Fria Läroverkens Plan mot kränkande behandling -att arbeta mot diskriminering,trakasseri er och kränkande behandling Trygg och Säker skola Läsåret 2016/17
Reviderad februari 2017 1. Fria Läroverken Fria Läroverken sammanför elever och personal med gemensamma intressen. Detta skapar gemenskap och möjligheter att utvecklas, då vi kan lära mycket av varandra. För oss på Fria Läroverken är elevens intresse, engagemang och vilja att utvecklas de stora drivkrafterna. Vårt mål är att erbjuda en förstklassig gymnasieutbildning i kombination med en helhetssyn en syn som alltid utgår från våra elevers intressen. Fria läroverken i Norrköping ska vara en trygg och säker skola där elever, personal och vårdnadshavare trivs, utvecklas och känner trygghet. 1.1 Vision Målsättningen för oss på Fria Läroverken är att samtliga personer, elever och personal, som har Fria Läroverken som arbetsplats, ska kunna känna sig trygga när de vistas inom skolans område. Ingen ska bli utsatt för negativa handlingar. Om kränkande behandling, mobbning, hot eller våld förekommer betraktas det som en olaglig handling och det krävs att det ovillkorligen upphör. Kränkande behandling, mobbing, hot eller våld ska förebyggas och omedelbart förhindras genom ett aktivt trygghets- och säkerhetsarbete. 1.2 Känd för alla Vår plan mot kränkningar ska vara känd för elever, vårdnadshavare och personal på Fria Läroverken och följas av alla som vistas på skolan. Planen görs känd för elever genom att pedagoger informerar om den vid varje läsårsstart. Vårdnadshavare bör informeras i samband med föräldramöte och hänvisning till skolans hemsida www.laroverken.se/norrkoping, där planen ska finnas. Rektor ansvarar för trygghetsarbetet på skolan tillsammans med Elevhälsoteamet (EHT). 2
2. Definitioner När en elev eller en personal på skolan känner sig kränkt är den kränkt och åtgärder ska vidtas. Diskriminering avses när någon på skolan behandlar en elev eller personal sämre än andra, i sambandet gällande etnisk tillhörighet, kön, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell), funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck genom sin klädsel eller sitt sätt att visa tillhörighet till det andra könet eller ålder. Trakasserier och kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elev eller personals värdighet och som har samband med de olika diskrimineringsområden som beskrevs ovan. 3. Fria Läroverkens Policy för Trygg och Säker skola Syftet med säkerhets- och trygghetsarbetet på Fria Läroverken ska vara att alla som vistas inom skolans område ska kunna känna sig trygga. Fria Läroverken accepterar inte kränkningar, hot eller våld i någon form mot elever eller personal på skolan och därmed gäller nolltolerans. Samtliga incidenter med anknytning till kränkningar, hot eller våld ska rapporteras, utredas och sammanställas. Alla allvarligare kränkningar, hot- och våldsincidenter ska också polisanmälas. Målet med trygghets- och säkerhetsarbetet är att förebygga kränkningar, hot och våld i så stor utsträckning som möjligt. För att uppnå detta ska alla som har skolan som arbetsplats bli insatta i gällande föreskrifter, rutiner och riktlinjer. Det är viktigt att även eleverna är delaktiga i och får ett inflytande över arbetet med trygghets- och säkerhetsfrågorna. Genom att trygghets- och säkerhetsarbetet regelbundet utvärderas, revideras och kompletteras, ska tryggheten och säkerheten ständigt förbättras. 4. Lagtext och styrdokument Arbetet regleras i två regelverk, enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen som anger att skolan varje år ska upprätta en likabehandlingsplan. Det andra regelverket är 2 En plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet som planen gäller för. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2016:1011). De två planerna, likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har sammanförts till en plan. I denna text omnämns de som plan mot kränkande behandling. 3
Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder(1 kap, 1 ). Skollagen 6 kap 10 En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. På Fria läroverken är rektor skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 4.1 Gymnasieförordningen Åtgärder för tillrättavisande av elever i gymnasieskolan regleras i 6 kap. 21-25 gymnasieförordningen. I gymnasieskolan kan läraren bara visa ut en elev för högst återstoden av pågående undervisningspass. Kvarsittning är således inte tillåtet. Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt ska rektor försöka ta reda på orsaken och få eleven att bättra sig. Rektorn kan därefter utdela en varning vid behov. Om detta inte heller hjälper kan rektor stänga av eleven en vecka. Huvudman kan besluta om en längre tids avstängning. Avstängning och förvisning kan ske direkt om elevens beteende inverkar skadligt på andra elever eller personal. 4.2 Förolämpning/Förtal Brottsbalken Brb 5 kap 3 Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, döms för förolämpning Med förolämpning avses sådant som syftar till att såra en annan persons självkänsla. Konkret innebär detta att följande beteende kan vara att bedöma som förolämpning: - Skällsord (av typen jävla svartskalle/hora/bög ) - Kränkande hotelser. - Beskyllningar (tex. om kriminalitet eller om att man lever klandervärt på annat sätt). - Skymfliga åtbörder (tex. att ge någon fingret ) - Föraktfull behandling av annans kropp (tex. att spotta på någon) Brb 5 kap 1 Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal. Förtal är en handling där någon utpekar någon annan för att vara (vad lagen kallar) brottslig eller klandervärd. I arbetslivet är fikarumssnacket den situation där detta brott mer eller mindre ofta tycks aktualiseras. Vad som betecknas som oskyldigt skvaller kan vara förtal. Om man exempelvis av sina arbetskamrater/klasskamrater utpekas som ohederlig, sexuellt avvikande eller liknande är det ofta frågan om förtal. Att diskutera andra människors sexuella preferenser, deras skötsamhet, tidigare kriminalitet eller liknande kan alltså vara brottsligt även om det man talar om är sant. Det som är avgörande för om ett uttalande är brottsligt är om den talande personen velat kränka den han talat om. Kränkningen ska gå ut på att den omtalades goda namn eller rykte sätts i fara. Det som skiljer brottet förtal från brottet förolämpning är främst vem det kränkande uttalandet riktats till: om någon (exempelvis någon av dina arbetskamrater/klasskamrater) 4
påstår saker om dig som är kränkande är det frågan om förtal. Detta oavsett om det han påstår faktiskt är sant. Det enda som krävs är att personen velat kränka dig. Om personen uttalar kränkningen när det bara är ni är i enrum är det inte frågan om förtal utan istället förolämpning. I båda fallen är det frågan om brott. 4.3 Olaga hot Brb 4 kap 5 Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, bedöms händelsen för olaga hot. Olaga hot kan bestå i att man verbalt (dvs. muntligt) hotats till livet eller att man hotas med vapen eller andra tillhyggen. Ett hot upplevs självklart ofta som mycket obehagligt av den som blivit utsatt för det. I motsats till vad många tror kräver dock inte lagen att den som hotats blivit rädd. Det avgörande är att den som hotat verkat mena allvar med det hotfulla som han sagt eller gjort. Den som menar allvar när han uttalar hot mot dig gör sig alltså skyldig till brott - även om du av något skäl inte blir rädd. I de flesta fall uttalas en hotelse direkt till den som hotas. Men även hot som vidarebefordras via andra (t.ex. via arbetskamrater) kan vara olaga hot. Att ge uttryck för att man vill skada en viss person även om personen ifråga inte är närvarande - är alltså straffbart. 4.4 Ofredande Brb 4 kap7 Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande. Ofredandebrottet har en mer vidsträckt tillämpning än vad de flesta tror efter att ha läst lagen. Ofta kommer ofredandebrottet i fråga när misshandelsparagrafen av olika skäl inte går att tillämpa. Ett sådant exempel är när misshandeln varit alltför lindrig. Det rör sig om situationer där personer utsatts för avsiktliga knuffar eller sparkar eller då personer försökt ofreda (offret) genom att rycka eller slita i hans kläder eller sätta krokben för honom. Det finns, som sagts ovan, en gränsdragningsproblematik mellan vad som skall bedömas som ofredande respektive misshandel. Enligt huvudregeln skall en spark (eller liknande) som ger offret skada eller smärta anses vara misshandel och inte ofredande. (Misshandel anses vara allvarligare än ofredande.) Även trakasserier av olika slag kan betecknas som ofredande, t.ex. att förfölja någon, att systematiskt förolämpa/förtala någon eller att på annat sätt få någon att må dåligt genom att gång på gång störa/ofreda. 4.5 Misshandel Brb 3 kapitlet 5 Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel. Avgörande för om en viss handling skall bedömas som misshandel är den utförts med vilja av den som utfört den. Den som av en ren olyckshändelse exempelvis slår till någon annan har inte gjort sig skyldig till misshandel. (Om man skadat någon genom oaktsamhet, dvs. av slarvighet, kan det dock vara frågan om vållande till kroppsskada.) Gränsen mellan vad som är att bedöma som en ringa (dvs. lindrig) misshandel och en misshandel av vad man brukar kalla normalgraden är inte alltid lätt att bedöma. Ett enstaka slag med öppen handflata brukar dock bedömas som ringa misshandel. Men observera att all misshandel, ringa eller inte, är brottslig. Misshandel kan också, enligt Brb 3 kap 6, bedömas som grov, om den orsakat väldigt allvarliga skador eller kan bedömas ha varit 5
särskilt hänsynslös. 5. Främjande och förebyggande arbete på Fria Läroverken Läsåret startar med en uppstartsperiod där människors lika värde är en viktig del som diskuteras. Eleverna blir informerade om vad som gäller kring kränkande behandling och vilka åtgärder som kommer vidtas om situationen skulle uppstå. Vårdnadshavare informeras om skolans plan mot kränkande behandling vid det första föräldramötet. Trivselregler skickas hem och diskuteras med eleverna i respektive grupp. I mars varje läsår genomför elever och personal en enkät där det framkommer om de känner sig trygga på skolan och om kränkningar förekommer. Resultaten analyseras av mentor i respektive klass för att se hur eventuella brister kan förebyggas inför nästa läsår. Elevernas och personalens analyser skrivs sedan in i verksamhetsplanen som ett utvecklingsområde inför nästa läsår. Pedagoger lyfter ständigt aktuella händelser i samhället för att diskutera värdegrund med eleverna. Olika ämnen såsom samhällskunskap och språk använder värdegrund, jämställdhetsfrågor och rasism som utgångspunkt i skolarbetet. Målet är ökad kunskap bland eleverna som i sin tur ska bekämpa det icke önskvärda beteendet. Vid behov har punktinsatser gjorts där vi förstärkt med vuxennärvaro. Det har varit i grupper och platser som varit stökiga och riskerna för kränkande behandling har bedömts hög. 6. Rutiner för agerande i kränkande, hotfulla eller våldsamma situationer Rutiner och riktlinjer för hur personal och elever ska agera i kränkande, hotfulla eller våldsamma situationer är avgörande för att kunna förebygga allvarliga händelser och minimera konsekvenserna av händelser som ändå inträffar(bilaga 1). 1.All personal är skyldiga att agera skyndsamt om någon på skolan utsätts för en kränkande behandling. Händelserapport skrivs av den personal som bevittnat händelsen. Rektor ansvarar för att utredning genomförs. 2. Rektor och elevhälsoteamet, alt. mentor, lyssnar på alla inblandade och för protokoll över mötets innehåll. I de fall där polisanmälan ska göras, informerar rektor om detta. Man kan även behöva ta kontakt med socialtjänsten. 3. För övriga inblandade, ex personal och elever återkopplar rektor till dem med det beslut som blir fattat kring polisanmälan. 4. Rektor, eller den rektor utser exempelvis mentor som har en relation till eleven, kontaktar eventuellt vårdnadshavare samma dag som det inträffade skett. 5. Rektor kallar inblandade, eventuellt vårdnadshavare och mentor till samtal. Här informeras samtliga om vad som hänt, den uppkomna situationen diskuteras, beslut om huruvida en polisanmälan gjorts meddelas, och hur skolan kommer att agera i ärendet. 6. Ett liknande samtal erbjuds den utsatta personen och dennes eventuella vårdnadshavare. 7. Personal eller elever som varit berörd av en hot- och våldssituation samlas tillsammans med rektor för information och bearbetning. 6
8. Personal som varit berörda av hot och våld kan via rektor få stöd hos Previa Företagshälsovård 9. Anmälan till arbetsmiljöverket vid allvarliga händelser ansvarar rektor för. Att kunna agera i kränkande, hotfulla eller våldsamma situationer handlar mycket om att kunna göraindividuella bedömningar som grundar sig på sunt förnuft och som beror väldigt mycket på omständigheterna i den specifika situationen. 7
6.1 Rutiner vid avstängning av elev 1. Rektor beslutar om avstängning under högst en vecka enligt skollagen (2010:800) 5 Kap. 17. 2st. 2. Undervisande lärare och elever informeras muntligen. 3. All kontakt från avstängd elev med skolan sker genom rektor. 4. Under avstängning utreds ärendet vidare med hänsyn till beskrivning av händelse, tagna kontakter med elev, vårdnadshavare samt personal, polis, socialtjänst, arbetsmiljöverket. 5. Elevhälsan gör en riskbedömning av elevens beteende 6. Underlag skickas till huvudman för vidare beslut om fortsatt avstängning eller utskrivning. Handlingsplan för beslut tas fram. 6.2 Polisanmälan När misstanke om brott finns ska rektor underrättas för vidare åtgärd. Polisanmälan när det gäller ett brott skolans egendom (t.ex. skadegörelse) görs alltid av rektor. Polisanmälan när det gäller brott mot person (t.ex. hot och våld) bör göras i samråd med rektor. Om brottet har drabbat en elev gör som regel rektor anmälan. Om brottet drabbat en i personalen gör som regel den drabbade själv en anmälan. Den som utsatts för ett brott har alltid rätt att själv göra en anmälan. 6.3 Händelserapport Om en händelse med anknytning till kränkning, hot eller våld inträffar i skolan ska en händelserapport alltid fyllas i (bilaga 2). Om en elev är den som drabbats, fylls blanketten i första hand i tillsammans med klassföreståndare eller annan lärare. Elever kan också själva hämta en blankett i receptionen och på egen hand skriva och lämna in en rapport, om man av någon anledning inte vill ta hjälp av en lärare. Om någon i personalen är den som drabbats, fylls blanketten i första hand i av den som drabbats. Om man vill ha hjälp med att fylla i blanketten kan man vända sig till någon i skolledningen. Om det inträffade leder till kroppsskada ska en arbetsskadeanmälan alltid också fyllas i. Varför ska man rapportera händelser? Händelserapporteringen är viktig för att; Det är en förutsättning att det inträffade uppmärksammas och kommer till EHT kännedom för att den som drabbats ska få nödvändigt stöd och hjälp och för att händelsen ska kunna utredas på ett bra sätt. Skapa en rättvisande bild av arbetsmiljön på skolan som kan ligga till grund för framtida riskinventeringar och riktade förebyggande åtgärder. Det är obligatoriskt enligt Arbetsmiljölagen att dokumentera alla tillbud och arbetsskador, däribland alla händelser som har anknytning till hot eller våld. Allvarliga händelser ska även Arbetsmiljöverket informeras om. Alla har ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och det är bara genom att påtala brister som arbetsmiljön kan bli bättre Den som utsatts för ett brott och även alltid rätt att be att skolan, genom rektor, gör anmälan. 8
7. Utvärdering, revidering och komplettering av handlingsplan Det är viktigt att planen mot kränkande behandling för en Trygg och Säker skola är ett levande dokument som regelbundet utvärderas, revideras och kompletteras. Övergripande ansvaret för att revidera och komplettera planen ska ligga på EHT. En trygghetsenkät ska en gång om året delas ut till delar av skolans elever och även personal som ska ligga till grund för den årliga riskinventeringen. Utvärdering av elevernas enkäter görs i första ledet av klassföreståndare, som kan föreslå förbättringar till EHT. Utvärdering av personalens enkäter görs i första ledet av EHT, som kan föreslå förbättringar till handlingsplanen. EHT gör en slutlig och gemensam utvärdering av samtliga enkäter. EHT ska även väga in samtliga händelserapporter i sin riskinventering och föreslå ändringar och/eller uppdateringar i handlingsplanen. 9
Bilaga 1 Elev: Vårdnadshavare: Beslut om avstängning Härmed beslutar undertecknad att stänga av elev personnummer under tiden datum till datum från undervisning vid Fria Läroverken i Norrköping. Motivering av beslutet Avstängning sker i enlighet med skollagen (2010:800) 5 kap. 17 3-4 Detta beslut är delgivet till huvudman. datum Rektor, Fria Läroverken Norrköping Besvärshänvisning Beslutet om avstängning är överklagbart enligt 28 kap. 5 3 skollagen (2010:800) eller enligt 12 kap. 1 gymnasieförordningen (1992:394) om eleven började gymnasieskolan före ht. 2011. Överklagande lämnas till rektor som fattat beslutet. Överklagande prövas av Förvaltningsrätten i Linköping, Brigadgatan 3, 587 58 Linköping. Ange vilka skäl som föranleder ett överklagande. För att överklagandet ska kunna prövas måste överklagande inges senast tre veckor från det datum ni fick del av beslutet. 10
Bilaga 2 Händelserapport Informationslämnare: Datum, plats och tid för det inträffade: Inblandade personer, namn: Fanns det andra som såg vad som hände, namn: Beskrivning av det inträffade (ange om det finns minnesanteckningar på separat papper): 11
Hur tog man hand om de inblandade efter det inträffade: (t ex samtal direkt med alla eller hålla åtskilda) Behövde någon av de inblandade sjukvård: (t ex skolsköterska/sjukhus, beskriv vem och hur) Vårdnadshavare informerad (av vem och när) Följande åtgärder har vidtagits: Anmälan om arbetsskada Anmälan till polisen Anmälan till arbetsmiljöverket Anmälan till socialtjänst Vidtas några åtgärder för att förhindra framtida händelser? Om ja, beskriv vad/vilka. Ja Nej Har plan mot diskriminering- och kränkande behandling använts Ja Nej Uppföljning: Alla händelserapporter lämnas vidare till EHT och rektor för uppföljning 12