Protokoll Kommunfullmäktige Onsdagen den 13 april 2011
RAGUNDA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfullmäktige 2011-04-13 1 Plats och tid: Anders Olof-skolan Hammarstrand, kl 17.00 Beslutande: Enligt bilaga Övriga deltagande: Anders Blomberg, chef näringslivs- och utvecklingsstaben Gun Fahlander, kommunchef Oddbjörn Ericsson, sekreterare Utses att justera: Justeringens plats och tid: Sara Lindström och Gunilla Olsson Kommunkontoret 2011-04-19, kl 08.00. Underskrifter Sekreterare Paragrafer: 5-16 Oddbjörn Ericsson Ordförande.. Anders Frimert Justerande Sara Lindström Gunilla Olsson Organ: ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: 2011-04-13 Datum för anslagets uppsättande: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: 2011-04-19 Datum för anslagets nedtagande: Kommunkontoret Oddbjörn Ericsson 2001-05-19 Utdragsbestyrkande
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Beslutande 2 Anders Frimert S Terese Bengard S Kicki Fredriksson S Katarina Sahlin S Anna-Märta Johansson S Jim Salomonsson S Brittinger Håkansson S, 5-6 Jan-Ove Johansson S Elisabeth Yngström S Seppo Valli S Gunilla Olsson S Lennart Skoog S Lisbeth Borefors S Pether Nylander S Mikael Westin C Birgitta Engberg C Bernt Östling C Sigvard Backlund C Ingrid Alf C Eija Dibba V Margareta Nordling A Sara Karlsson A Anita Amrén Näsberg S, tjg ers Voitto Valli S, tjg ers Diana Lindström S, tjg ers Kjell Eriksson S, tjg ers Larz Danielsson C, tjg ers Birger Ajax C, tjg ers Sara Lindström V, tjg ers Mikael Modin A, tjg ers
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Sammanträdets öppnande, upprop samt fråga om sammanträdets behörighet. 3 Ordförande hälsar välkommen och öppnar sammanträdet. Upprop förrättas. Sammanträdet ajourneras för utdelande av stipendium. Per Söderberg, styrelseledamot och Nils Höög, fullmäktige i Länsförsäkringar delar ut Länsförsäkringars ungdomsledarstipendium på 10.000 kronor till Sylvia Axelsson, Ragunda Basketbollförening. TEMA: Integration. Anders Blomberg informerar om kommunens integrationsarbete. Sammanträdet återupptas Ordförande informerar om att fyra ungdomar från högstadierna i Stugun och Hammarstrand finns med och kommer att hjälpa till med mikrofoner och andra göromål under sammanträdet. Sara Lindström och Gunilla Olsson utses till justerare tillika rösträknare. Kommunchefen har ingen information att lämna idag.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kommunalrådet informerar. 4 Terese Bengard informerar om - målarbetet i kommunen, - skuld- och budgetrådgivning, tjänsten köps för närvarande, kommunstyrelsen är medveten om att det behövs bättre förebyggande arbete och utreder frågan, - räddningstjänsten, kommunen förhandlar med Jämtlands räddningstjänstförbund, - Öppet hus på kommunkontoret kommer att anordnas den 4 maj mellan kl 16 och 19.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kommunfullmäktiges frågor till kommunalrådet. 5 Eija Dibba (v): 1. Är du feminist? 2. Är du rojalist? 3. Föredrar du alternativet Region Mitt i regionfrågan? Terese Bengard svarar: 1. Ja. 2. Nej, socialdemokrat. 3. Vill först diskutera frågan i partiet innan hon tar ställning. Larz Danielsson (c): Hur kan vi försäkra oss om att avsatta medel till Hammarstrand make over används på rätt sätt? Terese Bengard svarar: Den politiska styrningen kan ske i den nya beredningsgruppen för utvecklings- och näringslivsfrågor. Sara Lindström (v): 1. Vad gör vi åt otillåtna driftbidrag? 2. Varför fick kommunstyrelsen ingen information om svaret till Socialstyrelsen med anledningen av den oanmälda inspektionen vid äldreboenden? Terese Bengard: 1. Kommunen ger endast bidrag till föreningar och organisationer som bedriver fritids- och ungdomsverksamhet. 2. Ärendet var handlagt innan det nådde kommunstyrelsen och detta är påtalat. Svaret har i efterhand delgivits kommunstyrelsen och de föreslagna åtgärderna är vidtagna eller påbörjade.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Allmänhetens frågestund 6 Sammanträdet ajourneras. Gunnar Klint ställer fem frågor, bilaga. Svar lämnas vid nästa sammanträde. Rune Fridh frågar hur det går med köp av frikraft. Mikael Westin (c) svarar att ingen ansvarig utsetts. Gun Fahlander svarar att ärendet är på gång. Sammanträdet återupptas.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag. 7 Brittinger Håkansson (s) har lämnat in en motion kommunfullmäktige om elektronisk fakturering. Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Svar skall lämnas till kommunfullmäktige den 22 juni 2011.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Revisorernas information. 8 Revisionens ordförande Vidar Lind informerar om fyra granskningsrapporter som lämnats under året. Avveckling av bostäder. Fritidsanläggningar och inventarier. Kommunstyrelsens lednings och styrning av ekonomin under 2010. Granskning av årsredovisning 2010.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 5 Dnr 2011/227 042 9 Årsredovisning för Ragunda kommun 2010. Årsredovisning för Ragunda kommun har upprättats. Bilaga: Årsredovisning 2010. Årsredovisning Ruth AB. Årsredovisning RETAB. Kommunstyrelsens förslag (Ks 26/11) Fastställa i bokslut antagen balansräkning per den 31 december 2010 på 291,6 mkr. Ordförande informerar om att RETABs årsredovisning inte skall ingå i beslutet eftersom förvaltningsberättelse och revisionsberättelse saknas. Yrkande Margareta Nordling (a) yrkar återremiss av RuthABs årsredovisning. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på återremissyrkandet och finner att yrkandet avslås. Omröstning begärs och verkställs genom upprop. Omröstning Ja-röst för bifall till återremissyrkandet Nej-röst för avslag på återremissyrkandet. Omröstningsresultat Med 26 ja-röster mot 3 nej-röster återremitteras RuthABs årsredovisning. Omröstningsbilaga. Ordförande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag avseende årsredovisningen för Ragunda kommun och finner att förslaget antas. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Fastställa i bokslut antagen balansräkning per den 31 december 2010 på 291,6 mkr.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 6 Dnr 2011/227 042 10 Revisorernas granskning samt fråga om ansvarsfrihet. Enligt kommunallagen granskar revisorerna kommunens verksamheter och prövar om de bedrivits ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande (förvaltningsrevision). De granskar också om kommunens räkenskaper är rättvisande (redovisningsrevision) och om nämndernas kontroll är tillräcklig. I arbetet har revisorerna biträtts av Komrev, Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers. Bilagor: Granskning av årsredovisning 2010. Revisionsberättelse 2010. Revisionens ordförande Vidar Lind föredrar revisionsberättelsen. Revisorerna tillstyrker att kommunstyrelsen och övriga nämnder samt enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet, samt att årsredovisningen godkänns, vilken är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Yrkanden Eija Dibba (v) yrkar att ordförande kontrollerar att ledamöterna i kommunfullmäktige inte är jäviga, samt yrkar att kommunstyrelsen inte beviljas ansvarsfrihet. Bilaga. Jäv Ordförande konstaterar att alla ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen för verksamhetsåret 2010 är jäviga. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på revisorernas förslag och Eija Dibbas yrkande och finner att kommunfullmäktige antar revisorernas förslag. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Bevilja kommunstyrelsen och övriga nämnder samt enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet. 2. Godkänna årsredovisningen, vilken är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Reservation Eija Dibba, Sara Lindström
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 7 Dnr 2011/204 530 11 Årsredovisning 2010, Länstrafiken i Jämtlands län AB. Länstrafiken i Jämtlands län AB har överlämnat årsredovisning för 2010 till ägarna. Bilagor: Årsredovisning 2010. Revisionsrapport. Kommunstyrelsens förslag (Ks 27/11) 1. Godkänna årsredovisningen. 2. Bevilja styrelsen för Länstrafiken i Jämtlands län AB ansvarsfrihet för verksamheten 2010. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Godkänna årsredovisningen. 2. Bevilja styrelsen för Länstrafiken i Jämtlands län AB ansvarsfrihet för verksamheten 2010.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 8 Dnr 2011/213 612 12 Årsredovisning 2010, Jämtlands Gymnasieförbund. Jämtlands Gymnasieförbund har överlämnat årsredovisning för 2010 till ägarkommunerna. Bilagor: Årsredovisning 2010, Jämtlands Gymnasieförbund. Revisionsberättelse 2010. Kommunstyrelsens förslag (Ks 28/11) 1. Godkänna årsredovisningen. 2. Bevilja direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2010. Jäv Kicki Fredriksson, Katarina Sahlin och Sara Lindström anmäler jäv och deltar inte i beslutet. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Godkänna årsredovisningen. 2. Bevilja direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2010.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 9 Dnr 2011/238 206 13 Plan- och bygglovstaxa 2011. Enligt plan- och bygglagen så har bygg- och miljönämnden rätt att ta ut en avgift för bland annat planärenden, bygglovsärenden och åtgärder som föranleds av bygganmälan. Dessa avgifter får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur stor del av byggoch miljönämndens verksamhet som ska finansieras med skattemedel respektive avgifter. I Ragunda kommun regleras bygglovs- m.fl. avgifter via Kommunförbundets taxa för byggnadsnämndens verksamhet (Kf 6 2004-06-26). Gällande taxa bygger på schabloner som utgår från de olika granskningsmoment som bygg- och miljönämnden utför utifrån gällande lagstiftning. Från och med den 2 maj så träder en ny plan- och bygglag i kraft. Det innebär landets byggnadsnämnder får en rad nya arbetsuppgifter att hantera, främst inom ramen för bygglovsprövning, anmälan, startbesked och teknisk handläggning, men också genom den nya möjligheten att lämna planbesked. Då dessa arbetsuppgifter inte finns reglerade i den gällande taxan så har SKL, Sveriges kommuner och landsting gjort en översyn av bygglovstaxan. Den nya taxan i direkt kopplad till de avgifter kommunen får ta enligt den nya lagen SFS 2010:900. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av det värde som utgörs av en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring (mpbb) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. SKL har i sin taxa angett att en justeringsfaktor N kan kopplas till taxan för att anpassa taxan i förhållande till kommunens storlek. SKL har i taxeunderlaget föreslagit att N ska var 0,8 för kommuner < 20 000 invånare och 1,2 för kommuner > 50 000 invånare. För övriga kommuner föreslås faktorn bli 1,0. Kommunfullmäktige kan besluta om att justeringsfaktorn ska vara högre eller lägre beroende på andra faktorer än invånarantal. Bilaga: Plan- och bygglovstaxa 2011.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 14 Kf 9 forts Bygg- och miljönämndens beslut 2011-03-08 15. 1. Anta Plan- och bygglovstaxa 2011 (inklusive kart- och mättaxa). Kommunförbundets taxa för byggnadsnämndens verksamhet (Kf 6, 2004-06-26) skall fortsätta att gälla parallellt med den nu antagna taxan. 2. Den justeringsfaktor N som är kopplad till taxan ska vara 1,0. 3. Skicka beslutet till kommunfullmäktige för fastställelse. Kommunstyrelsens förslag (Ks 47/11) Föreslå kommunfullmäktige 1. Anta Plan- och bygglovstaxa 2011 (inklusive kart- och mättaxa). Kommunförbundets taxa för byggnadsnämndens verksamhet (Kf 6, 2004-06-26) skall fortsätta att gälla parallellt med den nu antagna taxan. 2. Den justeringsfaktor N som är kopplad till taxan ska vara 1,0. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Anta Plan- och bygglovstaxa 2011 (inklusive kart- och mättaxa). Kommunförbundets taxa för byggnadsnämndens verksamhet (Kf 6, 2004-06-26) skall fortsätta att gälla parallellt med den nu antagna taxan. 2. Den justeringsfaktor N som är kopplad till taxan ska vara 1,0.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 10 Dnr 2011/237 210 15 Skyltpolicy för Ragunda kommun. Skyltar och reklam av olika slag är ett etablerat inslag i landskapsbilden. I tätorter och längs kommunikationsstråk ingår de som framträdande element i det offentliga rummet. Skyltens funktion är oftast att upplysa om en verksamhet som finns på platsen eller i viss byggnad. Skyltning kan underlätta orientering och leda kunder till den butik, hotell eller verksamhet de söker Skyltning kan också bli skrymmande och missprydande om skyltarna utformas och placeras utan hänsyn till omgivningen. I Ragunda kommun liksom i många andra kommuner har handeln och andra verksamheter fått ett ökat behov av visuell marknadsföring ofta riktad till bilburna kunder vilket gjort att handelsstråken på vissa håll blivit överlastade med skrymmande skyltar. Förutom skyltar i och nära verksamheten förekommer även ofta hänvisningsskyltar till verksamheter som inte ligger i direkt anslutning till huvudstråken. Ragunda är en turistkommun där by- och tätortsmiljön är en viktig del av gästens samlade upplevelser. Hur skyltning sker har därför stor betydelse för områdets attraktivitet. Ragunda kommuns bygg- och miljönämnd har tagit fram en skyltpolicy i syfte att skapa riktlinjer som gör att vi får en skyltning som bidrar till trevliga och attraktiva tätortsmiljöer i kommunen. Syftet är även att skapa ett underlag för bygg- och miljönämndens beslut när det gäller skyltar och reklamanordningar i kommunen. Bilaga: Skyltpolicy för Ragunda kommun. Bygg- och miljönämndens beslut 2011-03-08 17. 1. Anta Skyltpolicy för Ragunda kommun. 2. Skicka policyn till kommunfullmäktige för fastställelse. Kommunstyrelsens förslag (Ks 48/11) Föreslå kommunfullmäktige Anta Skyltpolicy för Ragunda kommun. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Anta Skyltpolicy för Ragunda kommun.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 11 Dnr 2011/229 045 16 Beslut om omsättning av lån. Ragunda kommun behöver under 2011 omsätta lån hos Kommuninvest med 50.190.781 kr. Kommunstyrelsens förslag (Ks 30/11) Besluta att kommunstyrelsen under år 2011 har rätt att omsätta lån, d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2011. Margareta Nordling och Terese Bengard yttrar sig i ärendet. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunstyrelsen har under år 2011 rätt att omsätta lån, d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2011.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 12 Dnr 2011/230 101 17 Ändring av arbetsordning för kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges presidium har lämnat förslag till ändring av arbetsordning för kommunfullmäktige. Bilaga: Arbetsordning för kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag (Ks 33/11) Fastställa förslag till ändring av arbetsordning för kommunfullmäktige med följande ändringar: 11 Stryka meningen Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. 16 Ändra tillställas till skickas till. 44 kommuninnevånarna ändras till allmänheten. Yrkande Ordförande yrkar 11 Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. skall stå kvar. 16 tillställas skall stå kvar. samt tillägg: 28 Ändra genmäle till replik. Eija Dibba (v) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med ordförandes tillägg. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och eget yrkande och finner att kommunfullmäktige antar ordförandes yrkande avseende 11 och 16 och tillägg 28, samt kommunstyrelsens förslag avseende 44. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Fastställa förslag till ändring av arbetsordning för kommunfullmäktige med följande ändringar: 11 Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. 28 Ändra genmäle till replik. 44 kommuninnevånarna ändras till allmänheten.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 13 Dnr 2011/29 000 18 Övergripande mål 2011-2015. Kommunfullmäktige beslutade 2010-12-01 74 att fastställa en vision för Ragunda kommun 2011-2015; 100 % Ragunda -Vi ger 100 procent för Ragunda. Utifrån visionen föreslås följande övergripande mål för perioden 2011-2015: 100 i befolkningsutveckling 100 jobbtillfällen företag 100 000 turister 100 000 100 % service till medborgarna gör 20 personer per år (20 per år) nya och befintliga och organisationer besöksnettot 2015 ska vara Vi ska inte göra allt men det vi ska vi göra till 100 % Kommunstyrelsen fastställde 2011-01-25 7 övergripande mål för 2011-2015 enligt förslag. Anita Amrén Näsberg och Sara Lindström yttrar sig i ärendet. Yrkanden Larz Danielsson (c) yrkar tillägg att kommunen under perioden 2011-2015 anslår 3 mkr årligen, totalt 15 mkr till att genomföra visionsmodellen om 100 % och att näringslivs- och utvecklingsstaben aktivt jobbar med att förverkliga dessa mål. Eija Dibba (v) yrkar återremiss, med eget förslag till övergripande mål. Jim Salomonsson (s), Mikael Westin (c), Kicki Fredriksson (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 13 forts 19 Sigvard Backlund (c) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, samt tillägg att målen utvärderas och redovisas till kommunfullmäktige varje år. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på återremissyrkandet och finner att yrkandet avslås. Omröstning begärs och verkställs genom upprop. Omröstning Ja-röst för bifall till återremissyrkandet. Nej-röst för avslag på återremissyrkandet. Omröstningsresultat Med 27 nej-röster mot 2 ja-röster avslås återremissyrkandet. Omröstningsbilaga. Ordförande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att förslaget antas. Därefter ställer ordförande proposition på Larz Danielssons och Sigvard Backlunds tilläggsyrkanden och finner att Larz Danielssons yrkande avslås och att Sigvard Backlunds antas. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Fastställa övergripande mål 2011-2015 enligt kommunstyrelsens beslut. 2. Målen skall utvärderas och redovisas till kommunfullmäktige varje år. Reservation Larz Danielsson
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 14 Dnr 2011/96 109 20 Interpellation. Stefan Nilsson (a) har ställt en interpellation om minskningen av bidrag till studieförbunden i årets budget. Kommunstyrelsens ordförande Terese Bengard har besvarat interpellationen. Bilagor: Interpellation Interpellationsdebatten utgår eftersom Stefan Nilsson som ställt interpellationen inte är närvarande.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 15 Dnr 2011/108 101 21 Svar på motion, Redovisning av antalet boende i Ragunda kommun. Kommunfullmäktige har remitterat en motion från Stefan Nilsson om redovisning av antalet boende i Ragunda kommun, till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens presidium har lämnat förslag till svar på motionen. Kommunstyrelsens förslag (KS 42/11) Avslå motionen. Bilagor: Motion. Svar på motion. Eija Dibba yttrar sig i ärendet. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Avslå motionen.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 Kf 16 Dnr 2011/429 008 22 Valärende. 1. Val av representanter till bolagsstämma med Ruth AB. 2. Nominering till RuthABs styrelse. 3. Val av representanter till bolagsstämma med RETAB. 4. Nominering till RETABs styrelse. Valberedningens ordförande lämnar följande förslag. 1. Terese Bengard och Mikael Westin. 2. Hans Lundqvist, Elisabet Yngström, Sigvard Backlund, Birgitta Engberg. 3. Katarina Sahlin och Mikael Westin. 4. Pether Nylander, ordinarie och Brittinger Håkansson, ersättare. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Välja Terese Bengard och Mikael Westin som representanter till bolagsstämma med Ruth AB. 2. Nominera Hans Lundqvist, Elisabet Yngström, Sigvard Backlund, Birgitta Engberg till Ruth ABs styrelse. 3. Välja Katarina Sahlin och Mikael Westin som representanter till bolagsstämma med RETAB. 4. Nominera Pether Nylander som ledamot och Brittinger Håkansson som ersättare i RETABs styrelse.
RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige 2011-04-13 23 Omröstningsbilaga 5 13 Ja Nej Avs Ja Nej Avs Anders Frimert X X Terese Bengard X X Kicki Fredriksson X X Katarina Sahlin X X Anna-Märta Johansson X X Jim Salomonsson X X Brittinger Håkansson X - - - Jan-Ove Johansson X X Elisabeth Yngström X X Seppo Valli X X Gunilla Olsson X X Lennart Skoog X X Lisbeth Borefors X X Pether Nylander X X Mikael Westin X X Birgitta Engberg X X Bernt Östling X X Sigvard Backlund X X Ingrid Alf X X Eija Dibba X X Margareta Nordling X X Sara Karlsson X X Anita Amrén Näsberg X X Voitto Valli X X Diana Lindström X X Kjell Eriksson X X Larz Danielsson X X Birger Ajax X X Sara Lindström X X Mikael Modin X X 26 3 1 2 27
Årsredovisning 2010 Ragunda kommun
Innehållsförteckning 2 3 4 8 9 10 11 13 14 15 16 18 20 22 24 26 27 28 29 30 31 32 34 38 Kommunalrådet har ordet Ragunda kommun en annorlunda del av Jämtland Finansiell analys Driftsredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesrapport 5 år i sammandrag Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Ord och uttryck Kommunstyrelsen Administration Näringslivsavdelning Teknisk verksamhet Bostadsförvaltning Individ- och familjeomsorg Skola och barnomsorg Vård/Omsorg Räddningstjänst Kulturverksamhet Köken Överförmyndarnämnden Bygg- och miljönämnden Miljöredovisning Personalekonomisk redovisning EU-bokslut 2010
Kommunalrådet har ordet 2010 har varit ett händelserikt år både inom ekonomi och inom politiken. Inom politiken fick jag äran att kliva på som kommunstyrelsens ordförande och fortsatt förtroende i valet där socialdemokraterna gjorde sitt bästa val på många år. Den svenska ekonomin återhämtade sig och vår kommunala ekonomi slutade på ett plusresultat vilket är oerhört glädjande. Det känns som att vi är på rätt väg även fast det kommer fortsatt vara tuffa ekonomiska förhållanden i vår kommun. Det beror främst på intäkterna så vi ska jobba stenhårt för att bli fler Ragundabor och öka våra intäkter. Det positiva ekonomiska resultatet är tackvare alla duktiga medarbetare, alla chefer och alla som arbetat hårt med att hålla sig inom de ramar som politiken bestämt som gör att vi kan nå ett plusresultat. Det viktigaste är dock vad vi får ut av pengarna. Under vårterminen 2010 har vi gett 560 elever i grundskolan bra utbildning, vi har tillagat och serverat 300 578 portioner på våra förskolor, skolor, äldreboenden och till pensionärer i eget boende. Vi har skottat snö, släckt bränder, jobbat förebyggande med sociala frågor, bostadsanpassat hus och försökt bättra på näringslivsklimatet. Vi har också dygnet runt, året om gett god vård och omsorg till de av våra äldre invånare som behöver det. 2 2010 var också ett kulturens år i Ragundadalen när Sven Wollter tillsammans med Karl Sehldahl satte upp En midsommarnattsdröm på vridläktarens utescen i Döda fallet. Det var magiska föreställningar som utspelade sig delvis tackvare den garanti som Ragunda kommun ställde upp med. Vi är stolta att kunnat vara en del av detta och ser framemot fler kulturella evenemang i vår fantastisk vackra kommun. Terese Bengard Kommunalråd
Ragunda kommun -en annorlunda del av Jämtland Ragunda kommun är en liten och annorlunda kommun. Den äkta jämtländska kommunen har inslag av det exotiska Thailand. Det är den thailändska paviljongen som har öppnat dörren mot Asien och gett kommunen ett unikt kontaktnät. Annorlunda Ragunda ligger i Jämtland med cirka en timmes resväg till Östersund i väster och Sundsvall i öster. Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd. Vi har ca 2,5 kvadratkilometer per person i kommunen. Så det finns plats för fler. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Vildhussens verk med Döda fallet och tömningen av ragundasjön har satt sina - forfarande synliga - spår. 3 Med ca. 5 600 invånare känner de flesta varandra och det skapar en känsla av trygghet och närhet. Brottsligheten är låg i kommunen. Avståndet till beslutsfattare och samhällsservice är kort och köerna i det närmaste obefintliga. Kommunen jobbar med att få fler människor att flytta till kommunen. Förutsättningarna för att trivas i kommunen är goda om man uppskattar spännande och vacker natur, goda möjligheter till utbildning och ett bra boende. Ragunda kommun har fyra grundskolor utspridda geografiskt från Stugun till Bispgården. I Bispgården finns också Jämtlands Gymnasium! Bispgården. För de äldre finns flera äldreboende med god service. Hemtjänsten åker många mil varje år för att hjälpa de som vill bo kvar hemma. Ragunda kommun bildades den 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner. Kommunkontoret ligger i Hammarstrand. De två övriga tätorterna är Bispgården i öst och Stugun i väst.
Finansiell analys Resultat Kapacitet Risk Kontroll Den finansiella analysen ska utgöra ett bra beslutsunderlag när det gäller att bedöma kommunens styrkor och svagheter. Som verktyg används RK-modellen (Förvaltningshögskolan, Göteborg) som bygger på fyra aspekter som är viktiga ut ett finansiellt perspektiv och som görs utifrån följande frågeställningar: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras med hjälp av 13 olika nyckeltal som har till uppgift att utifrån ovanstående perspektiv identifiera finansiella problem och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen nu att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nyckeltal: 5. Soliditet 6. Långfristiga skulder 7. Tillgångarnas fördelning över tiden Risk Med risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Nyckeltal: 8. Likviditet ur ett riskperspektiv 9. Lån - bindningstider samt genomsnittsränta 10. Samverkan med andra kommuner 11. Pensionsskuld 4 Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Resultatet visar om den resursförbrukning som sker täcks med ersättningar. En eventuell obalans, kostnaderna överstiger intäkterna, är varningssignaler. Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Årets resultat 3. Avstämning mot balanskravet 4. Nettoinvesteringar Kontroll Med kontroll avses hur kommunen via en fungerande ekonomistyrning medverkar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. God budgetföljsamhet och prognossäkerhet är mer konkreta mått som kan användas för att bedöma kommunens strävan att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Nyckeltal: 12. Budgetföljsamhet Känslighetsanalys 13. Känslighetsanalys
5 RESULTAT OCH KAPACITET Under 2010 tog kommunens löpande driftverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 91 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Avskrivningarnas andel var 3,9 % och finansnettot tog i anspråk 1,6 %. Tillsammans uppgick de löpande nettokostnaderna till 96,5 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Det innebär att kommunens skatter och bidrag räckt till för att finansiera kostnaderna vilket gör att det egna kapitalet inte urholkats. 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag År 2006 2007 2008 2009 2010 Verksamheten/ skatteintäkter+ 92,9 92,3 94,3 97,6 91,0 statsbidrag ( %) Avskrivningarna/ skatteintäkter+ 4,3 4,2 4,2 4,1 3,9 statsbidrag (%) Finansnettot/ skatteintäkter+ 1,9 2,2 2,3 1,8 1,6 statsbidrag (%) Nettokostnader/ Skatteintäkter+ statsbidrag (%) 99,1 98,7 100,8 103,5 96,5 25 20 15 10 5 0 17,1 2. Årets resultat Utveckling av eget kapital 21,2 18,6 7,2 18,6 2006 2007 2008 2009 2010 Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat 2,8 4,1-2,6-11,4 11,4 Årets resultat uppgår till 11,4 mkr vilket är en förbättring med 22,8 mkr jämfört med föregående år och en förbättring gentemot budget med 10,1 mkr. Årets resultat är belastat med engångskostnader på totalt 1 mkr. Mkr 15 10 5 0-5 -10-15 3. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet ska vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar medtagits i resultatet. Undantag kan dock göras om det står i överenskommelse med god ekonomisk hushållning Mkr 2010 Totalt underskott att återställa t o m 2009-20,5 Årets resultat 11,4 Totalt underskott att återställa - 9,1 4. Nettoinvesteringar Årets resultat 2,8 4,1-2,6 11,4-11,4 2006 2007 2008 2009 2010 Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 Nettoinvesteringar 6,0 5,5 14,0 9,0 9,7 Nettoinvesteringarna uppgick under 2010 till 9,7 mkr. Bland de större investeringsobjekten finns värmeanläggning Nipängen 1,4 mkr, byggnad för hushållsavfall 1,0 mkr, åtgärder efter energibesiktning 0,8 mkr, åtgärder handikappanpassning 0,7 mkr samt energiåtgärder HansÅker-skolan 1,0 mkr. Mkr 15,0 10,0 5,0 0,0 Nettoinvesteringar 6,0 5,6 14,0 9,0 9,7 2006 2007 2008 2009 2010
5. Soliditet % 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditet 6,4 7,8 6,9 2,0 6,4 Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. 6. Långfristiga skulder Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 Långfristiga skulder 192,1 192,1 192,1 192,0 191,4 Kommunens långfristiga skulder är amorterade med 0,6 mkr och den genomsnittliga räntan uppgick till 2,9% Mkr 7. Tillgångarnas fördelning över tiden % 2006 2007 2008 2009 2010 Summa anläggnings 89,2 84,7 85,3 80,2 76,7 tillgångar Summa omsättnings- 10,8 15,3 14,7 19,8 23,3 tillgångar Summa 100 100 100 100 100 Ovanstående nyckeltal ger en bild av vilka förutsättningar kommunen har att anpassa sig till förändringar på kort och lång sikt. % 10 5 0 210 160 110 60 10 100 80 60 40 20 0 6,4 7,8 Soliditet 6,9 2 6,4 2006 2007 2008 2009 2010 Tillgångarnas fördelning över tiden 89,2 84,7 85,3 80,2 76,7 10,8 Långfristiga skulder 192,1 192,1 192,1 192 191,4 2006 2007 2008 2009 2010 15,3 14,7 19,8 23,3 2006 2007 2008 2009 2010 Anläggning Omsättning RISK OCH KONTROLL 8. Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditet 2006 2007 2008 2009 2010 Likvida medel 17,3 23,1 22,8 41,1 48,2 Kassalikviditet 1) 54% 77% 71% 70% 88% Balanslikviditet 2) 55% 78% 72% 70% 89% Rörelsekapital Mkr 3) -23,8-12,0-15,3-24,4-8,6 1) Med kassalikviditet avses omsättningstillgångar minus varulager/ kortfristiga skulder 2) Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/kortfristiga skulder 3) Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder 9. Lån - bindningstider samt genomsnittsränta Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 - med rörlig ränta 47,8 59,4 48,7 76,8 51,5 - med bindningstid 1-3 år 39,3 28,0 38,6 35,8 22,0 - med bindningstid 3-5 år 85,0 84,7 84,7 59,4 97,9 - med bindningstid 5-7 år 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Genomsnittlig ränta 3,1% 3,7% 4,0% 3,2% 2,9% 10. Samverkan andra kommuner/ kommunägda bolag Kommunen bildade 2003 Östra Jämtlands Kommunalförbund tillsammans med Bräcke kommun. Kommunalförbundet upphörde 2009. Samverkan med Bräcke skedde dessutom kring växelfunktion t o m augusti 2010. I viss utsträckning sker samverkan kring lönefunktionen. Sommaren 2005 bildade Ragunda kommun tillsammans med Bräcke, Krokom och Östersunds kommuner Jämtlands Gymnasieförbund. Kommunernas huvudsakliga syfte med bildandet av Jämtlands Gymnasieförbund är att aktivt verka för en hög utbildningsnivå i regionen. Målet är att kunna erbjuda en modern gymnasieskola av hög kvalitet och produktivitet. Ragunda gymnasieskola flyttades över till förbundet den 1 juli 2005. I kommunens redovisning ingår kostnader för delägande i Jämtlands Gymnasieförbund med 33,9 mkr. Kommunen deltar i en gemensam nämnd mellan Jämtlands läns landsting och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter. 6
7 Ragunda kommun bildade efter beslut i kommunfullmäktige i december 2005 ett aktiebolag tillsammans med Svensk Thailändska handelskammaren (STCC). Bolaget är benämnt Ragunda Utvecklar Thailand AB (RUTH). Bolagets verksamhet är att utveckla och sälja upplevelseprodukter och tjänster med temat Thailand. Bolaget sköter även driften av den thailändska paviljongen i Utanede, Ragunda kommun. Ett nytt utvecklingsprojekt har startats som går ut på att bygga ett Spa- och Meditationscenter invid den thailändska paviljongen. Bolaget deltager även i EU-projektet Kreativ turism i Ragundadalen. Årets resultat enligt resultaträkning 3693kr. Ragunda Energi AB är till 100% ägt av Ragunda kommun. 2010års intäkter blev 8,6 milj. Resultatet före skatt och avskrivning blev 0,7 milj. Det redovisade resultatet efter skatt och avskrivning blev 10 624,38kr. RetAB har investerat ca 1,5 milj. i en ny värmeanläggning för Bergegården i Stugun. Vi har där ersatt ca 20m3 olja till pellets. I övrigt har investerats ca 0,5 milj. i produktionsbefrämjande åtgärder. Det innebär att verkningsgraden för värmeverken kommer att förbättras. Sammanställd redovisning har inte upprättats för 2010 11. Pensionsskuld och förvaltning av pensionsmedel Pensionsåtagande Mkr(inkl löneskatt) 2006 2007 2008 2009 2010 Avgiftsbestämd del 7,1 7,5 7,9 8,2 8,6 Avsättningar till pensioner 5,0 4,9 4,4 4,1 5,1 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 152,7 174,8 174,6 178,4 170,3 Total pensionsskuld 164,8 187,2 186,9 190,7 184,0 Aktualiseringsgrad: 95% Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer att öka kraftigt de kommande åren Utbetalningarna kommer att kulminera 2025 och beräknas i fast penningvärde ligga på en nivå som är ca 10,0 mkr vilket är 3,3 mkr högre än dagens nivå. Pensionsåtagandet redovisas från och med 1998 enligt den så kallade blandmodellen dels som en avsättning på balansräkningen och dels som en ansvarsförbindelse. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår 2010-12-31 till 170,3 mkr inklusive löneskatt. En minskning jämfört med föregående år med 8,1 mkr. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta denna pensionsskuld eftersom det inte finns några fonderade medel för att möta de betalningar som kommer att uppstå när skulden ska regleras. Sedan 2004 har kommunen försäkrat den kommunala ålderspensionen, ökningen av kommunens pensionsskuld. 2010 uppgick premien till 1,6 mkr. Mkr 200 190 180 170 160 150 Förvaltning av pensionsmedel I enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående uppgifter. Mkr (inkl löneskatt) 2009 2010 Avsättningar för pensioner 4,1 5,1 Ansvarsförbindelse 178,4 170,3 Totala pensionsförpliktelser 182,5 175,4 Finansiella placeringar 0,0 0,0 Summa återlån 182,5 175,4 Kommunen har inga finansiella placeringar, vilket innebär att återlån har skett motsvarande de totala pensionsförpliktelserna. 12. Prognossäkerhet Lämnad prognos per 2010-08-31 visade på ett förväntat överskott på 5,1 mkr för helåret. Utfallet per 2010-12-31 är 11,4 mkr. 13. Känslighetsanalys Total pensionsskuld 164,8 187,2 186,9 190,7 184 2006 2007 2008 2009 2010 Händelseförändring Kostnad/Intäkt, mkr Ränteförändring med 1% på låneskulden +- 1,9 Löneförändring med 1% inkl PO +- 2,2 Bruttokostnadsförändring med 1% +- 3,9 Generella statsbidrag med 10% +- 12,0 Förändrad utdebitering med 1 kr +- 8,6 Förändring av befolkningen i kommunen, 30 personer +- 1,7
Driftsredovisning Nämnd/styrelse Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Bokslut 2009 Kommunstyrelse 288,8 284 4,8 298,3 Överförmyndarnämnd 0,6 0,6 0,0 0,6 Bygg- och miljönämnd 4,1 3,9 0,2 3,6 Summa 293,5 288,5 5,0 302,5 Utbetalda pensioner 8,9 8,5 0,4 8,3 Avskrivningar 12,7 12,7 0,0 13,2 Riskkostnader 0,0 0,2-0,2 0,7 Summa överföring till resultaträkning 315,1 309,9 5,2 324,7 Investeringsredovisning Investeringar Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Bokslut 2009 Bostäder 1 837,4 1 116,9 720,5 4 366,0 VA 750,0 574,4 175,6 Renhållning 975,0 996,1-21,1 299,8 Förvaltningsfastigheter 4 918,5 4 450,5 468,0 856,3 Grönområden, väghållning 400,0 524,6-124,6 Tillhandahållande av lokaler 1 850,0 1 065,1 784,9 0,0 IT-verksamhet 726,8 519,6 207,2 329,0 Skola/barnomsorg 0,0 0,0 0,0 0,0 Kultur och fritid 325,0 120,8 204,2 263,5 Hemvård, kök 400,0 376,2 23,8 219,4 SUMMA KS 12 182,7 9 744,2 2 438,5 6 334,0 Bygg och miljö 126,8 Köp Munsåker 1:166 2 500,0 TOTALT INVESTERAT 12 182,7 9 744,2 2 438,5 8 960,8 8
Resultaträkning Resultaträkning (mkr) Budget 2010 Bokslut 2010 Avikelse 2010 Bokslut 2009 Verksamhetens intäkter not 1 73,4 83,1 9,7 78,6 Verksamhetens kostnader not 1 375,8 380,3-4,5 390,1 Avskrivningar not 2 12,7 12,7 0,0 13,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -315,1-309,9 5,2-324,7 Skatteintäkter not 3 202,4 205,9 3,5 206,9 Generella statsbidrag not 4 119,7 120,7 1,0 112,2 Finansiella intäkter not 5 0,1 0,3 0,2 0,6 Finansiella kostnader not 6 5,8 5,6 0,2 6,4 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 1,3 11,4 10,1-11,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT not 11 1,3 11,4 10,1-11,4 Balansräkning Balansräkning (mkr) Bokslut 2010 Bokslut 2009 9 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar not 7 218,1 221,7 Maskiner och inventarier not 8 3,5 3,0 Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 2,1 1,5 Summa anläggningstillgångar 223,7 226,2 Omsättningstillgångar Förråd 0,5 0,5 Fordringar not 9 19,2 15,7 Kortfristiga placeringar Kassa och bank not 10 48,2 41,1 Summa omsättningstillgångar 67,9 57,3 SUMMA TILLGÅNGAR 291,6 283,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital not 11 7,2 18,6 Årets resultat 11,4-11,4 Summa eget kapital 18,6 7,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 12 5,1 4,1 Summa avsättningar 5,1 4,1 Skulder Långfristiga skulder not 13 191,4 192,0 Kortfristiga skulder not 14 76,5 80,2 Summa skulder 267,9 272,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 291,6 283,5 Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser not 15 11,0 10,1 Pensionsskuld not 15 170,3 178,3
Kassaflödesrapport Kassaflödesrapport (mkr) 2010 2009 DRIFT Verksamhetens intäkter not 1 83,1 78,6 Verksamhetens kostnader not 1-393,1-403,3 Verksamhetens nettoutbetalningar -310,0-324,7 Skatter/statsbidrag not 3, 4 326,6 319,1 Finansiella intäkter not 5 0,3 0,6 Finansiella kostnader not 6-5,6-6,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Justering av rörelsekapital förändring not 16 13 12,9 Driftsnetto 24,3 1,5 INVESTERINGAR Inköp av värdepapper 0,0-0,1 Avyttrade värdepapper 0,9 0,0 Inköp av maskiner och inventarier not 8-1,6-0,9 Inköp av fastigheter och anläggningar not 7-9,0-8,0 Avyttrade fastigheter och anläggningar not 7 1,1 0,0 Investeringsnetto -8,6-9,0 FINANSIERINGSNETTO Ökning långfristig fordran -1,1 0 Amortering not 13-0,6 0,0 Långfristig upplåning not 13 0,0 0,0 Justering av rörelsekapital förändring not 17-7 25,8 Finansieringsnetto -8,7 25,8 Förändring av kassa och bank 7,0 18,3 10 5 år i sammandrag 2010 2009 2008 2007 2006 Antal inv 5589 5609 5681 5747 5806 Utdebitering kr/100 34,17 34,17 33,72 33,72 33,72 varav kommunen kr/100 23,57 23,57 23,57 23,57 23,57 genomsnitt länet kr/100 22,89 22,89 22,89 22,79 22,79 Egna skatteintäkter (mkr) 205,9 206,9 200 199,6 195 Statligt utj.bidrag (mkr) 120,7 112,2 117,2 111,2 106,2 Årets resultat (mkr) 11,4-11,4-2,6 4,1 2,8 Nettoinvesteringar (mkr) 9,7 9 13,1 5,6 6 Låneskuld, långfr (mkr) 191,4 192 192,1 192,1 192,1 Personalkostnad (mkr) 215,7 210,5 202,3 197,9 190,3
11 Tilläggsupplysningar Not 1 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter består av statsbidrag, hyror och arrenden, avgifter och ersättningar samt försäljnings-medel. I verksamhetens kostnader ingår samtliga kostnader från nämnder och styrelsers verksamhet, med avdrag för kalkylerade kapitalkostnader. Här redovisas även pensionsskuldsförändringen och förändringen av semesterlöneskulden. Belopp i Mkr 2010 2009 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 5,3 7,5 Taxor och avgifter 24,1 23,9 Hyror och arrenden 35,1 33,8 Bidrag 15 10,2 Försäljning av vht och entr 2,3 3,2 Delsumma: Övriga verksamhetsintäkter 81,8 78,6 Jämförelsestörande poster: Realisationsvinst 1,3 0 Summa 83,1 78,6 Verksamhetens kostnader Anläggnings- och underhållsmaterial 4,7 5,1 Bidrag 13,9 12,8 Entreprenader, köp av verksamhet 59,8 72,3 Konsulttjänster 2,8 3,9 Kostnader för arbetskraft 227,3 225,8 Hyror 9,2 9,9 El- fjärrvärme samt vaavgifter 27,5 28,6 Material 12,1 12,8 Tjänster, teleavg mm 11,3 7,7 Övriga kostnader 11 11,2 Delsumma: Övriga verksamhetskostnader 379,6 390,1 Jämförelsestörande poster: Realisationsförlust 0,7 0 Summa 380,3 390,1 Not 5 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 0,3 0,6 Summa 0,3 0,6 Not 6 Finansiella kostnader Ränta långfr lån kommun 3,2 3,4 Ränta långfr lån stiftelsen 2,3 2,7 Ränta pensionsskulden 0,1 0,3 Summa 5,6 6,4 Not 7 Fastigheter och anläggningar Ingående balans 221,7 225,2 Årets investering 8,9 5,6 Avskrivningar -11,6-11,6 Köp av fastighet 0,1 2,5 Reaförlust -0,7 0,0 Reavinst 0,8 0,0 Försäljn Fastighet -1,1 0,0 Summa 218,1 221,7 SPECIFIKATION FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR 2010 Anskvärde Ack avsk Bokf värde Markreserv 3,5 0,0 3,5 Verksamhetsfastigheter 217,9 127,4 90,5 Fastigh. för affärsvht. 65,0 43,2 21,8 Publika fastigheter 12,9 9,0 3,9 Fastigh. annan vht 57,8 27,3 30,5 Bostäder 130,3 62,4 67,9 Summa 487,4 269,3 218,1 Not 8 Maskiner och inventarier Ingående balans 3 3,7 Årets investeringar 1,6 0,9 Avskrivningar -1,1-1,6 Summa 3,5 3,0 Not 2 Avskrivningar Fastigheter 11,6 11,6 Inventarier m m 1,1 1,6 Summa 12,7 13,2 Not 3 Skatteintäkter Prel månatliga skatteinbet 203,2 213,6 Prognos innevarande år 2,6-6,9 Justering föregående år 0,1 0,2 Summa 205,9 206,9 Not 4 Statsbidrag Inkomstutjämning 54,8 57,2 Strukturbidrag 1,8 1,8 Regleringsbidrag 1,4 0,0 Kostnadsutjämningsbidrag 50,0 47,9 Bidrag LSS 0,0 0,1 Regleringsavgift 0,0-2,8 Avgift LSS utj -0,9 0,0 Övriga bidrag 5,6 0,2 Fastighetsavgift 8,0 7,8 Summa 120,7 112,2 SPECIFIKATION MASKINER OCH INVENTARIER 2010 Anskvärde Ack avsk Bokf värde Maskiner och inventarier 24,6 21,1 3,5 Not 9 Fodringar Kundfordringar 2,6 4,8 Förutbetalda kostnader 0,2 0,3 Upplupna skatteintäkter 2,6 0,0 Övriga upplupna intäkter 5,0 4,1 Mervärdesskatt 2,5 1,3 Fordring J G F 0,2 1,2 Övrigt 6,1 4,0 Summa 19,2 15,7 Not 10 Likvida medel Bank och postgiro 48,2 41,1 Summa 48,2 41,1 Not 11 Eget kapital Ingångsvärde 7,2 18,6 Årets resultat 11,4-11,4 Summa 18,6 7,2
Belopp i Mkr 2010 2009 Not 12 Pensionsskuld Avsättning pensioner exkl ÖK-SAP 2,1 1,7 Avsättning pensioner ÖK-SAP 2 1,6 Avsättning särsk löneskatt på pensionskostnader 1 0,8 Summa avsättningar för pensioner inkl löneskatt 5,1 4,1 Aktualiseringsgrad 95,0% 94,0% Not 13 Lån i banker och kreditinstitut Ingående skuld 192 192 Amorteringar 0,6 0,0 Summa 191,4 192,0 Snittränta 2,9% 3,2% Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 15,9 11,1 Upplupna kostnader Upplupna sociala avgifter 4 3,7 Upplupen semesterlön 15,9 15,6 Avgiftsbestämd del 8,6 8,2 Övrigt 12,5 15,7 respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ragunda kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 189 730 288 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 184 958 582 kronor. Not 16 Justering av rörelsekap. förändring Avskrivningar 12,7 13,2 Reavinst 0,7 0,0 Reaförlust -1,3 0,0 Förändring avsättningar 0,9-0,3 SUMMA 13,0 12,9 Not 17 Justering av rörelsekap. förändring Förändring kortfr. fordringar -3,5 0,9 Förändring lager 0,0-0,1 Förändring kortfr. skulder -3,5 25 Summa -7 25,8 Förutbetalda intäkter Förutbetalda hyresintäkter 1,6 1,7 Förutbetalda statsbidrag mm 3,8 3,7 Förutbetalda skatteintäkter 6,8 8,1 Övrigt 3,6 8,3 12 Övriga Prelskatt mm 3,5 3,3 Övrigt 0,3 0,8 Summa 76,5 80,2 Not 15 Ställda panter och ansvarsförbindelser Pensionsskuld före 1998 137,1 143,5 Löneskatt 33,2 34,8 Summa 170,3 178,3 Pensionsåtagande för visstidsanställda 0 0 Särskild ålderspension anställda 1 1 Pensioner förtroendevalda 2 1 Borgensåtaganden Småhus 1,2 1,4 Kooperativet Borgen 2 2,1 Ragunda Energi AB 7,8 6,6 Summa 11,0 10,1 Ragunda kommun har i december 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som
13 Redovisningsprinciper Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets redovisning. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har i huvudsak fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Kostnadsräntor Upplupna räntor har redovisats som kortfristig skuld. Outtagna semesterdagar, ferielön och okompenserad övertid har redovisats som kortfristig skuld. Personalomkostnadspålägget har interndebiterats styrelser och nämnder med 39,08 % för kommunalt reglerad personal. Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde minus ev investeringsbidrag och efter avdrag för avskrivningar. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas enligt RKR. Statsbidrag hänförda till redovisningsåret har tillgodogjorts årets redovisning. Avsättning för pensioner Intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Den avgiftsbestämda delen av pensionsskulden har bokförts som kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas samt värdepapper, långfristiga fordringar. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som s.k. operationella leasingavtal och den årliga leasingkostnaden redovisas som rörelsekostnad i resultaträkningen. VA-redovisning För VA-verksamheten upprättas en separat redovisning som kan hämtas på kommunen. Räntekostnader För räntekostnader tillämpas huvudmetoden, d.v.s. räntor belastar den period de hänförs till. Ord och uttryck Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Balansräkning Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Balansräkningen visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Omsättningstillgångar Likvida medel, kortfristiga fordringar och förråd. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Anläggningskapital Anläggningskapital =Anläggningstillgångar-avsättningarlångfristiga skulder. Eget kapital Kommunens totala kapital består av summan av anläggningskapital och rörelsekapital. Kortfristiga skulder Skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Avsättningar Skulder eller åtaganden där det exakta beloppet inte är känt. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Driftredovisning Omfattar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Ett sammandrag av verksamheternas kostnader och intäkter förs till resultaträkningen. Investeringsredovisning Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar fördelar sig på olika verksamhetsområden under året. Nettoinvesteringarna förs in i betalningsflödesrapporten.
Kommunstyrelsen Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarigtjänsteman:BoSvenningson Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Administration 34 534,8 26 702,8 25 377,0 1 325,8 Näringsliv och utveckling 8 135,1 5 608,1 4 980,8 627,3 Tekniska 23 415,6 22 282,1 23 465,5-1 183,4 Bostadsförvaltningen -2 042,9-3 398,1-2 291,9-1 106,2 Östra Jämtlands kommunalförbund 7 564,5 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänst 0,0 8 000,0 7 259,2 740,8 Individ- och familjeomsorgen 11 873,2 11 972,8 10 697,5 1 275,3 Skola och barnomsorg 63 826,3 63 177,2 62 852,4 324,8 Gymnasieskola/Komvux 36 626,0 35 951,4 35 896,4 55,0 Vård och omsorg 105 265,9 105 290,4 104 327,0 963,4 Kulturverksamhet 3 547,1 3 495,6 3 381,6 114,0 Köken 10 192,2 9 689,5 9 896,6-207,1 Differens PO -4 620,2 0,0-1 864,4 1 864,4 SUMMA 298 317,6 288 771,8 283 977,7 4794,1 14
Administration Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Ansvarigtjänsteman:BoSvenningson Ekonomiskt utfall - nettokostnader Verksamhet Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse ÖVERGRIPANDE Politisk verksamhet 2 690,7 2 783,5 2 706,2 77,3 Övergripande inkl. skog, trafik m.m. 22 557,8 13 923,6 13 173,3 750,3 Administration 9 286,3 9 995,7 9 497,5 498,2 SUMMA 34 534,8 26 702,8 25 377,0 1 325,8 15 Våra mål Övergripande och politisk verksamhet Genom utredningar, analyser och övrigt administrativt stöd ge Ragunda kommuns förtroendevalda stöd i det politiska arbetet. Företräda Ragunda kommun internt och externt. Administration. Ge Ragunda kommuns interna organisation administrativt stöd i det dagliga arbetet. Årets händelser Övergripande och politisk verksamhet Återhämtningen i den svenska ekonomin har under 2010 varit mycket stark. BNP har under året ökat med 5 procent. I den kommunala sektorn har återhämtningen gått fortare än beräknat. Administration Översyn av organisationen har skett. Detta har resulterat i nyrekrytering av personalhandläggare. Ekonomiska utfall Övergripande och politisk verksamhet Budgetöverskottet är 827 tkr. Det positiva resultatet på bland annat en återbetalning från Länstrafiken samt ledigheter och sjukskrivningar. Administration Budgetöverskottet är ca 498 tkr. Överskottet beror till stor del på sjukskrivningar och ledigheter. Framtid Övergripande och politisk verksamhet Fortsatt fokus på ekonomisk återhållsamhet och uppföljning. Månadsbokslut kommer att göras. Delårsrapporter kommer att lämnas per 30 april respektiver 31 aug. med åtföljande årsprognos. Budgetprocessen kommer att ses över och 5-årsbudget införas. Administration Fortsatt arbete med att förbättra rapportering och uppföljning till dels den politiska organisationen, dels till tjänstemannaorganisationen.