Kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Avesta förskolor

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Fritidshemmets uppdrag

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

SMEDJEBACKENS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Södra Utbildningsområdet. Kvalitetsredovisning för Söderbärke fritidshem 2009/10

KVALITETSREDOVISNING

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Lokal arbetsplan 2010/2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan för Violen

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Hedesunda Fritidshem. Kvalitetsredovisning 09/10. Tage Gardfjell Rektor

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Kvalitetsrapport för

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Kvalitetsarbete för fritidshemmen Galaxen och Kometen period 1 (juli-sept), läsåret

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Karlshögs Fritidshem

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Senast reviderad Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Arbetsplan Fritidshem

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Årlig plan för likabehandling Korsgatans förskola 2014/2015

Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem Draknästet Regnbågen Riddarborgen

Kvalitetsredovisning 2010

Normer & värden.

Nybrostrands förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

ARBETSPLAN Förskolorna Hattstugan, Törnrosa och Tummelisa

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Plan för fritidsverksamheten

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

för Havgårdens förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Transkript:

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Skolbarnsomsorgen Avesta Kommun Datum:2010-05-25 Johanna Johansson Controller

Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 6 3. Kunskaper och färdigheter 6 3.1 Måluppfyllelse 6 3.2 Resultat 7 3.3 Analys 7 3.4 Fortsättning 7 4. Kompetensutveckling 7 4.1 Måluppfyllelse 7 4.2 Resultat 7 4.3 Analys 7 4.4 Fortsättning 7 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 8 5.1 Måluppfyllelse 8 5.2 Resultat 8 5.3 Analys 8 5.4 Fortsättning 8 6. Delaktighet/Inflytande 9 6.1 Måluppfyllelse 9 6.2 Resultat 10 6.3 Analys 6.4 Fortsättning 10 7. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 10

Sammanfattning 1.1 Presentation av verksamheten Antal barn som är placerade i skolbarnomsorg: Februari 2010 Personal Nyckeltal 546 barn 28,28 tjänster 19,31 barn per anställd Kommunens fritidshem lyder under bildningsförvaltningen, där bildningschefen svarar för den yttersta ledningen av verksamheten. Bildningsförvaltningens verksamheter var under läsåret 2009/2010 organiserade i fem olika resultatenheter: Förskola/grundskola 1 (Centrala och Norra) Förskola/grundskola 2 (Södra) Gymnasieskolan Kultur Kost Fritidshemmens verksamhet är uppdelad i fem olika rektorsområden, Norra, Centrala, Skogsbo, Krylbo samt Karlbo/Folkare. Som i sin tur delats upp på två resultatenheter med varsin Resultatenhetschef. Norra rektorsområdet leds av en rektor som biträds av två utvecklingsledare området innehåller också grundskola. Tre fritidhem finns i Norra rektorsområdet, Kluringen i Fors, Byåsen i By samt Vargen i Horndal. Centrala grundskoleområdet leds av en rektor som biträds av två utvecklingsledare. I området finns två fritidshem, ett i Markusskolan och ett på Bergsnässkolan. Skogsbo rektorsområdet leds av en rektor som biträds av en utvecklingsledare. I området finns två grundskolor samt tre fritidshem, två i Skogsbo Drakborgen och Slottet och Lingonet på Klockarskolan. I Krylbo finns två skolor och ett fritidshem. Detta leds av en rektor och en utvecklingsledare. I Karlbo/Folkare, som leds av en rektor och en utvecklingsledare finns tre grundskolor samt två fritidshem. 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Skolverket riktade kritik till skolbarnsomsorgsverksamheten i Avesta Kommun. Denna kritik har varit ett prioriterat område under läsåret. På central nivå håller man på att ta fram en arbetsplan för skolbarnsomsorgsverksamheten. Vid vissa skolor har man samlad skoldag, detta gör att skolbarnsomsorgsverksamheten är mer integrerad i skolverksamheten. Vissa skolor har gjort en gemensam pedagogisk planering. Personal inom skolbarnomsorgen precis som inom grundskolan har fått utbildning i SET.

Personal har varit delaktig i utvärderingen av verksamheten. Föräldrar har varit delaktiga genom enkätunderökningar och utvecklingssamtal.

3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Fritidshemmet skall arbeta med kunskaper och färdigheter genom att: Utveckla barns kreativitet Alla fritidhem i Avesta erbjuder estetisk verksamhet i någon form, fri och styrd lek ute och inne, utflykter. Vissa fritidshem erbjuder temaarbeten såsom storskalig kaféverksamhet, i slutet av temaperioden har man har bakat och bjudit in föräldrar. Andra deltar i matteprojekt för att förstärka mattebegrepp genom lek. På något fritids har s.k. minimöten där barnen får komma med förslag på aktiviteter och ha synpunkter på verksamheten. Tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnets utveckling De flesta skolorna har fritidsverksamhet integrerad i skolverksamheten vilket kräver en gemensam planering. Många pedagoger arbetar både i skolan och på fritidhem. Utveckla varje barn utifrån dess förutsättning och behov Man uppmuntrar barnen att prova många olika aktiviteter, barnen har möjlighet att välja på fri lek eller styrda aktiviteter. Barnen har möjlighet att önska aktiviteter. 3.2 Resultat Utveckla barns kreativitet Barnen får möjlighet att spela teater, dansa, sjunga och skapa efter sina egna önskemål. När barnen uppmuntras att komma med förslag på aktiviteter kommer väldigt många bra förslag och barnen är mycket engagerade i verksamheten. Tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnets utveckling På många fritids saknas fortfarande en gemensam strategi, men man har kommit en bit i utvecklingen genom att man har gemensam planering, fritidspersonalen ingår i arbetslag, vissa involverar fritids i IUP. Utveckla varje barn utifrån dess förutsättning och behov Barnen delas ibland upp efter ålder, t.ex. vid No-experiment eller den estetiska verksamheten. Utflykter är barnen med och planerar. 3.3 Analys Utveckla barns kreativitet Barnens fantasi stimuleras. Barnen uppskattar att ha många aktiviteter att välja mellan. Uteleken stimulerar till att var kreativ i naturen. Tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnets utveckling Gemensam strategi ska utvecklas under nästa läsår. Utveckla varje barn utifrån dess förutsättning och behov Det är bra för barnen att de får vara med och planera verksamheten och att pedagogerna ger varje barn möjlighet att komma till tals.

Verksamheter ska utvärderas efter enkätsvaret kommit in. 3.4 Fortsättning Utveckla barns kreativitet Många fritidshem kommer att försöka skapa samarbeten med föreningar för att ytterligare öka valmöjligheterna. Tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnets utveckling Gemensam strategi skall ta fram. Fortsatt samarbete mellan verksamheterna på enheterna. Utveckla varje barn utifrån dess förutsättning och behov Med ett ökat utbud av aktiviteter ökar sannolikheten att det finns något för alla barn. Öka antalet pedagoger med relevant högskoleutbildning i verksamheten.

4. Kompetensutveckling 4.1 Måluppfyllelse Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten på fritidshemmen. Varje fritidshem skall ha en kompetensutvecklingsplan på fritidshems- och individnivå De flesta enheterna har kompetensutvecklingsplan på individnivå samtidigt som det saknas på fritidshemsnivå på de flesta. 4.2 Resultat Det är osäkert om de individuella kompetensutvecklingsplanerna stämmer överens med verksamhetens behov då kompetensutvecklingsplan på fritidsnivå saknas på så många ställen. 4.3 Analys För bibehållande av god kvalitet på fritidshemmen krävs att verksamhetens behov styr personalens kompetensutveckling. 4.4 Fortsättning Alla fritidshem skall upprätta kompetensutvecklingsplan på fritidshemsnivå.

5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Fritidshemmet skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt för individen uppnås genom att: varje fritidshem har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Personalen genomgår utbildning i SET. Man har samlingar där alla barn får komma till tals. Det finns utrymmen där barnen har möjlighet till lugn och ro. Barnen får välja om de vill delta i aktiviteter eller inte. Många fritidshem har en värdegrund som alla måste följa. fritidshemmet årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Enkätundersökning från centralt håll skickas ut varje år till alla familjer med fritidshemsplacering. Vissa fritidshem har egna utvecklingssamtal med föräldrar. 5.2 Resultat varje fritidshem har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Personalen blir duktigare på att hjälpa barnen lösa konflikter. Alla barn blir sedda. Bra att barnen kan få vara ifred och få lugn och ro om de behöver det. Inget barn tvingas göra något det inte vill. Värdegrunden gör att alla kan påminna varandra om hur man skall vara mot varandra. fritidshemmet årligen följer upp hur barnen upplever sin situation I skrivande stund är resultatet inte klart. Det är inte alla föräldrar som ser ett behov av utvecklingssamtal på fritid. 5.3 Analys varje fritidshem har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Man behöver arbeta mer med värdegrund. Barnen måste också möta varje annat barn med förståelse, respekt och ödmjukhet. Visst behov av kompetensutveckling inom antimobbingområden finns. Likabehandlingsplanerna finns för varje enhet på skolorna från och med i år. fritidshemmet årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Se ovan Det är bra att möjlighet till samtal finns för den som vill. 5.4 Fortsättning varje fritidshem har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet Fortsatt arbete med förhållningssätt, genusfrågor, jämlikhet och värdegrunder. fritidshemmet årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Enkätunderökningarna fortsätter. Där samtal erbjuds kommer det att fortsätta.

6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Fritidshemmet skall sträva efter: att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter Barnen tränas vid regelbundna samlingar. När man har valstund uttrycker barnen sin tankar önskemål och åsikter. Fritidshemmen har mycket samtal och diskussioner med barnen. Vid styrda lekar får ett barn i taget leda leken och bestämma reglerna. att varje barn tar ansvar för sina egna handlingar och fritidshemmets miljö Man lär barnen att man ställer tillbaka saker där man tog dem och att man skall vara rädd om sakerna. Barnen får så långt det är möjligt ta konsekvenserna av sitt handlande. att varje barn får träning i konflikthantering Barnen tränas i både styrda och fria lekar. Genom rollekar skapar man scenarion för att träna konfliktsituationer. De barn som behöver extra träning på konflikthantering tränas i skolgruppen. Genom att personalen fått eller ska få utbildning i SET blir de bättre på att vägleda barnen i konflikt med andra. att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer Samlingar, matsituationer, valstunder, majoritetsbeslut genom t.ex. handuppräckning, är exempel på situationer där detta tillämpas. att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande Om man ska ha en temaperiod får alla barn lägga förslag till vilket tema man ska och sedan röstar man. Alla lekar med andra barn innebär samarbete. att föräldrar ges fortlöpande information om barnets utveckling Vid utvecklingssamtal, vid hämtning och lämning, via alster barnet skapat får föräldrarna information om barnets utveckling. att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Via enkäten får man reda på hur föräldrar ser på verksamheten och vad föräldrarna tycker är bra och vad som behöver förbättras. Vissa fritidshem har arbetsdagar tillsammans med föräldrar. 6.2 Resultat att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter Alla barn får varje dag uttrycka sina tankar och åsikter vid samlingar. I alla lekar får barnen uttrycka hur de anser att reglerna skall vara. att varje barn tar ansvar för sina egna handlingar och fritidshemmets miljö På vissa fritidshem visar barnen en vilja att ta ansvar genom att plocka undan efter sig, och vara hjälpsamma mot varandra. På andra har det inte fungerat lika bra och barnen måste ständig påminnas om att ta reda på efter sig. Barnen förstår och finner sig oftast i de konsekvenser olika handlingar får.

att varje barn får träning i konflikthantering Barnen blir bättre på att lösa konflikter på egen hand. att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer Att handla demokratiskt blir naturligt för barnen, då det är en del av vardagen. att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande På fritids är man många barn som deltar i olika aktiviteter som kräver samarbete. Besluten ligger i de val man gör. att föräldrar ges fortlöpande information om barnets utveckling Alla föräldrar får utvecklingssamtal om det vill ha det men det är inte så många som anser sig behöva det. Vid hämtning och lämning får föräldrar information som de är nöjda med. att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Föräldrar är inte så delaktiga i fritidhemmens verksamhet och vi måste söka vägar för att utveckla detta. 6.3 Analys att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter Barnen blir sedda varje dag och barnen blir stärkta i tron på sig själva när de vet att de får och kan uttrycka sina åsikter. att varje barn tar ansvar för sina egna handlingar och fritidshemmets miljö Något som behöver förbättras på vissa enheter. att varje barn får träning i konflikthantering Rollspel är bra, då får barnen använda de metoder de lärt sig. Konflikter går inte att undvika när så många barn ska samsas om personal och lekmaterial, det viktiga är att lära dem att hantera konflikterna utan att bruka våld eller kränka varandra. att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer Det arbete man lagt ned fungerar bra på alla enheter. Barnen förstår och handlar demokratiskt i de flesta situationer. att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande Det ger en tillfredsställelse för barnen att de blir tagna på allvar och att det känner att de är delaktiga i de beslut som tas. Barnen blir bra på att samarbeta eftersom så mycket man gör på fritid kräver samarbete. att föräldrar ges fortlöpande information om barnets utveckling Personalen upplever att föräldrarna i de stora hela är nöjda med den information de får men enkätsvaret ger en verklig bild av det. att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Föräldrarnas ökade delaktighet vore bra för verksamheten. 6.4 Fortsättning att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter

Arbetet fortsätter som idag. att varje barn tar ansvar för sina egna handlingar och fritidshemmets miljö Förbättringsområde på vissa fritidshem, ta hjälp av varandras goda exempel. att varje barn får träning i konflikthantering Arbetet fortsätter som idag, personalen som ännu inte fått SET-utbildning kommer att få det. att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer Arbetet fungerar bra och fortsätter. att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande Mer temaarbeten då barnen uppskattar det. att föräldrar ges fortlöpande information om barnets utveckling Föräldramöten skall anordnas 1 gång per år. att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Förbättringsområde. 7.1 Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Då resultatet av enkäten är sammanställd ska respektive fritidshem analysera resultatet och ta fram förslag på åtgärder för sina förbättringsområden. Resultat och åtgärdsförslag ska presenteras på ett föräldramöte i höst. Arbetet med att öka antalet pedagoger, med relevant högskoleutbildning, har startat. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår, då det är en långsiktig strategi för att höja kvalitén. Kompetensutvecklingsplaner för respektive fritidshem ska tas fram under året. Fritidshemmens kompetensutvecklingsplaner ska vara synkroniserade och överensstämma med skolans kompetensutvecklingsplaner. Den gemensamma strategin med skolan ska bli klar under år 2010. Arbetsmodellen för att tydliggöra fritidshemmens roll i den gemensamma strategin, kommer att följa modellen för framtagande av förskolans pedagogiska deklaration. Utveckling av föräldrarnas delaktighet.