Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Relevanta dokument
Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Social- och hälsovårdsministeriet

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Finansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

Statsbudgeten Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro.

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

40. Pensioner. Genomsnittlig totalpension (egenpension) euro/mån utfall

40. Pensioner. Utbetalade pensioner åren (mn euro)

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

Statsbudgeten Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

02. Tillsyn. Verksamhetens omfattning utfall utfall uppskattning uppskattning

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsbudgeten Hälsa och funktionsförmåga främjas

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 207/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering av frontveteraner ska ändras.

2) finansministeriets förordning om Tullens avgiftsbelagda prestationer (1116/2014).

08. Folkhälsoinstitutet

Statsbudgeten Studiestöd

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Statsbudgeten Tillsyn

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Den finska välfärdsmodellen

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

90. Gränsbevakningsväsendet

RP 127/2005 rd. genom att betala dem rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden. För att detta mål skall kunna nås föreslås att lagen om

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Statsbudgeten Studiestöd

RP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Av social- och hälsovårdsministeriets strategiska mål omfattar tillsynsinrättningarnas verksamhet följande:

RP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten (33.70, delvis) Främjande av hälsa och funktionsförmåga

RP 133/2008 rd. I denna proposition föreslås det att bestämmelserna

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

40. Allmänbildande utbildning

30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsbudgeten Forskning och utveckling

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

Statsbudgeten (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Lag. om ändring av lagen om utkomststöd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2) till betalning av finansiella bidrag som föranleds av internationellt samarbete utfall

10. Förvaltning. Den beräknade fördelningen av anslagen under kapitlet Förvaltning (1 000 euro)

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

RP 73/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 233/2014 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN TREDJE TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2014 (RP 207/2014 rd)

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Huvudtitel 32 ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Arbetspension för arbete

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

Arbetspension för arbete!

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Statsbudgeten Yrkesutbildning. F ö r k l a r i n g : Samhälleliga verkningar

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Transkript:

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: 33.10.50, 51, 52, 53, 54, 55, 60 och 33.20.51, 52, 56. F ö r k l a r i n g : Omvärlden Viktiga utmaningar under de närmaste åren när det gäller socialskyddet är befolkningens ändrade åldersstruktur, den globaliserade ekonomin och den tekniska utvecklingen, som förändrar verksamhetsfältet för socialskyddet och tränger undan gamla verksamhetsformer. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential försvagas. Världsekonomins utveckling blir allt minde förutsägbar. Verksamhetsmiljön är mångfasetterad och nationalstatliga gränser minskar i betydelse. Den europeiska integrationen fördjupas och utvidgas, rörligheten över gränserna ökar och den kulturella mångfalden innanför gränserna ökar. Naturens försämrade bärkraft på det globala planet påverkar både människor och miljö. Den ändrade verksamhetsmiljön påverkar samhället i stort. Alla ska ha tillgång till social- och hälsovårdsservice, pensioner och det övriga socialskyddet, även om trycket på den offentliga ekonomin ökar. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice. Budgetpropositionens utgångspunkter Regeringens mål är att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisera den offentliga ekonomin och stärka en hållbar ekonomisk tillväxt samt förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften. För att minska skillnaderna i inkomster, välfärd och hälsotillstånd stärks och reformeras basservicen, tryggas en människovärdig ålderdom och satsas resurser på förebyggande av sociala och hälsorelaterade problem samt på mentalvård och missbrukarvård. Utkomstskyddet förbättras och differentieringen av bostadsområden förhindras. I anslutning till dessa åtgärder höjs bl.a. grunddagpenningen enligt utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet samt utkomsstödets grunddel, och en äldreomsorgslag kommer att beredas. Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Den andel som finansieras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Slutsumman för huvudtiteln ökar enligt budgetpropositionen med ca 592 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde En stadig grund för välfärden Tillgång till välfärd för alla En livsmiljö som stöder hälsa och välfärd Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska projekt genomförs en analys av könskonsekvenserna. Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för lagen om utveckling av regionerna (1651/2009). Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

Samhälleliga effektmål strategivis En stadig grund för välfärden Välfärd och välstånd skapas med hjälp av arbete och genom en delaktighet som omfattar alla. Finansieringen av det finländska välfärdssamhället vilar på en balanserad ekonomisk utveckling. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential försvagas. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice. Inom ramen för socialskyddet ökas människors välfärd genom att deras hälsa och funktionsförmåga stöds, deras föränderliga livssituationer beaktas, den sociala samhörigheten stärks och samhällsförhållandena stabiliseras. Den sociala tryggheten främjas också av en stabil ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft som uppnås genom att arbetsförmågan stärks och sysselsättnings-, utbildnings- och rehabiliteringsmöjligheter erbjuds. Beskattning, avgifter, sociala förmåner, inkomstöverföringar och service ska bilda en helhet som uppmuntrar till arbete och säkerställer att arbetstagaren är frisk vid sin pensionering. Ett sporrande och rättvist socialskydd uppmuntrar människor att själva främja sin hälsa. Målet är att hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa livets olika delområden balanseras finansieringen av socialskyddet är hållbar. En stadig grund för välfärden, nyckeltal 2000 utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 uppskattning 2012 uppskattning Delmål: hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande En prognostiseringsmetod används i kommunen, andel % av kommunerna viktad med befolkningen.... 39.. 55 Friskvård främjas aktivt i kommunen (% av målvärdet) i kommunledningen.... 59.. 65 inom primärvården.... 59.. 65 i idrottsverksamheten.... 59.. 65 inom den grundläggande utbildningen.. 63.... 65 Delmål: arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa Förväntad pensioneringsålder för 50-åringar 60,6 61,7 62,3 62,6 62,8 män 60,6 61,6 62,3 62,5 62,7 kvinnor 60,6 61,8 62,4 62,6 62,8 Inledd åldersstandardiserad sjuk- eller invalidpension 1) bland 25 62-åringar (arbetspensioner), sammanlagt 8,7 7,6 7,2 7,0 6,8 män 9,1 7,7 7,2 7,0 6,8 kvinnor 8,3 7,5 7,2 7,0 6,8 Andel sjukdagar av arbetsdagar och sjukdagar (löntagare), % 4,0 4,6 4,5 4,4 4,3 män 3,6 4,1 4,0 3,9 3,8 kvinnor 4,5 5,2 4,9 4,8 4,7 1) Inledda sjuk- eller invalidpensioner avspeglar hur stor del av de icke-pensionerade arbetspensionsförsäkrade som under året har gått i sjukpension (anges oftast i promille). Att indikatorn är åldersstandardiserad anger i fråga om förändringar i inledda sjuk- eller invalidpensioner att befolkningens åldersstruktur inte påverkar den. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Andel arbetstagare av den avlönade personalen som omfattas av företagshälsovård, % 92 92.... 94 Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare, per miljon arbetstimmar) 30 28,6 30 2) 28,6 27,8 Yrkessjukdomar och misstänkta yrkessjukdomar som ersatts (löntagare) 5 567 5 691 4 801 4 750 4 700 Delmål: livets olika delområden i jämvikt Andel dagar av föräldradagpenningen som betalats till fäder, % 4,2 6,7 7,1 7,5 7,9 Delmål: finansieringen av socialskyddet är hållbar Socialutgifter/BNP, % 25,1 30,6 30,5 3) 30,5 31,1 Socialutgifter, /invånare (2010 års prisnivå) 7 462 9 916 10 200 10 200 10 300 Finansiering av socialutgifterna, % av skattemedel 43,1 45,0 46,3 46,3 46,4 av arbetsgivarna 37,6 37,3 36,0 36,2 36,3 annan 19,2 17,7 17,7 17,5 17,3 Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % 50,9 55,0 55,2 55,5 55,6 Tillgång till välfärd för alla Alla har rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad och att få tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Ett människovärdigt liv i alla förhållanden ska tryggas. Dessa rätttigheter och likställighetsprincipen finns inskrivna i grundlagen. Trots samhällets ansvar för de grundläggande fri- och rättigheterna ansvarar individen för de val han eller hon gör. När individens och samhällets rättigheter och skyldigheter befinner sig i jämvikt främjas den sociala hållbarheten. Den som lever endast på socialskydd löper stor risk att att glida in i fattigdom. Utslagningen bland unga, ojämlikheten bland barn och barnfamiljer och utslagningen över generationsgränserna är oroväckande. När befolkningens ålderstruktur ändras leder det till att antalet åldringar ökar, sjukdomar som demens och andra kroniska sjukdomar blir allt vanligare och antalet patienter som lider av flera sjukdomar samtidigt ökar. Det innebär att utgifterna för social- och hälsovårdsservice och behovet av personal ökar, om inte servicens produktivitet förbättras. Social- och hälsovården kommer att förbli en arbetskraftsintensiv bransch. Produktiviteten kan förbättras genom att serviceorganisationer och produktionssätt förnyas. Målet är att minska välfärds- och hälsoskillnader placera kunden i centrum för servicen revidera servicestrukturer och arbetssätt stärka den sociala samhörigheten. Tillgång till välfärd för alla, nyckeltal 2000 utfall 2009 utfall 2010 2011 2012 utfall uppskattning uppskattning Delmål: minska välfärds- och hälsoskillnader Andelen som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller medelmåttligt (25 64 år), % män 37,6 35,0 36,8 36,6 36,4 0 12 års utbildning 42,3 40,4 38,8.... 13 eller fler års utbildning 29,3 27,0 30,1.... 2) Förhandsuppgift. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

kvinnor 33,7 34,0 32,9 32,7 32,5 0 12 års utbildning 38,5 36,3 36,5.... 13 eller fler års utbildning 29,4 30,4 29,4.... Upplevd hälsa hos unga: minst två symptom dagligen (klass 8 9), % 16 19 18 4) 18 18 Förväntad livslängd hos nyfödda 77,7 79,8 79,9 80,1 80,1 män 74,1 76,5...... kvinnor 81,0 83,1...... Förväntad livslängd hos 25-åringar män 50,5 51,6 5)...... grundskolutbildning 47,8 48,4...... utbildning på mellanstadiet eller högre nivå 52,8 53,6...... kvinnor 57,1 58,1...... grundskolutbildning 55,3 55,9...... utbildning på mellanstadiet eller högre nivå 58,6 59,6...... Andel 75 84-åringar som obehindrat kan röra sig ute ensamma, % män 76 6) 84.. 85 86 kvinnor 72 78.. 79 80 Andel som röker dagligen, % män (25 64-åringar) 28,3 23,3 24,1 23 22 kvinnor (25 64-åringar) 19,9 16,5 15,3 15 14 pojkar (klass 8 9) 25 17 17 16 15 flickor (klass 8 9) 22 14 14 14 13 Total alkoholkonsumtion, l/pers. 8,8 10,2 10,0 10,2 10,3 Andel överviktiga (BMI 25 eller högre) av 25 64-åringar, % män 58,4 65,5 62,7 62 62 kvinnor 41,2 46,8 48,3 48 47 Potentiellt förlorade levnadsår (PYLL) på grund av självmord i åldrarna 25 80 (per 100 000 inv.) män 947 790...... kvinnor 276 239...... Andel låginkomsttagare 7), % befolkningen som helhet 11,3 13,1 13,2 13,1 13,0 barn 11,6 13,1 13,3 13,2 13,1 Mottagare av allmänt bostadsbidrag (hushåll), antal 170 352 161 842 164 154 171 000 170 200 Mottagare av utkomststöd, antal hushåll 271 686 238 755 241 500 8) 260 000 260 000 personer 454 353 377 688 382 000 378 000 378 000 andel 25 64-åringar som fått stöd under en längre tid, % 2,4 2,1 2,0 1,9 1,9 3) Uppskattning. 4) Förhandsuppgift. 5) Enligt 2007 års uppgifter. 6) Enligt 2001 års uppgifter. 7) Medlemmar i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet understiger 60 % av den ekvivalenta medianinkomsten för samtliga hushåll). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

män 2,7 2,4...... kvinnor 2,0 1,7...... Ginikoefficient (disponibla inkomster) 9), % 26,7 25,9 25,8 25,8 25,9 Unga som inte har fått någon utbildning efter grundskolan och inte arbetar eller studerar (eller är vårdlediga, pensionerade eller fullgör beväringseller civiltjänst), % 4,1 4,7 10) 4,8 4,9 4,8 18 24-åriga pojkar 5,2 5,4...... 18 24-åriga flickor 3,0 4,0...... Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % 80,6 81,8 81,8 81,8 82,0 Hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna följs upp inom primärvården, andel hälsocentraler viktad med befolkningen, %.... 26.. 30 Delmål: placera kunden i centrum för servicen Tillgång till vård antal som köat till specialiserad sjukvård i över 6 mån 66 000 3 700 1 200 1 000 700 väntetiden till hälsocentralläkares mottagning är längre än 14 dagar (% av befolkningen).. 66 72 75 70 mun- och tandvård: antal som köat längre än 6 månader.. 7 500 12 000 15 000 14 000 psykiatrisk specialiserad sjukvård, antal yngre än 23 år som köat längre än 3 månader 84 136 120 90 Antal patientskador som ersatts av patientförsäkringscentralen.. 2 341 2 167 2 400 2 400 Infektioner i anslutning till hälso- och sjukvård: 11) fall/år av smitta från resistenta mikrober (MRSA i blod/likvor) 30 28 35 30 fall/år av antibiotikarelaterad diarré (Clostridium diff.) 5 700 4 813 5 200 5 000 Delmål: revidera servicestrukturer och arbetssätt Andel som fyllt 75 år och som får service för äldre personer, % regelbunden hemvård 12,1 11,4 11,6 11,7 11,8 män 9,0 8,5...... kvinnor 13,5 13,0...... serviceboende med heldygnsomsorg 1,7 5,1 5,4 5,7 6,0 män 1,1 3,3...... kvinnor 2,0 6,0...... ålderdomshem och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar 8,3 5,4 5,1 4,7 4,2 män 5,6 3,8...... kvinnor 9,7 6,3...... stöd för närståendevård 3,0 4,1 4,2 4,3 4,4 Serviceboende för gravt handikappade 1 894 4 008 4 310 4 700 5 200 8) Uppskattning. 9) Ginikoefficienten beskriver ojämn fördelning av variabeln (i detta fall disponibel inkomst). Ju större ginikoefficienten är, desto ojämnare är inkomsterna fördelade. 10) Enligt 2008 års uppgifter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Antal gemensamma ansvarsområden.. 38 48 53 55 befolkningsunderlaget mindre än 20 000 inv... 10 13 14 12 Antal hälsocentraler.. 194 172 155 145 befolkningsunderlaget mindre än 20 000 inv... 122 97 60 40 Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, % 11 6,8 6,0 5,5 5 Bristen på andra viktiga grupper av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården än läkare, %.... 3,6 3,0 2,8 Personalresurser för förebyggande hälsovårdsservice, % av nationella rekommendationer rådgivningsläkare.... 73,7.. 80 skolhälsovårdsläkare.... 39,3.. 60 rådgivningshälsovårdare.... 84,1.. 90 skolhälsovårdare.... 94,3.. 95 Omfattande hälsoundersökningar genomförs (% av hälsocentralerna) inom mödrarådgivningen.. 50.. 94 98 inom barnrådgivningen.. 45.. 94 98 inom skolhälsovården.. 61.. 92 98 Delmål: stärka den sociala samhörigheten Arbetslösa längre än ett år, antal 86 800 41 300 54 000 55 000 52 000 män 47 500 23 800 32 900.... kvinnor 39 300 17 500 21 100.... 0 17-åringar placerade utom hemmet, % 0,9 1,3 1,3 1,2 1,2 pojkar 1,0 1,3...... flickor 0,9 1,2...... Bostadslösa, antal 10 000 8 150 7 880 7 200 6 600 män 8 250 6 560 6 490 6 000 5 600 kvinnor 1 750 1 590 1 390 1 200 1 000 Antal brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom 30 408 35 753 35 715 37 000 38 000 Andel invandrare av social- och hälsovårdspersonalen, % 1,9 3,2 3,3 3,4 3,5 En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet Livsmiljöns tillstånd påverkar människors hälsa och välbefinnande. Sämre naturförhållanden, upprepade naturkatastrofer och tillståndet i ekosystemet totalt sett minskar möjligheterna att må bra. Social och ekologisk hållbarhet förutsätter att ett gott liv kan tryggas också när det finns allt mindre resurser att fördela. Varje generation borde lämna efter sig en mera livsduglig miljö. En rättvis fördelning av välfärden är en utmaning såväl lokalt som globalt. Förändringarna i den globala befolkningsstrukturen, de ekonomiska störningarna, fattigdomen och ojämlikheten utgör prövningar för homogeniteten i samhället. En ökande ojämlikhet och bostadsområdenas differentiering för också med sig säkerhetsrisker. Klimatförändringen, miljöproblemen och de allt knappare naturresurserna kan ge upphov till många slags hot mot människors hälsa, såsom pandemier och epidemier. De tar ingen hänsyn till gränser, kan sprida sig snabbt och bekämpningen av dem kräver samarbetsförmåga och beredskap av myndigheterna. Världsomfattande ekonomiska kriser har visat hur viktigt det är med fungerande skyddsnät och finans- och försäkringsmarknadens betydelse. Samhällets vitala funktioner måste tryggas också i undantagsförhållanden. Målet är att stärka miljöns livsduglighet 11) Indikatorn ersätts senare med en som bättre beskriver patientsäkerheten. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

garantera samhällets funktion i specialsituationer. En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet, nyckeltal 2000 utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 uppskattning 2012 uppskattning Delmål: stärka miljöns livsduglighet Olyckor i hemmet och på fritiden, antal döda 1 835 2 121 2 100 12) 2 090 2 080 män.. 1 359...... kvinnor.. 762...... Epidemier som sprids via vatten antal epidemier 7 4 1 5 5 antal insjuknade 6 428 213 16 500 500 Halter av miljögifter i bröstmjölk (totala mängden toxiska ekvivalenter av PCDD/F- och PCB-föreningar) 15,3.... 8,0 5,0 Delmål: garantera samhällets funktion i specialsituationer Arbetspensionsförsäkringsbolags, arbetspensionsförsäkringsstiftelsers och arbetspensionskassors kapitaltäckningsgrad.. 24,13 29,64 - - Arbetspensionsfonder/BNP, % 50,1 72,9 77 13) 79 80 Effektivitet och resultat Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet enligt regeringens riktlinjer med hjälp av åtgärder som reellt ökar effektiviteten. De nämnda åtgärderna för att öka effektivitet och resultat omfattar alla ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet som bereder en plan för genomförande av programmet. Överföringen till Kuopio av verksamheten vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fortsätter stegvis. Förbättring av produktiviteten En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. Förvaltningsområdets anslag 2010 2012 År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop. 1000 Ändring 2011 2012 1000 % 01. Förvaltning 67 760 87 231 89 062 1 831 2 01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 37 266 39 261 39 613 352 1 02. Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) 2 131 2 143 2 327 184 9 12) Uppskattning. 13) Förhandsuppgift. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop. 1000 Ändring 2011 2012 1000 % 03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) 5 204 4 475 4 039-436 - 10 04. Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) -282 691 600-91 - 13 05. Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 464 551 548-3 - 1 21. Produktivitetsanslag för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 703 703 0 25. Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) 16 400 16 700 300 2 29. Mervärdesskatteutgifter inom socialoch hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 19 667 19 500 20 000 500 3 66. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 3 310 4 210 4 532 322 8 02. Tillsyn 41 159 42 024 43 638 1 614 4 03. Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 791 13 850 13 748-102 - 1 05. Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) 14 655 14 718 13 991-727 - 5 06. Omkostnader för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år) 4 020 4 056 4 099 43 1 20. Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) 8 693 9 400 10 300 900 10 66. Samarbete mellan Finland och Ryssland om strål- och kärnsäkerhet (reservationsanslag 3 år) 1 500 1 500 0 03. Forskning och utveckling 109 585 111 537 112 994 1 457 1 04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 64 977 66 809 68 025 1 216 2 50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) 37 268 37 628 36 939-689 - 2 63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) 7 340 7 100 8 030 930 13 10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 2 287 987 2 398 200 2 464 776 66 576 3 28. Omkostnader för allmänna fonden för social trygghet och servicefonden som betalas till Folkpensionsanstalten (förslagsanslag) 131 600 140 400 143 970 3 570 3 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop. 1000 Ändring 2011 2012 1000 % 50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) 10 960 11 700 11 700 51. Barnbidrag (förslagsanslag) 1 425 000 1 427 600 1 483 500 55 900 4 52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag) 952 1 500 1 500 53. Militärunderstöd (förslagsanslag) 18 800 21 800 22 200 400 2 54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 530 400 608 000 602 306-5 694-1 55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 163 180 169 800 171 400 1 600 1 60. Tolktjänster för gravt handikappade (förslagsanslag) 7 095 17 400 28 200 10 800 62 20. Utkomstskydd för arbetslösa 1 836 649 1 918 026 2 179 200 261 174 14 31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) 11 080 19 726 23 000 3 274 17 50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag) 810 767 768 100 865 000 96 900 13 51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 150 405 154 400 168 000 13 600 9 52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) 807 687 911 400 1 056 000 144 600 16 55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) 21 200 24 500 33 000 8 500 35 56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 35 511 39 900 34 200-5 700-14 30. Sjukförsäkring 1 232 946 1 252 780 1 342 400 89 620 7 60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 1 232 946 1 252 780 1 342 400 89 620 7 40. Pensioner 4 029 181 4 260 153 4 431 740 171 587 4 50. Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) 48 849 50 900 54 500 3 600 7 51. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 508 332 530 150 569 000 38 850 7 52. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) 105 300 121 900 114 200-7 700-6 53. Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) 963 910 1 850 940 103 54. Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) 14 460 15 500 15 000-500 - 3 (57.) Särskilt understöd till invandrare (förslagsanslag) 24 410 4 343-4 343-100 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop. 1000 Ändring 2011 2012 1000 % 60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 3 326 868 3 536 450 3 677 190 140 740 4 50. Stöd till veteranerna 355 310 346 600 307 633-38 967-11 30. Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) 1 549 1 750 1 650-100 - 6 50. Fronttillägg (förslagsanslag) 55 728 49 800 44 300-5 500-11 51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) 192 029 190 553 163 200-27 353-14 52. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) 65 207 65 207 65 207 53. Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) 3 100 3 100 3 100 54. Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) 100 94 80-14 - 15 55. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) 3 500 3 500 3 500 56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 34 088 30 588 26 588-4 000-13 57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 8 2 008 8-2 000-100 60. Av kommunerna anordnad socialoch hälsovård 466 396 545 440 561 070 15 630 3 30. Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälsooch sjukvården (reservationsanslag 3 år) 200 200 31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) 27 900 22 000 17 500-4 500-20 32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 39 997 40 000 35 000-5 000-12 33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkaroch tandläkarutbildning (förslagsanslag) 101 188 109 170 109 170 34. Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) 7 313 9 570 10 000 430 4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop. 1000 Ändring 2011 2012 1000 % 35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag) 279 598 342 300 357 000 14 700 4 36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) 600 600 600 37. Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt (reservationsanslag 3 år) 10 000 10 000 0 40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år) 11 800 11 800 63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag) 3 500 3 500 3 500 64. Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) 6 300 6 300 6 300 70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga 53 421 62 598 60 777-1 821-3 01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 21 721 25 648 27 005 1 357 5 20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) 22 540 25 390 22 890-2 500-10 21. Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 1 000 22. Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) 1 360 1 360 1 360 50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år) 4 100 5 200 4 700-500 - 10 51. Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) 2 700 2 900 2 900 52. Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (reservationsanslag 2 år) 1 100 922-178 - 16 80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 213 156 218 740 226 340 7 600 3 40. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 194 116 199 700 207 300 7 600 4 41. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år) 2 600 2 600 2 600 42. Statlig ersättning för kostnaderna för försöket med vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) 300 300 300 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop. 1000 Ändring 2011 2012 1000 % 50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag) 16 140 16 140 16 140 90. Understöd från Penningautomatföreningen 278 200 275 005 291 000 15 995 6 50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) 278 200 275 005 291 000 15 995 6 Sammanlagt 10 971 751 11 518 334 12 110 630 592 296 5 Det totala antalet anställda 14) 4 059 3 969 3 940 01. Förvaltning F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet består av omkostnader för social- och hälsovårdsministeriet, besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden, besvärsnämnden för social trygghet, statens sinnessjukhus och barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd samt av vissa andra utgifter. De verksamhetspolitiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anges i motiveringen till huvudtiteln. Utgångspunkten är styrningen på politisk nivå, och riktlinjerna för denna ingår i regeringsprogrammet. Verksamheten styrs därutöver av strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland 2020. Social- och hälsovårdsministeriet leder och styr utvecklingen av den sociala tryggheten och social- och hälsovårdsservicen samt främjandet av välfärd och hälsa. Ministeriet fastställer riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken, bereder de centrala reformerna och styr genomförandet och samordningen av dem. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och besvärsnämnden för social trygghet har som mål att meddela sina klienter rättvisa, motiverade och enhetliga beslut inom rimlig tid. Statens sinnessjukhus tillhandahåller vård- och undersökningstjänster inom specialiteten rättspsykiatri för hela landet. Statens skolhem har som uppgift att tillhandahålla sådan öppen vård, vård utom hemmet och eftervård som avses i barnskyddslagen. 01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 39 613 000 euro. Anslaget får även användas till 1) för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen 2) till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffningar av anordningar och inventarier i samband härmed 3) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner 4) till kostnader för att inrätta en informationstjänst för jämställdhet. 5) för att översätta allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Av anslaget får högst 350 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet genomför målen i regeringsprogrammet och ministeriets strategiska riktlinjer med hjälp av sakkunskapen vid ämbetsverk och inrättningar och i enlighet med målen i resultatavtalen. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till revi- 14) Innehåller inte den andel som gäller Arbetshälsoinstitutet. År 2012 uppgår den avgiftsbelagda verksamhetens andel till 1 533 årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 390 årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

dering av lagstiftningen om adoptioner och godkännande av den europeiska konventionen om adoption av barn och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. I detta sammanhang föreslås en överföring av adoptionsnämndens uppgifter till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 45 i lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt av ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) tas ut hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier. Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för sin verksamhet år 2012: Funktionell effektivitet Den interna redovisningen och andra uppföljningssystem utvecklas i samband med att informationssystemet Kieku tas i bruk. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten, vilken är av relativt liten omfattning, är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. För avkastning och kvalitetsledning har uppställts följande resultatmål för 2011: Ministeriet genomför och följer upp viktiga program och andra projekt som ministeriet ansvarar för, Utgifter per resultatområde (1 000 euro) såsom nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) och projektet för utveckling av de elektroniska informationsservicesystemen (Kanta och Tikesos). Ministeriet deltar i genomförandet av kommun- och servicestrukturprojektet. Revideringen av socialvårdslagstiftningen inleds utgående från de förslag som framlagts. Den nya hälso- och sjukvårdslagen verkställs och utvärderas. En jämlik regional och kommunal utveckling beaktas. Samarbetet mellan forsknings- och utvecklingsinstitutionerna utökas med beaktande av de regionala aspekterna. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter. Utvärderingen av lagstiftningens verkningar konsolideras. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklandet av social- och hälsovårdsministeriets personal och personalstruktur fortsätter med beaktande av de uppställda målen för utveckling av ministeriets produktivitet på ett sådant sätt att de resurser och det kunnande som ministeriets kärnuppgifter kräver säkerställs. Arbetstillfredsställelseindex överstiger 3,5 (på en skala från 1 5) (år 2010 var utfallet 3,5 och år 2009 3,42) Sjukfrånvaron understiger 10 dagar/årsverke (år 2010 var utfallet 10,7 och år 2009 11,8). I inkomster av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas inflyta 5 000 euro och motsvarande bruttoutgifter beräknas uppgå till 5 000 euro. 2010 utfall 2011 budget 2012 budgetprop. Ledningen och de särskilda enheterna 5 187 6 586 5 586 Stödet för ledningen administrativa avdelningen 6 070 - - ekonomi- och planeringsavdelningen 2 182 - - förvaltnings- och planeringsavdelningen 5 730 14 857 15 881 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

Försäkringsavdelningen 3 218 3 657 3 511 Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa 5 155 5 476 7 176 Avdelningen för social- och hälsovårdstjänster 6 080 5 927 5 873 Arbetarskyddsavdelningen 4 413 5 148 5 118 Övriga utbildning inom företagshälsovården 430 150 350 Sammanlagt 38 465 41 801 43 495 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Bruttoutgifter 43 566 43 410 43 575 Bruttoinkomster 4 465 4 149 3 962 Nettoutgifter 39 101 39 261 39 613 Poster som överförs överförts från föregående år 7 872 överförts till följande år 6 037 Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Periodiseringspost i anslutning till produktivitetsfrämjande åtgärder -135 Återföring från moment 28.20.06 av överföringen av utgifter för IT-servicecentralen 46 Överföring till moment 31.01.01 i anslutning till det ändrade förfarandet för typgodkännandet av traktorer -30 Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 54 Lönejusteringar 503 Fortsatt genomförande av likalönsprogrammet 200 Överföring från moment 33.02.04 (1 årsv.) 115 Överföring till moment 33.02.05 av adoptionsnämndens uppgifter (-1 årsverke) fr.o.m. 1.7.2012-54 Omkostnadsbesparingar (regeringsprogr.) -138 Överföring från moment 28.01.01 (1 årsv.) (regeringsprogr.) 80 Nivåförändring -289 Sammanlagt 352 2012 budget 39 613 000 2011 III tilläggsb. 469 000 2011 budget 39 261 000 2010 bokslut 37 266 000 02. Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 2 327 000 euro. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden för 2012. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och Strålsäkerhetscentralen ingår. Effektivitet Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde och främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är en rimlig behandlingstid. Resultatet av verksamheten 2010 2011 2012 utfall prognos uppskattning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

Funktionell effektivitet Beslutspris (euro/avgörande) 242 236 230 Produktiviteten av arbetet (avgöranden/ årsv.) 295 290 295 Produktion och kvalitetsledning Anhängiggjorda besvärsärenden 8 784 9 200 9 000 Behandlingstid för besvären (mån.) 6,3 6,0 6,0 Produktiviteten av arbetet har räknats ut på basis av följande uppskattningar: 9 150 beslut och 31 årsverken. Priset på ett beslut har räknats ut utgående från 9 150 beslut och ett anslag på 2 327 000 euro. Besvärsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär och ansökningar om undanröjande av beslut, är avgiftsfria. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Personalens kunnande tryggas. Med hjälp av enkäter om arbetstrivsel följer man regelbundet upp hur besvärsnämndens ledningssystem fungerar, vilken förmännens ledarförmåga är samt personalens välbefinnande i arbetet. Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Utvecklande av den elektroniska dokumenthanteringen 150 Lönejusteringar 27 Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 6 Nivåförändring 1 Sammanlagt 184 2012 budget 2 327 000 2011 III tilläggsb. 28 000 2011 budget 2 143 000 2010 bokslut 2 131 000 03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 4 039 000 euro. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för social trygghet år 2012. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och Strålsäkerhetscentralen ingår. Effektivitet Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde i alla ärenden som behandlas av Folkpensionsanstalten, med undantag för studiestödet och utkomstskyddet för arbetslösa, och främjar medborgarnas rättssäkerhet i alla ärenden som gäller utkomst genom att så snabbt som möjligt producera riktiga, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att förkorta behandlingstiden. Resultatet av verksamheten 2010 2011 2012 utfall prognos uppskattning Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) 167 160 213 Produktiviteten av arbetet (avgöranden/ årsv.) 457 455 396 Produktion och kvalitetsledning Anhängiggjorda besvärsärenden (antal) 21 710 22 800 22 800 Behandlingstid för besvären 15,3 11 9 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

I siffrorna för åren 2010 2011 ingår den tilläggsresurs på 10 årsverken för de personer som sysselsatts vid besvärsnämnden med hjälp av sysselsättningsåtgärder för att snabba upp avvecklingen av anhopningen av ärenden. Produktiviteten av arbetet har räknats ut utifrån 19 000 avgöranden och 48 årsverken. Beslutspriset har räknats ut utifrån 19 000 avgöranden och ett anslag på 4 039 000 euro. Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos besvärsnämnden är avgiftsfria. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Besvärsnämndens verksamhet effektiviseras och arbetsprocesserna utvecklas och förbättras ytterligare. Dessutom utvecklas personalens arbete för att öka uppgifternas kravnivå och utmaningen i arbetet och besvärsnämndens personalstruktur revideras i enlighet med besvärsnämndens nya uppgifter. Arbetet med att stärka arbetshälsan fortsätter i enlighet med arbetsplatsutredningen. Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Omplacering av extra arbete för att avveckla anhopningen av ärenden 200 Utvecklande av den elektroniska dokumenthanteringen 300 Lönejusteringar 56 Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 7 Löneutgifter för 10 visstidsanställda (1 år) för avvecklande av anhopningen av ärenden -700 Nivåförändring -299 Sammanlagt -436 2012 budget 4 039 000 2011 III tilläggsb. 53 000 2011 budget 4 475 000 2010 bokslut 5 204 000 04. Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 600 000 euro. Anslaget får användas Finansieringsstruktur för statens sinnessjukhus 1) till betalning av utgifter som föranleds av vetenskapligt forskningsarbete och universitetsundervisning samt övriga omkostnader 2) till betalning av utgifter som föranleds av variationen i efterfrågan på de tjänster som tillhandahålls av den psykiatriska vårdenheten för farliga och svårbehandlade barn och unga 3) till betalning av utgifter som motsvarar jordbruksstöden 4) till betalning av sådana kostnader som uppkommer för Institutet för hälsa och välfärd på grund av allmän förvaltning och styrning av sjukhusen. F ö r k l a r i n g : Utgifterna för statens sinnessjukhus täcks till största delen med de ersättningar som kommunerna betalar. De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som socialoch hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Klientavgifter uppbärs enligt lagen om klientavgifter inom socialoch hälsovården (734/1992). För statens sinnessjukhus uppställs följande preliminära resultatmål år 2012. Målen anges i de resultatavtal för 2012 som statens sinnessjukhus ingår med Institutet för hälsa och välfärd. Resultatet av verksamheten Inom verksamheten vid sjukhusen ligger tyngdpunkten i allt högre grad på rättspsykiatriskt specialkunnande, och vetenskaplig forskning till stöd för vårdverksamheten får större betydelse. Kvaliteten på vården och uppföljningen av vårdresultaten uppmärksammas fortsättningsvis genom att de terapeutiska färdigheterna förbättras. Dessutom förbättras mätmetoderna och systemen för uppföljning av verksamheten. Produktiviteten förbättras genom att bl.a. vårdarbetet utvecklas så att det bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras i syfte att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetshälsoindex. Statens sinnessjukhus bedriver effektiv och resultatrik verksamhet och utvecklar samtidigt verksamhetens kvalitet. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. 1 000 årsv. 1 000 årsv. 1 000 årsv. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

Omkostnadsanslag 273 3 691 3 600 3 Företagsekonomiska prestationer 53 560 843 54 151 807 46 000 807 Utomstående finansiering sammanlagt 141 2 - - - - Sammanlagt 53 974 848 54 842 810 46 600 810 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Bruttoutgifter 53 560 54 553 54 462 Bruttoinkomster 53 701 53 862 53 862 Nettoutgifter -141 691 600 Poster som överförs överförts från föregående år 488 överförts till följande år 347 Utveckling av produktiviteten vid sinnessjukhusen (antal fakturerade vård- och sinnesundersökningsdagar/årsverke) 2010 2011 2012 utfall uppskattning uppskattning Vuxenavdelningarna vid Niuvanniemi sjukhus 181 183 183 Ungdomsavdelningen vid Niuvanniemi sjukhus 83 78 78 Vuxenavdelningarna vid Gamla Vasa sjukhus 201 199 199 Uppskattad utveckling av resurshushållningen vid sinnessjukhusen (totala kostnader/antal fakturerade vård- och sinnesundersökningsdagar) 2010 2011 2012 utfall uppskattning uppskattning Vuxenavdelningarna vid Niuvanniemi sjukhus 340 341 341 Ungdomsavdelningen vid Niuvanniemi sjukhus 845 910 910 Vuxenavdelningarna vid Gamla Vasa sjukhus 332 351 351 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, 1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 52 448 52 862 52 862 övriga intäkter 1 112 1 000 1 000 Intäkter sammanlagt 53 560 53 862 53 862 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 53 487 53 573 53 573 Kostnadsmotsvarighet (intäkter-kostnader) 73 289 289 Kostnadsmotsvarighet, % 100 101 101 Sinnessjukhusen beräknas tillhandahålla sina klienter bl.a. följande prestationer 2010 2011 2012 utfall uppskattning uppskattning Vårddygn för vårdpatienter 143 292 145 483 145 483 Sinnesundersökningsvårddygn 5 034 3 645 3 645 Sinnesundersökningar 85 68 68 Vårddagar vid vårdenheten för minderåriga 4 109 4 124 4 124 Sinnesundersökningsvårddygn vid vårdenheten för minderåriga - 110 110 Sinnesundersökningar vid vårdenheten för minderåriga - 2 2 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklandet av personalen och personalens arbetsförmåga stöds genom att bl.a. vårdmetoderna utvecklas så att de bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras. Målet är att minska antalet sjukdagar och förbättra arbetshälsoindex. Personalens fortbildning stöds. Tillgången till intern skräddarsydd utbildning på högspecialiserad nivå utökas. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 91 000 euro till följd av omkostnadsbesparingar. 2012 budget 600 000 2011 budget 691 000 2010 bokslut -282 230 05. Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 548 000 euro. Anslaget får även användas 1) till utveckling av skolhemmen och fängelsets familjeavdelning innehållsmässigt samt stödjande av verksamheten 2) till utjämnande av den årliga variationen i efterfrågan på elevvårds- och elevplatser samt platser vid fängelsets familjeavdelning 3) till regionalt barnskyddsarbete 4) till internationellt samarbete och närområdessamarbete 5) till betalning av arvoden och övriga utgifter som föranleds av familjehemsverksamheten 6) till betalning av sådana kostnader som uppkommer för Institutet för hälsa och välfärd på grund av allmän förvaltning och styrning av skolhemmen 7) till betalning av utgifter som föranleds av gårds- och skogsbruk vid skolhemmen 8) till anställande av en läkare som specialiserar sig på barn- eller ungdomspsykiatri och som arbetar vid skolhemmet som en del av sina specialiseringsstudier. F ö r k l a r i n g : Utgifterna för statens skolhem täcks huvudsakligen med de ersättningar som kommunerna betalar. På finansieringen av den grundläggande undervisning som ges vid skolhemmen och av annan verksamhet i anslutning till undervisningen tillämpas bestämmelserna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finansieringssystemet grundar sig på kalkylerade priser per enhet som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer och statsrådet fastställer på förhand för följande år. De ersättningar som betalas till eleverna och deras föräldrar grundar sig på barnskyddslagen (417/2007), barnskyddsförordningen (1010/1983) och socialvårdslagen (710/1982). De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och häl- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

sovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). För statens skolhem uppställs följande preliminära resultatmål år 2012. Målen anges i de resultatavtal för 2012 som skolhemmen ingår med Institutet för hälsa och välfärd. Effektivitet Man kommer att förbättra verksamhetens effektivitet vid statens skolhem genom det arbete som inleddes 2010 i syfte att utveckla den administrativa strukturen i en mera koncernmässig riktning. Vid utvecklingen av skolhemsverksamheten ska allt större uppmärksamhet fästas vid att hjälpa barn och unga med problem som hänför sig till missbruk av narkotika, läkemedel och/eller alkohol samt barn och unga med psykiska störningar. Resurser riktas till forskning och utveckling som gäller skolhemsarbetets innehåll och kvalitet, dess utformning så att det utgår från klienten samt resultatet av verksamheten. Verksamhetens kvalitet och kvalitetstänkandet utvecklas ytterligare. Den psykosociala vården av barn och unga utvecklas i samarbete med vårdenheterna för barn- och ungdomspsykiatri. Möjligheterna till erfarenheter av tidig växelverkan i en trygg miljö samt till god vård och omsorg för de barn som är placerade vid fängelsets familjeavdelning tryggas. De ändrade behoven hos klienterna, dvs. kommunerna, beaktas på ett smidigt sätt. Överföringen av ansvaret för styrningen av verksamheten vid familjeavdelningen vid Vånå fängelse till Institutet för hälsa och välfärd stärker familjeavdelningsarbetets effektivitet och den framtida utvecklingen av verksamheten. Resultatet av verksamheten Finansieringsstruktur för statens skolhem och fängelsets familjeavdelning Skolhemmen fungerar effektivt, ekonomiskt och klientinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. För fängelsets familjeavdelning uppställs följande preliminära resultatmål för 2012. Målen anges i de resultatavtal för 2012 som skolhemmen ingår med Institutet för hälsa och välfärd. 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 uppskattning 1 000 årsv. 1 000 årsv. 1 000 årsv. Omkostnadsanslag 464 6,5 551 6,5 548 6,5 Företagsekonomiska prestationer 20 319 329,5 20 727 286,5 20 927 286,5 Sammanlagt 20 783 336 21 278 293 21 475 293 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Bruttoutgifter 18 100 18 551 18 748 Bruttoinkomster 17 712 18 000 18 200 Nettoutgifter 388 551 548 Poster som överförs överförts från föregående år 559 överförts till följande år 635 Vid dimensioneringen av anslaget har de jordbruksstöd som erhålls i form av utomstående finansiering beaktats. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, 1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie 2012 budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19