) 25 2 15 14,4 % 1 5 1 ggr > 1 ggr % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 4 5 33 5 31 2 1 2 2 6 64 28 16 8 3 4 17 4 7 5 4 15 7 6 7 16 1 9 Bortf. 4 43 73 1 9 3 9 14 3 27 6 8 3 2 1 1 4 5 3 1 7 5 2 31 6 7 7 12 8 7,3 25 Antibiotikaförbrukning senaste 3 mån före 4-års kontakten (födda 1999) 2 15 % 1 1 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 4 3 3 3 5 2 5 1 5 1 3 7 2 1 3 6 3 8 1 4 2 3 3 Bortf. 3 32 1 3 3 7 3 7 2 13 2 7 15 1 3 2 3 3 5 5 6 9 1 15 16 4 7 6 8 7 1 ggr > 1 ggr 1,6 21

(NVHP Kliande eksem barn - 1 år (födda 22) 25 2 15 % 1 9,2 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 3 19 1 1 5 8 5 3 1 3 4 1 3 1 3 1 7 4 4 Bortf. 9 54 82 7 12 14 13 23 8 53 9 2 8 22 6 9 7 23 7 7 9 11 36 2 36 34 11 11 41 23 18 Kliande eksem 4-år (födda 1999) 25 26, 2 15 % 1 11, 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 3 3 1 2 1 4 1 1 1 2 3 2 1 4 3 3 1 Bortf.* 5 29 38 3 5 3 3 7 2 17 2 6 14 11 5 3 3 3 7 6 6 9 7 15 8 6 7 6 8 9 22

2O\FNVIDOOVNDGD Sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år (födda 22) 1 11,6 1,6 11,6 8 6 % 4,6 4 2 1 gång >1 gånger % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 4 5 31 2 5 3 1 2 6 62 25 16 8 3 4 15 3 7 2 3 12 7 4 7 15 1 8 Bortf. 4 43 82 1 9 5 7 14 3 26 6 9 3 2 1 1 4 5 3 1 7 5 22 31 5 7 15 12 9,3 Sökt vård för olycksfall/skada senaste 3 mån före 4-års kontakten (födda 1999) 1 12,7 8 6 % 4 3,6 2 1 gång >1 gånger % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 4-3 3 3 6 2 1 1 6 1 2 5 2 1 2 5 3 8 4 2 3 2 Bortf. 3 29 1 3 3 7 3 7 2 13 2 7 18 1 4 2 3 3 5 5 6 9 1 15 16 5 7 7 8 7,2 23

$VWPD Astma 4-år (födda 1999) 1 8 6 % 4 3,7 2 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 1 3 3 2 1 1 3 3 1 2 2 1 1 2 3 4 1 3 3 1 Bortf. 5 29 38 3 5 7 3 7 2 18 3 6 1 14 12 4 2 4 3 7 8 6 9 7 15 8 6 7 8 8 7 24

8WYHFNOLQJRFKVSUnNnU Avvikande utveckling vid 4-års kontakten (födda 1999) 1 12,1 8 6 % 4 2,7 2 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 2 3 21 2 3 1 2 1 1 1 5 1 Bortf. 5 36 5 3 3 1 3 8 2 14 2 6 14 11 6 5 4 6 8 5 5 8 7 16 1 5 1 2 13 8 Definition avvikande utveckling: barn som har två eller flera minus på utvecklingsmomenten och/eller på samlek enligt 4-års arbetsbladet +DQGERNHQNDSLWHO. Avvikande språk vid 4-års kontakten (födda 1999) 25 26,3 26,7 2 15 % 1 7,4 5 % H K A L S F F N L D K B B O B A S T L O M K H V V L K H P A Ö Vet ej 2 2 3 7 3 1 3 2 3 4 2 7 4 2 5 2 2 7 2 2 Bortf. 5 32 44 3 3 3 3 7 2 19 5 6 1 14 11 5 3 4 4 6 5 6 8 7 15 15 5 8 2 12 7 Definition avvikande språk: barn som har minus på ett eller flera moment i språkbedömning enligt 4-års arbetsbladet +DQGERNHQNDSLWHO. 25

6\QRFKK UVHOnU Ej godkänd syn vid 4-års kontakten (födda 1999) 25 29, 38,2 55,1 2 15 % 1 1,7 5 Definition avvikande synresultat: barn som med HVOT-metoden har synskärpan.65 eller sämre på ett eller båda ögonen, eller har en visus-skillnad på mer än en rad eller ej medverkat vid omprövning (Handboken kapitel 8.8.2). Ej godkänd hörsel vid 4-års kontakten (födda 1999) 16 18,5 14 12 1 % 8 6 6,4 4 2 Definition avvikande hörsel: barn som på två eller fler av frekvenserna 5, 1, 2 eller 3 Hz ej hör vid G%HOOHUVRPSå två eller fler av frekvenserna 2, 3, eller 4 Hz ej hör vid G%HOOHUVRPLQWe medverkar vid omprövning +DQGERNHQNDSLWHO. 26

+lovrlqgh[i UVNROHEDUQ +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ är en beskrivning av förskolebarns hälsa i vårt län. Vi har använt oss av fem indikatorer: andel ammade (enbart och delvis) barn vid fyra månaders ålder andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor vaccinationstäckning MPR andel barn med födelsevikt under 2 5 g andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) +lovrlqgh[är ett medeltal i procent där normen för amning och vaccinationstäckning är 1%. (t ex: 75% amning: räknas som 75%) och för de övriga indikatorerna % (t ex: 5% med födelsevikt under 2 5g: räknas som 95%). Det ideala +lovrlqgh[i UI UVNROHEDUQ är: 1%+1%+1%+1%+1% delat med 5 d v s 1%. Indikatorerna för respektive barnavårdscentral finns redovisade, med rosa staplar, under %9&SURILO(se sid 31). De valda indikatorerna är samma som Rädda Barnen (RB) använder i Barnhälsoindex för Sveriges kommuner (www.rb.se; prof L Köhler, Nordic School of Public Health). Skillnaderna är: Amning: enbart + delvis amning. Vår uppfattning är att uppgiften för enbart + delvis amning har högre validitet än uppgiften för enbart amning. RB använder värdet för enbart amning. Rökning: uppgifter från BVC medan RB använder data från MVC. Ingen funktionell skillnad. Olycksfall: underlaget är frågan Har ni behövt söka vård p g a olycksfall eller skada? som ställs till föräldrarna på BVC vid 1-års kontakten (-1 år) respektive 4-års kontakten (senaste 3 mån). RB använder sig av Socialstyrelsens diagnosregister. Denna skillnad i mätning är väsentlig. RB har med tonårsaborter som indikator. +lovrlqgh[belyser enbart förskolebarnens hälsa. En praktisk skillnad jämfört Rädda Barnens index, som mäter på kommunal nivå, är att +lovrlqgh[i UI UVNROH EDUQ visar på olikheter LQRP våra olika kommuner. Samtidigt är det en risk att underlaget kan vara otillräckligt för BVC med litet barnantal för att säkert kunna jämföras med andra BVC. För förskolebarn i Örebro län är +lovrlqgh[9,9%, ett högre värde indikerar en bättre hälsa och vice versa. Skillnaderna mellan olika BVC är tämligen stor, se diagram +lovrlqgh[i UVNROHEDUQ Hälsoindex förskolebarn 23 1 98 96 94 92 % 9 91,5 88 86 84 82 8 Uppgift saknas 27

9nUGW\QJG Syftet med vårdtyngdsmätningen är att se om det finns barnavårdscentraler som har en mer arbetskrävande population än de övriga. En sådan BVC kan tänkas behöva mer resurser än en lika stor BVC med en medelpopulation. Vi har använt oss av följande tre indikatorer i vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -4 veckor (barn födda 22). Andel utländsk härkomst (som mått används andel nyfödda födda 22 som BCG-vaccinerats). Andel förstfödda, (födda 22). De tre indikatorerna adderas ihop. För en ökad socioekonomisk tyngd, är hela andelen rökande föräldrar och utländsk härkomst medräknad i vårdtyngden men endast en tredjedel av andelen förstfödda. Som norm (index 1) är vald den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län (39%). 9 8 7 6 % 5 4 3 Vårdtyngd 23 2 1 Förstfödda/3 Utländsk Mor röker Vårdtyngd med index +/- 1 SD, 23 2 18 28 172 18 16 14 12 1 8 6 4 2 141 69 85 17 15 75 68 62 81 66 59 83 98 43 28 129 77 76 57 85 13 118 157 62 75 112 74 75 1

Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 23 1 9 8 7 67,4 6 5 4 3 2 1 Antal heltid sjukskötersketjänster, 23 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Meddelat Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst 29

9nUGW\QJG %9&g// Vårdtyngd Inskrivna Indikatorer Index Nyfödda ( år) Förstfödda/3 Andel Utländsk (BCG) Norm: 39 % (index 1) Mor röker -4 veckor Summa INDEX Meddelat Antal heltid sjukskötersketjänster Med hänsyn till Med hänsyn till vårdtyngd och antal nyfödda antal nyfödda Norm: Vårdtyngdsindex ±5: 6 nyfödda/tjänst ±1 nyfödda Antal Antal tjänster Skillnad tjänster Skillnad Vårdcentral Hällefors 54 15 13 28 56 141,94,9 4 1,4 -,1 43 5 3 19 27 69,4,72 -,32,65 -,25 8 15 9 9 33 85,1,13-3,13-3 12 17 13 12 42 17 2,35 2,,35 2,5,3 Storå 37 12 3 15 29 75,5,62 -,12,57-7 41 12 24 5 41 15,6,68-8,7 -,1 Frövi 36 12 7 9 27 68,75,6,15,54,21 13 12 5 8 25 62 1,75 2,17 -,42 1,93 -,18 Laxå 53 1 8 14 32 81 1,2,88,32,83,37 93 9 4 12 26 66 1,6 1,55 5 1,39,21 11 14 3 6 23 59 1,35 1,83 -,48 1,61 -,26 Baggängen 138 14 8 11 32 83 1,5 2,3 -,8 2,17 -,67 Brickegården 86 13 11 15 39 98 1,5 1,43 7 1,42 8 7 13 1 3 17 43 1, 1,17 -,17,98 2 82 15 39 27 82 28 1,6 1,37,23 2,14 -,54 135 13 11 6 3 77 2, 2,25 -,25 2,9-9 Skebäck 137 23 2 7 51 129 1,5 2,28 -,78 2,52-1,2 153 17 9 4 3 76 1,85 2,55 -,7 2,36 -,51 Lillån 12 13 5 5 23 57 1,52 1,7 -,18 1,49 3 131 14 16 3 33 85 1,9 2,18 -,28 2,8 -,18 133 17 43 8 68 172 1,44 2,22 -,78 2,92-1,48 116 18 22 11 51 13 1,5 1,93 -,43 2,15 -,65 154 12 28 7 46 118 2,2 2,57 -,37 2,73 -,53 19 13 39 9 62 157 1,75 1,82-7 2,24 -,49 142 1 52 9 71 18 2,5 2,37,13 3,23 -,73 88 14 5 6 24 62 1, 1,47 -,47 1,3 -,3 21 12 1 7 29 75 3,17 3,5 -,33 3,23-6 11 14 18 12 44 112 1,5 1,83 -,33 1,91 -,41 Pålsboda 43 12 4 13 29 74,7,72-2,66 4 17 15 4 1 3 75 1,6 1,78 -,18 1,65-5 guheurolq Nyfödda/sköt 68,7 3

%9&SURILO Avsikten med %9&SURILO är att visa viktiga delar av respektive Barnavårdscentrals olika verksamheter och hälsodata i ett enda diagram. De olika delarna är 9nUGSURGXNWLRQEOnVWDSODU - mottagningsbesök per inskrivet barn hos sjuksköterska - mottagningsbesök per inskrivet barn hos distriktsläkare - mottagningsbesök per inskrivet barn hos barnläkare - andel förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden - andel barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp +lovdurvdvwdsodu(indikatorer som ingår i +lovrlqgh[ se sid 27) - andel ammade (enbart och delvis) barn vid fyra månaders ålder, - andel mödrar som röker när barnet är -4 veckor - vaccinationstäckning MPR - andel barn med födelsevikt under 25 g - andel som sökt vård för olycksfall/skada barn -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) +lovdjxodvwdsodu(övriga indikatorer) - andel barn som behandlats med antibiotika -1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) - andel barn med kliande eksem -1 år och vid 4-årskontakten (3 senaste mån) - andel barn med diagnosen astma vid 4-årskontakten - andel barn med avvikande utveckling vid 4-årskontakten 5HVXUVHUJU QDVWDSODU - inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst - barnavårdscentralens vårdtyngd Alla parametrar är indexreglerade med 1, som norm. Normen kan antingen var genomsnittet för Örebro läns landsting (ÖLL), eller den norm som finns angiven i 5LNWOLQMHUI U%DUQKlOVRYnUGHQ(www.orebroll.se/bhv). I diagram BVC-profil Örebro län finns angivet för vilka parametrar de två olika normerna har använts. I denna finns även angivet vad index 1, är för respektive parameter. Örebro län BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, (2,39 bes/ barn) (,44 bes/ barn) (,24 bes/ barn) (95%) (7%) (8%) ÖLL 49% ÖLL 52% ÖLL 79% (9,5%) (98%) (4,4%) (4,4%) (12,2%) (1,1%) (3,7%) (2,7%) ÖLL 67,4 ÖLL 97,1 (6) (index 39%) 31

%9&SURILO Hällefors BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,88,71 1,81,79,16,79 2,93 1, 1,25 1,79,95 1,97 1,44,96 1,41 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,97 1,14,56,7,21 1,4 2,,72 1,5,32 1,34 1,67,69 MPR f-1 (98%) 32

%9&SURILO Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,29,15,21,75 ården BVC-profil, 23 (ofullständiga uppgifter) 2,5 2,68,63,96 1,2 1,58,85 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,13,74 1,21,84,98 1,2 1,28 1, 1,5 2,1,64,68 2,5,8 1,7 MPR f-1 (98%) 33

%9&SURILO Storå BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,3 1,54,45,96,48 1,9 1,55,95,53,69 1,86 2,12,93 1,18,75 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,38,44 2,13,73 1,43,9,57,96 1,22,31,69,32,92 1,3 1,8 1,5 MPR f-1 (98%) 34

%9&SURILO Frövi BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,57 1,9 1,17,99 1,6,89,92 3,1 1,2,98 1,,82,81 4,41,91,68 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 2, Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1, 1,9,82,86,76 1,19 1,11,86 1, 1,23,42,54,77 1,29 1,33 1,14,62 MPR f-1 (98%) 35

%9&SURILO Laxå BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,25 1,21 1,25,99 1,8,85 1,51 1,,71,83,95 1,12,55 1,48,81,81 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,95,76 1,8 1,18,61,93 1,3 1,2,76,79 1,89 1,78 1,77,38,95,66 MPR f-1 (98%) 36

%9&SURILO BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,96,84 1,38,43,88,96,65 1,1 1,,26,81,47,62 1,38,59 MPR f-1 (98%) Baggängen BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,2,71 1,18,73,79,93 1,14 1,2 1,22,55,83,41,45 1,87 1,38,83 MPR f-1 (98%) 37

%9&SURILO Brickegården BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,,88 1,46,28,62,89 1,54 1,1,51,27,78 1,3,55,37,97,98 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,13 1,2,57,65,8,94,31 1, 1,3,1,75,42,94,64 1,16,43 MPR f-1 (98%) 38

%9&SURILO BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,72 1,45,6,3,57 1,6 2,89 2,83 2,8,99,86,8 1,86 1,99,86 2,8 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,85 1,18,13,17,58 1,4,67,98,79 1,3 1,19,95,63,44 1,15,77 MPR f-1 (98%) 39

%9&SURILO Skebäck BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,38 1,91,7 5,36,99,78,98 1,18,98,9,99,46 2,6 1,29 1,29 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,98 1,12,59,39,84 1,9,42,98,89,67 1,41,61,99,54 1,26,76 MPR f-1 (98%) 4

%9&SURILO Lillån BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,84 1,8,28,48,8 1,5,48,97,81,17,87,83,71,66 1,17,57 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,2 1,46,54,78,87 1,7,34 1,2,55,56 1,12 1,9,46,32 1,11,85 MPR f-1 (98%) 41

%9&SURILO BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,8 1,37,65,36,49,9,84 1, 1,34,84,92 1,14 1,66 2,18 1,35 1,72 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,8 1,48,93,6,82 1,1 1,19,97 1,91 2,19 1,48 1,1,72 1,46 1,23 1,3 MPR f-1 (98%) 42

%9&SURILO BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,71 2,43,5 1,31 1,,69 1,1,49,5,93,97,56 1, 1,11 1,18 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 2, Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 1, 1,19,83 1,58,36,65 1,1,98,96 1,53,82 1,7,81,97 1,8 1,57 MPR f-1 (98%) 43

%9&SURILO BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,83 1,1,54,54 1,88,99 1,2 3,8 1,21 1,24 1,65 1,1 2,1,97 1,8 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,85,2 2,69,96,65,95,64,99,81,49,78 1,1,94 1,43,62 MPR f-1 (98%) 44

%9&SURILO BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,76 1,1,66 8,76 1,1,76,99,95 1,41,98,85 1,55,8 1,17,75 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,98 1,35,13,56,67,88 1,27,98 1,2,4,8 1,45 1,31 1,1 1,35 1,12 MPR f-1 (98%) 45

%9&SURILO Pålsboda BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1, 1,1 1,21,33,39,97 1,38,92,98,43 1,45 1,31,6,76 1,6,74 MPR f-1 (98%) BVC-profil, 23 Norm = 1, (genomsnitt för ÖLL eller standard i riktlinjer) 2, 1,,88,62 1,73,86 1,29 1,1 1,9,96 1,62,67 1,,92,27 1,93 1,6,75 MPR f-1 (98%) 46

$YVWnU%9& ) GHOVHnU 9nUGFHQWUDO 1997 1998 1999 2 21 22 23 1997-23 Hällefors 2 1 1 1 5 ården Storå 1 1 1 1 2 Frövi 1 1 1 3 1 5 1 1 2 Laxå Baggängen 2 2 Brickegården 1 1 Skebäck 1 1 2 Lillån 3 2 2 2 9 1 3 1 1 1 1 Pålsboda 1 1 2 guheurolq 1 2 9 7 5 8 4 36 2UVDNWLOODWWEDUQHWDYVWnU%9& 2UVDN $QWDO Vistas utomlands 21 Vistas i annat län, eller går på BVC i annat län 7 Går på Barn- och ungdomsklin 1 Vet ej 7 6XPPDDQWDOEDUQ 36 47

48

%R[ guheur 7HOHIRQ (SRVWEDUQKDOVRYDUGHQ#RUHEUROOVH