Granskning av rutiner avseende våld och hot om våld i grundskolor. Lunds kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner avseende våld och hot om våld i grundskolor Lunds kommun Adrian Göransson, revisionskonsult,

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1. Bakgrund 3 2.2. Revisionsfråga och granskningsmål 3 2.3. Metod och avgränsning 3 2.4. Lagstiftning 4 3. Granskningsresultat 5 3.1. Arbetsmiljöplaner/likabehandlingsplaner är upprättade och relevanta. 5 3.1.1. Bedömning 6 3.2. Planerna är kända av dem som de berör. 7 2.2.1 Bedömning 7 3.3. Planerna ingår i ett system för tillämpning och uppföljning. Nämnderna har genom återrapporteringar kontroll över arbetet 8 3.3.1. Bedömning 9 3.4. Skolan har blivit anmäld till någon tillsynsmyndighet (arbetsmiljöverket/elevombudet). 9 3.4.1. Bedömning 10 4. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 11 Bilaga 1 13 Bilaga 2 14 Bilaga 3 15 Lunds kommuns revisorer

1. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har gett PwC i uppdrag att genomföra en granskning av de kommunala grundskolornas arbetsmiljöarbete. Granskningens revisionsfråga har varit: Säkerställer Barn- och skolnämnd Lunds stad samt Barn- och skolnämnd Lund Öster, att det bedrivs ett tillfredställande arbetsmiljöarbete i grundskolorna utifrån lagstiftningens intentioner? Den sammantagna bedömningen är att arbetsmiljöarbetet inte fullt ut är ändamålsenligt och att det därför finns utrymme för förbättring. Bedömningen baseras på att det finns en stabil grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet både centralt och på skolnivå. Vår bedömning är dock att detta arbete i vissa delar kan vidareutvecklas. Mot bakgrund av detta vill vi lyfta fram ett antal bedömningar och områden som bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet: Båda nämnderna bör säkerställa att samtliga skolors likabehandlingsplaner grundas på en dokumenterad kartläggning (exempelvis genom enkäter) av verksamhetens behov. Vidare bör de mål och förebyggande insatser som skolorna ska vidta på ett tydligare sätt vara kopplade till denna kartläggning. Barn- och skolnämnd Lund Öster bör överväga att tillse att det tas fram en likabehandlingsplan plan för varje enskild verksamhet (det vill säga förskola och skola) inom nämndens ansvarsområde. För en mer detaljerad beskrivning av bristerna i likabehandlingsplanerna se avsnitt 2.1 och 2.1.1. Båda nämnderna bör analysera iakttagelsen att på en av de granskade skolorna uttrycks en önskan om att rektorn i större utsträckning ska vara tillgänglig för sina medarbetare Nämnderna bör säkerställa att samtliga skolor genomför arbetsplatsträffar i den utsträckning som det är bestämt i förvaltningarnas samverkansavtal Vi noterar att antalet rapporterade tillbud och arbetsskador inom de båda förvaltningarna skiljer sig markant åt. Vidare uppger en skola att det ibland kan slarvas med rapporteringen. Nämnderna bör analysera dessa iakttagelser och eventuellt vidta åtgärder Vi anser att nämnderna bör säkerställa att samtliga skolor dokumenterar de polisanmälningar som görs på skolorna och regelbundet återrapporterar detta till berörd förvaltning Nämnderna bör uppmärksamma att elevskyddsombuden endast medverkat på en av de fyra granskade skolornas skyddsronder. Vidare bör nämnden säkerställa att skolorna återkopplar enkätresultat och de åtgärder som görs med anledning av dem till eleverna Utöver de ovan nämnda bristerna bör nämnderna även beakta följande iakttagelser som gjorts gällande skolornas arbetsmiljö: Flera elever anser att vissa lärare måste agera kraftfullare mot elever som skapar oreda i klassrummen och att skolornas omklädningsrum kan förbättras. Lunds kommuns revisorer 1 av 15

Det ska lyftas fram att resultatet från LUNKEN-enkäterna vittnar om att en relativt stor andel av eleverna i kommunens grundskolor upplever att det förekommer rasism på skolorna. Nämnderna bör analysera de här iakttagelserna och eventuellt vidta åtgärder. Lunds kommuns revisorer 2 av 15

2. Inledning 2.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har i sin revisionsplan för år 2012 angett att elevers och personals skolmiljö (arbetsmiljö) är ett viktigt granskningsområde. Till grund för revisionsplanen ligger revisorernas bedömning av väsentlighet och risk. För att skapa goda förutsättningar för elevers lärande är det av största vikt att den arbetsmiljö som eleverna agerar i är så god som möjligt. För medarbetarnas del handlar det om att skapa goda arbetsmiljöförutsättningar i mötet med eleverna. Dock har våld och hot om våld blivit ett alltmer uppmärksammat problem i skolor. Juridiskt är vålds- eller hotsituationer i skolor främst en arbetsmiljöfråga. Vidare regleras arbetsgivarens skyldigheter för arbetsmiljön främst i arbetsmiljölagen. Mot bakgrund av detta har de förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun gett PwC i uppdrag att granska de kommunala grundskolornas arbetsmiljöarbete 1. 2.2. Revisionsfråga och granskningsmål Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer Barn- och skolnämnd Lunds stad samt Barn- och skolnämnd Lund Öster, att det bedrivs ett tillfredställande arbetsmiljöarbete i grundskolorna utifrån lagstiftningens intentioner? Projektet inriktas mot följande granskningsmål: Arbetsmiljöplaner/likabehandlingsplaner är upprättade och relevanta. Planerna är kända av dem som de berör. Planerna ingår i ett system för tillämpning och uppföljning. Nämnderna har genom återrapporteringar kontroll över arbetet Skolan har blivit anmäld till någon tillsynsmyndighet (arbetsmiljöverket/elevombudet). 2.3. Metod och avgränsning Granskningen avser Barn- och skolnämnd Lunds stad samt Barn- och skolnämnd Lund Öster. Vidare har granskningen avgränsats till det arbetsmiljöarbete som bedrivs på kommunens grundskolor i årskurs 7 till 9. Underlaget som rapporten bygger på utgörs både av skriftliga (styrdokument) och muntliga (intervjuer) källor. De granskade styrdokumenten utgörs av lagstiftning samt befintliga mål och riktlinjer som har bäring på grundskolornas säkerhetsarbete. Lunds kommun har 47 grundskolor som organisatoriskt ligger under Barn- och skolförvaltning Lunds stad (BSF Lunds stad) respektive Barn- och skolförvaltning 1 I granskningen kommer begreppen arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete hanteras som synonymer. Lunds kommuns revisorer 3 av 15

Lund Öster (BSF Lund Öster). Granskningen har valt ut två grundskolor inom respektive förvaltnings ansvarsområde och genomfört intervjuer med följande personer: BSF Lunds stad BSF Lund Öster Fågelskolan Genarps skola Rektor Rektor tillika verksamhetschef En lärare Tre lärare Två elever (åk 8) Tre elever (åk 7-9) Vikingaskolan Nyvångskolan (Dalby) Rektor Tillförordnad rektor Fyra lärare Två lärare Tre elever (åk 8-9) Tre elever (åk 8-9) Därutöver har respektive förvaltnings förvaltningschef intervjuats 2. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av samtliga intervjuade. 2.4. Lagstiftning Arbetsmiljölagen och AFS 1993:2 3 ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljörelaterade risker ska undersökas och förebyggande åtgärder ska vidtas. Arbetsgivaren ska upplysa de anställda 4 om risker som finns i arbetet och ordna med utbildning så att tillbud och skador kan undvikas. Särskilda säkerhetsrutiner ska finnas för arbete som medför risker. Som ett led i arbetsmiljöarbetet är arbetsgivaren skyldig att tillse att det finns skriftligt dokumenterade planer för arbetsmiljöarbetet. Vidare påbjuds det i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap om kränkande behandling att en utbildningsanordnare hos en arbetsgivare årligen ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 2 Vid intervjun med BSF Lund Östers förvaltningschef medverkade även förvaltningens ena personalkonsult. 3 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Se även Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7). 4 Observera att även elever behandlas som arbetstagare i arbetsmiljölagen. Lunds kommuns revisorer 4 av 15

3. Granskningsresultat 3.1. Arbetsmiljöplaner/likabehandlingsplaner är upprättade och relevanta. Lunds kommuns Medarbetarpolicy 5 kan sägas utgöra utgångspunkten för de båda nämndernas arbetsmiljöarbete. I dokumentet beskrivs de värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra de kommunala arbetsplatserna och mötena med medborgarna. Medarbetarpolicyn är gemensam för samtliga förvaltningar och gäller för alla medarbetare i Lunds kommun. Som stöd i det vardagliga arbetet har medarbetarpolicyn kompletteras med riktlinjer för särskilda områden 6. I dokumentet klargörs det att arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljölagen, förordningar och föreskrifter uppfylls. Vidare framgår det att förvaltningarna ska bedriva ett systematiskt arbete för att förebygga, identifiera och åtgärda risker i arbetsmiljön. Såväl Barn- och skolnämnd Lunds stad som Barn- och skolnämnd Lund Öster har fastställt en arbetsmiljöpolicy för sina verksamheter 7. I dokumenten regleras och förtydligas respektive nämnds, förvaltnings (förvaltningschefs) och verksamhetsansvarig (områdesrektorer och rektorer) ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. De granskade skolorna har tagit fram handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Likaså genomför skolorna årligen skyddsronder där eventuella brister i skolornas arbetsmiljö kartläggs och dokumenteras. I de fall brister identifieras har skolorna tagit fram handlingsplaner för vem som ansvarar för åtgärdandet av bristerna. Av skyddsrondsprotokollen framgår det dock att elevskyddsombud endast medverkat på en av de fyra granskade skolornas skyddsronder och detta var på Nyvångskolan. Samtliga skolor har upprättat en likabehandlingsplan. I granskningen har en genomgång av skolornas likabehandlingsplaner gjorts. Genomgången har gjorts med Skolverkets allmänna råd som grund 8. I dessa anges de olika momenten som bör tas upp i en likabehandlingsplan. I följande tabell presenteras granskningens iakttagelser avseende i vilken utsträckning som Fågelskolan, Vikingaskolan, Genarps skola och Nyvångskolan följer Skolverkets rekommendationer om vilka moment en likabehandlingsplan bör innehålla. 5 Medarbetarpolicyn beslutades av Kommunfullmäktige den 25 mars 2010. 6 Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering beslutades av kommunstyrelsen 2010-05-06. 7 Arbetsmiljöpolicy, Fastställd av Barn- och skolnämnd Lund Öster 2011-03-22. Arbetsmiljöplan för Barn- och skolförvaltning Lunds stad, antaget av Barn- och skolnämnd Lunds stad den 23 januari 2008. 8 Skolverket, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. SKOLFS 2012:10. Lunds kommuns revisorer 5 av 15

Skolor Fågelskolan 9 Vikingaskolan 10 Genarps Nyvångskolan 12 skola 11 Följande moment uppfylls i likabehandlingsplan 1. Konkreta mål/insatser Ja Nej Delvis Delvis som utgår från slutsatserna av kartläggningarna 2. Ansvarsfördelning för Ja Delvis Ja Nej förebyggande/främjande arbete 13 3. Rutiner för Ja Ja Ja Ja uppföljning/utvärdering 4. Anmälningsrutiner för elever & vårdnadshavare Nej Ja Ja Delvis 5. Anmälningsrutiner för rektor & personal 6. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation 7. Beskrivning av elevers deltagande Ja Ja Ja Delvis Ja Ja Ja Delvis Ja Ja Ja Ja 3.1.1. Bedömning Utifrån genomförd granskning av skolornas arbetsmiljöplaner och likabehandlingsplaner är vår bedömning att dessa sammantaget inte i alla delar är tillfredsställande. Den här bedömningen grundar sig främst på att skolornas likabehandlingsplaner saknar en tydlig koppling mellan mål/förebyggande insatser och kartläggningen av skolornas behov. Vidare kan ansvarsfördelningen för de förbyggande/främjande insatserna som bestämts på skolorna förtydligas i några planer. Likaså kan dokumentationen avseende vilka anmälningsrutiner som gäller vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling preciseras i några av planerna. Vi noterar även att Fågelskolans likabehandlingsplan behöver revideras. Av planen framgår det att den gäller till och med den 1 september 2012. Det ska också observeras att Genarps skolas likabehandlingsplan även gäller för Häckebergaskolan, förskolan Enestugan, Enathorp, Welins förskola och Häckeberga förskola. Därmed följer skolan inte Skolverkets rekommendation om 9 Likabehandlingsplan för fågelskolan 2011. Upprättad 2011-09-01. Gäller till 2012-09-01. 10 Likabehandlingsplan. Vikingaskolan 2012.Reviderad 2012-08-08. 11 Genarps verksamhetsområdes likabehandlingsplan och plan mot kränkandebehandling. Reviderad 2012-06-11. Gäller till juni 2013. 12 Nyvångskolans likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling. Reviderad 2012-03-13. 13 Ett förtydligande beträffande distinktionen mellan begreppen främjande och förebyggande arbete. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggandearbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Lunds kommuns revisorer 6 av 15

att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet (det vill säga förskola och skola) 14. Det ska även uppmärksammas att elevskyddsombuden endast medverkat på en av de fyra granskade skolornas skyddsronder. 3.2. Planerna är kända av dem som de berör. Barn- och skolnämnd Lunds stads respektive Lund Östers styrdokument förankras genom att olika nivåer inom skolverksamheten samverkar. Förvaltningschefen träffar regelbundet sina verksamhetsområdeschefer och rektorer och vid de här mötena kan olika styrdokument diskuteras. Rektorerna använder arbetsplatsträffar och liknande för att förankra styrdokumenten bland sina medarbetare. I sin tur tar lärarna upp relevanta styrdokument på elevråd och föräldramöten. Såväl intervjuade lärare som elever uppger att de har tillräcklig kunskap om respektive skolas arbetsmiljö- och likabehandlingsplan. Under intervjuerna med rektorer, lärare och elever ombads de att reflektera över hur de upplever sin arbetsmiljö. Även om de intervjuade företrädelsevis upplever att både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön överlag är god, betonades det dock att det finns förbättringsområden. Rektorerna och lärarna från de granskade skolorna uppger att arbetsbelastningen är hög. Bland annat lyfter de intervjuade fram att de ökade dokumentationskraven, såsom skriftliga omdömen till elever, tar alltmer tid från att undervisa och att ägna tid och uppmärksamhet till eleverna. På en av de granskade skolorna uttrycks en önskan om att rektorn i större utsträckning ska vara tillgänglig för sina medarbetare. En av de intervjuade rektorerna uppger att skolan under 2011 inte har genomfört arbetsplatsträffar i den utsträckning som det skulle ha gjorts enligt förvaltningens samverkansavtal15. Enligt båda förvaltningarnas samverkansavtal ska minst åtta arbetsplatsträffar genomföras årligen. Vidare uppger rektorn att hög arbetsbelastning varit anledningen till att det genomförts för få arbetsplatsträffar. Ett annat förbättringsområde var att flera elever anser att vissa lärare måste agera kraftfullare mot elever som skapar oreda i klassrummen och att skolornas omklädningsrum kan förbättras. 2.2.1 Bedömning Vi bedömer att kännedomen om skolornas likabehandlings- och arbetsmiljöplaner är tillfredsställande. Vidare kan det konstateras att intervjuade upplever att arbetsmiljön på ett övergripande plan är tillfredsställande. Granskningen har emellertid identifierat ett antal förbättringsområden som Barnoch skolnämnderna bör beakta. Bland annat uppges en skola inte genomföra arbetsplatsträffar i den omfattning som det ska enligt förvaltningarnas samverkansavtal. 14 Jmf. Skolverket, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. SKOLFS 2012:10. 15 Överenskommelse om tillämpning av samverkansavtal vid Barn- och skolförvaltning Lund Öster. 2012-01-19. Överenskommelse om tillämpning av samverkansavtal vid Barn- och skolförvaltning Lunds stad. 2012-09-19. Lunds kommuns revisorer 7 av 15

Vi vill också poängtera vikten av att nämnderna beaktar elevernas synpunkter avseende arbetsmiljön i skolan. 3.3. Planerna ingår i ett system för tillämpning och uppföljning. Nämnderna har genom återrapporteringar kontroll över arbetet Som tidigare redan konstaterats så innehåller merparten av skolornas likabehandlingsplaner riktlinjer för hur medarbetare på skolan ska agera vid händelse av mobbning eller diskriminering. Det ska understrykas att samtliga skolor har dokumenterade riktlinjer för hur våld- och hotsituationer ska hanteras. Skolornas riktlinjer är snarlika och kan beskrivas i termer av olika steg som ska vidtas. När skolorna får signaler om att en elev utsatts för mobbning eller diskriminering är det första steget att kontakta elevens mentor. Som ett andra steg ska mentorn eller en annan representant från skolan tala med uppgiftslämnare, den utsatta och förövaren. Utifrån denna kontakt ska mentorn/skolan som ett tredje steg bestämma vilken metod som ska användas, hur vårdnadshavare ska involveras, tidplan för insatserna och om uppföljningssamtal. Både lärarna och eleverna på skolorna upplever att skolorna har fungerande rutiner när mobbning eller diskriminering inträffar. Det kan också lyftas fram att intervjuade rektorer och lärare anser att samarbetet med Socialförvaltningen fungerar mycket bra när det gäller frågor som berör elevernas hälsa och välmående. Den övergripande uppföljningen av arbetsmiljöarbetet sker genom Barn- och skolnämndernas samverkansgrupper där företrädare från förvaltningsledning och de olika fackföreningarna finns representerade. På mötena diskuteras exempelvis gemensamma arbetsmiljöproblem för de olika skolorna. På ett motsvarande plan finns det även lokala samverkansgrupper på respektive skola, där fokusen ligger mer på lokala arbetsmiljöfrågor. Skolverksamheternas arbetsmiljö följs upp och analyseras i bland annat förvaltningarnas årliga årsanalyser 16. Av Barn- och skolnämnd Lunds stads årsanalys framgår det att under 2011 har 104 arbetsskador och 13 tillbud rapporterats inom förvaltningen. Motsvarande siffror för Barn- och skolnämnd Lund Öster var 13 respektive 8. Arbetsskadorna uppges till större delen bestå av färdolycksfall, fallskador och felaktiga lyft. Tillbuden består till största del av händelser kopplade till det pedagogiska arbetet. Det ska uppmärksammas att en av de granskade skolorna uppger att det ibland slarvas med att rapportera in tillbud till förvaltningen och att detta är ett område som kan förbättras. Granskningen har av respektive skola begärt in uppgifter om antalet polisanmälningar som gjorts på skolan avseende våld, hot eller diskriminering. År 2011 gjordes två polisanmälningar på Genarps skola 17 medan det inte gjordes några anmälningar på Vikingaskolan eller Fågelskolan. Nyvångskolan har inga egna uppgifter om antalet polisanmälningar som gjorts. Statistik från polismyndigheten visar dock att år 2011 gjordes åtta polisanmälningar avseende våld, hot eller diskriminering på skolan. Av statistiken går det inte att utläsa om anmälningarna gjorts av skolan, vårdnadshavare, elev eller annan person som vistats på skolans adress. Det ska noteras att skolorna inte har som rutin att rapportera till 16 Årsanalys 2011. Antagen av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2012-02-15. Årsanalys 2011. Barn- och skolnämnd Lund Öster. 17 Skolan gjorde båda polisanmälningarna, en gällde en elev och en gällde två personer som befann sig på skolan. Lunds kommuns revisorer 8 av 15

förvaltningarna när det görs en polisanmälning avseende våld, hot eller diskriminering. Rektorerna och lärarna betonar att en god arbetsmiljö bygger på att det finns en god kommunikation mellan medarbetare och elever på skolan. Beträffande kommunikationen så upplever rektorerna, lärarna och eleverna att denna i stort sett är bra. Det ska även noteras att elever i årskurs 5 och 8 årligen får möjligheten att besvara enkäter 18 som berör hur skolornas arbetsmiljö upplevs. Generellt sett är resultaten positiva. Bland annat visar enkäten att 86 procent av eleverna i årskurs 8 trivs i skolan och 93 procent känner sig trygg på rasterna. 93 procent av eleverna uppger att de inte blivit mobbade under läsåret och 85,5 procent uppger att de inte blivit trakasserade av en annan elev. Vidare upplever cirka 73 procent att det inte förekommer någon rasism på skolorna. Det ska dock uppmärksammas att vissa av de intervjuade eleverna lyfter fram att skolorna skulle kunna bli bättre på att informera om enkätresultaten och vilka åtgärder som görs med anledning av dem. Även medarbetarna får möjligheten att besvara enkäter som berör hur skolornas arbetsmiljö upplevs vartannat år. Under 2012 kommer en ny medarbetarenkät att genomföras. 3.3.1. Bedömning Mot bakgrund av vad som framkommit i intervjuerna bedömer vi att Barn- och skolnämnderna säkerställer att skolorna tillämpar likabehandlingsplanernas riktlinjer gällande hur mobbning och diskriminering ska hanteras. Beträffande uppföljningen av arbetsmiljöarbetet så genomför nämnderna regelbundna enkätundersökningar som sedan utgör underlag för verksamheternas utvecklingsarbete. Genom detta bedömer vi att det finns rutiner för att följa upp arbetsmiljöns kvalitet. Utifrån enkätresultatet bedömer vi att det finns en viss förbättringspotential när det gäller skolornas arbetsmiljö. Vi vill särskilt lyfta fram att nämnden bör analysera iakttagelsen om att en relativt stor andel av eleverna (26,5 procent) upplever att det förekommer rasism på skolorna. Vi noterar dock att antalet rapporterade tillbud och arbetsskador inom de båda förvaltningarna skiljer sig markant åt. Vidare uppger en skola att det ibland kan slarvas med rapporteringen. Nämnderna bör analysera dessa iakttagelser och eventuellt vidta åtgärder. Likaså anser vi att nämnderna bör säkerställa att samtliga skolor dokumenterar de polisanmälningar som görs på skolorna och regelbundet återrapporterar detta till berörd förvaltning. 3.4. Skolan har blivit anmäld till någon tillsynsmyndighet (arbetsmiljöverket/elevombudet). Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen (2 AMF) skyldig att utan dröjsmål anmäla olyckor på arbetsplatsen som medfört dödsfall eller allvarlig personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud 18 Lunds ungdomsenkät (LUNKEN). 2012. Barn- och skolförvaltning Lunds stad & Barn- och skolförvaltning Lund Öster. Lunds kommuns revisorer 9 av 15

som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Mellan åren 2005 och 2012-09-10 har de granskade skolorna totalt anmält 12 tillbud och 40 allvarligare olyckor. Tabellen i Bilaga 2 visar hur anmälningarna fördelar sig på de granskade skolorna. Tabellen i Bilaga 3 visar i vilken utsträckning som Fågelskolan, Genarps skola, Nyvångskolan och Vikingaskolan anmälts till Skolinspektionen och/eller Barn- och elevombudet mellan år 2010 och 2012. Sammanlagt har det inkommit 13 anmälningar som avser de granskade skolorna. Av de 13 anmälningarna berör sex kränkande behandling. Skolinspektionen riktade kritik mot Lunds kommun i ett av dessa ärenden. Vidare ska det observeras att av de totalt 13 anmälningarna har pågår tre fortfarande. Totalt har Skolinspektionen riktat kritik mot Lunds kommun i två ärenden. 3.4.1. Bedömning Vi kan utifrån arbetsmiljöverkets och skolinspektionens statistik konstatera skolorna i relativt liten omfattning anmälts till dessa tillsynsmyndigheter. Lunds kommuns revisorer 10 av 15

4. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Granskningens revisionsfråga har varit: Säkerställer Barn- och skolnämnd Lunds stad samt Barn- och skolnämnd Lund Öster, att det bedrivs ett tillfredställande arbetsmiljöarbete i grundskolorna utifrån lagstiftningens intentioner? Den sammantagna bedömningen är att arbetsmiljöarbetet inte fullt ut är ändamålsenligt och att det därför finns utrymme för förbättring. Bedömningen baseras på att det finns en stabil grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet både centralt och på skolnivå. Vår bedömning är dock att detta arbete i vissa delar kan vidareutvecklas. Mot bakgrund av detta vill vi lyfta fram ett antal bedömningar och områden som bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet: Båda nämnderna bör säkerställa att samtliga skolors likabehandlingsplaner grundas på en dokumenterad kartläggning (exempelvis genom enkäter) av verksamhetens behov. Vidare bör de mål och förebyggande insatser som skolorna ska vidta på ett tydligare sätt vara kopplade till denna kartläggning Barn- och skolnämnd Lund Öster bör överväga att tillse att det tas fram en likabehandlingsplan plan för varje enskild verksamhet (det vill säga förskola och skola) inom nämndens ansvarsområde. För en mer detaljerad beskrivning av bristerna i likabehandlingsplanerna se avsnitt 2.1 och 2.1.1 Båda nämnderna bör analysera iakttagelsen att på en av de granskade skolorna uttrycks en önskan om att rektorn i större utsträckning ska vara tillgänglig för sina medarbetare Nämnderna bör säkerställa att samtliga skolor genomför arbetsplatsträffar i den utsträckning som det är bestämt i förvaltningarnas samverkansavtal Vi noterar att antalet rapporterade tillbud och arbetsskador inom de båda förvaltningarna skiljer sig markant åt. Vidare uppger en skola att det ibland kan slarvas med rapporteringen. Nämnderna bör analysera dessa iakttagelser och eventuellt vidta åtgärder Vi anser att nämnderna bör säkerställa att samtliga skolor dokumenterar de polisanmälningar som görs på skolorna och regelbundet återrapporterar detta till berörd förvaltning Nämnderna bör uppmärksamma att elevskyddsombuden endast medverkat på en av de fyra granskade skolornas skyddsronder. Vidare bör nämnden säkerställa att skolorna återkopplar enkätresultat och de åtgärder som görs med anledning av dem till eleverna Utöver de ovan nämnda bristerna bör nämnderna även beakta följande iakttagelser som gjorts gällande skolornas arbetsmiljö: Flera elever anser att vissa lärare måste agera kraftfullare mot elever som skapar oreda i klassrummen och att skolornas omklädningsrum kan förbättras Det ska lyftas fram att resultatet från LUNKEN-enkäterna vittnar om att en relativt stor andel av eleverna i kommunens grundskolor upplever att det Lunds kommuns revisorer 11 av 15

2012-10-10 förekommer rasism på skolorna. Nämnderna bör analysera de här iakttagelserna och eventuellt vidta åtgärder. Adrian Göransson, Projektledare Lena Salomon, Uppdragsledare Lunds kommuns revisorer 12 av 15

Bilaga 1 Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). Planer mot diskriminering och kränkande behandling Planerna bör innehålla: 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet. Lunds kommuns revisorer 13 av 15

Bilaga 2 Skola Tillbud Arbetsolycka Fågelskolan 2 17 Genarps skola 5 5 Nyvångskolan 4 13 Vikingaskolan 1 5 Lunds kommuns revisorer 14 av 15

Bilaga 3 Skola År Ärende Bedömning Fågelskolan 2010 Samarbetsproblem mellan skolan och elevens hem Ej kritik Fågelskolan 2011 Särskilt stöd Ej kritik Genarps skola 2010 Kränkande behandling Ej kritik Genarps skola 2010 Kränkande behandling Ej kritik Genarps skola 2010 Kränkande behandling Ej kritik Genarps skola 2011 Kränkande behandling Ej kritik Genarps skola 2012 Kränkande behandling Ej kritik Nyvångskolan 2011 Skolrelaterad fråga Pågår Nyvångskolan 2011 Samarbetsproblem mellan skolan och elevens hem Kritik Nyvångskolan 2011 Elev och skolhälsovård Pågår Nyvångskolan 2011 Elev och skolhälsovård Ej kritik Nyvångskolan 2012 Bla. Särskilt stöd Pågår Vikingaskolan 2010 kränkande behandling och rätten till utbildning Kritik Lunds kommuns revisorer 15 av 15