Vägen till järnåldern

Transkript

1 Rapport 2006:35 Arkeologik underökning Vägen till järnåldern RAÄ 397 Kallertad 1:1 och 1:4 Linköping tad och kommun Ötergötland län Emma Karlon Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N

2

3 Rapport 2006:35 Arkeologik underökning Vägen till järnåldern RAÄ 397 Kallertad 1:1 och 1:4 Linköping tad och kommun Ötergötland län Emma Karlon Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N Box Linköping Tel Fax lanmueum@lanmu.linkoping.e 1

4 Omlagbilder Foto ÖLM Framida: Dokumentation av hu i dimman. Bakida: Utanför Ötergötland länmueum tår en av runtenarna från Kallertad. Fältarbete med dokumentation av anläggningar och framrenning av fynd. Reultaten preentera för allmänheten. Grafik form Lae Norr Grafik Emma Karlon Tryck LiU-Tryck, Linköping Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket dnr Ötergötland länmueum K-avdelningen rapport 2006:35 ISSN

5 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Arkeologik bakgrund Fornlämningmiljö Arkeologika underökningar Hitorika källor Underökningområdet - RAÄ Syfte och frågetällningar Metod Genomförande Organiation och uppföljning Naturvetenkapliga analyer Reultat och tolkning Sammanfattning av reultaten Hu Vägar Brunnområdet Verktadområde med äjor Skärvtenkoncentrationer Eld- och värmerelaterade anläggningar Lager och övriga anläggningar Fynd Dateringar Förmedling Utvärdering Reultat och omprioriteringar Metod och teknik Väder och vind Kommande arbeten Referener Teknika uppgifter Appendix 1. Miljöarkeologik lutunderökning, MAL Appendix 2. Arkeometallurgika underökningar, GAL Appendix 3. Teknik keramik och kärl från Kallertad, KFL Bilagor

6 1. Sammanfattning Under åren 2003 och 2004 utförde Ötergötland länmueum arkeologika underökningar inom fornlämning RAÄ 397, Linköping tad och kommun, Ötergötland. Underökningarna föranledde av anläggandet av en parkeringplat till evenemangarenan Cloetta Center. I anlutning till parkeringplaten kulle även en ny väg bygga. Exploateringområdet var ca m 2. Inom detta underökte en yta om ca m 2. Uppdraggivare var Linköping Sportfatigheter AB (2003) repektive Linköping kommun (2004). Ett omfattande boplatkomplex med ju hu påträffade. I området framkom även två förhitorika vägar, tre brunnar och ett flertal mideäjor. Även andra pår efter metallhantverk i form av löfynd tillvaratog. I två områden påträffade koncentrationer med kärvten i form av mindre kärvtenflak amt en törre vall. Större delen av 14 C-dateringarna ligger amlade kring ca 400 f Kr e Kr, d v äldre järnålder och folkvandringtid/vendeltid. Lager i de tre brunnarna har daterat till den enare delen av tidigneolitikum. Emma Karlon antikvarie Erika Räf antikvarie Finpångng Vättern Vadtena Motala Roxen Linköping Norrköping Söderköping Mjölby Ödehög Boxholm Åtvidaberg Valdemarvik Kia Öterbymo 2

7 RAÄ 137 RAÄ 342 RAÄ 139 RAÄ RAÄ 141 RAÄ 139 RAÄ 140 RAÄ 344 RAÄ RAÄ 178 RAÄ 134 RAÄ RAÄ 142 RAÄ 142 RAÄ 182 RAÄ 181 RAÄ 336 RAÄ 397 RAÄ 326 RAÄ 136 RAÄ RAÄ 143 RAÄ 143 RAÄ RAÄ RAÄ 145 Underökningområdet RAÄ 356 RAÄ 185 RAÄ RAÄ 153 RAÄ Figur 2. Utdrag ur Fatighetkartan med underökningområdet markerat. Skala 1:

8 2. Inledning De arkeologika underökningarna genomförde inför anläggandet av en parkeringplat till evenemangarenan Cloetta Center. I anlutning till parkeringplaten kulle även en ny infartväg från Norrköpingvägen bygga. År 2003 underökte området för parkeringen och 2004 området för infartvägen. Det totala exploateringområdet var ca m 2. Efter utredning och förunderökning begränade fornlämningområdet till en total yta om ca m 2. Av dea kom m 2 att underöka intenivt. Underökningarna föregick år 2002 av en utredning och en förunderökning. Utredningen utförde i november och förunderökningen i december. I dea underökningar ingick även ett törre område i norr om inte kom att omfatta av lutunderökningen. Även i detta område framkom boplatlämningar. Under enommaren 2003 genomförde ytterligare en förunderökning, denna gång öter om det då aktuella underökningområdet. En ny infartväg från Norrköpingvägen till parkeringen planerade. Uppdraggivarna var Linköping Sportfatigheter AB (2003) repektive Linköping kommun (2004). Då lämningarna hör till amma fornlämningkomplex har underökningarna rapporter lagit amman. Anvariga för fältarbetet var Marie Ohlén och Emma Karlon. Rapporten har ammantällt av Emma Karlon och Erika Räf. 3. Arkeologik bakgrund Arkeologikt kan Ötergötland dela in i tre övergripande centralbygder: Norrköpingtrakten, Linköpingtrakten amt lättbygden kring Tåkern. En grundläggande förutättning för Linköpingområdet framväxt om centralbygd var förmodligen tillgången till bra odling- och betemarker men kanke främt det faktum att flera viktiga kommunikationleder möt här (Kaliff 2000). Området kring Nykvarn, Kallertad och Mörtlöa by är mycket tätt på fornlämningar. Sedan tidigt 1900-tal och framåt har området dock exploaterat kraftigt i och med att Linköping tad vuxit. Därmed har ett flertal fornlämningar förtört. Flera av dea finn dokumenterade i äldre krifter. Det gäller främt monumentala lämningar åom gravhögar och runtenar. Eventuella boplatlämningar om kan ha förtört vid de tidiga exploateringarna har vi däremot ingen kännedom om. Sedan 1980-talet och framåt har ett flertal förhitorika boplater varit föremål för arkeologika underökningar. Figur 3. Foto från Mörtlöakomplexet med Kallertadområdet i förgrunden och Linköping tad i bakgrunden. Foto ÖLM. 4

9 3.1 Fornlämningmiljö På ett tort impediment nordot om det aktuella underökningområdet finn ett törre fornlämningkomplex, det k Mörtlöakomplexet, med reter efter: äldre hägnadytem i form av tenträngar (RAÄ 178), tenättningar (RAÄ 136 och 208), två gravfält (RAÄ 134 och 135), en vägbank (RAÄ 144) och hålvägar (RAÄ 179). Mellan Kallertad och Mörtlöa har ett antal boplater regitrerat i amband med olika utredningar. I början av 1990-talet gjorde bland annat en törre fofatkartering av området. Vid efterföljande ökchaktgrävning kunde flera boplater verifiera: RAÄ 342, 344, 343 (Borna-Ahlkvit 1993). Även i anlutning till Mörtlöa bytomt (RAÄ 410) har flera arkeologika underökningar genomfört genom åren (exempelvi Wickman-Nydolf 1996; Lindgren-Hertz 1996). Väter om Kallertad bytomt (RAÄ 409) ligger ett gravfält med 45 ynliga gravar (RAÄ 140) och en enamliggande tenättning (RAÄ 141). Gravfältet om kan datera till både äldre och yngre järnålder innehåller bl a fyra högar, varav en är en torhög, två treuddar och en ret ten. Närheten till bytomten tyder på att gravfältet varit ett gård- eller bygravfält. I Kallertad indutriområde finn ett flertal kålgroplokaler regitrerade (RAÄ 172, 181, 185 och 341). Enligt äldre uppgifter ka det ha funnit flera reta tenar i området norr om Cloetta Center, vilket indikerar att det varit ett gravfält. Idag finn dock endat en ret ten kvar, den k Gumpekullatenen (RAÄ 143) (fig 8). År 1733 (1998) bekriv området vid Gumpekulla av Peter Schenberg på följande ätt: ( ) hwarpå än månge långe tenar finna, antingen tående eller liggande till bevi och widermäle. Att ther warit antingen hednik Dom plat, eller thet troligare är, en Grift eller Ätte backa för Kallertad eller någon annan (kan ke) nu ödeliggande Dalby. Figur 4. Runten upptälld utanför Ötergötland länmueum. Inkriften lyder: -björn och Åbjörn de rete denna ten efter Vigfat, in fader. Han blev död i England, Helga on. Ritningen datera till (Tageon 2002). Foto ÖLM. Figur 5. Runten upptälld på RAÄ 142. Inkriften lyder: Värun lät rea denna ten efter Bove, in on, och efter Ägärd, in dotter. Gud hjälpe dera jäl. Ritningen datera till (Tageon 2002). Foto ÖLM. 5

10 Vid Gamla Stångebro, nuvarande Nykvarn ligger en regitrerad gravhög (RAÄ 142) men enligt Nordenkjöld uppteckningar från 1870-talet har det funnit fem högar i området. Sannolikt är det dea gravhögar om återfinn på en ägomätningkarta från år 1829 (Karlon & Lundberg 2006). Kring gravhögen har ett antal löfynd hittat; två folkvandringtida korformiga pännen, ett pänne från 600-tal, flera ovala pännen, en vikingatida nyckel och en värdknapp (Hedvall 1996:8). Det är annolikt att flertalet av fynden kommer från de förtörda gravhögarna. Vid Nykvarn har även ett flertal runtenar och runtenfragment hittat. I amband med byggnationen av en pappermaafabrik (edermera Bindgarnfabriken ) år 1874 påträffade en runten. Stenen rot att kvar i marken vilket viar att det är den urprungliga upptällningplaten. Numera är tenen upptälld på gravhögen RAÄ 142 (fig 5). Vid amma tillfälle hittade även två runtenfragment. Dea ka ha lagt i grunden till bindgarnfabriken. År 1950 påträffade ytterligare en runten i området (Hedvall 1996; ÖLM arkiv). Idag tår denna runten ret utanför Ötergötland länmueum (fig 4). Stenarna har annolikt tått läng med den förhitorika häradvägen om ledde öterut från Stångebro (Borna-Ahlkvit & Tollin 1994). Det finn även uppgifter om att det ka ha funnit högar i området öter om Tullbron. År 1945 underökte en hög på dåvarande Norrköpingvägen 17 (tg 1738). Högen viade ig dock vara av yngre datum men enligt äldre peroner uppgift kulle det ha funnit 2-4 högar i området. Dea kulle ha förtört i amband med att järnvägen Linköping-Ringtorp anlade i början av 1900-talet (Cnattingiu 1945, 1946a, 1946b; jfr Helander 1998). Dea förtörda högar yn dock inte i det hitorika kartmaterialet. De finn inte heller på den mycket detaljerade avbildningen om gjorde över taden på 1870-talet (fig 6) (ÖLM arkiv). På avbildningen yn däremot den hög om tog bort 1945 och om låg trax intill den nyanlagda järnvägen. Man kan kanke därför anta att det inte förtörde några gravar vid bygget av järnvägen till Ringtorp utan när järnvägen byggde på 1870-talet. Två områden i anlutning till de två järnvägpåren har varit föremål för arkeologika utredningar. Vid en av dea påträffade ett lager vilket man tolkade om reter efter foil åker (e kap 3.2). Figur 6. Utnitt av Gutaf Pabt färglitograf över 1870-talet Linköping. Mellan järnvägbron och Nya Stångebro yn Kungladugården. 6

11 3.2 Arkeologika underökningar RAÄ 326 Endat 250 m nordot om den aktuella underökningen finn en boplat (RAÄ 326). Inför en planerad rondell på Norra Länken genomförde 1991 en arkeologik underökning av delar av boplaten. Inom underökningområdet påträffade boplatlämningar åom härdar, härdgropar, kokgropar och tolphål. Merparten av anläggningarna var tolphål vilka bland annat ingick i fyra hukontruktioner. Tre av huen daterade med hjälp av 14 C-analy till för romerk - romerk järnålder och det fjärde till bron ålder. De yngta daterade anläggningarna var fyra härdar om var folkvandringtida. Boplaten utbredning kunde inte avgräna inom den då aktuella underökningytan (Wickman-Nydolf & Nydolf 1999). RAÄ 139 Vid utredningar inför byggnationen av en biogabuanläggning i området kring Kallertad by kunde tre områden med fornlämningar kontatera. Samtliga lämningar bedömde vara boplater (Nielen 2002). En av dea plater lutunderökte under Förutom boplatlämningar framkom även gravar och odlingytor vilka daterat till äldre järnålder. I gravarna fann vardagföremål, bl a en krumkniv, en kära, två ylar och kamfragment (Elftrand 2005). RAÄ 142, 143 Norr om Stångebro Ihall/Cloetta Center gjorde omfattande arkeologika underökningar mellan åren Fatigheterna om berörde var kv Paragrafen, kv Parken och kv Parollen. Underökningarna utförde med anledning av Teknika Verken planerade nybyggnationer. Vid utgrävningarna hittade boplatlämningar, gravar och järnhanteringlämningar. De äldta hulämningarna var från tenåldern. Ett tvåkeppigt hu daterade till enneolitikum ( f Kr). På platen för detta hu hittade även pår efter ett äldre hu vilket daterade till mellanneolitikum ( f Kr). I ödra delen av utgrävningområdet fann två tycken trekeppiga hu från tiden förromerk - romerk järnålder. Ett hundratal meter norr om dea boplatlämningar bedrev järnframtällning under denna tidperiod. I en tor tenläggning påträffade lämningar efter tre chaktugnar. Till äldre järnåldern daterade även ett härdområde. I anlutning till härdarna fann kålgropar men området aknade boplatlämningar. Området har därför tolkat ha haft en rituell funktion (Hedvall 1996). Endat ett område innehöll bebyggelelämningar från yngre järnålder och medeltid. Området var kraftigt tört av entida aktiviteter vilket gjorde det vårt att urkilja enkilda hu. Huet/en daterade till e Kr och tolkade om ekonomibyggnader då de aknade eldtäder. De met pektakulära fynden från utgrävningen härrör från yngre järnåldern. Man fann lämningar efter fundamenten till en keppättning. Den har daterat till 800-talet e Kr och är den törta om hittill hittat i Ötergötland. I anlutning till keppättningen påträffade fem brandgravar från perioden förromerk järnålder-folkvandringtid. Cirka 15 m öter om keppättningen fann ett gravröe om daterade till vendeltid. I detta hittade fynd åom reter av en björnfäll, ilverbelagda bältedetaljer, en myckedetalj i form av en k vendelkråka amt importerad keramik. Keramiken är ett k Terra Sigillatakärl om tillverkat i Gallien på 100-talet e Kr. Skeppättningen och graven viar på att området varit en central plat, annolikt även med maktpolitik poition (Helander & Zetterlund 1995; Hedvall 1996). RAÄ 336 På den ötra idan av Gumpekullavägen, i den norra delen av kvarteret Paletten, gjorde 1993 en arkeologik utredning. Vid den påträffade två törre tenamlingar med bl a kärvten. Kvart och keramik hittade i anlutning till anläggningarna och i bottenleran framkom fynd av bränd lera. Lämningarna tolkade om boplatlämningar och är regitrerade om RAÄ 336 (Helander 1993). År 2003 förunderökte ett törre område i direkt anlutning till RAÄ 336. Oraken till förunderökningen var att man ökte olika alternativa lägen för parkeringplater åt evenemangarenan Cloetta Center. Vid underökningen påträffade ett törre ammanhängande kulturlager och ett antal anläggningar. Flera av anläggningarna var dock fragmentarikt bevarade. Ett löfynd av en maltenlöpare gjorde och i en av anläggningarna framkom keramik och djurben. Kulturlagret daterade till f Kr (2 igma, Ua-21625), d v förromerk järnålder och ett tolphål daterade till e Kr (2 igma, Ua-21626), d v romerk järnålder (Karlon 2004a). RAÄ 356 Strax öter om Tullbron har två områden med fornlämningar påträffat i amband med en arkeologik utredning. I anlutning till kålgroplokalen, RAÄ 185, har man funnit ett lager innehållande bränd lera, obrända ben, kvartit och kärvten. Lagret tolkade vara en förhitorik åkeryta. Det andra området med lämningar låg väter om Norrköpingleden. Dea utgjorde av boplatlämningar åom anläggningar och ett fyndförande kulturlager. Boplaten är regitrerad om RAÄ 356. Varken odlinglagret eller boplatlämningarna har daterat men gav ett generellt intryck av att härröra från äldre järnålder (Molin 2003). 7

12 Stångebrofältet Inför byggnationen av evenemangarenan Cloetta Center gjorde flera törre utredningar mellan åren Förutom den aktuella underökningen av RAÄ 397 utförde ytterligare tre utredningar, en i området för den blivande arenan och två öder om arenan, i områden där det kulle anlägga parkeringplater. Området var dock kraftigt tört av byggnationen av ihallen och vid anläggandet av Stångebro Sportfält Med tanke på fornlämningbilden i närområdet är det mycket troligt att fata fornlämningar förtörde i amband med markingreppen (Karlon 2004a). Ett tort område utredde år 2005 ydvät om Cloetta Center med anledning av planer på en ny fotbollarena. Två tora fotbollplaner underökte med ök chakt. Även här kontaterade att omfattande markarbeten gjort. Inga fornlämningar påträffade (Lindberg 2005). Figur 7. Gamla Stångebro var identik med Stora Stångebro. Under lutet av 1640-talet uppförde den k Nya Stångebro. Fig ÖLM. 3.3 Hitorika källor Flera lämningar viar att Kallertad, i ynnerhet området kring Nykvarn, varit en central plat under yngre järnålder. Platen var då en knutpunkt av två viktiga kommunikationleder, del den k Erikgatan, del vattenleden Stångån. Att platen varit betydelefull via ockå av att fyra härader urprungligen mötte varandra vid Nykvarn (Hedvall 1996). I området har det under hitorik tid funnit ett antal olika broar över Stångån (fig 7). Under lutet av 1650-talet uppförde den k Nya Stångebro. Deförinnan hade det funnit två broar om kallade Lilla repektive Stora Stångebro. Gamla Stångebro var identik med Stora Stångebro om låg vid nuvarande Nykvarn. Allmänt ane att bron föregått av ett vadtälle över ån (Karlon & Lundberg 2006). Enligt Cnattingiu (1944:21) ka en väg och en bro vid platen finna omnämnd i en handling från år Dagen taddel Kallertad omfattar i ett hitorikt perpektiv hela eller delar av tre kamerala enheter: Kungladugården, Kallertad och Gumpekulla. Dea tre enheter lokaliering och rumliga omfattning är känd utifrån kriftliga källor och kartmaterial från 1600-talet och framåt. Deutom ka i området öter om Stångån ha legat en gård med namnet Stång. Denna gård omtala förta gången i ett diplom från år Fram till år 1381 var Stång en kunglig förvaltninggård. Detta år kedde ett jordbyte mellan Albrekt av Mecklenburg och bikop Nil Hermanon. Det är annolikt att Stång vid denna tid ännu utgjorde en medeltida torgård. Vid rikdagen i Väterå 1527 belutade om indragning av kyrkogod varefter Stång åter blev kronogod. Därefter benämn godet Stång ladugård, edermera ker en namnglidning till Kungladugård och Linköping ladugård. Därför bör i tort ett det medeltida Stång ägor motvara den enare Stång ladugård/kungladugård. Läget för bebyggelen till Kungladugård är markerat på kartmaterial från början av 1700-talet, intill ötra landfätet för Nya Stångebro (Karlon & Lundberg 2006). Namnet Stångebro har enligt Kraft (1946) itt urprung i ordet tang om betecknar ett lag broanläggning, byggd av petade nedlagna pålar. Han menar därför att denna broanläggning gett namn åt ån och gården Stång. Senare har dock Strid (1987) framhållit att detta reonemang förefaller orimligt och menar itället att åväl bron om gården fått itt namn efter ån. Vad namnet Stång urprungligen yftat på är oklart. Nordöt om dagen taddel Kallertad ligger Kallertad by/gård. Efterledet -tad i ortnamn tyder på boättningar av hög ålder, annolikt järnålder. Vad gäller ortnamnet förled finn ingen entydig tolkning. 8

13 Figur 8. Utdrag ur Häradkartan med underökningområdet markerat. Skala 1:

14 Utifrån det faktum att tad-namn ofta innehåller peronnamn har man antagit att Kaller yftar på mannamnet Karl (Swedell 2004). Kallertad (Kallirtadh) omtala förta gången i ett brev från år Under medeltiden var det en reglerad by. Exakt hur många gårdar byn betod av framgår dock inte av källorna. Det medeltida kriftliga källmaterialet rörande Kallertad är relativt paramt. Det kan tolka om att ägoförhållandena i byn varit tabila. Ägoförhållandena tyck ha varit jämnt fördelade mellan fräle- och domkyrkogod (Karlon & Lundberg 2006). I lutet av 1700-talet var det en ammanhållen och reglerad by om betod av fyra hemman (Borna-Ahlkvit & Tollin 1994). Inklämd mellan Kungladugården och Kallertad by ägor låg det lilla Gumpekulla. Fört från år 1773 finn med äkerhet Gumpekulla om en egen kameral enhet belagd genom en torkiftekarta, men då utan bebyggele. Deförinnan har motvarande mark på en arealavmätningkarta från år 1697 över Linköping Ladugård Stång angett tillhöra Kallertad. På en ägoavmätningkarta från 1761 hör dock marken till Kungladugården ägor (Karlon & Lundberg 2006). Enheten betod kameralt av två mindre katteutjordar. Den var dock för liten för att tidigare ha kunnat utgöra en egen by. Läget mellan de två törre enheterna är ockå förbryllande. I Kring Stång (Borna-Ahlkvit & Tollin 1994) framför två hypoteer kring enheten urprung. Den förta är att enheten tillkom i amband med gården Stång övergivande. Eventuellt betod Gumpekulla av jälva hutomterna med tillhörande kålgårdar och kalvhagar. I och med att den urprungliga bebyggelen förvann, förvann även namnet Stång och enheten fick itället namnet Gumpekulla efter en befintlig kulle. Den andra hypoteen är att enheten urprungligen varit ett torp på kunggården ägor. Denna bebyggele har i å fall övergivit före kartorna tillkomt. I fornlämningregitret är Gumpekulla upptaget om en bebyggeleplat av troligen medeltida urprung (RAÄ 183). Äldre belägg för namnet Gumpekulla tyck akna helt. Fört i referat och berätteler från 1700-talet om Stångebrolaget förekommer namnet och då med yftning på en där befintlig backe/kulle och inte om namn på en kameral enhet. Namnet Gumpekulla är av okänd ålder. Det har anett innehålla dialektordet gump, tjärt, bakdel vilket då kulle yfta till platen topografi (Swedell 2004; jfr Franzen 1982:63). År 1733 (1998) nedtecknar Peter Schenberg dåtiden förklaring av namnet Gumpekulla urprung. Enligt en redan då gammal tradition hade en i heden tid förnäm fru Gumfrid blivit begraven på kullen. Området öter om Stångån har även varit plat för flera hitorika lag. Under Nordika juårkriget ( ) förkanade ig venkarna på ötra idan av ån edan man bränt taden och raerat broarna för dankarna. Båda idor beköt edan varandra med kanoner (Lindqvit 1987). Några årtionden enare, år 1598, utkämpade här det k laget vid Stångebro. Maktkampen tod mellan kung Sigimund och hertig Karl. Under laget tupade över 2000 män. Mycket tyder på att lagfältet blivit grundligt plundrat. Vid arkeologika underökningar i området har endat ett fåtal löfynd påträffat vilka eventuellt kan knyta till laget. Fynden utgör av två knappar av tidig militär typ, en fragmentarik tjärnporre i barocktil, ett par blykulor till muköt och ett i två bitar laget mynt från Johan III: tid (Hörfor 1998). Figur 9. Den k Gumpekullatenen. På tenen har årtalet 1598 året för laget vid Stångebro varit målat (Helander 1998). Foto ÖLM. 10

15 3.4 Underökningområdet - RAÄ 397 Underökningområdet ligger öter om Kallertad indutriområde, avgräna i öder av Norrköpingvägen och i norr av en mindre brukväg i höjd med Åbjörngatan. De berörda fatigheterna är Kallertad 1:1 och 1:4. I hitorik tid var det delar av Kallertad ägor repektive Kungladugård norra gärden. Mellan fatigheterna går ett mindre dike. I nordot finn ett kronodike om löper i nord-ydlig riktning. Det har dock inte föregått av något naturligt vattendrag. I norr och öter omgärda området av åkermark. Området betod vid underökningtillfället av flack åkermark om hade legat i träda i många år. Jordtäcket utgjorde av lerblandad matjord och undergrunden av tyv lera. Utredning - november 2002 Under höten 2002 utförde Ötergötland länmueum en utredning och förunderökning inom det berörda området. Det totala utredningområdet var m 2. Den ödra delen av området hade legat i träda i flera år. Den norra delen var däremot brukad och vid utredningtillfället kunde upplöjd kärvten regitrera i matjorden. I ökchakten framkom anläggningar åom tolphål, härdar och kulturlager. I ploglagret och i åkerytan hittade löfynd åom yngre rödgod, bränd lera, lagen kvart amt järnföremål (Karlon 2004a). Förunderökning - december 2002 Vid en förunderökning 2002 kunde det kontatera att lämningarna var del av ett omfattande boplatkomplex innehållande ett törre kulturlager, tolphål efter hukontruktioner, härdar etc. I de upptagna ökchakten dokumenterade ca 70 anläggningar och ett kärvtenrikt kulturlager. Ett antal tolphål och härdar underökte för att klargöra anläggningarna karaktär och ålder. I ödra delen av underökningytan framkom ett kulturlager om betod av mörk humö lera och innehöll rikligt med kärvten. I lagret påträffade två maltenlöpare och ett kvartavlag. Ett tolphål intill kulturlagret innehöll även keramik om har daterat till äldre järnålder. Ett kolprov daterade med hjälp av 14 C till e Kr. Lämningarna i den ödra repektive norra delen uppfattade vara av olika karaktär. Anläggningtätheten var tört i det norra området där flertalet tolphål var tenkodda medan det kärvtenrika kulturlagret dominerade den ödra ytan. Det tydde på att områdena kunde ha haft två olika funktioner/aktiviteter där det ödra området utgjorde en yta med aktiviteter om avatt i kulturlager, medan norra området tyckte ha fungerat om boättningområde med mer ditinkta hulämningar (Karlon 2004a). Förunderökning - ommaren 2003 I anlutning till pågående lutunderökning 2003 utförde en förunderökning av ett område öter om underökningområdet. Här framkom flera tolphål, varav merparten var tenkodda. Det fann även mörkfärgade rännor och härdanläggningar. Bland tolphålen kunde mint ett hu urkilja. Huet var trekeppigt och orienterat i nordvät-ydotlig riktning. Kol från ett tolphål daterade till enneolitikum ( f Kr). Lämningarna karaktär tydde dock på att de var från järnåldern. Kolprovet indikerade däremot att det fann ett inlag av äldre tidperioder på platen (Karlon 2004b). Figur 10. Flygfoto över underökningområdet mot ydöt. Foto RAÄ/ÖLM. 11

16 4. Syfte och frågetällningar Det totala underökningområdet omfattning medförde goda möjligheter att tudera en boplat rumliga organiation och truktur. I Kallertadområdet har flera törre arkeologika underökningar av åväl boplater om gravar utfört under det enate decenniet, vilket utgör goda förutättningar för att kunna göra mer övergripande tudier av området nyttjande under järnåldern. I underökningplanen fann åväl övergripande målättningar om frågetällningar knutna till det pecifika underökningområdet. Underökningreultaten bidrar med viktig information till en helhetbild av järnåldern i Kallertad. För att kunna tudera området utveckling, och därmed boplaten betydele i tid och rum måte boplater, gravar och kommunikationleder o v ätta in i itt ammanhang Vid analyen av boplaten ka även reultaten av de enate tio åren omfattande exploateringgrävningar kring Linköping, Norrköping och Vädertad ta tillvara (t ex Nielen 1999; Borna- Ahlkvit m fl 1998; Borna-Ahlkvit 2002; Peteron 2004, 2006). Nedan preentera ett antal centrala frågetällningar om kopplade till de förväntade underökningreultaten. Det topografika läget och närheten till den delvi underökta boplaten RAÄ 326 om ligger 250 m nordot om boplaten talar för att det rör ig om en och amma boplat. Utgör RAÄ 397 och RAÄ 326 delar av amma boplat? Hur er den rumliga organiationen och trukturen ut? Ändrar ig den rumliga dipoitionen över tiden? Vilken bebyggeletruktur finn i området? Vilka typer av hu förekommer och hur har de nyttjat? Hur förhåller ig härdarna till bebyggelen och till övriga aktivitetytor? Vilka typer förekommer och vilka funktioner har de haft? Finn det ett amband mellan typ och funktion? Hur har det kärvtenrika kulturlagret tillkommit och vad repreenterar det? Vad repreenterar området med metallhantverk? Vilken typ av föremål har tillverkat? Finn det ugnar i området? Vilken karaktär har de? Finn det tillhörande bebyggele? 12

17 5. Metod 5.1 Genomförande En arbet- och tidplan upprättade och vid återkommande veckomöten under fältarbetet gång tämde planen av. Mindre korrigeringar och omprioriteringar av fältarbetet genomförde om det anåg nödvändigt. En miljöarkeologik provtagning planerade och utförde av Miljöarkeologika laboratoriet i Umeå i amarbete med Ötergötland länmueum. Fältarbetet genomförde i juni och auguti 2003 amt i april 2004, och innebar att jordprover för markanvändninganaly amlade in med hjälp av jordond. Fofater har under åren lopp plöjt upp i matjordlagret och för att inte förlora information utförde provtagningen före avbaningen av matjorden. Den arkeologika underökningen fältarbete inledde med en avbaning av matjorden med hjälp av grävmakin. Matjordlagret tjocklek uppgick till ca 0,35 m. Under matjordlagret vidtog tyv lera i vilken anläggningarna avtecknade ig om mörkfärgningar och kärvtenkoncentrationer. Grovrenning av anläggningar och lager kedde för hand i amband med chaktningen. Ytterligare renningarbete fick utföra vid underökning och dokumentation av hu och vägar. Omfattande kontbevattning var tvunget att göra för att möjliggöra denna renning. Detta kedde med hjälp av vattenpridare vilka fick tå på i ett par timmar, varefter den aktuella ytan täckte med plat. Platen fick ligga på i ett par timmar för att vattnet inte kulle dunta. Lämningarna mätte in i plan med totaltation. Vägarna och ett urval kärvtenanläggningar ritade i kala 1:20. Dea ritningar har edan digitalierat. Efterom jordarten i området betår av tyv lera kom majoriteten av anläggningarna att gräva med pade. Samtliga underökta anläggningar bekrev på kontextblanketter och ritade i profil i kala 1:20. En djupare fokuering gjorde på eld- och värmerelaterade anläggningar. Fokueringen innebar ingående bekrivningar av anläggningarna, en bred provtagning för olika analyer amt en noggrann fotodokumentation. Provtagning för analy av exempelvi makro, pollen och 14 C genomförde i de anläggningar och kontruktioner, där relevan och koppling fann till uppatta frågetällningar. I de eld- och värmerelaterade anläggningarna tog prover för analy av makro, 14 C och vedart. I de anläggningar om ingick i hukontruktioner tog makro- och 14 C-prover. Deutom amlade prover för fofatanaly in från hu 3-6. Efterom hu 1 och 2 överlagrar varandra bedömde eventuella fofater därifrån vara vårtolkade. Därför prioriterade inte fofatprovtagning för dea hu. Pollentaplar tog i de tre brunnar om påträffade i underökningområdet norra del. Djupchaktning av utvalda delar av området utförde mot lutet av underökningen i yfte att fattälla eventuella överlagringar. I amband med djupchaktningen framkom ett fåtal nya anläggningar. Figur 11. Grovrenning av den ödra delen av väg A2660. Foto ÖLM. 13

18 Den ödra delen av A2660 (väg) underökte intenivt då denna del betod av en tät tenpackning. Stenen plockade bort i kikt och förändringar dokumenterade med inmätning och foto. Tre ektioner (ca 2 m) handgrävde genom vägen. Förutom dea dokumenterade ett flertal ektioner vid underökning med hjälp av makin. Hela vägen grävde bort kiktvi med makin. Profilerna ritade i kala 1:20. Valda delar av underökningområdet underökte med metalldetektor. Särkild noggrannhet lade i och kring hukontruktionerna. Deutom utförde ett par ökteter år 2003 i matjordlagret. Ett tiotal metallfynd gjorde i amband med denna avökning. Då flera mukötkulor hittade år 2003 genomförde underökning med metalldetektor på lite törre ytor år Fynd om påträffade tillvaratog och mätte in med totaltation. Regitrering av dem har kett efter att fältarbetet avlutat. Fynd och kontextbekrivningar är regitrerade i en Accebaerad databa. GIS-data behandla i programmet ArcGIS. Anläggningar, hukontruktioner och områdeöverikter fotograferade i vartvitt, dia och digitalt. Underökningområdet har även fotodokumenterat vid två tillfällen från en teleporter (maxhöjd ca 20 m) i yfte att få lodräta perpektiv och överikter. Senommaren 2003 flygfotograferade området. Underökningen genomförande bekrev kontinuerligt i en fältdagbok. Figur 12. Finrenning av väg A2660. Foto mot norr. Foto ÖLM. 14

19 5.2 Organiation och uppföljning Marie Ohlén hade det övergripande anvaret för underökningen genomförande och Emma Karlon anvarade för fältdokumentationen. Rapportarbetet har utfört av Emma Karlon och Erika Räf med bidrag av Marie Ohlén och Rickard Lindberg. Underökningen följde upp aveende vetenkaplig kvalité, ekonomi och tidåtgång av Ragnhild Fernholm, dåvarande chef för kulturmiljöavdelningen på Ötergötland länmueum. Vid flera tillfällen höll information- och planeringmöten med uppdraggivarna Linköping Kommunala Fatigheter (LKF) och Linköping kommun amt entreprenadfirman Enita. Under 2003 år fältarbete höll ett uppföljningmöte med biträdande länantikvarie Carin Claréu från läntyrelen kulturmiljöenhet. Vid mötet behandlade underökningen ekonomi, bemanning, reultat och de fortatta arbetena. Uppföljningplanen omfattade även två kriftliga lägerapporter till läntyrelen. Lägerapporterna redoviade reultat amt genomförande i förhållande till projektplan, kotnadkalkyl och tidplan. Här ingick deutom eventuella omprioriteringar och nytolkningar av underökningreultaten. I underökningen organiation ingår FD Helene Borna-Ahlkvit om referenperon. Hon medverkar om akkunnig i frågor rörande boplatunderökningar främt i Ötergötland. Helene Borna-Ahlkvit beökte exploateringområdet i eptember 2003 då inledande dikuioner om bl a metodval och underökningreultat genomförde. Underökningen har även beökt av FD Eva Hjärtner-Holdar, FL Kritina Lamm, FD Jen Heimdahl och FD Maria Peteron. De har på olika ätt tagit del av underökningreultaten och deltagit i dikuioner och tolkningar. Underökningen var även välbeökt av kollegor från Ötergötland länmueum och Rikantikvarieämbetet UV Öt. Tillamman har vi i fält reonerat om olika frågetällningar, underökningreultat och metoder. 5.3 Naturvetenkapliga analyer För att nå var på de upptällda frågetällningarna, åom boplaten relation till intilliggande boplat (RAÄ 326), boplaten rumliga organiation och truktur, huen och härdarna funktioner m m, genomförde omfattande naturvetenkapliga analyer. I yftet att klargöra hur huhållaktiviteter, jordbrukaktiviteter m m har organierat inom underökningområdet har en markanvändninganaly utfört. Faktorer åom anrikning av fofat, organikt material och förhöjning av MS (magnetik uceptibilitet) indikerar hur och med vilken intenitet platen brukat (jfr Engelmark & Olofon 2001). Markanvändninganalyen omfattade hela underökningområdet och valda delar av angränande område. I amband med underökningen amlade ett tort antal makrofoil-, pollen-, fofat- och vedartprover in för analy. I fält gjorde ett urval från vilka anläggningar om prover kulle ta och i amband med rapport- och analyarbetet kedde ytterligare en elektion. - Markanvändninganaly amt analy av makrofoil och pollen har utfört av Umeå univeritet, Miljöarkeologika laboratoriet (MAL). - Vedarter har tagit fram av Vedlab, Glava, Värmland. - Fofatanalyer har genomfört av Fofatlaboratoriet vid Länmueet på Gotland och Umeå univeritet, Miljöarkeologika laboratoriet (MAL). I yfte att förtå vilka järnhanteringproceer och vilka typer av föremål om framtällt i metallhantverkområdet gjorde arkeometallurgika och keramika analyer. Efterom det finn klara killnader mellan en å kallad gårdmedja och en medja tillhörande en tormannagård kan dea analyer även ge var på boplaten/gården ociala tatu (Hjärtner- Holdar 2004). - Metallanalyer genomförde av Rikantikvarieämbetet, Geoarkeologika Laboratoriet (UV GAL). - Keramik och brända leror har tuderat av Lund univeritet, Keramika forkninglaboratoriet (KFL). Konerveringarbetet har kett på Rikantikvarieämbetet (Atm). Ångtrömlaboratoriet i Uppala har utfört 14 C-analyer. I det följande ange i löpande text 14 C-dateringar kalibrerade utifrån 2 igma amt utan Ua-nummer. För närmare uppgifter hänvia till kapitel 6.10 Dateringar. 15

20 6. Reultat och tolkning 6.1 Sammanfattning av reultaten Vid underökningen framkom ett omfattande boplatkomplex innehållande en mängd olika typer av lämningar. Sammanlagt påträffade ju hu. I området framkom även två förhitorika vägar, tre brunnar och ett område med järnhantering. Även andra pår efter metallhantverk i form av löfynd tillvaratog. I två områden påträffade koncentrationer med kärvten i form av mindre kärvtenflak amt en törre vall. Större delen av lutunderökningen 14 C-dateringar ligger amlade kring ca 400 f Kr e Kr, d v äldre järnålder och folkvandringtid/vendeltid. Det korreponderar väl med merparten av platen lämningar; främt hutyperna och påren av metallhantverk. 14 C-dateringar av lager från brunnarna viar på den enare delen av tidigneolitikum. Tillamman med ett fåtal fynd av keramik och liptenfragment pekar det på att männikor även levt i området under yngre tenålder. Troligtvi kan det ha funnit en neolitik bebyggele i närområdet. Samtliga hu, med undantag för ett, låg omedelbart öter om den längre vägen och hade VSV-ONO riktning (hu 1-6). Det junde huet påträffade i underökningområdet ydötra del (hu 7). Detta hu kiljer ig även vad gäller riktning då det är orienterat i VNV-OSO. Ett hu är tvåkeppigt (hu 4) medan de övriga är trekeppiga. De äldta huen är från förromerk järnålder (hu 1, 3). Därefter följer tre något yngre (hu 2, 5, 6) om alla har daterat till romerk järnålder. Det tvåkeppiga huet är från romerk järnålder - folkvandringtid. Huet i den ydötra delen av underökningytan har daterat till folkvandringtid - vendeltid. I den norra delen av underökningområdet fann en kärvtenvall om uppfatta om en barriär/grän mellan huen i öder och ett ankare område i norr. I det ankare området framkom flera kärvtenkoncentrationer vilka tolkade om reter efter mindre kärvtenflak. Nordot om dea låg brunnarna. Två vägträckningar påträffade. Den längta var ca 155 m lång, med nord-ydlig riktning och låg centralt i underökningområdet. Den avtecknade ig tydligt i marken om ett tråk med ett mörkt lager och kärvig ten. En härd under vägen daterade till 200 f Kr - 30 e Kr. En kortare vägträcka framkom ockå; den var ca 25 m lång och även denna var orienterad i nord-ydlig riktning. Den kortare vägträckan var belägen ca 15 m väter om den längre vägen nordligate del. Omedelbart öter om vägen framkom ett verktadområde med lämningar efter ex äjor. Groparna låg på rad i nord-ydlig riktning. Två av äjorna har daterat med hjälp av 14 C. En av dem var från romerk järnålder medan den andra fick en datering till folkvandringtid-vendeltid. Efter analyer av laggerna i äjorna kan det kontatera att de var midelagger, vilket innebär att groparna är lämningar efter bearbetningplater för järnmide. Sammanfattningvi viar analyerna att mederna haft goda hantverkkunkaper. Vid underökningen påträffade ammanlagt 37 anläggningar om klaificerat om eld- och värmerelaterade anläggningar. Av dea har 30 tolkat om härdar/härdbottnar, två om härdgropar och fyra anläggningar om kokgropar. En anläggning har tolkat om en gropugn. Majoriteten av de eld- och värmerelaterade anläggningarna låg i eller i närheten av ett hu, oftat enamma eller parvi. Fyra områden med mer än två härdanläggningar kunde ockå urkilja. Gropugnen, en härdgrop och 14 härdar har daterat med hjälp av 14 C. Alla dateringarna ligger inom tidpannet äldre järnålder - folkvandringtid/vendeltid. Omkring 300 fyndpoter finn regitrerade från underökningen. Det törta antalet fynd påträffade i den långa vägträckningen, med övervikt för fynd i de norra repektive ödra ände. Metallfynden är flet, med drygt 100 fyndpoter. Cirka hälften av dea är funna i matjordlagret med hjälp av metalldetektor. Majoriteten av dea fynd har daterat till medeltid/nyare tid. De övriga metallfynden betår till tor del av oidentifierade järnfragment. Deutom framkom tolv lagger och två bottenkållor. Fyndgrupperna keramik och bränd lera repektive tenartefakter räknar vardera omkring 60 fyndpoter. Förutom lagg har metallhantverket efterlämnat cirka 1 kg äjefodring. Bränd lera i form av möjliga bläterkydd och tre fynd av möjliga gjutformar finn ockå i materialet. Bland de åtta fyndpoterna med förhitorik keramik bör nämna ett kärl om påträffade på den långa vägträckningen. Detta kärl amt ytterligare fem av de förhitorika keramikfynden har daterat till järnålder. Det fann även keramik om härrör från tenålder. En av de enare är en ornerad kärva med buktreck och kan ge en närmare datering till tidigneolitikum - mellanneolitikum. Mer än 20 fynd av kvart och flinta har regitrerat. Kvarten dominerar och betår bl a av ett tiotal avlag och ju kärnor. Flintan är till törta delen avlag men det finn även en eldlagningten. Det övriga tenmaterialet har pecialregitrerat utifrån bearbetningpår och funktion. I materialet finn bl a tolv maltenlöpare, ex knacktenar, fyra liptenar, två brynen och två uppfrikningtenar. Bland liptenarna fann tre fragment av lårbenformade liptenar, om kan ge en datering till mellanneolitikum. Ett trettiotal obrända djurben och några fragment av brända ben ingår ockå bland fynden. 16

21 Väg A9310 Skärvtenvall A7467 Hu 5 Hu 4 Hu 6 A8871 Väg A2660 Hu 3 Hu 2 Extenivt underökt yta Hu 1 Hu 7 Extenivt underökt yta Verktadområde med äjor Brunnar Skärvtenkoncentrationer Figur 13. Överikt över underökningområdet. Skala 1:

22 6.2 Hu Inom underökningområdet påträffade ju hukontruktioner. Sex av huen (hu 1-6) hade riktningen VSV-ONO och låg med de ötra gavlarna utmed den långa vägträckningen (A2660). Ett junde hu (hu 7) påträffade i underökningområdet ydötra del. Detta kiljde ig från de övriga då det var orienterat i VNV-OSO riktning. Ett hu var tvåkeppigt (hu 4) medan de övriga var trekeppiga. Det längta huet var ca 30 m (hu 1) och de två kortate var 14,6 repektive 15 m (hu 7 och 2). Hu 1 och 2 hade mycket tydliga vägglinjer. Hu 5 och 6 hade tydliga dörrtolpar vilka legat till grund för huen uppkattade längder och bredder. I följande kapitel bekriv huen var för ig. De avtånd om ange vad gäller bockbredd och pannlängd är mätt från anläggningarna ytterkanter. Spannlängden är mätt på ödra långidan av huen förutom på hu 7 där värdena är från norra idan. Totalt har 32 makrofoilprover på material från anläggningar i huen analyerat. Sex prover innehöll förkolnat material och fyra prover innehöll oförkolnat material. Nedan redovia artbetämningar enbart på det förkolnade materialet. Då flera av tolphålen var mycket grunda och/eller fyllda med kärvig ten förvårade möjligheten att få bra jordprover. Hu 1 Den inre takbärande kontruktionen betod av elva partällda tolpar. I den centrala delen av huet var pannlängden mellan ex tycken bockpar mycket litem. Tre av dea har därför tolkat om ekundära. Stolphålen ynte vid avbaningen om kärvtenkoncentrationer. De takbärande tolparna var i nitt 0,62 m i diameter och 0,18 m djupa. I tort ett amtliga tolphål hade fyllning om innehöll kärvten. Huet enda härd var placerad i den vätra delen av huet. I huet fann ett flertal övriga tolphål. Fyra av dea ane äkert höra till inre kontruktioner. Huet hade väggtolpar efter långidorna. Bät bevarad var vätra delen av norra långidan. De var i nitt 0,35 m i diameter och 0,13 m djupa. Bland väggtolparna har tre par tolkat om möjliga ingångar, en i den ötra och två i den vätra delen. Kring hu 1 och 2 fann ett tort lager (L1329). Detta förvårade identifieringen av anläggningar då fyllningen i dea var mycket likt lagret. Många anläggningar var därför otydliga i profil. Huet har daterat med hjälp av två 14 C-analyer, ett från härden (A1816) och ett från ett tolphål (A1398), till förromerk järnålder. I huet framkom ett antal fynd, framförallt i form av löfynd. Av totalt 20 fyndpoter fann endat fyra i anläggningar. Tre fynd hittade i området där hu 1 och 2 överlappar varandra (F62, 63, 114). De två keramikpoterna är från hitorik tid (F151, 152). Vid förunderökningen framkom dock förhitorik keramik i ett tolphål (A10835). Ett par järnfragment hittade även men dera ålder kan inte fattälla, de kan med andra ord vara recenta. Majoriteten av fynden utgjorde av bränd lera. Med tanke på närheten till hu 2 är det oäkert om fynden har amma kontext om hu Figur 14. Överikt över 2003 år underökningområde mot norr. Hu 1 till 6 upptolpade, med hu 1 och 2 i förgrunden. Foto ÖLM.

23 Hu 1 Typ: Trekeppigt långhu Riktning: VSV-ONO Längd: Ca 30 m Bredd: Ca 7 m Tak: Stolphål efter 11x2 partällda tolpar Bockbredd: 1,89-2,40-2,14-2,32-2,72-2,20-2,30-1,99-2,15-1,65-1,15 m Spannlängd: 0,96-1,94-1,34-2,90-1,96-1,36-3,15-3,86-1,00-1,49 m Vägg: Stolpar efter långidor och gavlar Ingång: Tre möjliga ingångar i huet ödra vägg; 0,55 m, 1,00 m och 0,75 m breda Inre kontruktion: Två tolphål i mittaxeln och två partällda tolpar i huet ötra del. I huet vätra del fann en härd Fynd: Bränd lera (F63, 67, 66, 72, 78, 114, 121), intrad lera (F62, 153), obränt ben (F183), bränt ben (F185), keramik (F151, 152), flinta (F50), odef järnfragment (F87, 117, 123), odef järnföremål (F137) Datering: 14 C-datering från härd A1816: f Kr (2 igma, Ua-22361) och tolphål A1398: f Kr (2 igma, Ua ) Makrofoil: A1816 korn (Hordeum); A1977 korn (Hordeum), lin (Linum), vete (Triticum), odef ädekorn, bark; A1881, 1847, 1959 inga makrofoil framkom Övriga analyer: Markkemi Anläggningar om tillhör huet Takbärande tolpar: A , , , , , /10455, , , , , Sekundära takbärande tolpar: A , , /1704 Enamliggande takbärande tolpar: A1466, 1772, 10514, Vägg-/dörrtolpar: A1503, 1512, 1520, 1528, 10719, 10729, 1536, 1546, 1556, 1565, 1573, 1582, 1592, 1599, 1607, 1615, 1637, 9545, 2047, 2041, 2033, 2025, 3291, 2018, 2009, 1935, 10130, , 1894, 1840, 1438, 1833, 1430, , , 1369 Inre kontruktion: A1474, 3200, 1986, 1977 Härd: A1816 Övriga anläggningar i huet A1389, 1416, 1696, 1737, 1847, 3193, 3208, 10121, F114 F67 F63 F137 + F62 F78 F117 + F153 F152 * F123 + * F72F50 F151 * F121 F185 F183 F87+. Förund F66 Skala 1:200 19

24 Hu 2 Den inre takbärande kontruktionen betod av fem partällda tolpar. De var i nitt 0,52 m i diameter och 0,25 m djupa. Huet delade i två rum av en innervägg. Karaktäritikt för tolphålen i det vätra rummet var att fyllningen i dem innehöll gru. I huet vätra del fann eventuellt pår efter en härd. Tolkningen av anläggningen är oäker då den innehöll ot och kärvig ten men inte något kol. Läget i huet gör dock att tolkningen av anläggningen om härd inte kan uteluta. Huet hade tydliga väggtolpar efter långidorna. I tort ett amtliga väggtolpar framkom när området renade. De var i nitt 0,35 m i diameter och 0,16 m djupa. Flera innehöll kärvten. I mitten av ödra långidan fann en ingång. Dörrbredden var 0,80 m. I huet fann ett flertal tolphål. Huruvida de ingått i inre kontruktioner kommer att analyera i vidare arbeten. Kring hu 1 och 2 fann ett tort lager (L1329). Detta förvårade identifieringen av anläggningar då fyllningen i dea var mycket likt lagret. Många anläggningar var därför otydliga i profil. Tre väggtolpar framkom när lagret chaktade bort. Mycket lite kol framkom i huet tolphål. Endat två kolprover kunde amla in, ett från en takbärande tolpe (A2069) och ett från en tolpe med oklar funktion (A2184). Det förtnämnda innehöll för lite organikt material för att kunna datera med 14 C. Det andra gav en datering till äldre romerk järnålder. I huet framkom totalt nio fynd. Tre av dem hittade i området där hu 1 och 2 överlappar varandra (F62, 63, 114). Tre fynd hittade i anläggningar (F177, 190, 21). Två av tre keramikpoter är keramik från hitorik tid (F150, 215). En bit plangla är annolikt även den recent (F157). Figur 15. Hu 2 till vänter (grönt och rött), hu 1 till höger (gult och blått). Foto mot öter. Väg A2660 i bakgrunden. Foto ÖLM. 20

25 Hu 2 Typ: Trekeppigt långhu Riktning: VSV-ONO Längd: Ca 15 m Bredd: Ca 6,5 m Tak: Stolphål efter 5x2 partällda tolpar Bockbredd: 2,60-2,43-2,60-2,90-2,92 m Spannlängd: 1,98-1,18-3,30-1,61 m Vägg: Tydliga tolprader efter väggarna Ingång: En ingång mitt på ödra långidan; 0,80 m bred Inre kontruktion: Huet dela i två rum av en innervägg. I huet vätra del fann en eventuell härdanläggning Fynd: Bränd lera (F63, 114), intrad lera (F62), keramik (F150, 190, 215), gla (F157), obränt ben (F177), knackten? (F21) Datering: 14 C-datering från tolphål A2184: e Kr (2 igma, Ua-22474) Makrofoil: A9493, 1654, 10394, 2137 inga makrofoil framkom Övriga analyer: Markkemi Anläggningar om tillhör huet Takbärande tolpar: A , , , , Vägg-/dörrtolpar: A11997, 9758, 10009, 3223, 10017, 10025, 10032, 10040, 10056, 10114, 10738, , 2107, 10404, 10465, 11988, Inre kontruktion: A2146, 3216, 9530, 2069, Härdanläggning: A9521 Övriga anläggningar i huet A2078, 2085, 2093, 2100, 2153, 2169, 2176, 2184, 2196, 10063, 10076, 10709, 10424, * F215? F157 F21. F190 F150 * F114 F62 F63 Skala 1:200 21

26 Hu 3 Den inre takbärande kontruktionen betod av nio partällda tolpar. Stolphålen ynte vid avbaning om kärvtenkoncentrationer. De var i nitt 0,61 m i diameter och 0,23 m djupa. Flertalet av tolphålen hade tenkoning av körbränd och kärvig ten. Centralt placerad i huet var en härd. Intill härden låg ett tenkott tolphål, 0,63 m i diameter och 0,27 m djupt. Runt om hela huet fann entaka tolphål och käpphål efter väggar. Tydligat var anläggningarna i den ödra långväggen. I vätra gaveln fann ett kraftigt tolphål om bör ha ingått i väggkontruktionen. Övriga anläggningar i vägglinjerna var mycket grunda. Bland väggtolparna fann inga tydliga pår efter ingång/ar. I huet vätra del fann ett flertal mindre tolpar. Det är oäkert om dea tolpar hör till huet. Vid renningen framkom en flintnodul (F36) intill ett av tolphålen. I den ötra delen av huet hittade ytterligare ett löfynd, ett odefinierat järnföremål (F195). Kol från huet härd (A4068) har daterat med 14 C till äldre romerk järnålder. Figur 16. Hu 3 mot ydvät. Foto ÖLM. 22