S E - Sweden. Spridningskonferens KNUT Alvesta, 13 nov 2014

Transkript

1 Spridningskonferens KNUT Alvesta, 13 nov 2014 Skolans uppdrag Några utmaningar och deras karaktär Allmänbildning, rekrytering och prestationer Skolutveckling, implikationer och föreställningar Anders Jidesjö (PhD) Linköpings Universitet, Sweden Föreställningar om skolans uppdrag (Läroplanen och kursplanerna mm ) Föreställningar om lärande Föreställningar om kunskap (katalog, analog, dialog) Föreställningar om utbildning Föreställningar om ämnen Föreställningar om åtgärder (betyg, prestationer (PISA, TIMMS), nationella prov, kollegialt lärande ) Vad arbetar jag med? R S E - Sweden the Relevance Of Science Education IRIS-International Interests & Recruitment in Science EU s SEVENTH FRAMEWORK PROGRAMME Science in Society Factors influencing recruitment, retention and gender equity in science, technology and mathematics in higher education 1

2 Important but not for me: Students attitudes towards secondary school science in England Jenkins & Nelson, 2005 Research in Science & Technological Education, 23(1):41-57 These responses reflect fundamental issues about the purpose, nature and content of school science education issues that are currently receiving more attention than at any time since science was first schooled in the midnineteenth century / /. In somewhat simplistic terms, many recent science curriculum initiatives might be described as attempts to humanise school science education / / these findings are common to many industrialised countries / / any explanation of students reluctance to pursue careers in science and technology may lie as much outside the school system as within it. / /responses to the ROSE questionnaire from students in developing countries (Sjøberg et al., 2004) suggest that this is indeed the case. Different countries, Same Science Classes Hur elever upplever sin NO-undervisning Terry Lyons 2006, International Journal Of Science Education, 28: Går igenom en mängd studier och fokuserar data från Sverige (Lindahl), England och Australien Identifierar tre teman som är gemensamma för de senare delarna av den obligatoriska skolan (high-school): Transmissive pedagogy (bara lär dig, fråga inte varför, skriv ner) Decontextualized content (personlig irrelevans) Percieved difficulty (meningslösa fakta utan diskussion) Diskussion om vad som ska få styra innehållet i skolan: Elevernas intressen eller universitetens egenintressen R S E - Sweden the Relevance Of Science Education Prof. Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo Anders Jidesjö Linköpings universitet Magnus Oscarsson Mittuniversitetet 2

3 Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh Naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway Girls Boy s 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G1. Science and technology are important for society A country needs science and technology to become developed Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G11. A country needs science and technology to become developed 3

4 Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Naturvetenskap och teknik kommer att hitta botemedel mot sjukdomar som HIV/AIDS, cancer, etc. Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Science and technology will find cures to diseases such as HIV/AIDS, cancer, etc. Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Skolans NOundervisning har öppnat mina ögon för nya och spännande jobb Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F4. School science has opened my eyes to new and exciting jobs I would like to become a scientist Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F14. I would like to become a scientist 4

5 grand ACE mean F14. I would like to become a scientist I would like to get a job in technology Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F16. I would like to get a job in technology I would like to become a scientist vs. HDI 4,00 3,50 Uganda Ghana (Centr) 3,00 Zimbabwe Swaziland Botswana Bangladesh Malaysia 2,50 India (Gujarat) Philippines Trinidad & T 2,00 1,50 R = -0,93 Russia (Karel) Latvia Portugal Greece Poland Ireland Iceland England N. Ireland Estonia Finland Denmark Sweden Japan Norway R Sq Linear = 0,866 1,00 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI Grand mean of all items on Interest vs. HDI (Human Development Index) 3,20 Uganda Bangladesh Philippines 3,00 Zimbabwe Swaziland India (Gujarat) Botswana Trinidad & T Ghana (Centr) Malaysia Greece 2,80 Russia (Karel) 2,60 R = - 0,85 Portugal Latvia Ireland Poland N. Ireland Estonia England Japan 2,40 R Sq Linear = 0,719 Iceland Norway Sweden Finland Denmark 2,20 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI 5

6 Resultat Resultat Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap Tack och intresse för naturvetenskap PISA 2006 PISA Projektgrupp magnus.oskarsson@miun.se 400 Rapporten kan laddas ner ifrån: lågt Interesse högt 600 Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap och intresse för naturvetenskap PISA 2006 Fin 500 Sve Dan Nor lågt Interesse högt Toward a more authentic science curriculum: The contribution of out-of-school learning Braund & Reiss 2006, International Journal Of Science Education, 28: Debatten om eleverns minskande intresse måste också relateras till site of learning Utgångspunkt i hur vetenskapen och teknologin utvecklats de senaste 100 åren. Dessutom informal settings som expanderar ( Tv, Internet etc ). Eftersom the nature of science förändras måste the nature of learning anpassas. Lyfter fram verkliga problem, praktiskt arbete, kontakt med omvärlden Diskussion om att skolans NV är obligatorisk, andra marknadsför sig. Det är de som utsätts för undervisningen som måste uppskatta den! I dessa sammanhang är samhällskontakt mycket viktiga instrument. 6

7 Communication? Europe US Asia Working methods and content? Books Multimedia Information technology 7

8 Annualised change in science performance Turkey Kazakhstan Israel Italy Dubai (UAE) Poland Thailand Singapore Qatar Romania Japan Korea Argentina Peru United States Tunisia Colombia Hong Kong-China Latvia Germany Malaysia Ireland Brazil Shanghai-China Norway Portugal Luxembourg Mexico Serbia Denmark Lithuania Bulgaria Spain Estonia OECD average 2006 Switzerland United Arab Emirates - Ex. Dubai Costa Rica Croatia Austria Czech Republic Chile Netherlands Australia United Kingdom Belgium New Zealand Uruguay Liechtenstein Macao-China Hungary Greece Montenegro France Canada Russian Federation Indonesia Jordan Chinese Taipei Iceland Slovenia Sweden Slovak Republic Finland What, how and why Science Education? Classic education Subjects and methods System approach? Moral? Complexity? Sustainability? Uncertatinty? Etc. Resultatutveckling enligt PISA The Swedish PISA shock P I 510 S 505 A 500 s c o r e Year Read Math Science Annual change in PISA science results After accounting for social and demographic changes Before accounting for social and demographic changes

9 Skillnad i poäng mot OECD Skillnad i poäng mot OECD Skillnad i poäng mot OECD Science Spridning NV 2000 NV 2003 NV 2006 NV 2009 NV Percentiler Mathematics Ma 2000 Ma 2003 Ma 2006 Ma 2009 Ma Percentiler Literacy Läs 2000 Läs 2003 Läs 2006 Läs 2009 Läs Percentiler 9

10 Index of Teacher shortage. Difference between Disadvataged and Advataged Schools. Korea Estonia Israel Kazakhstan Latvia Malaysia Slovenia Italy Poland Singapore Argentina Costa Rica Netherlands Portugal Colombia Bulgaria France Finland Tunisia Lithuania Qatar Macao-China Thailand Spain Greece Switzerland Romania Norway Russian Federation Japan Austria Montenegro Croatia Canada United Arab Emirates OECD average Germany Denmark Hungary United Kingdom Luxembourg Hong Kong-China Belgium Iceland Jordan Peru Viet Nam Ireland United States Chile Czech Republic Serbia Turkey Mexico Indonesia Uruguay Shanghai-China Slovak Republic SWEDEN Brazil New Zealand Australia Chinese Taipei More low achieving boys Percentage of students below Level 2 on the PISA science scale Boys Girls % Increasing differences between schools Between school variance PISA Science 16% 12% 8% 4% 0% Teacher shortage. Difference between Disadvantaged and Advantaged Schools 1,40 1,20 1,00 0,80 Disadvantaged Schools reported more Teacher shortage 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20 Advantaged Schools reported more Teacher shortage -0,40 10

11 Stora skillnader mellan kommuners deltagande i skolsatsningar Medan vissa kommuner deltar i 70 procent av de statliga skolsatsningarna deltar andra i bara var tionde satsning. Det visar en ny genomgång från Skolverket. Storstäderna deltar oftast och mindre kommuner mer sällan. Skolverket har gått igenom de statsbidragssatsningar som genomförts och i vilken utsträckning olika kommuner deltar. Fristående skolor har inte ingått i genomgången men Skolverket har tidigare konstaterat att fristående skolor deltar i mindre utsträckning. Under de tre åren har det genomförts cirka 22 olika satsningar årligen. Det handlar t ex om matematiklyftet, karriärtjänster, lärlingsutbildning och lärarlyftet. Totalt omfattar satsningarna 3,5 miljarder kronor årligen. Några av de största statsbidragssatsningarna är karriärtjänster för lärare, förstärkning av elevhälsan, lärarlyftet II samt matematiklyftet. Sammanställningen är baserad på utbetalningar under den aktuella perioden. I snitt har de tio kommuner som deltagit i flest statsbidragssatsningar de senaste tre åren deltagit i 60 procent av satsningarna eller 13,5 satsningar per år. Efter Stockholm följer storstäderna Malmö och Göteborg. Tabell 1. Kommuner som deltagit i flest satsningar Deltagande i antal satsningar per år Deltagande i andel satsningar per år 1 STOCKHOLM 16,0 72% 2 MALMÖ 15,3 69% 3 GÖTEBORG 15,0 67% 4 UDDEVALLA 13,7 61% 5 LINKÖPING 13,0 58% KARLSTAD 13,0 58% 7 BORÅS 12,3 55% ESKILSTUNA 12,3 55% UPPSALA 12,3 55% VÄSTERÅS 12,3 55% Samtliga kommuner 7,3 33% Tabell 2. Kommuner som deltagit i minst antal satsningar Deltagande i antal satsningar per år Deltagande i andel satsningar per år 1 YDRE 2,3 10% ÅSELE 2,3 10% 3 SKINNSKATTEBERG 2,7 12% 4 JOKKMOKK 3,0 13% NORBERG 3,0 13% 6 DOROTEA 3,3 15% RAGUNDA 3,3 15% ÄLVDALEN 3,3 15% 9 MUNKFORS 3,7 16% ANEBY 3,7 16% BJURHOLM 3,7 16% KARLSBORG 3,7 16% SORSELE 3,7 16% VINGÅKER 3,7 16% ÖCKERÖ 3,7 16% Samtliga kommuner 7,3 33% Eftersom 7 har samma värde redovisas 15 kommuner i tabellen. 11

12 Skolans uppdrag inbegriper: Att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågor KNUT Hjälper till att konkretisera utmaningarna Genom projektstöd och nätverksbyggande Anders Jidesjö (PhD) Linköpings Universitet, Sweden Forskningsinsatserna har fokuserat några av dessa aktiviteter Kalmar län: Tjejresan Östergötland: Långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP) Dalarna: Energijakten, Energiutmaningen och Sommarlovsentreprenörerna Biofuel: Projektarbeten i gy.skolan och lärarnätverk 12

13 Tjejresan har arbetat problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Tjejer i gy.skolan har fått besöka miljöer utanför skolan, för inspiration till vidare studier inom naturvetenskap/teknik Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i Tjejresan resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. LPP Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Energijakten årkurs 8 elevers besök på ett science center Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. 13

14 Energiutmaningen handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Projektarbeten och lärarnätverk handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. 14

15 En modell för skolutveckling Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet. Delstudiernas resultat har analyserats på en metanivå Det finns generell problematik för skolutveckling Sex forskningssammanhang har identifierats - Så kallade ramfaktorer Om energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en del av utbildningen behöver dessa hanteras i de processer som uppstår 1. Relationer mellan det nationella, regionala och lokala Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. 15

16 2. Samhällsutvecklingen och utbildningens funktion skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. 3. Innehållet i och utanför skolan Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? 4. Goda möten På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. 16

17 5. Innehållsfrågans eftersläpning behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. 6. Rekrytering och allmänbildning Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen om samhällets utveckling. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum. 17

18 R S E - Sweden the Relevance Of Science Education Prof. Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo Några nationella resultat Anders Jidesjö Linköpings universitet Magnus Oscarsson Mittuniversitetet Vad pojkar vill lära sig mer om: Hur det känns att vara tyngdlös i rymden Hur atombomben fungerar Explosiva kemikalier Hur datorer fungerar Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden Biologiska och kemiska vapen och vad de gör med människokroppen Hur man skall träna för att hålla kroppen i form Fenomen som forskare ännu inte kan förklara Hur meteorer och kometer kan åstadkomma förödelse på jorden Svarta hål, supernovor och andra spektakulära fenomen i yttre rymden Hur kasettband, cd- och dvd-skivor kan lagra och spela upp ljud och musik Effekten av starka elektriska stötar på människokroppen Raketer, satelliter och rymdfärder Våldsamma, farliga och hotfulla djur Användning av laser i tekniska tillämpningar (CD-spelare, streckkodläsare osv.) Hur saker som radio och TV fungerar Helt nya uppfinningar och upptäckter i vetenskap och teknik Hur mobiltelefoner kan sända och ta emot meddelanden Olösta mysterier i världsrymden Hur bensin- och dieselmotorer fungerar Vad flickor vill lära sig mer om: Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda Hur man ska träna för att få en vältrimmad och stark kropp Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det bekämpas Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen Vad man skall äta för att hålla sig frisk och i form Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen Hur man ger förstahjälp och använder enkel medicinsk utrustning Vad vi vet om cancer och hur cancer kan behandlas Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinnet, intuition osv Ätstörningar som bulimi och anorexi Biologiska och mänskliga sidor av abort Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden Hur min kropp växer och utvecklas Liv och död och människans själ Hur vi kan skydda hotade djurarter Födelsekontroll och preventivmedel Hur det känns att vara tyngdlös i världsrymden Epidemier och sjukdomar som orsakar många dödsfall Hur man bekämpar epidemier och sjukdomar 18

19 What pupils want to learn about Teacher 1 How to exercise to keep the body fit and strong 65 2 How it feels to be weightless in space 73 3 The possibility of life outside earth 38 4 Why we dream while we are sleeping, and what the dreams may mean How different narcotics might affect the body 16 6 How alcohol and tobacco might affect the body 5 7 What to eat to keep healthy and fit 20 8 What we know about HIV/AIDS and how to control it 30 9 How to perform first-aid and use basic medical equipment Phenomena that scientists still cannot explain Thought transference, mind-reading, sixth sense, intuition, etc Sexually transmitted diseases and how to be protected against them Cancer, what we know and how we can treat it How meteors, comets or asteroids may cause disasters on earth How my body grows and matures 18 What Swedish science teachers teach girls boys 1 Atoms and molecules The greenhouse effect and how it may be changed by humans How the human body is built and functions Electricity, how it is produced and used in the home How alcohol and tobacco might affect the body How the ear can hear different sounds How people, animals, plants and the environment depend on each other The ozone layer and how it may be affected by humans Sex and reproduction How the eye can see light and colours Heredity, and how genes influence how we develop How loud sound and noise may damage my hearing New sources of energy from the sun, wind, tides, waves, etc Chemicals, their properties and how they react Sexually transmitted diseases and how to be protected against them 9 43 Table 2. The top 20 topics girls completing the ROSE questionnaire wanted to learn about, in declining order of popularity, showing means and standard deviation (SD), and the comparable programmes on the Discovery Channel Mean Programme on Topics in the ROSE questionnaire (SD) Discovery Channel Why we dream while we are sleeping, and 3.35 Diagnosis unknown what the dreams may mean (0.89) How to exercise to keep the body fit and 3.21 Mythbusters, Brainiac, Ray Mears strong (0.85) extreme survival What we know about HIV/AIDS and how to 3.20 Medical detectives control it (0.85) How different narcotics might affect the body 3.14 Mythbusters, Medical detectives, (0.84) Ray Mears extreme survival, Sex sense, Trauma What to eat to keep healthy and fit 3.13 Mythbusters, Escape to river (0.90) cottage How alcohol and tobacco might affect the 3.12 Mythbusters, Medical detectives, body (0.84) Ray Mears extreme survival, Sex sense, Trauma How to perform first-aid and use basic 3.12 Trauma medical equipment (0.91) Sexually transmitted diseases and how to be 3.11 Sex sense protected against them (0.85) Cancer, what we know and how we can treat it 3.11 Trauma, Medical detectives (0.89) Thought transference, mind-reading, sixth 3.10 Mystery hunters adventures sense, intuition, etc.. (1.02) Eating disorders like anorexia or bulimia 3.09 Sex sense (0.91) Biological and human aspects of abortion 3.02 Sex sense (0.92) The possibility of life outside earth 2.96 (1.06) How my body grows and matures 2.95 Sex sense (0.92) Life and death and the human soul 2.94 Mystery hunters adventures (1.05) How to protect endangered species of animals 2.91 Escape to river cottage (0.98) Birth control and contraception 2.91 Sex sense (0.85) How it feels to be weightless in space 2.90 Extreme machines (1.07) Epidemics and diseases causing large losses 2.88 Diagnosis unknown of life (0.90) How to control epidemics and diseases 2.88 Diagnosis unknown (0.96) Table 3. The top 20 topics boys completing the ROSE questionnaire wanted to learn about, in declining order of popularity, showing means and standard deviation (SD), and the comparable programmes on the Discovery Channel Mean Programme on Topics in the ROSE questionnaire (SD) Discovery Channel How it feels to be weightless in space 3.10 Extreme machines (0.98) How the atom bomb functions 3.03 Battlefield, Brainiac, Mythbusters, (1.04) Weapons of war Explosive chemicals 3.01 Battlefield, Brainiac, Mythbusters, (1.01) Weapons of war How computers work 2.98 (1.00) The possibility of life outside earth 2.91 (1.04) Biological and chemical weapons and what 2.88 Battlefield, Weapons of war they do to the human body (1.01) How to exercise to keep the body fit and 2.87 Mythbusters, Brainiac, Ray Mears strong (1.02) extreme survival Phenomena that scientists still cannot 2.84 Mystery hunters adventures, explain (1.10) Unsolved history How meteors, comets or asteroids may 2.81 cause disasters on earth (1.04) Black holes, supernovas and other 2.76 spectacular objects in outer space (1.10) How cassette tapes, CDs and DVDs store 2.76 and play sound and music (1.00) The effect of strong electric shocks and 2.74 Brainiac, Mythbusters lightning on the human body (0.98) Rockets, satellites and space travel 2.74 Extreme machines (1.02) Brutal, dangerous and threatening animals 2.70 Ray Mears extreme survival (0.96) How things like radios and televisions work 2.67 (0.96) The use of lasers for technical purposes 2.67 A car is born, Extreme engineering, (CD-players, bar-code readers, etc.) (0.99) Medical detectives, Weapons of war Very recent inventions and discoveries in 2.67 Brainiac, Diagnosis unknown, science and technology (1.00) Extreme engineering, Fbi files, Forensic detectives, Medical detectives, Trauma, Weapons of war How mobile phones can send and receive 2.66 messages (0.98) Unsolved mysteries in outer space 2.63 Mystery hunters adventures, (1.10) Unsolved history How petrol and diesel engines work 2.61 A car is born, American chopper, (1.10) Fifth gear, Wheeler dealers 19

20 Characterizing childrens spontaneous interests in Science and technology Baram-Tsabari & Yarden 2005, International Journal Of Science Education, 27: Elever (9-12 år) i Israel skickar in frågor till TV-program, analyserar de som rör vetenskap och teknologi Identifierar olika teman, biologi, modern teknologi och astrofysik dominerar. Väldigt få frågor rör det vi ibland kallar traditionell ämnesundervisning (mekanik, ljus, ljud, elektricitet, magnetism) Eleverna frågar kring globala händelser som rör tex. sjukdomar, näringslära, genetik, reproduktion, datorer, Internet, hur olika artefakter fungerar, big-bang, rymduppdrag. Diskussion om betydelsen av human dimensions of S&T, inte det lokala utan mer globala utmaningar samt att S&T hänger ihop Bringing Science To Life: A synthesis of the research evidence on the effects of context-based and STS approaches to science teaching Bennett, Lubben & Hogarth, 2006, Science Education, 1-24, 2006 Kritisk granskning av litteraturen från 8 länder Vad leder dessa perspektiv till? Starka indikationer för att dessa perspektiv bidrar till: Förbättrad attityd samt inga starka belägg för försämring av elevers prestationer Diskussion om betydelsen av kontexter som: Är relevanta för elevers aktuella livssituationer och erfarenheter Relaterar till artefakter och teknologisk utveckling Är relevanta för möjliga karriärvägar Kopplar till modern forskning och nya uppfinningar Kopplar till industri Att fundera på kring allmänbildningen Ungdomar svårt att se sig som deltagare inom N&T, vilja bli forskare, arbeta med teknik men de ser relevans i samhället. Borde vi skilja på och vara tydligare med science in school vs science in society? Eller är det den som förstår interfacet mellan dessa som kan finna lösningar till olika problem? Om många känner sig utanför N&T i skolan Förebilder? Kontexter? Läromedel? Lärares hantering av innehållet - Selektiva traditioner? Samhällets utveckling och mediernas intåg, området PUST, skulle dessa sammanhang kunna bli en resurs för utbildningen? Vilket samhällsliv förbereder utbildnigen för? Hur kommer de flesta ta del av N&T? Samhällslivet ska ju vara utgångspunkten för utbildningens funktion och förbereda för deltagande i kulturen Nya samhällsvisioner? Hur kan i så fall innehållet hanteras så man tätar förbindelser mellan innehåll, kontexter och kunskapens användning? (som är uppdraget; kataloga, analoga och dialoga aspekter av kunskap ) Stämmer det att inriktningen på utbildningspolitiken lett till att Sverige tappat svansen? I så fall, om vi vill prestera bättre i PISA och TIMSS, vilka insatser borde göras? Vilka konsekvenser får olika satsningar och rekommendationer? 20

21 Rekrytering och utbildningsval till STEM Women are under-represented in physical, mathematical and engineering occupations For the EU-27 countries, ca. 1/3 of PhDs in 2006 within physical science, mathematics and statistics was earned by a woman For computing: around 1/5 of PhDs by women. A description of the situation "Education at a Glance (OECD, 2008): The proportion of females among students entering tertiary science studies ranges from less than 25% in Japan, the Netherlands, Switzerland and Chile to more than 35% in Denmark, Iceland, Italy and New Zealand. The 1927 Solvay congress 21

22 Physics conference 2008 conference on Disorder, fluctuations and universality Vetleseter Bøe et al. (2011) Fem skäl varför man ska bry sig, både för allmänbildning och rekrytering tillgodose framtida kompetensförsörjning och hålla hög kvalitet hos framtida expertis. diversitet i bakgrunden hos dem som söker eftersom det ökar potentialen för innovation, kreativitet och utveckling. utbildningen ska inte hanteras så att självkänslan såras. Det behövs en utveckling för att stärka grupper som är underrepresenterade och missgynnade. alla individer har rätt att komma i kontakt med det som är viktigt i kulturen. Inom STEM betyder det att alla har rätt att få uppleva och fascineras av viktiga frågor och problem samt lösningar och svar till dessa. säkerställ att alla har rätt till fria utbildningsval och inte pådyvlas stereotypa förebilder och uppfattningar om vad arbete inom STEM-områdena innebär. Det handlar då om att undervisningen kan destabilisera mentala och kulturellt förhärskande barriärer. Called for a substantial increase in the percentage of STEM professionals in the workforce Increasing the number of women would go a long way towards meeting this challenge 22

23 Development of school students constructions of biology and physics Spall, Stanisstreet, Dickson & Boyes, INT. J. SCI. EDUC., 4 JUNE 2004, VOL. 26, NO. 7, Gör vi innehållet tråkigt när det undervisas i skolan? Attitudes towards science: a review of the literature and its implications Osborne, Simon & Collins INT. J. SCI. EDUC., 2003, VOL. 25, NO. 9, Resulterar i en argumentation för samband mellan antal civilingenjörer och naturvetare och ekonomiska utveckling Attitudes towards science: a review of the literature and its implications Osborne, Simon & Collins INT. J. SCI. EDUC., 2003, VOL. 25, NO. 9,

24 Attitudes towards Physics REID & SKRYABINA, Research in Science & Technological Education, Vol. 20, No. 1, 2002 Vad har egentligen hänt under andra hälften av 1900-talet? (Data från Skottland) The Situation in Industry and the Loss of Interest in Science Education Haas, European Journal of Education,Vol. 40, No. 4, 2005 Empiri från Tyskland. Trenden tydlig, men vad är det som påverkar fluktuationer? The Situation in Industry and the Loss of Interest in Science Education Haas, European Journal of Education,Vol. 40, No. 4, 2005 Trend, Change or Cycle? The loss of interest in higher education in the sciences is, in Germany, part and parcel of a cyclical process of enrolments in the disciplines in question. The process is not compatible with the image of a medium- or long-term trend or with the image of a recent change. It is much more in line with the cobweb model in which there is a cyclical alternation of interest and loss of interest in this area of education. Hur ska vi då tala om problembild? 24

25 Intagna till några gymnasieprogram ( ) Intagna till några gymnasieprogram ( ) Examina från universitet och högskolor (1997/ /09) 25

26 Examina från universitet och högskolor (1997/ /09) Procent av antal examina totalt Konsortium Oslo universitet Startade 1 maj 2009 Fp7 Science in Society Totalt 1 miljon EUR 3 år, 6 partner i Europa IRIS international 20 more countries... IRIS målsättningar Empirisk grund i diskussioner om unga människors val av utbildning (särskilt flickor) Tidigare erfarenheter Ungdomskultur, förebilder, tidsanda Intresse för innehåll Marknadsföring vad gör nytta? Innehåll, upplägg och undervisninsgmetoder Studenters upplevelser av undervisning: social integrering, prestationer, relationer till innehållet? Potential för att välja bort? Särskilt fokus på flickors val 26

27 Eccles' expectancy-value model (Eccles & Wigfield 2002) Expectancy of success CHOICE Values Interest- and enjoyment value Attainment value Utility value Relative cost Eccles' expectancy-value model Expectancy of success Conclusion: Girls differ from boys in all elements Values Interest- and enjoyment value CHOICE! Attainment value Utility value of Relative the cost expectancy-value model Women in STEM Why should we care Understanding educational choice What can we do? Vetleseter Bøe (2012) fördjupar vad skoltraditioner får för betydelse för framtida rekrytering inom STEM Ungdomars intresse för dessa kunskapsområden i skolan är lågt och avtar när eleverna rör sig genom utbildningen. Elevers intressen är inte knutna till skolämnenas sätt att hantera innehållet utan är mer specifikt kopplade till särskilda innehållsområden lös upp STEM Många barn och ungdomar har svårigheter med att identifiera sig med STEM då kulturen och förebilder som framställs för dem stämmer dåligt med deras identitetsprojekt. Flera elever väljer STEM av instrumentella skäl då studier inom dessa områden kan ge behörighet till särskilda professionsutbildningar. Flickor tror i högre utsträckning än pojkar att de inte kommer klara av studier inom STEM. Flickor identifierar sig i lägre utsträckning än pojkar med förebilder inom STEM samt med skolämnena och disciplinerna. 27

28 Vetleseter Bøe (2012) Det är inte tillräckligt med analyser av hur skolan hanterar innehåll eller hur konjunkturer varierar. I stor utsträckning är det socialt-kulturella faktorer som bidrar till att bestämma unga individera utbildningsval och dessa behöver därför ingå som förutsättningar. Fyra utgångspunkter är viktiga i allt arbete som handlar om rekrytering: Skilj på olika delar inom STEM-områdena. Finns skillnader mellan länder, särskilt mellan utvecklings och moderniserade länder. Förstå skolsystemets karaktär. Viktiga val görs vid olika övergångar, kan innebära att val görs omedvetet, samt att det görs vid olika ålder i olika länder. Skillnader mellan könen Vetleseter Bøe et al. (2011) använder modellen utvecklad av Eccles & Wigfield (2002), designad för att prediktera utbildningsval och genomför modellering av både egen empiri samt tidigare forskningsresultat utifrån tre komponenter som starkast påverkar ungdomars val. Huvudresultaten visar att: Ungdomar har svårt att identifiera sig med skolans sätt att hantera innehållet och att det passar dåligt med hur ungdomar idag utvecklar identitet. Barn och ungdomar ser relevans av STEM, men de har i skolan svårare att uppfatta personlig nytta och på vilket sätt innehållet spelar roll för dem. Hur lärare hanterar innehållet, hur det behandlas i läromedel, att möta barn och ungdomar i deras intressen och att koppla till viktiga frågor i samhällslivet är faktorer som senare påverkar val av utbildning Vidare påverkar en undervisning som relaterar till och uppmärksammar ungdomars identitetskonstruktion och som ger tillfällen till att möta förebilder, särskilt behövs en bredare uppsättning av förebilder och karriärmöjligheter samt i vilka kontexter undervisningen utvecklas. Särskilt viktiga kontexter för flickor är hälsa och miljö. I vissa länder ges extra poäng vid val av särskilda kurser eller utbildningar, som ökar rekryteringen. Rekryteringen kan också öka genom att motarbeta bilden av att det är kostsamt, svårt och nördigt att hänge sig åt studier inom STEM. Earlier experiences in science education, interest in the subject, feedback from the teacher and achievements were all ranked as important for educational choices. For some of the variables: Interest in the subject, Usage of subject and Usage of math there was no significant gender difference (χ 2, p>0.05). For other variables such as Previous studies, Subjects relevant for society and Teacher s feedback there was a significant difference between gender (χ 2, p<0.001). Females have a slightly higher ranking than the males. This means that they think that these factors have had a higher influence on their choice than the males do. 28

29 Experiments and laboratory work and Field trips, excursions and study visits were ranked by the students as less important. However, Field trips, excursions and study visits gave a significant difference between gender (χ 2, p<0.001), where the females ranked it higher. In addition there are cultural elements outside school like popularized forms of science having an effect on student choices. These were ranked lower than previous experiences. There was no significant difference between gender when it came to Importance of TV channels, Importance of competitions and Importance of other activities. For Importance of popular science and Importance of Computer games, the males gave a significantly higher ranking. Females, on the other hand, rank Importance of museums and Importance of films, significantly higher than the males. LONGITUDINAL QUALITATIVE STUDY The qualitative data comes from a longitudinal study between in upper secondary science and technology education focusing on girls views on STEM education and careers by having them involved in out of school experiences. Activities like visits on STEM workplaces and to meet female role models were at the heart of the project. 101 girls were involved from four different schools. The data was collected by open question questionnaires and interviews. Connections with actors outside school working within the STEM have an influence on meaning making and to see relevance of school work. Specifically teachers competence to make use of such experiences and to include them in learning environments in school is a critical aspect which can have an effect educational choice Jag är... 1 kvinna 2 man Aktuell 2360 N : Swedish IRIS questionnaire 29

30 3. 3. Vid vilket universitet/högskola studerar du? 1 Chalmers tekniska högskola 2 Göteborgs universitet 3 Karlstad universitet 4 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 5 Linköpings universitet 6 Linnéuniversitetet 7 Luleå tekniska universitet 8 Umeå universitet 9 Uppsala universitet 10 Stockholms universitet Aktuell 2367 N : Swedish IRIS questionnaire Hur viktiga har följande skolerfarenheter varit för ditt val av utbildning/kurs? 1 a. Ditt intresse för ämnet 2 b. Dina tidigare prestationer i liknande ämnen 3 c. Experiment/Laborati oner 4 d. Exkursioner och studiebesök 5 e. Lektioner som visade ämnets betydelse för samhället 6 f. Lektioner som visade ämnets tillämpningar 7 g. Användandet av matematik på lektioner 8 h. Tydlig återkoppling om att du fått fram rätt svar : Swedish IRIS questionnaire Hur viktiga har följande personer varit för ditt val av utbildning/kurs? 1 a. Mamma eller styvmamma 2 b. Pappa eller styvpappa 3 c. Duktiga lärare 4 d. Vänner (inklusive pojkvän/flickvän) 5 e. Syskon eller andra släktingar 6 f. Studie och yrkesvägledare på skolan : Swedish IRIS questionnaire 30

31 9. 8. Hur viktigt har följande varit för ditt val av utbildning/kurs? 1 a. Populärvetenskapliga böcker och tidningar 2 b. Science fiction eller fantasy böcker/filmer 3 c. Datorspel 4 d. Museum eller science center (tex Tom Tits eller Universeum) 5 e. Populärvetenskapliga TV- kanaler/program (Discovery channel, MythBusters, Animal planet, TV4 fakta, Kunskapskanalen) 6 f. Filmer eller TVserier (CSI, Numbers, Grey's Anatomy osv) 7 g. Ämnesrelaterade tävlingar som kemiolympiaden, teknikåttan eller unga forskare 8 h. Någon annan aktivitet som vetenskapsfestivaler, forskarfredag eller liknande : Swedish IRIS questionnaire Student Experience and Interest in Science: Connections and Implication for Further Education Anders Jidesjö (Corresponding author) & Åsa Danielsson Table 1. Gender differences of experience principal components. Mean difference between females and males for each principal component. A positive difference shows that the mean value of the component score was higher for females than males. Components with statistically significant differences (p < 0.01) are shown in italics. Experience Principal Mean Components difference p-value Technology (build and construct) Technology (investigate and document) Use the computer Beauty, dreams and romance Life on a farm Outdoor life Media consumer Cooking Sickliness Orientate Environmental concern Science Student Experience and Interest in Science: Connections and Implication for Further Education Anders Jidesjö (Corresponding author) & Åsa Danielsson Table 2. Gender differences of interest principal components. Mean difference between females and males for each principal component reflecting students interest in science and technology. A positive mean difference means that the mean value of the component score was significantly higher for females. Components with statistical significant (p < 0.01) differences are shown in italics. Interest Principal Component Mean differen p-value ce Body and health Astronomy and wonder Violence, war and weapon Farming and ecology Everyday technology New Age History and philosophy of science Earth science Animals Beauty Environmental concern Exercise Music Weather phenomena Use causing illness Build and repair Body and beauty

32 Student Experience and Interest in Science: Connections and Implication for Further Education Anders Jidesjö (Corresponding author) & Åsa Danielsson I. New Age E. Beauty, dreams and romance I. Body and beauty E. Life on a farm I. Beauty E. Sickliness I. Body and health E. Technology (investigate & document) I. Exercise E. Cooking I. Farming and ecology E. Environmental concern I. Animals E. Media consumer I. Environmental concern I. Astronomy and wonder E. Orientate I. History and philosophy of science I. Earth science I. Music I. Weather phenomena I. Use causing illness I. Everyday technology E. Science E. Use the computer I. Violence, war and weapon E. Technology (build & construct) I. Build and repair E. Outdoor life The students who chose vocational programmes in industry, construction and engineering are connected with the experience component of Build and construct together with the interest components of Everyday technology and Build and repair. Students who chose Science or technology for upper secondary education have significantly higher PC scores in the experience components of Media consumer and Orientate. They also have significantly higher PC scores in the interest components of Astronomy and wonder, Violence, war and weapon, History and philosophy of science, Earth science and Environmental concern. It is interesting to note that, if the significance were tested on a 5% level and comparing the science and technology students with all other students, it would have included the experience component of Science (p-value with mean difference 0.176) and Weather phenomena (p-value with mean difference 0.358). In total there were nine components where the students who chose science and technology programmes showed statistically significant differences from the other students. Seven out of those nine components belong to the middle cluster in Figure 1. Student Experience and Interest in Science: Connections and Implication for Further Education Anders Jidesjö (Corresponding author) & Åsa Danielsson Table 5.Cross-tabulation of students in a cluster distribution of student choices for upper secondary education in five different categories. Cluster Programme Vocational (health ) Vocational (industry ) Social science Science and technology Other There is a significant relationship between the three clusters of student distributions and choices made for upper secondary education (chi-squared test, p < 0.001).The result shows that there is a difference between the student clusters, based on experience and interest, in relation to the choices made for upper secondary education. 32