KVA/NTA: Utbildning för utbildare Barkarby Gård 14 mars 2016

Transkript

1 KVA/NTA: Utbildning för utbildare Barkarby Gård 14 mars 2016 Naturvetenskap och teknik i grundskolan Mening och relevans / Utbildning och lärande En berättelse om samhällsutveckling och omställningar Anders Jidesjö (PhD) Linköpings Universitet, Sweden anders.jidesjo@liu.se R SE- Sweden the Relevance Of Science Education IRIS-International Interests & Recruitment in Science EU s SEVENTH FRAMEWORK PROGRAMME Science in Society Factors influencing recruitment, retention and gender equity in science, technology and mathematics in higher education 1

2 Children s perceptions of school science Murphy & Beggs, School Science Review, 84(308) Children s perceptions of school science Murphy & Beggs, School Science Review, 84(308) 2

3 D. SOKOLOWSKA*, J. DE MEYERE, E. FOLMER, B. ROVSEK, W. PEETERS** Balancing the Needs between Training for Future Scientists and Broader Societal Needs SECURE Project Research on Mathematics, Science and Technology Curricula and Their Implementation. Science Education International Vol. 25, Issue 1, 2014, SECURE is a collaborative project under FP7 to provide research results of current mathematics, science and technology (MST) curricula across Europe. The research focuses on the MST curricula offered to 5, 8, 11 and 13 year old learners in ten European countries. The consortium invited 60 schools from each partner country to participate in the project. Altogether almost 9000 pupils, 1500 teachers and 600 schools took part in the study. The study took place in ten European countries (regions) of welldefined educational systems: Austria, Belgium (Flanders), Cyprus, Germany (Saxony), Italy, the Netherlands, Poland, Slovenia, Sweden and the United Kingdom (England). The research involved learners of ages 5, 8, 11 and 13, 3

4 European Parliament which issued in 2006 a Recommendation on key competences for lifelong learning (European Council, 2006; Key Competences, 2007), stating: Key competences are those which all individuals need for personal fulfilment and development, active citizenship, social inclusion and employment. Important but not for me: Students attitudes towards secondary school science in England Jenkins & Nelson, 2005 Research in Science & Technological Education, 23(1):41-57 These responses reflect fundamental issues about the purpose, nature and content of school science education issues that are currently receiving more attention than at any time since science was first schooled in the midnineteenth century / /. In somewhat simplistic terms, many recent science curriculum initiatives might be described as attempts to humanise school science education / / these findings are common to many industrialised countries / / any explanation of students reluctance to pursue careers in science and technology may lie as much outside the school system as within it. / /responses to the ROSE questionnaire from students in developing countries (Sjøberg et al., 2004) suggest that this is indeed the case. 4

5 Different countries, Same Science Classes Hur elever upplever sin NO-undervisning Terry Lyons 2006, International Journal Of Science Education, 28: Går igenom en mängd studier och fokuserar data från Sverige (Lindahl), England och Australien Identifierar tre teman som är gemensamma för de senare delarna av den obligatoriska skolan (high-school): Transmissive pedagogy (bara lär dig, fråga inte varför, skriv ner) Decontextualized content (personlig irrelevans) Percieved difficulty (meningslösa fakta utan diskussion) Diskussion om vad som ska få styra innehållet i skolan: Elevernas intressen eller universitetens egenintressen Så hur fungerar innehållet i skolan Vad bidrar till att forma traditioner? Ungdomskultur och möten med skola? Kan man ta ett elevperspektiv och fundera kring förutsättningar för lärande och komma fram till behov av utbildning för hållbar utveckling? R SE - Sweden the Relevance Of Science Education Prof. Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo Anders Jidesjö Linköpings universitet Magnus Oscarsson Mittuniversitetet 5

6 Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh Naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway Girls Boy s 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G1. Science and technology are important for society A country needs science and technology to become developed Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean G11. A country needs science and technology to become developed 6

7 Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Naturvetenskap och teknik kommer att hitta botemedel mot sjukdomar som HIV/AIDS, cancer, etc. Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Science and technology will find cures to diseases such as HIV/AIDS, cancer, etc. Malawi Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Skolans NOundervisning har öppnat mina ögon för nya och spännande jobb Philippines Bangladesh India (Gujarat) India (Mumbai) Malaysia Trinidad & T Israel (Hebr) Turkey Greece Portugal Spain (Balear) Russia (Karel) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Ireland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F4. School science has opened my eyes to new and exciting jobs I would like to become a scientist Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4 Mean F14. I would like to become a scientist 7

8 I would like to get a job in technology Uganda Ghana (Centr) Lesotho Swaziland Zimbabwe Botswana Philippines Bangladesh India (Guj) India (Mumb) Malaysia Trinidad & T. Turkey Greece Portugal Spain (Bal) Russia (Kar) Poland Czech Rep. Latvia Estonia Slovenia Austria Germany Ireland Scotland N. Ireland England Japan Finland Iceland Sweden Denmark Norway 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Mean F16. I would like to get a job in technology I would like to become a scientist vs. HDI 4,00 F14. I would like to become a scientist 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 Uganda Ghana (Centr) Zimbabwe Swaziland Botswana Bangladesh India (Gujarat) R = -0,93 Malaysia Philippines Trinidad & T Portugal Greece Latvia Poland Ireland Iceland Russia (Karel) England N. Ireland Estonia Finland Denmark Sweden Japan Norway R Sq Linear = 0,866 1,00 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI Grand mean of all items on Interest vs. HDI (Human Development Index) 3,20 Uganda Bangladesh Philippines 3,00 Zimbabwe Swaziland India (Gujarat) Botswana Trinidad & T grand ACE mean 2,80 2,60 R = - 0,85 Ghana (Centr) Malaysia Greece Russia (Karel) Portugal Latvia Ireland Poland N. Ireland Estonia England Japan 2,40 R Sq Linear = 0,719 Iceland Norway Sweden Finland Denmark 2,20 0,500 0,600 0,700 0,800 0,900 1,000 HDI 8

9 Resultat Resultat Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap Tack och intresse för naturvetenskap PISA 2006 PISA Projektgrupp magnus.oskarsson@miun.se 400 Rapporten kan laddas ner ifrån: lågt Interesse högt 600 Korrelation mellan länders PISA resultat i naturvetenskap och intresse för naturvetenskap PISA 2006 Fin 500 Sve Dan Nor lågt Interesse högt Finland: Highest science score PISA 2006 Science mean score Svein Sjøberg, slide # 9

10 PISA 2006 Science Interest score Finland: Highest in science score, lowest in interest Colombia Thailand Azerbaijan Mexico Jordan Indonesia Brazil Romania Chile Tunisia Kyrgyzstan Portugal Argentina Uruguay Qatar Montenegro Greece Lithuania Russian Federation Turkey Hong Kong-China Croatia Spain Chinese Taipei Italy Macao-China Serbia Bulgaria Hungary Slovak Republic France Luxembourg Germany Japan Israel Austria Slovenia Liechtenstein Latvia Switzerland Belgium Estonia Poland Czech Republic Korea Ireland United States Norway Canada Iceland Australia United Kingdom Denmark New Zealand Sweden Netherlands Finland Svein 550 Sjøberg, slide 600 # 650 Finland: Largest gender difference in favour of girls, also in science PISA-paradox: Gender difference science score USA Largest gender difference in favour of boys What, how and why Science Education? Classic education Subjects and methods System approach? Moral? Complexity? Sustainability? Uncertatinty? Etc. 10

11 Omforma traditioner? Vad är problemet och vilka åtgärder behövs? Hur kan det riktiga livet se ut? (ta kunskapsbegreppet på allvar och studera Kataloga/analoga/dialoga dimensioner, se läroplanen) Fortsätt inte bara! Ute är inne men Det är svårare än så vi lever inte i en perfekt värld Stanna upp, tänk till Använder vi våra kunskaper klokt? Var finns klokskap? Var finns riktiga utmaningar? Vad förbereder utbildningen för? Vi ska använda ett årtionde för att stämma av! Har vi hjälpt oss själva att sätta in spärrar? Har vi tänkt efter vart vi vill? 11

12 Men hur!? Och Varför? Vilket innehåll? Att lära för hållbar utveckling leder till att folk vill verka för detsamma Kunskap - Attityd - Handling De nordiska länderna har deklarerat inför FN att vi ska verka för SD och särskilt Sverige Ska ta initiativ till internationella sammankomster. Stolta deklarationer! Utbildningssystemet ska användas så vi bygger samhällen där kommande generationer kan Leva och Överleva Diskussionen har haft sin utgångspunkt i miljö, senare ekologi och därefter via impulser från internationellt samarbete mot relationen Orsak - Verkan Industrialiseringen gav en del icke förutsägbara följder Rätta till världen, fördärva inte samhällen! Hur känner man igen utbildning som verkar för hållbar utveckling? Många och Mångsidiga belysningar av: Ekonomiska Sociala Ekologiska Förhållanden och Förlopp Som behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt Dialog Öppenhet Ödmjukhet Respekt 12

13 Ta en funderare på hur kunskaperna delas in! Inte säkert att vi får en hållbar utveckling bara för att vi bygger starkt på discipliner? Är det klokt att göra småbitar av allting? Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov behöver klarläggas! Vi ska arbeta tvärs över allt vi har skapat! Innehållet spänner över olika skalor Dåtid - Framtid Lokalt - Globalt Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens Innehåll och Form Lärandet är verklighetsbaserat - Nära och täta kontakter med Natur och Samhälle 13

14 Inriktning mot verkliga problem Stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap Det är dramatiskt att fatta beslut, när man får göra själv, träna detta redan från början! Genom deltagande! Vi stirrar på produkt: Betyg, prestationer... Nu kommer utmaningen att också tänka kring processen! Ghana 14

15 Toxic Conditions For Child Workers In Bangladesh's Tanneries Permetheus 15

16 Utbildningens samhälleliga funktioner varierar i tid! Om skolan får i uppdrag att lösa viktiga samhällsproblem som inte blir lösta Leder till debatt om förtroende/trovärdighet!? Den intellektuella debatten om skolan dör i och med kommunaliseringen Skolverket & andra myndigheter drar sig undan Skolans problem ska lösas lokalt/regionalt, inväntar lokala initiativ Skolan lämnas i lokala kontexter och förväntas utveckla Men det finns ingen stark tradition att driva utveckling, rektor som VD? Rekryteringen av lärare? Lärarutbildningen? Toward a more authentic science curriculum: The contribution of out-of-school learning Braund & Reiss 2006, International Journal Of Science Education, 28: Debatten om eleverns minskande intresse måste också relateras till site of learning Utgångspunkt i hur vetenskapen och teknologin utvecklats de senaste 100 åren. Dessutom informal settings som expanderar ( Tv, Internet etc ). Eftersom the nature of science förändras måste the nature of learning anpassas. Lyfter fram verkliga problem, praktiskt arbete, kontakt med omvärlden Diskussion om att skolans NV är obligatorisk, andra marknadsför sig. Det är de som utsätts för undervisningen som måste uppskatta den! I dessa sammanhang är samhällskontakt mycket viktiga instrument. Bringing Science To Life: A synthesis of the research evidence on the effects of context-based and STS approaches to science teaching Bennett, Lubben & Hogarth, 2006, Science Education, 1-24, 2006 Kritisk granskning av litteraturen från 8 länder Vad leder dessa perspektiv till? Starka indikationer för att dessa perspektiv bidrar till: Förbättrad attityd samt inga starka belägg för försämring av elevers prestationer Diskussion om betydelsen av kontexter som: Är relevanta för elevers aktuella livssituationer och erfarenheter Relaterar till artefakter och teknologisk utveckling Är relevanta för möjliga karriärvägar Kopplar till modern forskning och nya uppfinningar Kopplar till industri 16

17 Skillnad i poäng mot OECD Hur blev debatten? Bilder och motbilder Resultatutveckling enligt PISA The Swedish PISA shock P I 510 S 505 A 500 s c o r e Year Read Math Science Science Spridning NV 2000 NV 2003 NV 2006 NV 2009 NV Percentiler 17

18 Skillnad i poäng mot OECD Skillnad i poäng mot OECD Mathematics Ma 2000 Ma 2003 Ma 2006 Ma 2009 Ma Percentiler Literacy Läs 2000 Läs 2003 Läs 2006 Läs 2009 Läs Percentiler More low achieving boys Percentage of students below Level 2 on the PISA science scale Boys Girls

19 20% Increasing differences between schools Between school variance PISA Science 16% 12% 8% 4% 0% Alternativ inriktning? Energin, Miljön, och... Hälsan Låt kontexterna organisera Inte ämnena Människans energianvändning! 19

20 Energianvändning Minskad oljeanvändning mellan 1975 och 1985 Energiläget OH Energimyndigheten. Energianvändning Minskad oljeanvändning Ökad fjärrvärme Ökad pelletsanvändning Ökad biobränsle i fjärrvärmeverk Energiläget OH Energimyndigheten. Energianvändning Störst prisökning på miljöbelastande energi Industrin ökar biobränsleanvändning Förnybara drivmedel ökar Vindkraft ökar Energiläget OH Energimyndigheten. 20

21 Visionernas tid är förbi! I diskussionerna om framtidens energiförsörjning och viktiga miljöproblem skedde ett avgörande brott tidigt på 1990-talet, visar en aktuell avhandling. Från tankar om ett förändrat samhälle till en tro att ekonomiska styrmedel ska kunna lösa energifrågorna inom ramarna för det samhälle vi har idag och med fortsatt ekonomisk tillväxt som mål. Så kan skiftet i den svenska miljö- och energidebatten beskrivas, säger Martin Hultman (TemaT) På 1970-talet fanns visioner av ett alternativt samhälle, som han kallar ekologiskt. Dessa visioner kännetecknades av småskalighet, decentraliserad energiförsörjning och förnybara energikällor. Den alternativa miljövänliga samhällsvisionen stod då i motsättning till den industrimoderna synen, som var förhärskande. Idag har dessa visioner mer eller mindre trängts undan. Energiförsörjningen och miljöproblemen anses, med effektiv ekonomisk styrning, kunna lösas inom ramarna för dagens samhälle, dvs. i ett storskaligt och centraliserat system med ekonomisk tillväxt som mål. Fokus har förskjutits från energikällorna till utsläppen. Nu är det utsläppen som ska åtgärdas och de dominerande ingenjörerna, debattörerna och politikerna menar att det spelar mindre roll om energin omvandlas från fossila bränslen, kärnkraft eller förnyelsebara källor. Det här skiftet går att avläsa i allt från energiuppgörelser och tidningsartiklar till departementens uppdelning och uttryckssättet i propositioner, skriver han. Idag är det få som talar om någon konflikt mellan miljöproblemen, inklusive växthuseffekten, och en ekonomisk tillväxt. Istället talas om en hållbar tillväxt i närmast utopiska termer. Total tillförd energi Sverige 2007, TWh 21

22 Transportsektorns energibärare domineras av oljeprodukter! Sveriges totala energitillförsel exklusive nettoelexport Slutlig energianvändning i transportsektorn Användningen av förnybara drivmedel (etanol, FAME82 och biogas) utgjorde under år 2007 cirka 4% av vägtrafikens energianvändning. Kostnaderna för att framställa alternativa drivmedel är idag högre än motsvarande kostnader för bensin och diesel. Denna skillnad, samt skillnaden i kostnader för användning av alternativa drivmedel jämfört med bensin och diesel, minskar emellertid i takt med den tekniska utvecklingen, införandet av miljöavgifter samt ökat bensin/dieselpris. Biodrivmedel är idag skattebefriade, vilket gör att dessa bränslen kan ha en lägre kostnad vid pump trots högre produktkostnader. 22

23 Slutlig energianvändning av förnybara drivmedel Teknikutveckling sker både i form av förbättringar av existerande teknik och i form av helt nya tekniska lösningar. För vägtrafiksektorn förväntas bland annat hybridfordon få ett kommersiellt genombrott under den närmaste tioårsperioden. Ett hybridfordon har två alternativa drivsystem, t.ex. en elmotor och en förbränningsmotor, och tekniken utvecklas just nu både för personbilar och för tyngre fordon. Utveckling pågår också av så kallade plug-in hybrider vilket är uppladdningsbara elhybridfordon. Under 2008 har fem personbilar som konverterats till plug-in drift satts i trafik i Stockholmsområdet. Inom luftfarten har Luftfartsverket tillsammans med SAS testat så kallade gröna inflygningar (green approach) där inflygningen planeras mer exakt än tidigare med resultatet att flygplanen kan glidflyga i större utsträckning och därmed spara bränsle. Ett ökat intresse för biobaserade bränslen inom flyget kan också noteras och bland annat har ett nordamerikanskt flygbolag planerat att kunna flyga med biobränsle i tankarna redan i början av I flera svenska städer pågår projekt för alternativa bränslen både till lokaltrafiken och för andra tunga transporter. Under 2008 kommer ett storskaligt test med elhybridbussar i Stockholm att genomföras och i Lidköping planeras tester av gasdriven tung trafik med dual-fuelmotorer, dvs. motorer som kan köras med en kombination av biogas och diesel. I Lycksele kommun kommer hela den tunga fordonsflottan under de närmsta åren tankas med syntetdiesel som är upp till 25% förnybar. Den svenska nettoimporten av råolja fördelad på ursprungsländer, Drygt 59% av Sveriges totala import av råolja kommer från Nordsjöområdet och då främst från Danmark och Norge. Andelen råolja som importeras från Ryssland har under senare år expanderat kraftigt. Råoljeimporten fördelar sig på följande länder: 33% från Ryssland, 28% från Danmark, 27% från Norge, 6,6% från Venezuela, 3,7% från Storbritannien, 1,6% från Iran och 0,5% från Nederländerna, se figur 36. Den betydande importen av olja beror på att en stor del av oljan förädlas i Sverige för att sedan exporteras vidare. 23

24 Från Peak Oil -debatten... Mest oljefyndigheter hittades på 60-talet. Sedan dess har färre och mindre fyndigheter hittats. USAs oljeproduktion toppades på 1970-talet. Den globala produktionstoppen är nära föreståend Sverige en del av det globala spelet. Vi försöker fasa ut oljeberoendet och förmågan att införa nya förnyelsebara, icke miljö- och hälsopåverkande (hållbara) energikällor är prioriterat och anses kunna ge en konkurrensfördel framöver. Den som kan förhålla sig till detta kan bli framgångsrik! Vad behöver man då kunna visa? Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Strävan är att Sverige till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insatser görs. För vart och ett av de 16 miljömålen finns ett antal delmål med konkreta och kvantifierade mål. Dessa utvärderas årligen av Miljömålsrådet i skriften de Facto. Miljömålen syftar till att: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna 24

25 25

26 26

27 Tesla Model S P90D Ludicrous: Vansinnig kraft till vansinnigt pris (januari 2016) 772 hästkrafter och en supersäkring för rekordhög strömstyrka. Acceleration km/tim: 3 sek! Toppfart: 250 km/tim. Räckvidd: 52 mil i praktiken 35 mil. Pris: kronor. 27

28 En god bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Målet om en god bebyggd miljö är komplext med många olika delar. De delar som främst berör energisektorn är de som syftar till minskad miljöbelastning från energianvändningen i bostäder och lokaler. Detta ska ske genom energieffektiviseringar som minskar behovet av tillförd energi och genom att skifta till en allt större andel förnybara energikällor. 28

29 Södra Näs Camping, Varberg Svenska solenergipriset 2006 (delas ut årligen) December 2010 På sydsidan av servicehusets tak har vi monterat 32 solfångare. Här värms vätskan upp (ofta till temperaturer omkring 100 grader) och går vidare till värmeväxlare som överför värmen till stora och väl isolerade ackumuleringstankar på flera tusen liter. Härifrån tappar vi varmvatten och golvvärme. Med hjälp av EnergyGuard kan vi via internet hela tiden följa hur mycket varmvatten och golvvärme vi får från solfångaranläggningen förbrukade vi totalt kwh och i kwh värme till varmvatten och golvvärme. 70 % av denna värme kom från solfångarna och 30 % från pelletspannan. Bosse strålar i kapp med solen när han ser att solfångarna ger mer än 800 kwh värme på en solig sommardag. På vintern blir det till 100 kwh om dagen nog till att hålla en behaglig inomhustemperatur i det 300m2 stora servicehuset 29

30 Människans kemikalieanvändning! Kemikalier i omlopp Kemikalieanvändningen i världen 1959 och idag 250 miljoner ton år miljoner ton år 1959 Uppåt 400 miljoner ton år 2006 ( Källa: Svenska Naturskyddsföreningen ( Vilka ämnen blir miljögifter?? Påverkan på hälsa? Behov av en gemensam kemikalieförordning inom EU? REACH!! 30

31 Människans hälsa! Överviktiga och feta i USA CDC - Center for Disease Control. Health, United States, Övervikten... Hälsan i framtiden SCB, Pliktverket, Diabetolognytt, Apoteket 31

32 Exempel på vad som finns i kost! Förstår du vad du läser? Mat är processad! Förhållningssätt vid lärande? John Dewey Undervisningens innehåll Jag tror att barnets sociala liv är grunden till koncentrationen, eller det inre sambandet, i all utbildning eller utveckling. Det sociala livet utgör den omedvetna enheten och bakgrunden till barnets alla bemödanden och färdigheter. Jag tror att vi våldför oss på barnets natur och försvårar goda resultat när det gäller etisk fostran, om vi alltför snabbt introducerar en mängd olika studieämnen för barnet (läsning, skrivning, geografi, osv) som inte har någon anknytning till barnets sociala liv. 32

33 Förhållningssätt vid lärande? John Dewey Undervisningens innehåll Jag tror därför, att den verkliga anknytningspunkten för skolämnena varken är Naturvetenskap, litteratur, historia eller geografi, utan barnets egna sociala aktiviteter. Litteraturen är en återspegling och en tolkning av sociala erfarenheter. Därför måste den Följa efter, och inte föregå, sådan erfarenhet. Därför kan den inte bli en grund att bygga på, men den kan användas som en sammanfattning. Historia har en pedagogisk betydelse i samma utsträckning som den presenterar stadierna i samhällets liv och tillväxt. Den måste verifieras genom hänvisningar till socialt liv. När den betraktas endast som historia, förläggs den till det förflutna och blir död och livlös. När den betraktas som en beskrivning av människans sociala liv och framsteg blir den meningsfull. Förhållningssätt vid lärande? John Dewey Undervisningens innehåll Jag tror följaktligen att den fundamentala grunden för utbildningen utgörs av barnets förmåga att arbeta i samma allmänt konstruktiva banor som de som fört civilisationen framåt. Jag tror att det enda sättet att göra barnen medvetna om det sociala arvet är att lära dem att utföra de grundläggande verksamhetsformer som gör civilisationen till vad den är.. Jag tror därför på expressiva eller konstruktiva aktiviteter som en anknytningspunkt. Jag tror att detta ger riktlinjerna för de praktiska ämnenas (matlagning, sömnad och hantverksämnen) plats i skolan. Jag tror inte att dessa ämnen är specialämnen som skall införas före eller på bekostnad av andra ämnen, som avkoppling eller omväxling eller ytterligare färdighetsträning. Jag tror snarare att dessa ämnen representerar grundläggande former för social aktivitet. Och det är möjligt och önskvärt, att barnets första kontakt med mera teoretiska ämnen på schemat sker genom förmedling av dessa verksamhetsformer. Tre avslutande och sammanfattande reflektioner Finns kunskap och dokumentation om samhällets behov av förändring, som innebär förskjutningar från utveckling mot hållbar utveckling. Utbildningens funktion blir genom dessa processer indragen i en problematik kring vad den förbereder för. Det saknas i stort en konkretisering av vad omställningen innebär för utbildningens genomförande, tex i form av upplägg (lärandets hur fråga) och innehåll (lärandets vad fråga). Forskning om ungdomskultur, barns intresse, motivation, mening och relevans indikerar att det finns kopplingar till det som är aktuellt i det omgivande samhällslivet. Breda kontaktytor med natur och samhälle är därför en trolig och angelägen inriktning för utbildningen, som innebär att arrangera en utbildning som har stark förbindelse med det som är aktuellt i kulturen. Vad detta betyder för olika nivåer i utbildningssystemet och för hur bra kompetensutveckling kan arrangeras är delvis empiriska frågor, som vi har begränsad kunskap om. Ett sätt att konkretisera hållbarhetsperspektiv är att ta utgångspunkt i kontexter istället för i ämnen. Tre konkreta förslag är energi, miljö och hälsa. Till dessa kan ämnesinnehåll knytas och tydliggöra för elever vad olika ämnen kan bidra med för att förstå några samhällsaktuella skeenden. En sådan inriktning innebär att göra utbildning av ämnesundervisningen. Visionen är ett inkluderande samhälle som upplyser och informerar inför individers självbestämmande. För utbildningen innebär det barns lärande i centrum istället för ämnet och vuxna som förstår barns förutsättningar för lärande. 33

34 Vi lever i en hård ekonomisk och politisk värld som tävlar Exakt och precist tänkande (exact thinking) En uthållig utveckling är omöjlig utan en upplyst och vis befolkning Humanistiskt och socialt tänkande (humanistic and social thinking) Denna kombination uppnås genom att starta i kausalitet! Naturvetenskapliga lagar och teorier som går över och fortsätter i humanistiska förhållanden Vad vi vill Not only to know, also to understand! Not only training, also cultivation of personality! Educational systems call for transformation, not corretion! More smiles on our faces! Enjoyment of life! 34