EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Chefsutbildning 14 oktober 2015 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE TEL: 031 786 9870
Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet : Prefekt ansvarar för: Att utifrån institutionens betydande miljöaspekter samt universitetets gemensamma Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015, planera, genomföra och följa upp egna aktiviteter för miljö och hållbar utveckling och skriva in dessa i institutionens verksamhetsplan eller i en aktivitetslista
Vad är egna aktiviteter?
Vilka lagar och krav skall efterlevas? Krav enligt Miljöbalken (1998:808) bl a kapitel 2 De allmänna hänsynsreglerna Krav på miljöledningssystem enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Högskolelagen 1 kap 5 har fastställt att Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa Krav enligt standard ISO 14001 och EMAS
Miljöbalken kapitel 2 - De allmänna hänsynsreglerna tex 2 Kunskapskravet har alla medarbetare den kunskap som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter med minsta möjliga miljöpåverkan? 3 & 4 Försiktighetsprincipen, PPP, Bästa möjliga teknik, Produktvalsprincipen vilket ansvar för att välja bästa metoder, bästa produkter ur miljöperspektiv vid inköp? 5 Hushållningsregeln, Kretsloppsregeln källsortering är lagstadgat, finns regler och tillräcklig information på din avdelning?
Lagstiftning som reglerar avfall Miljöbalken (SFS 1998:808) 1 kap Återanvändning och återvinning ska främjas 2 kap 5 Hushållningsregeln 15 kap Avfall och producentansvar Avfallsförordningen (SFS 2011:927) Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordningen (1997:645) om batterier Förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck Förordningen (1997:788) om producentansvar för bilar Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1997:4) om transportdokumentation för transport av farligt avfall Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 1999:8) om tillstånd eller anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:22) om hantering av brännbart avfall Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg (Renhållningsordningen för Göteborgs stad) Farligt avfall (Handbok 2003:8) Handbok med allmänna råd enligt avfallsförordningen
och våra rutiner och regler som följer denna På GU: En avfallsplan Och exempel från institution: En avfallssorteringsguide på varje institution/fysisk enhet
Checklista för lagefterlevnad Kategorier: Fråga Svar På vilket sätt har du tagit reda på detta? Kontrollerat av Kontrollerat när Berör ej oss 4.3 Hur säkerställer institutionen att farligt avfall inte blandas med andra typer av avfall, ämnen eller material samt inte heller blandas med annat farligt avfall? Avfallsförordningen: 16 19 Avfall Genom utbildning av samtliga nytillkomna Brandfarlig/explosiv vara gäster och anställda i hantering av farligt avfall. Kemikalier Vårt avfallsrum för farligt avfall är organiserat Säkerhet efter sorteringsgrupp i enlighet med ADRbestämmelserna för att undvika att olika slags Egenkontroll farligt avfall blandas Inköp/upphandling Miljöfordon Lokaler och fastigheter Totalt 15 frågor Jag är ansvarig för introduktion av gäster och nyanställda och ser själv till att alla berörda får denna information. Jag ansvarar för packning av farligt avfall och ser alltså till så att olika avfallsslag inte blandas på ett olämpligt sätt inför transport Miljörep XX 12 02 25 Genom skriftlig sorteringsguide Slumpmässig kontroll av kärl Miljörep YY 12 03 08
UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION MARIANNE DALBRO, MILJÖCONTROLLER OCH MILJÖREVISIONSLEDARE
Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan. utvärdering av lagefterlevnad. hantering av avvikelser. ledningens genomgång av miljöledningssystemet.
Prefekten/motsvarande ansvarar för följande ifråga om uppföljning: Att följa upp aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling i verksamhetsplanen eller aktivitetslistan och en gång per år skicka in dessa till miljöenheten. Att rapportera enligt universitets checklista för efterlevnad av miljölagstiftning. Att ansvara för institutionens avvikelse-/incidentrapportering inom miljöledning/hållbar utveckling. Att följa upp och åtgärda avvikelser från interna och externa miljörevisioner. Att årligen ha en genomgång med institutionens miljörepresentant och gå igenom årets resultat samt sprida resultaten till institutionens medarbetare. Att årligen lämna underlag till universitetets hållbarhetsredovisning och rapportering till regeringskansliet till dekan enligt Arbetsordning (dnr V 2013/763).
GU rapporterar årligen till: Utbildningsdepartementet (Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 ) Naturvårdsverket (Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter) Transportstyrelsen (Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor) Energimyndigheten (Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader) EMAS (Europaparlamentets och Rådets förordning EG nr 1221/2009 EMAS III) ISCN (International sustainable campus network)
Hållbarhetsredovisning Uppföljning av universitetets mål i handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling. Institutioner fakulteter arsuppfoljning@gu.se UB/GF/GMV/nationella enheter arsuppfoljning@gu.se Deadline 18 januari kl 12.00 www.hallbarhetsredovisning.gu.se
Vad är miljörevision? Under revisionen granskas följande: Efterlevs lagstiftning? Efterlevs ISO 14001-standarden? Motsvarar dokumentationen verkligheten? Bedrivs verksamheten på ett miljömässigt godtagbart sätt? GU
Varför har vi miljörevision? Intern? Krav enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Krav enligt ISO och EMAS Extern? Upprätthålla certifikat Multi-site, revision i omgångar
Vem är miljörevisor? Externa revisorer från SP i Borås. Interna miljörevisorer utbildar vi själva. Reviderar andra fakulteter än sin egen Använd miljörevisorerna som konsulter!
Genomförande Dokumentgranskning Platsbesök: Miljösamordnare, ledning, övriga nyckelpersoner. Revisionsrapport hantering av avvikelser Hur får du del av revisionsresultatet?
Exempel på avvikelser Nr Kravelement Avvikelse Typ 1 4.4.2 Intervjuad personal uppges inte ha fått utbildning/information om vilka miljökrav som kan ställas vid inköp trots att ansvaret för inköp i stor utsträckning vilar på de enskilda forskargrupperna. 2 4.4.4 Flera dokument i miljöhandboken, t.ex. labbhandledning, finns inte översatt till engelska trots att många gästforskare och annan personal är utländsk. M M 3 4.4.1 Uppdraget till fakultetens miljösamordnare har inte formellt förlängts efter årsskiftet 2011/2012. Roller, ansvar och befogenheter skall vara definierade, dokumenterade och kommunicerade. 4 4.4.6 I avfallsrummet i hus A påträffades felsorterat avfall då mjukplast slängts i behållaren för pappersförpackningar. Detta är enligt miljösamordnaren ett återkommande problem som uppkommer då pappersförpackningarna samlas upp i plastpåsar i personal och studentutrymmen och plastpåsen sedan inte töms och sorteras separat i avfallsrummet. M M
Avvikelser från miljörevisioner vid Göteborgs universitet År Större avvikelser Mindre avvikelser Noteringar 2003 62 115 261 2004 57 57 126 2005 86 240 226 2006 11 105 144 2007 9 83 148 2008 3 87 132 2009 1 87 84 2010 5 51 66 2011 7 101 89 2012 3 94 121 2013 6 94 66 2014 3 91 58 TOTALT 253 1205 1521
www.gu.se/miljo www.medarbetarportalen.gu.se/miljohandbok 031-786 9870 ullika@gu.se