VÄRLDENS MODERNASTE UNGDOMAR MEN EN SKOLA FÖR MEDELKLASSEN Magnus Oskarsson Nationell projektledare, PISA 2015 Ansvarig forskare Naturvetenskap, Mittuniversitetet
RESULTAT FÖR SVERIGE I PISA 2000-2015 550 540 530 520 516 510 500 490 509 502 500 494 493 480 470 460 450 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Naturvetenskap Läsförmåga Matematik
RESULTAT PÅ PERCENTILNIVÅ I NATURVETENSKAP 2006, 2012 OCH 2015. 300 350 400 450 500 550 600 650 2006 381 622 2012 354 611 2015 357 625 10--25 25--medel medel medel--75 75--90
Naturvetenskap: Stor spridning mellan olika elever och olika skolor Fler elever med höga resultat och fler med låga resultat Läsförmåga: Något bättre resultat och färre elever med låga resultat Matematik: Lite uppåt för alla
25 FÖRÄNDRING I MEDELVÄRDE FÖR POJKAR OCH FLICKOR PISA 2012-2015 23 20 15 11 10 5 0 Pojkar Flickor Läsförståelse
LIKVÄRDIGHET (ANALYSERAT EFTER RESULTAT I NATURVETENSKAP) Skillnad i resultat mellan olika elever Bland den högsta i OECD Fler elever under nivå 2 Betydelsen av elevens hembakgrund på resultatet (socioekonomisk) Ökar, nu på eller över OECD-nivå Skillnaden mellan olika skolors socioekonomiska sammansättning Oförändrad Betydelsen av olika skolors socioekonomiska sammansättning. Ökar Mellanskolvariation Ökar
Andel elever på skolor med resultat under 450 och över 550 Pisa-poäng i naturvetenskap 20,0% Diagramrubrik 14,6% 10,0% 8,7% 9,5% 4,9% 0,0% <450 >550 2006 2015
ELEVERNA
Eleverna om skolan Minskat skolk Ökad provmotivation Ökat intresse för naturvetenskap. Ökad motivation Ökad självtillit. Eleverna upplever hög grad av lärarstöd MEN: Ökade skillnader även här.
Intresse för naturvetenskap Intresset har ökat i Sverige och det har det också i exempelvis Nya Zeeland, Australien, Kanada, USA, Storbritannien. Flera av dessa länder låg lågt 2006 och nu har viss förbättring skett. Sverige tillhör de länder med störst skillnad mellan pojkar och flickor Samtidigt som intresset ökat i genomsnitt har både andelen elever med stort intresse och andelen med lågt intresse ökat.
Självtillit Hur tror eleverna att de kan lösa olika frågor med naturvetenskapligt innehåll? T.ex. Jordbävningar, antibiotika, sophantering. Sverige ligger på medel i OECD men bara Island har större skillnad mellan flickor och pojkar. Även här finns en tendens till ökade skillnader mellan olika elever.
Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Det skulle jag klara lätt Det skulle jag klara om jag ansträngde mig lite Det vore jobbigt att klara själv Det skulle jag inte klara själv 2006 2015
Känna igen vilken naturvetenskaplig fråga som ligger till grund för en tidningsrapport om ett hälsoproblem 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Det skulle jag klara lätt Det skulle jag klara om jag ansträngde mig lite Flickor Pojkar Det vore jobbigt att klara själv Det skulle jag inte klara själv
SLUTSATSER SKOLAN Högre resultat än 2012 men fortfarande lägre än början av 2000-talet Finns positiva tecken i skolmiljö och motivation. Ökade skillnader mellan olika elevers resultat Ökade skillnader mellan olika skolors resultat. Ökad betydelse av social bakgrund UNGDOMSKULTURER Stora skillnader i attityder, motivation och ambition mellan pojkar och flickor, mellan olika ungdomsgrupper Mest uppkopplade mot internet Världens modernaste ungdomar!
ROSE är ett internationellt projekt som undersöker 15 åringarnas intressen, erfarenheter och attityder till naturvetenskap och teknik. Över 40 länder från olika världsdelar finns med. Ny dataisamling inleds våren 2017 20 2017-02-16 Naturvetenskap Mål och mening
Naturvetenskap och teknik kommer att hitta botemedel mot sjukdomar som HIV/AIDS, cancer, etc. Sorterade efter HDI (Human development index) Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway pojkar flickor 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G2. Science and technology will find cures to diseases such as 21 HIV/AIDS, cancer, etc.
Jag gillar NO bättre än de flesta andra ämnen. Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F5. I like school science better Hur står det till med skolans NO? 22 than most other subjects
Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway Vill du bli forskare? Vill du jobba med teknik? Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F14. I would like to Hur står det till med skolans NO? Mean F16. I would like 23 to get become a scientist a job in technology
ROSE enkäten 108 frågor om vad eleverna vill lära sig Lärarenkäten, 108 frågor om vad lärarna undervisar om 24
Pojkars intressen 1. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden 2. Hur atombomben fungerar 3. Explosiva kemikalier 4. Hur datorer fungerar 5. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden 6. Biologiska och kemiska vapen och vad de gör med människokroppen 7. Hur man skall träna för att hålla kroppen i form 8. Fenomen som forskare ännu inte kan förklara 9. Hur meteorer och kometer kan åstadkomma förödelse på jorden 10. Svarta hål, supernovor och andra spektakulära fenomen i yttre rymden 11. Hur kassettband, cd- och dvd-skivor kan lagra och spela upp ljud och musik 12. Effekten av starka elektriska stötar på människokroppen 13. Raketer, satelliter och rymdfärder 14. Våldsamma, farliga och hotfulla djur 15. Användning av laser i tekniska tillämpningar (CD-spelare, streckkodläsare osv.) 25 16. Hur saker som radio och TV fungerar Flickors intressen 1. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda 2. Hur man ska träna för att få en vältrimmad och stark kropp 3. Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas 4. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen 5. Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form 6. Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 7. Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning 8. Vad vi vet om cancer och hur cancer kan behandlas 9. Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem 10. Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinnet, intuition osv 11. Ätstörningar som bulimi och anorexi 12. Biologiska och mänskliga sidor av abort 13. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden 14. Hur min kropp växer och utvecklas 15. Liv och död och människans själ 16. Hur vi kan skydda hotade djurarter
Vad NO-undervisningen framför allt behandlar enligt lärare Flickor Pojkar 1 Atomer och molekyler 2 Växthuseffekten och hur den kan förändras av oss människor 3 Hur människokroppen är uppbyggd och fungerar 4 Elektricitet, hur den produceras och hur den används i hemmen 5 Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen 6 Hur örat kan höra olika ljud 7 Hur människor, djur, växter och miljön beror av varandra 8 Ozonlagret och hur det kan påverkas av människan 9 Kön och fortplantning 10 Hur ögat kan se ljus och färger 11 Ärftlighet och hur generna påverkar hur vi utvecklas 12 Hur högt ljud och buller kan skada hörseln 13 Nya energikällor från sol, vind, tidvatten, vågor osv 14 Kemikalier, deras egenskaper och hur de reagerar 15 Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem 98 73 60 68 22 51 102 50 6 23 71 74 70 80 57 70 23 30 58 71 21 62 42 44 65 21 87 66 9 43
Hur viktigt är följande för mitt framtida jobb Arbeta med något jag tycker är viktigt och meningsfullt Fatta egna beslut Använda mina talanger och förmågor Tjäna mycket pengar Ha mycket tid för familjen Ha mycket tid för mina vänner Utveckla och förbättra mina kunskaper och förmågor Ha mycket fritid för mina intressen, hobbyer och aktiviteter Arbeta med något som stämmer med mina åsikter och värderingar Arbeta på ett ställe där det ofta händer nya och spännande saker Arbeta i team med många människor omkring mig Tänka ut nya idéer Hjälpa andra människor Arbeta oberoende av andra människor Arbeta med något som gör att jag kan resa mycket Jobba med människor istället för med saker Tillverka, designa eller uppfinna något Bli berömd Bli chef på jobbet Arbeta konstnärligt och kreativt Bygga eller reparera saker med händerna Jobba med djur Arbeta med maskiner eller verktyg Bestämma över andra människor Jobba med något lätt och enkelt Arbeta inom miljövård
Hur viktigt är följande för mitt framtida jobb flickor pojkar f-p Arbeta med något jag tycker är viktigt och meningsfullt 3,58 3,18 0,40* Fatta egna beslut 3,47 3,21 0,26* Använda mina talanger och förmågor 3,42 3,21 0,21* Tjäna mycket pengar 3,18 3,40-0,22* Ha mycket tid för familjen 3,36 3,22 0,14 Ha mycket tid för mina vänner 3,38 3,20 0,17* Utveckla och förbättra mina kunskaper och förmågor 3,39 3,12 0,27* Ha mycket fritid för mina intressen, hobbyer och aktiviteter 3,15 3,26-0,11 Arbeta med något som stämmer med mina åsikter och värderingar 3,38 2,99 0,39* Arbeta på ett ställe där det ofta händer nya och spännande saker 3,22 2,96 0,26* Arbeta i team med många människor omkring mig 2,86 2,78 0,08 Tänka ut nya idéer 2,85 2,67 0,18 Hjälpa andra människor 3,10 2,34 0,76* Arbeta oberoende av andra människor 2,74 2,59 0,15 Arbeta med något som gör att jag kan resa mycket 2,79 2,54 0,25* Jobba med människor istället för med saker 3,03 2,26 0,78* Tillverka, designa eller uppfinna något 2,66 2,56 0,10 Bli berömd 2,16 2,41-0,24* Bli chef på jobbet 2,07 2,42-0,35* Arbeta konstnärligt och kreativt 2,41 1,96 0,45* Bygga eller reparera saker med händerna 1,73 2,40-0,67* Jobba med djur 2,38 1,78 0,60* Arbeta med maskiner eller verktyg 1,51 2,54-1,04* Bestämma över andra människor 1,82 2,21-0,40* Jobba med något lätt och enkelt 1,90 2,11-0,20* Arbeta inom miljövård 1,97 1,71 0,26*
Ungdomars identitetsskapande Vi styrs av vanor. Lärande startar med att jag möter något som inte är jag Det handlar inte om vad man vill bli - Det handlar om vem man vill bli. Auktoriteter tappar i betydelse Men vem får makten? Gruppbildning stark, kamrateffekter Klass, kön, kultur, verkar Eleverna tenderar att samarbeta med kamrater de känner sig trygga med, vilket innebär att de tenderar att bli fångade i sin grupp och sin sociala klass och missa de möjligheter som andra elevers resurser och horisonter kan ge. 29
En skola för medelklassen? LÄRARE OCH SKOLAN: Förväntar sig olika prestationer beroende på elevens bakgrund. FÖRVÄNTNINGAR: Lärande och framgång kan tränas upp och är inte som en inneboende egenskap hos eleven. Det är elevens prestation som ska bedömas inte eleven. BARN FRÅN EN HÖGRE SOCIAL KLASS: har högre förväntningar på sig från både hemmet och skolan. Resursstarka föräldrar deltar också mer aktivt i att forma en skola som passar deras barn. MEDELKLASSENS BARN: Är mer van vid de dialoger och samtal som finns i klassrummet och har också större del av talutrymmet i klassrummet. Inte minst flickor från lägre sociala klasser har mindre talutrymme. (Eliasson, 2016)
Mönster kan brytas LÄRARNA: Förklarar ofta låga resultat hos barn från arbetarklassen med brister och tillkortakommanden hos barnen själva. För många lågpresterande blir målet att bli godkänd och det erbjuds i praktiken ingen undervisning som siktar högre. För medelklasseleverna finns däremot en beredskap från lärarna att förändra undervisningen och på det sättet ta ett större ansvar för elevernas studieresultat. MEN: Lärarna kan skapa en undervisning som inte förstärker dessa skillnader utan tvärtom skapar kommunikation mellan elever med olika kulturellt kapital (Jober, 2015).
TACK! magnus.oskarsson@miun.se