TEMA ARKTIS tiftelen för miljötrategik forkning Gamla Brogratan 36 38 111 20 Stockholm Telefon 08-791 10 20 Fax 08-791 10 29 nyhetbrev@mitra.org www.mitra.org NYHETSBREV NUMMER 4 FRÅN MISTRA 2010 nz men hallå... Björn Dahlbäck, Polarforkningekretariatet, om har värdkapet för Mitra Arctic Future. Björn Dahlbäck, chef på Polarforkningekretariatet. Vad tycker du om ditt nya värdkap? Det är naturligtvi pännande och roligt att Polarforkningekretariatet blir värd för Mitra Arctic Future. Vi kommer att engagera o tort i programmet. Arkti i ett globalt foku Mitra utlyer ett nytt program med amhällvetenkaplig inriktning. Viionen är att med vetenkaplig kunkap - till nytta för amhället, belutfattare och männikor i Norden - bidra till en hållbar utveckling i Arkti. idan 3 foto: TAFFAN SJÖGREN Vad innebär det att vara värd för Mitra Arctic Future? Det innebär bland annat att programchefen ka ha in plat rent fyikt på Polarforkningekretariatet. Vi tror att det är betydelefullt att itta i ett polart ammanhang där man hela tiden arbetar med polara forkningfrågor. Vem blir programchef? Vi öker jut nu en programchef. Söke: en programchef för Mitra Arctic Future Mitra nya forkningprogram Mitra Arctic Future öker en programchef. Peronen till den nya poten ka driva forkningprogrammet i hamn, en tor mångfacetterad uppgift kring ett komplicerat område med politik prångkraft. idan 2 Internationell grupp har tagit fram utlyningen Utlyningen Mitra Arctic Future har tagit fram av en internationell grupp med amhällvetenkaplig inriktning. Här återfinn bland andra Maribeth Murray, Alaka, Joan Nymand Laren, Iland och Toma Rie, Förvarhögkolan i Stocholm. idan 5 Hur kommer forkningprogrammet att bygga upp? Mitra atar upp till 30 mkr under de närmate 3 åren. Hur de fördela beror på de anökningar om kommer in. De olika projekten om tilldela medel kan alltå bedriva på flera olika läroäten.
nz lomonoovryggen... Och helt jälvlyande, ja briljant är denna bok om å intelligent, enibelt och underhållande bekriver en ex veckor rea till polartrakterna med ibrytaren Oden enommaren 2009. Eva Ström, Sydvenka Dagbladet, recenerar Gunnar D Hanon diktamling Lomonoovryggen. Under Polarveckan 2010 berättade Gunnar D Hanon om in bok och om de blandning av dikter, dagbok och proatycken om gav oväntade perpektiv på Arkti. Här är fyra korta avnitt ur boken: Strömmarna tryker ljudlöt fram under de vita golven. Iflaken, vana vid hårdhet, knäck och meker fartygidorna. Hur många tempel om helt, men inga utövare. Man kan komma nära, mycket nära, kanke ända fram, bara genom att driva med den tranpolära trömmen, även till icke förut namngivna plater med låga årgenomnitttemperaturer. Det var Nanen tanke. Han enda, tyckte de arroganta engelmännen. Den lilla och den tora tiden förflyter i drivien, år av minnen, hitorielöa råkar, vartgråa organika reter av ötibirikt trandälkande tarrgrä med avkedomrarna decennier bakom ig. Dikten kyndar till, uppöker ett kyddat läge för att e efter om det är något längt där borta bland ivallarna. Men inget där, bara blåa kuggor. Trötlöt kunde det ha hetat om det varit frågan om att öka tröt. Diktamlingen Lomonoovryggen av Gunnar D Hanon Boken kan betälla från Daidalo förlag, www.daidalo.e. (Lomonoovryggen en djuphavrygg i Norra ihavet, döpt efter den ryke naturforkaren och poeten Michail Lomonoov). Arktiprogram öker chef Det händer mycket på Polarforkningekretariatet jut nu. Tre nya tjänter är utlyta, varav en är programcheftjänten för Mitra Arctic Future. Tjänten är en kombination av ett uppdrag från Mitra och ett amarbete med ISAC, Interational Study of Arctic Change. Polarforkningekretariatet amarbetar med Mitra kring forkningprogrammet Arctic Future. Forkningprogrammet yftar till att bygga upp kapacitet till nytta för hållbar utveckling och förvaltning av Arkti. Programchefen uppgifter är Mitra tipar: Lä Charle Emmeron bok The Future Hitory of the Arctic. Han förutpår att imältningen i Arkti kommer att göra området till världen näta geopolitika flahpoint. Se honom intervjua på http://vimeo.com/10544614. MISTRAS NYHETSBREV att leda och amordna Arctic Future, amt driva ett externt kommunikationarbete kring programmet. Peronen ka ockå repreentera ISAC i internationella ammanhang. För detta kräv erfarenhet av forkningledning och internationellt arbete, akademik utbildning med forkarerfarenhet, gärna med tvär- eller amhällvetenkaplig inriktning. Den blivande programchefen bör ockå ha erfarenhet av internationella forkningytem och ha mycket goda kunkaper i venka och engelka. Lä mer på www.polar.e nz Anvarig utgivare: Projektledare: Cla-Uno Frykholm Cecilia Öfverholm tf verktällande direktör redaktör cla-uno.frykholm@mitra.org cecilia.ofverholm@ Tel 08 791 10 22 imimmedia.e Texter: Cecilia Öfverholm och Mette Hultgren Mitra, Stiftelen för miljötrategik forkning töder forkning av trategik betydele för hållbar utveckling och en god livmiljö. Länkar i text finn på www.mitra.org/nyhetbrev Prenumeration (grati): www.mitra.org/prenumerera Citera gärna Mitra nyhetbrev men uppge alltid källan. FOTO: ander irevaag mitra nyhetbrev nr 4 2
Arkti i ett globalt foku Mitra utlyer ett nytt program med amhällvetenkaplig inriktning. Viionen är att med vetenkaplig kunkap - till nytta för amhället, belutfattare och männikor i Norden - bidra till en hållbar utveckling i Arkti. Arkti är en region under tark förändring om nabbt håller på att utveckla till en betydande världpolitik arena där många länder och organiationer har intreen att bevaka. Det gäller inte mint för de männikor om lever i Arkti och var livmiljö påverka. Ett ifriare Arkti kulle till exempel kunna leda till att långväga tranporter över den Arktika baängen kan ke genom Arkti i tället för om nu, genom Suez- eller Panamakanalen. Det finn deutom tora naturtillgångar om kan komma att bli attraktiva att exploatera i en känlig naturmiljö. många olika intreen Arkti är peciellt efterom det finn å många intreen om drar åt olika håll och en tor oäkerhet kring framtiden vad gäller exempelvi klimatförändringen. De arktika kuttaterna är direkt berörda av utvecklingen, de arktika länderna med territorier norr om Polcirkeln, däribland Sverige och Finland, är indirekt berörda. Länderna inom EU har ockå ina intreen och det finn även ett påtagligt geopolitikt intree från öt, bland annat Kina. Så det är ett ganka tort och komplicerat pel med många aktörer och det vore oklokt att inte bygga upp en kompeten inom området från venk ida, äger Ander Karlqvit, anvarig för det kommande programmet Mitra Arctic Future in a Global Context. Vi har en tor erfarenhet av extrema miljöer med ungefär en fjärdedel av landet norr om Polcirkeln. Vi FOTO: thorten mauriten mitra nyhetbrev nr 4 3
är dock inte direkt berörda på amma ätt om de arktika kutnationerna. Deutom har vi erfarenhet och är kvalificerade att analyera utvecklingen och bidra till kunkap och belutunderlag, äger Ander Karlqvit. Sverige har en aktiv naturvetenkapligt inriktad forkning kring Arkti men när det gäller amhällvetenkaplig forkning har inte Arkti tilldragit ig amma tarka intree, aner han. Därför är det angeläget att Sverige atar och bygger upp egen kunkap och analy å att Sverige i internationella ammanhang ka kunna agera på ett kvalificerat ätt. Mitra vill därför vara med och bygga upp ett nätverk av venka forkare med internationell koppling, äger han. Ander Karlqvit har tidigare arbetat om chef vid Polarforkningekretariatet om är den organiation om kommer att vara värdorganiation, det vill äga ha anvar för att koordinera forkningprogrammet. Mitra Arctic Future in a Global Context blir inte utlyt om ett törre program utan inbjuder till flera mindre projekt. Man kan e den här anaten om ett tet för att ta reda på hur intreet för forkningfältet er ut. Ur Mitra perpektiv handlar det om att bryta ny mark och vi vet inte på förhand hur nabbt man kan bygga upp tarka forkningmiljöer, äger Ander Karlqvit. Från äkerhet- till handelpolitik Det är viktigt att forkningen även har ett hitorikt perpektiv. Arkti var för inte å länge edan ett pänningfält med äkerhetpolitika intreen. Nu håller ett nytt pänningfält på att bygga upp men denna gång är det mer fråga om tillträde till området ur ett ekonomikt och handelpolitikt perpektiv, enligt Ander Karlqvit. Vi kan inte enbart förlita o till internationell forkning när det gäller tillämpning av folkrätten eller vårt behov av att tillvarata venka näringlivintreen. Deutom är egen tark forkning en förutättning för att få tillgång till kvalificerade internationella vetenkapliga nätverk, äger han. nz Egen tark forkning är en förutättning för att få tillgång till kvalificerade inter- nationella vetenkapliga nätverk. Ander Karlqvit har arbetat fram utlyningen tillamman med en internationell grupp. MISTRA ARCTIC FUTURES IN A GLOBAL CONTEXT Utlyningen riktar ig till venka forkare om kan lämna förlag till forkningprojekt om Arkti i en global förändring med pecifik relevan för geopolitik, ekonomi och teknika förhållanden ur ett miljöperpektiv. Mitra kommer att invetera max 30 mkr i 3-5 projekt under 3 år. Förhoppningen är att kunna bygga upp tark venk forkning med internationell koppling. Utlyningen pågår fram till 9 auguti kl 16.00. Anökningarna utvärdera av en internationell bedömargrupp om tillätt av programtyrelen i amråd med Mitra kanli. Såväl vetenkaplig kvalitet om användarnytta bedöm i enlighet med Mitra anviningar och kvalitetkrav. Under höten fattar programtyrelen belut om vilka anökningar om bevilja medel. Förhoppningvi kan de förta projekten tarta innan årkiftet. Ytterligare information om utlyningen finn att läa på www.mitra.org. mitra nyhetbrev nr 4 4
Experterna om lyfter Arctic Future Mitra har belutat att invetera i amhällvetenkaplig forkning kring Arkti. Belutet är välgrundat tack vare den internationella planeringgruppen om tagit fram underlaget till utlyningen. De allra fleta Arktitudier är av naturvetenkaplig karaktär, men det finn ockå tudier om har en amhällvetenkaplig inriktning. Mitra har genom att tudera den amhällvetenkapliga forkningen funnit att det akna venk forkning inom området. Möt dem om ingått i den internationella planeringgruppen om tagit fram underlaget till utlyningen: Toma Rie, Förvarhögkolan i Stockholm, Joan Nymand Laren vid Stefanon Arctic Intitute och Akureyri univeritetet på Iland amt Maribeth Murray vid International Arctic Reearch Center i USA. Ander Karlqvit var gruppen ledare, e id 3-4. Joan Nymand Laren Maribeth Murray PhD och enior forkare vid Stefanon Arctic Intitute i Akureyri på Iland med expertområdet ekonomi och ocialvetenkaplig forkning i Arkti. Vad har varit det viktigate området för dig när det gäller den här utlyningen? 1. Att den venka expertien inom Arkti ocial- och tvärvetenkapliga forkning tärk. 2. Inkluderandet av den nordika ekonomin och innebörden av ett öppnande av Arkti: törre tillgänglighet, påverkan på naturreurer, miljö, Arktibefolkningen och kvaliteten för livet i norr. 3. Det finn kunkapluckor när det gäller ekonomi i norr och globalieringen påverkan och vilka följdeffekterna blir. 4. Att vi får vidare förtåele för förändringarna i Arkti. Den ekonomika förändringen täller ytterligare krav på tvärvetenkaplig forkning och framtidtudier för Arkti i ett globalt ammanhang. Vad önkar du finna i anökningarna? 1. En olid förtåele för att Arkti om region tår inför unika utmaningar om behöver unika löningar. 2 Anökningar om framhäver utmaningarna för datahantering av arktik forkning, med en plan hur utmaningarna ka löa. 3. Detamma när det gäller ekonomika och empirika tudier. 4. Ambitioner att kapa en tark venk forkningmiljö för att tärka venk ocialvetenkaplig forkning i Arkti. 5. Planer för att bygga internationella nätverk med andra Arktiländer. 6. Foku på konekvenerna av en global förändring för Arkti och det venka amhället. Aociated Profeor vid Anthropology and the International Arctic Reearch Center, Univerity of Alaka Fairbank och Executive Director vid International Study of Arctic Change (ISAC), Stockholm. Vad har varit det viktigate området för dig när det gäller den här utlyningen? 1. Att äkertälla den arktika forkningen tvärvetenkapliga perpektiv och relevan. 2. Att komplettera pågående internationella initiativ och tödja forkning inom områden om idag inte är tillräckligt beforkade, för att därigenom bygga kapacitet inom nya områden. Vad önkar du finna i anökningarna? 1. Jag vill e anökningar om tar upp väldefinierade forkningproblem med hög amhällelig relevan. Jag vill ockå e anökningar där internationellt amarbete e om en viktig förutättning för att äkra utvecklingen av den venka arktika forkningen. 2. Anökningarna bör utgå från ett helhetperpektiv, där Arkti e om ett ytem kopplat till ett törre globalt ytem. Angreppättet bör vara tvärvetenkapligt och forkningen bör inrikta mot områden om är underrepreenterade inom den arktika forkningen. mitra nyhetbrev nr 4 5
FOTO: tock xchng Informationträff om Mitra Arctic Future Den 2 juni håller Mitra en informationträff om Mitra Arctic Future. Toma Rie PhD och högkolelektor vid Förvarhögkolan, fd chef vid Utrikepolitika Intitutet. Ander Karlqvit, Toma Rie, Cla-Uno Frykholm amt Britt- Inger Anderon kommer att vara på plat för att berätta mer om forkningprogrammet och vara på frågor. Välkommen till Mitra kanli, Gamla Brogatan 36-38 i Stockholm. Anmäl dig till: berith.nordtrom@mitra.org, eller via telefon: +46 8 791 10 23. Vad har varit det viktigate området för dig när det gäller den här utlyningen? 1. Den fulltändiga förändringen av Arkti det kommande årtiondet. 2. Globalieringen påverkan på Arkti, i ett mycket brett perpektiv: globala, ociala, politika, ekonomika, teknologika och ekologika dimenioner. 3. Behovet i Sverige av att a) tärka forkningen kring den ociala, politika, ekonomika och teknologika förändringen, b) underöka vilka konekvenerna blir globalt, för NATO och EU och för Sverige, och c) underöka vilka utmaningar och möjligheter det finn för det venka amhället, indutrin och venk äkerhetpolicy. Vad önkar du att finna i anökningarna? 1. Effekten av globaliering i Arkti och de viktigate apekterna för Arkti. 2. Att projekten bör ha ett brett amverkande perpektiv om ger en ammanhållen analy. Not microcopic reductionit tudie of tovepiped iue. 3. Ett foku på de kritika konekvenerna för äkerhet (utifrån ett brett perpektiv) om bevarar Arkti, och de fungerande livmiljöerna där. 4. En analy av konekvenerna om förändringarna av Arkti betyder för Sverige. nz Vi bör kunna bidra än mer inom detta område Britt-Inger Anderon är idéutvecklinganvarig på Mitra och den om koordinerat arbetet med Mitra Arctic Future in a Global Context. Varför inveterar Mitra i amhällvetenkaplig forkning i Arkti? Sverige är delvi ett arktikt land och har intreen av att natur, miljö och männikor kydda för alltför tor påverkan. Sverige har ockå tor erfarenhet av komplexa förhandlingar när det gäller till exempel politika konflikter. Vi har ockå tor erfarenhet av naturvetenkaplig forkning i Arkti. Detta ammantaget gör att vi bör kunna bidra än mer inom detta område. Vi hoppa att Mitra Arctic Future reulterar i kapacitetbyggande inom amhällvetenkaplig forkning och i viktig vetenkaplig kunkap om de globala förändringar om ker i Arkti. Britt-Inger Anderon Vad blir din roll i Mitra Arctic Future? Jag är Mitra anvariga för programmet och är adjungerad i programtyrelen. Vad tror du har hänt om ett år? Jag hoppa att det pågår tre projekt om kan nå hög internationell vetenkaplig nivå, att forkarna arbetar tillamman med internationella forkare och att belutfattare aktivt intreerar ig för Mitraprogrammet. Om tre år? Då ka Mitra utvärdera reultaten och vi hoppa på excellence både vad gäller vetenkap och användarvärde. Vi vill ockå e att vi har lyckat bygga kapacitet och intreera amhällvetare för Arkti gärna även yngre forkare. Kan Mitra tänka ig att invetera mer än 30 miljoner kronor på Arktiforkning? Det finn inget belut på det. Men reultaten från forkningen inom Mitraprogrammet och keenden i Arkti får vara vägledande för hur vi enare täller o till en fortättning när det gäller Arktiforkning. nz mitra nyhetbrev nr 4 6