Sektorn för socialtjänst

Sektorn för socialtjänst Sektorns uppdrag Sektorn för socialtjänst har som uppdrag att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas i Härryda kommun. Detta uppnås genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Politiskt fastställda mål Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheterna Vård och omsorg, Hälsa och bistånd samt Individ- och familjeomsorg & Funktionshinder. Inriktningsmål för Flyktingmottagande är under framtagande. Förutom flyktingmottagande har kommunstyrelsen fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. Av fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning omfattas sektorn av ett. 65

Resultatbudget/plan 2017 2019 Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 2018 2019 Taxor och avgifter 20 579 20 861 21 289 21 431 21 431 Hyror och arrenden 23 754 21 253 23 280 24 042 25 280 Bidrag 77 659 35 874 38 838 39 622 39 622 Fsg av verksamhet och entreprenad 80 037 432 432 432 432 Övriga intäkter 771 102 102 102 102 Summa intäkter 202 799 78 522 83 941 85 629 86 867 Lönekostnader m.m. 410 593 442 549 458 847 467 173 480 829 Köp av huvudverksamhet 175 110 65 207 66 545 67 065 67 065 Lokalhyror och markhyror 47 872 44 000 50 048 52 247 55 127 Avskrivning och internränta 4 209 5 099 5 010 5 010 5 010 Övriga kostnader 103 716 95 321 100 889 101 593 102 459 Summa kostnader 741 501 652 176 681 339 693 088 710 490 Nettokostnader 538 702 573 654 597 398 607 459 623 623 Fastställd driftbudget/plan för sektorn för socialtjänst innebär en kostnadsökning på 58,3 mkr och en intäktsökning på 8,3 mkr under planperioden, jämfört med budget 2016. Det innebär att nettokostnadsökningen för planperioden är 50 mkr. De största verksamhetsförändringarna under planperioden består av följande poster: - Förstärkning av sektorns IT budget - Förstärkning av budget för hemtjänstens nattpersonal - Avgiftsökning i paritet med det aviserade höjda takbeloppet i maxtaxan inom äldreomsorgen - Förstärkning av budget för vårdplaneringsteamet - Utökning med en anhörigkonsulent inom funktionshinder - Utökning av hälso- och sjukvårdpersonal i paritet med att nya boenden för äldre och funktionsnedsatta uppförs - Minskad volymökning inom personlig assistans - Förstärkning av personalbudget för arbetet med våld i nära relationer - Förstärkning av budgeten för placeringar i HVB för barn och unga - Förstärkning av budget för arbetsmarknadsenhetens arbete mot särskilda ungdomssatsningar - Generell kostnadsminskning inom funktionshinder - Utökning med fyra platser av Enebacken servicebostad 66

Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Flyktingmottgande 1% Ledning 4% Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder 41% Vård och omsorg 30% Hälsa och Bistånd 24% Investeringsbudget/plan 2017 2021 Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 I investeringsbudgeten finns anslag för IT-investeringar, arbetsmiljöåtgärder, reinvesteringar (förnyelse av inventarier), larm för övergång till digital teknik samt investeringar i anknytning till de objekt som finns upptagna i lokalresursplanen 2017-2021. Investeringsbudgeten redovisas i sin helhet i bilaga 1. 2018 2019 2020 2021 Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 2 672 9 077 7 000 2 100 2 500 2 300 2 100 Netto 2 672 9 077 7 000 2 100 2 500 2 300 2 100 67

Ledning Ledning Beskrivning Ledningen har i uppdrag att leda och samordna sektorns olika verksamheter och företräda sektorn internt och externt. Sektorns ledning består av sektorschef, verksamhetschefer, administrativ chef och planeringschef. Dessa ingår också i sektorns ledningsgrupp, som ska ge stöd i beslutsfattande, verkställighet och ledarroller så att socialtjänstens chefer och stab uthålligt klarar sina uppdrag och mål. Inom socialtjänstens ledning finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Det medicinska ansvaret omfattar hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering upp till sjuksköterske-, fysioterapeut- och arbetsterapeutnivå och har som målsättning att kommuninvånarna ska få en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Här finns också ansvaret för kommunens överförmyndarverksamhet. Socialtjänstens administration svarar för sektorsövergripande uppgifter inom bland annat arkiv och diarieföring, ekonomi, IT, lokalplanering, bosamordning samt nämndadministration för sociala myndighetsnämnden. Inom socialtjänstens ledning finns också funktionen planering och tillsyn med uppdrag att ge stöd till hela sektorn i utveckling, utredning och uppföljning. Syftet med funktionen är att ge ett sådant stöd att verksamheterna kan bedrivas ekonomiskt effektivt, med god kvalitet utifrån politiska mål, gällande lagstiftning och tillämpliga föreskrifter och att skapa förutsättningar för utveckling av sektorns verksamheter. Enheten ansvarar också för sektorns gemensamma kvalitetsledningssystem. Inom funktionen finns socialt ansvarig samordnare (SAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som tillsammans med sektorns MAS säkerställer att den vård och behandling som ges inom det ansvarsområde som kommunen har är av god kvalitet. Funktionen har också ansvar för tillståndsprövning av alkoholservering. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Ledning Intäkt 327 280 280 280 280 Kostnad 24 348 26 541 28 367 28 391 28 416 Netto 24 020 26 261 28 087 28 111 28 136 Verksamhetens budget består av medel för personal och verksamhet inom ledning och administration samt vissa sektors gemensamma kostnader inom IT-området. Budget innehåller, utöver ett antal interna justeringar, en satsning på fortsatt arbete med välfärdsteknologi. Verksamheten kommer även under 2017 att starta en bemanningsenhet. Utökningen förväntas medföra att brukarna får ökad kontinuitet samt att kostnaden för administrationen av vikarieanskaffning minskar. 68

Vård och omsorg Vård och omsorg Uppdrag Verksamheten inom Vård och omsorg utgår från nationella mål för äldrepolitiken, socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), assistansersättning enligt kap. 51 2 i socialförsäkringsbalken (SFB), Politiska inriktningsmål för vård och omsorg samt Politiska verksamhetsmål för vård och omsorg". Inom omsorgen för äldre erbjuds social omsorg och hälso- och sjukvård som utgår från individens behov. Vård- och omsorgsarbetet ska inriktas på att skapa trygghet i livet och en god vård och omsorg med god kontinuitet. Äldre människor ska ges förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet och ha ett bra boende med bibehållet oberoende. All verksamhet ska ha en helhetssyn med utgångspunkt från brukaren som bemöts respektfullt med empati och kunskap. Omsorgen och omvårdnaden ska utformas förebyggande och hälsofrämjande för att stärka och bevara hälsan hos den enskilde och skapa förutsättningar för en bra livskvalitet till livets slut. Målsättningen i lagstiftningen för personer med funktionsnedsättning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska ges möjlighet att leva ett självständigt liv på samma villkor som andra. Personalen ska kontinuerligt kompetensutvecklas och särskild vikt läggs vid etik- och bemötandefrågor. Vård och omsorg består av äldreboende, hemtjänst och personlig assistans. Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Antal personer med hemtjänst 1 okt. 675 740 720 730 730 Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) 11 684 11 500 11 900 11 900 12 000 Antal besök dagverksamhet 5 030 5 250 5 000 5 000 5 000 Antal personer beviljade personlig assistans 64 65 66 67 Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Vård och omsorg 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkt 103 644 26 904 28 142 28 554 28 824 Kostnad 254 450 195 378 203 824 206 322 209 495 Netto 150 806 168 474 175 682 177 768 180 671 Föreskriften gällande bemanning på särskilda boenden börjar gälla från och med den 15 april 2016. Detta medför att bemanning under dygnets alla timmar blir ett krav. Ändringen innebär ett förtydligande av ansvaret om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt, som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Inga ytterligare satsningar görs i budget för nattbemanningen på verksamhetens särskilda boenden, då tidigare satsningar medfört att nuvarande nivå ligger i paritet med vad föreskriften ställer som krav. Förstärkning sker däremot med 2,1 årsarbetare för hemtjänstens nattpersonal från och med 2018. En avgiftsökning motsvarande 0,4 mkr 2017 och 0,6 mkr 2018 och 2019 görs i paritet med det aviserade höjda takbeloppet i maxtaxan inom äldreomsorgen. 69

Vård och omsorg Den skillnad som uppkommer årligen mellan budgeten och utfallet inom vård och omsorg hänförs till största del av den beställar-/utförarmodell som är uppbyggd mellan handläggarenheten inom hälsa och bistånd och verksamheterna för personlig assistans och hemtjänst inom vård och omsorg. Verksamheterna arbeta med en prestationsbaserad budget och får därigenom ersättning för beviljade respektive utförda timmar till ett fastställt timpris. Marken för det planerade nya vård- och omsorgsboendet säljs på marknadsmässiga villkor till exploatör eller annan utförare som ska driva entreprenaden. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Dagverksamhet 1% Hemtjänst och larm 21% Ledning och administration 5% Personlig assistans/sfb 10% Äldreboende 63% 70

Vård och omsorg Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla brukare i kommunen har tillgång till god vård och omsorg med god kontinuitet och bemöts respektfullt med empati och kunskap. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande 1, habiliterande 2 och salutogent 3 synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. All personal har erforderlig utbildning och erhåller kontinuerlig kompetensutveckling. Insatserna utförs med kontinuitet. Medarbetare är tillmötesgående, omtänksamma och stödjande i sitt bemötande av brukare och anhöriga. Brukares egna förmågor och intressen tas tillvara vid genomförandet av insatserna. All berörd personal har 2017 kompetens inom gerontologi, geriatrik, palliativ vård samt etik. Antal olika personal som en hemtjänsttagare, med minst två insatser per dag, möter under 14 dagar. Andel nöjda brukare över 65 år inom kvalitetsområdet bemötande. Andel nöjda brukare med personlig assistans inom kvalitetsområdet bemötande. Andel brukare över 65 år som har en upprättad IGP. Andel personal som genomfört vård- och omsorgsprogrammet eller likvärdig utbildning. 16 15 15 14 98 95 98 98 98 91 92 93 94 96,1 95 97 97 97 95 97 97 Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Brukare i ordinärt boende och i särskilt boende känner till sin kontaktman och dess uppdrag. Andel brukare över 65 år som upplever att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Andel brukare över 65 år som upplever att de har möjlighet att påverka tiden när hjälpen utförs. Andel brukare med personlig assistans som upplever att de kan påverka hur sin assistans utförs. 83 84 85 86 61 65 67 75 74 75 78 1 Rehabilitering = Insatser som bidrar till att en person med funktionsnedsättning återfår sin funktionsförmåga. 2 Habilitering = Insatser som bidrar till att en person med varaktig funktionsnedsättning bibehåller sin funktionsförmåga. 3 Salutogent synsätt = Ett hälsofrämjande förhållningssätt. 71

Vård och omsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Brukare tar del av välfärdsteknologi, för att uppleva trygghet, självständighet och delaktighet i hemmet. Personlig assistans utförs på sådant sätt att brukare upplever nöjdhet. Antal brukare där insatsen tillgodoses genom välfärdsteknologi. NKI personlig assistans 20 25 30 75 77 78 79 Forskning visar att en hög personalkontinuitet bidrar till ökad trygghet för den enskilde och ökar förutsättningarna att påverka de åtgärder som ska utföras då färre anställda är inblandade i genomförandet av insatser. Inom vård och omsorg påbörjades ett förbättringsarbete för att höja personalkontinuiteten inom hemtjänsten under 2015/2016 och analys och fortsatt arbete kommer att ske 2017. Vård och omsorg ska arbeta aktivt med att i olika typer av forum skapa förutsättningar för reflektion och etiska diskussioner, för att verksamhetens värdegrund ska vara synlig i det dagliga arbetet och de mänskliga mötena. Värdegrundsträffar genomförs på alla arbetsplatser fyra gånger om året och arbetet kommer att följas upp regelbundet. Fördjupningsutbildning ska genomföras för värdegrundsledarna. Reflektion utifrån etiska dilemman i verksamheten, liksom utbildningsinsatser, kommer att öka möjligheterna för att medarbetare inom verksamheten ska uppfattas som stödjande och omtänksamma i sitt bemötande och i sitt vård- och omsorgsarbete. Den salutogena utgångspunkten och det rehabiliterande förhållningssättet ska prägla medarbetares inställning vid framtagandet av den individuella planen, och så även vid genomförandet av insatserna. Genom en noggrant beskriven individuell genomförandeplan (IGP), framtagen i delaktighet med brukaren, ökar förutsättningarna för att brukarens egna förmågor och intressen tas tillvara. Arbetet kommer att fortsätta med att utveckla och få en väl dokumenterad IGP, för att insatserna ska utföras på det sätt som brukaren vill, oavsett vem som utför dem. Kunskap och kompetens bland medarbetare är en förutsättning för en god och säker vård och omsorg. I det lokala kvalitetssäkrade samverkansforumet vård och omsorgscollege, kommer arbetet med validering av outbildade medarbetare och för uppdraget lämpliga vikarier att fortgå. I utbildning till undersköterska erhåller elever all erforderlig kunskap och kompetens för arbete inom vård och omsorg. Verksamheten kommer också, i den takt som ekonomin tillåter, att ta fram förut-sättningar för att fortbilda omvårdnadspersonalen inom bland annat områdena palliativ vård och omsorg, etik samt välfärdsteknologi. Alla insatser kommer systematiskt att följas upp i sektorns kvalitetsledningssystem. Vård och omsorg kommer att fortsätta att arbeta för att kontaktmannauppdraget ska vara väl känt bland alla medarbetare och varje brukare som har en kontaktman ska känna till och ha en god relation med denna. Med en god relation som grund främjas förutsättningarna för en brukare att våga framföra sina åsikter och önskemål och att kunna leva ett inflytelserikt, aktivt och tryggt liv med bibehållet oberoende. För att underlätta kännedomen om sin kontaktman kommer verksamheten att fortsätta införa foton på viktiga funktioner inom alla verksamheter. Det ska vara lätt att få information om vem som arbetar och vem som är kontaktman. Kontaktmannen ska regelbundet ha kontakt med sin brukare och dess anhöriga om samtycke finns. Vård och omsorg har sedan länge haft fokus på att utveckla metoder och arbetssätt genom IT och teknik för att öka förutsättningarna för bland annat meningsfullhet och delaktighet för brukare. Olika satsningar för att höja personalens kompetens kommer att genomföras under det kommande året. Förutsättningar ska utredas för att kunna ge några medarbetare möjlighet till specialistkunskap inom området välfärdsteknologi på yrkeshögskolenivå. Med utgångspunkt i socialtjänstens strategiska IT- 72

Vård och omsorg plan kommer vård och omsorg att fortsätta införa välfärdsteknologi som underlättar självständighet, trygghet och delaktighet för brukare samt främjar kostnadseffektivitet och arbetsmiljö i verksamheten. Inom ramen för lagen om stöd och service och socialförsäkringsbalken ges brukaren inflytande över hur, när och av vem insatsen ska genomföras. Inom personlig assistans kommer arbetet med den individuella genomförandeplanen att fortsätta att utvecklas. Utbildningsinsatser för personal kommer att genomföras inom social dokumentation, etik och bemötande samt kvalitetsarbete. Fokus ska läggas på att följa upp och analysera vilka åtgärder som ökar meningsfullhet och livskvalitet och ger nöjda brukare. 73

Hälsa och bistånd Hälsa och bistånd Uppdrag Verksamheten Hälsa och bistånd styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetens övergripande uppdrag är att utveckla en rättssäker myndighetsutövning och en god och säker hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Verksamheten består av handläggarenhet, sjuksköterskeenhet, rehabenhet och hälsofrämjande enhet. Handläggarenheten ansvarar för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, bedömning av insatser enligt LSS samt avgiftshandläggning för Vård och omsorg samt Funktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården innefattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Hälsofrämjande enhetens uppdrag är anhörigstöd, fixartjänst samt förebyggande hälsoarbete för äldre på särskilda boenden och i ordinärt boende. Informationsmått Antal avslag vid ansökan om hjälp i hemmet eller särskilt boende Antal överklaganden av ovanstående avslag/varav bifallits av Förvaltningsrätten Antal personer med hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 32 25 27 30 30 4/3 5/0 5/0 6/1 6/1 675 740 720 730 730 11 684 11 500 11 900 11 900 12 000 Antal besök sjuksköterskeenhet 35 798 35 000 36 500 36 800 37 000 Antal besök rehabenheten 5 643 5 800 5 800 5 900 5 900 Antal besök dagcentraler 10 295 11 000 10 700 11 000 11 000 Antal personer aktuella i SVPL (samordnad vårdplanering) Antal personer med LSS-insats per månad (mätmånad oktober) 400 450 470 470 276 278 280 282 Antal personer beviljade personlig assistans 64 65 66 67 Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Hälsa och bistånd 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkt 31 510 35 964 35 964 35 964 35 964 Kostnad 146 166 161 850 164 318 167 843 172 536 Netto 114 656 125 886 128 354 131 879 136 572 Volymen av brukare inom personlig assistans ökar inte i samma takt som tidigare prognostiserat. Därav minskas budgeten med 2,0 mkr under 2017 och 0,5 mkr under 2018 samt 2019. Vidare planerar sektorn för lagförslaget gällande betalningsansvaret som förmodas träda i kraft under 2017 och som ställer nya krav på vårdplanering. Betalningsansvaret utvidgas till att omfatta även psykiatri. Sektorn väljer därför att förstärka vårdplaneringsteamet med 0,5 årsarbetare samordnare, 0,75 årsarbetare sjuksköterska, 0,4 årsarbetare arbetsterapeut samt 0,4 årsarbetare fysioterapeut vilket beräknas till en kostnadsökning av 1,5 mkr. Förstärkningen görs i linje med den interna LEAN-kartläggningen som genomfördes 2015. Budget för anhörigkonsulent förstärks med 0,6 mkr för att tillsätta en anhörigkonsulent inom funktionshinder. Behovet av anhörigstöd bland annat till gruppen inom psykiatri och förvärvade 74

Hälsa och bistånd hjärnskador har särskilt uppmärksammats. Anhörigkonsulenten skall ge anhöriga stöd, information och vägledning. Budget avseende tekniska hjälpmedel förstärks med 0,2 mkr för att uppnå en budget i balans. En utökning av hälso- och sjukvårdspersonal sker i paritet med att nya boenden för äldre och funktionsnedsatta byggs. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Hemtjänst 33% Ledning och administration 2% Handläggare 5% Hälso- och sjukvård 15% Förebyggande och hälsofrämjande arbete mm 7% Rehab och hjälpmedel 6% Personlig assistans /SFB 32% 75

Hälsa och bistånd Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande 4, habiliterande 5 och salutogent 6 synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Informationen om beslut, insatser och stöd kommuniceras såväl skriftligt som muntligt och är lätt att förstå. Uppföljning sker av beslut och därmed säkerställs att information har uppfattats. LSS-handläggningens utformning och innehåll försäkrar medborgare med funktionsnedsättning att kunna leva som andra. Berörda professioner samordnar och planerar brukares vård- och omsorgsinsatser. Nöjd-kund-index (NKI) inom samtliga områden Funktionshinder. Andel uppföljningar av beslut som genomförts i individuella ärenden. Antal överklaganden till förvaltningsdomstol och antal av dessa som bifallits. Andel brukare som upplever att insatserna är individuellt anpassade. Antal avvikelser avseende informationsöverföring. Antal SIP, samordnad individuell plan, som genomförs. Antal vårdplaneringar inom ramen för SVPL, samordnad vårdplanering, som genomförs. 77 80 80 80 80 25 25 25 9/5 9/1 10/1 10/1 10/1 60 60 60 25 35 30 30 30 30 25 25 30 400 400 450 450 Berörda vårdtagare/patienter har god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll. Den palliativa vården och omsorgen tillgodoser behoven utifrån en helhetssyn på brukares totala situation. Anhöriga får ett respektfullt bemötande och ett gott stöd vid närståendes bortgång. Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, %. Andel avlidna som fått ett brytpunktssamtal, %. Andel närstående som erbjuds ett efterlevandesamtal, %. Andel brukare som avlider med mänsklig närvaro, %. 41,3 25 50 50 50 74,7 60 75 80 80 73,3 85 80 85 85 96 95 95 95 95 4 Rehabilitering = Insatser som bidrar till att en person med funktionsnedsättning återfår sin funktionsförmåga. 5 Habilitering = Insatser som bidrar till att en person med varaktig funktionsnedsättning bibehåller sin funktionsförmåga. 6 Salutogent synsätt = Ett hälsofrämjande förhållningssätt. 76

Hälsa och bistånd Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete. Beviljat LSSbeslut verkställs i kommunal regi, alternativt inom avtal. Antal köpta boendeplatser 15 20 20 Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Äldre har god kunskap om informationsteknologi, IT, och kan tillämpa den i sin vardag. Kommunen samarbetar aktivt med ideella sektorn. Antal äldre deltagare på Ipadkurser. Antal äldre besökare på internetcafé. Antal idéburna organisationer som deltar i nätverksträffar med kommunen. 234 100 200 200 200 336 450 400 400 400 18 18 18 18 18 Information om kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättningar lämnas på kommunens hemsida. I kontakt med sökande/anhöriga skall information lämnas muntligt samt skriftligt och med hänsyn tagen till aktuell funktionsnedsättning. Beslut skall följas upp och i den dialog/informationsinhämtning som sker säkerställs att information kring insatsens beslut och utförande mottagits av brukaren. För att brukare skall tillförsäkras att leva som andra är handläggarenhetens utredningsprocess central. Dialog, information och tydlig struktur är byggstenar. Vägledande riktlinjer är under uppbyggnad och ger en tydlighet i vad som är goda levnadsvillkor generellt och utgör beslutsstöd tillsammans med en individuell utredning. En samlad bedömning av individens behov av såväl medicinska som sociala insatser skall göras. En salutogen utgångspunkt och ett rehabiliterande förhållningssätt ska prägla utredning, biståndsbeslut och framtagandet av en individuell plan. Den enskildes roll och medverkan är central för god kommunikation. Vårdplaneringar och SIP, samordnad individuell plan, är verktyg att använda. Det är av kvalitetsmässig betydelse att avvikelser uppmärksammas, dokumenteras och hanteras så att det för enskilda inte skall uppstå allvarligare konsekvenser och att ett lärande sker i organisationen. Symptomlindring, självbestämmande och delaktighet är väsentliga delar för en god vård i livets slutskede. Inom varje område pågår förbättringsarbeten, ofta med stöd av uppgifter från nationella kvalitetsregister samt Svenska palliativregistret. Sektorns palliativa grupp har uppdrag att förbättra arbetet inom området. En del av detta arbete kan endast ske genom en god samverkan mellan primärvård och akutsjukvård. Härryda kommun kommer under 2016/2017 genomföra en webbaserad breddutbildning inom palliativ vård. Stöd till anhöriga är en del av ett gott palliativt arbete. Förutom efterlevandesamtal finns en rutin för hur ett värdigt omhändertagande skall ske i samband med ett dödsfall. Rutinen beskriver bland annat hur närstående ska meddelas, hur avskedet ska ordnas efter den närståendes önskemål, hur information ska ges både vid avskedet och en tid efter dödsfallet. Ett efterlevandesamtal utförs av sjuksköterska. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 6 kap 2 ansvarar kommunen för att det finns tillgång till familjehem, HVB och stödboende. Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 1b har en kommun ansvar för insatser gentemot dem som är bosatta i kommunen. Vid verkställighet ska de individuella behov som ligger till grund för beslut om boendeplats tillgodoses. 77

Hälsa och bistånd Inom ramen för budget ska tillgången till boendeplatser genom egen regi alternativt avtal (abonnemang och entreprenad) säkerställas och innehålla goda levnadsvillkor. Då ny lagstiftning kommer kring vårdplanering och betalningsansvar som även innefattar psykiatrin, vilket är en stor förändring, bedöms sannolikheten för fler kortare placeringar inom målgruppen psykiatri. Informationsteknologi är ett verktyg för att öka äldres självständighet och delaktighet i samhället. Kunskap om vardagsteknik skall spridas bland annat genom internetcaféer på olika orter i kommunen samt genom det utökade utbudet av kurser för smartphones och läsplattor. Information och inspiration ska ges på olika mötesplatser och forum i kommunen. En aktiv samverkan med den ideella sektorn skapar förutsättningar för att verksamheten kan medverka till ett gott liv, inflytelserikt och hälsosamt liv för brukare. Informationsarbetet och nätverksträffar med olika aktörer skall stimuleras. 78

Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Uppdrag Individ- och familjeomsorg (IFO) samt Funktionshinder (FH) ska syfta till att skapa social trygghet och öka möjligheten till ett självständigt liv för dem som bor och vistas i Härryda kommun. IFO/FH ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. IFO/FH ska bemöta människor på ett respektfullt sätt och hålla god kvalitet. Omvärldsbevakning är en viktig del inom verksamhetsområdet. Arbetsmetoder som används ska i möjligaste mån vara evidensbaserade. Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att utreda, skydda, stödja och hjälpa samt ge service till utsatta personer i kommunen och består av enheten för barn och unga, enheten för försörjningsstöd, vuxenenheten samt familjestödsenheten. Verksamheterna inom Funktionshinder har till uppgift att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Verksamheterna består av boende med särskild service och daglig verksamhet. Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Antal barn/unga (0-20 år) i familjehem 112* 69* 40 40 40 Antal anmälningar och ansökningar om barn (0-17 år) som far illa 1 057 650 1 000 1 000 1 000 Antal årsplaceringar barn/unga (0-20 år) HVB 16 20 16 16 16 Antal vuxna som pga. missbruk har kontakt med vuxenheten 236 255 255 255 255 Antal årsplaceringar HVB vuxna 7,5 6,6 6,6 6,6 6,6 Antal placerade SoL vuxna 23 22 22 22 22 Antal hushåll med försörjningsstöd 394 400 400 400 400 Antal personer med LSS-insats 439 440 450 460 460 Antal utnyttjade dygn med korttidsvistelse i egen regi (Totalt producerade dygn = 2190) 1 325 2 000 2 000 2 000 2 000 Antal köpta dygn korttidsvistelse och läger 1 533 1 500 1 240 950 740 Antal personer med daglig verksamhet (egen regi + utflyttad) 116 131 135 135 135 Antal personer med daglig verksamhet (köpt) 6 4 3 3 2 Antal köpta boendeplatser 18 15 10 7 6 * Inklusive ensamkommande barn 79

Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg 2015 2016 2017 2018 2019 Intäkt 67 317 12 033 13 250 13 742 14 710 Kostnad 316 536 265 337 278 796 283 714 293 225 Netto 249 219 253 304 265 546 269 972 278 515 Budgeten för Individ- och familjeomsorgen är utökad för planperioden. Fokus har legat på att stärka upp inom verksamheten hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga, förstärkning görs med 3,0 mkr under planperioden för att få en budget i balans. Verksamheten förstärker under planperioden arbetet med våld i nära relationer. Förstärkningen på 0,9 mkr innefattar 1,0 årsarbetare samordnare samt 0,5 årsarbetare handläggare. Syftet med satsningen är att arbeta sektorövergripande. Vidare genomförs en budgetanpassning för Familjerådgivningen med syftet att få budgeten i balans. Den generella kostnadsminskningen inom Funktionshinder på 0,5 mkr utökas med 4,0 mkr under planperioden. Kostnadsminskning avser nya och befintliga bostäder med särskild service samt daglig verksamhet. Minskningen är beslutad för att bättre anpassa bemanningen i verksamhetens boenden och daglig verksamhet. Sektorn medverkar i projektet kostnad per brukare (KPB), projektet och annat jämförelsematerial visar på att verksamheterna inom Funktionshinder har höga kostnader jämfört med andra kommuner. Budgeten är utökad för Kreativ Center med ytterligare en dag i veckan. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Familjestödsenhet 4% Vuxenenhet 6% Ledning och Administration Fh 4% Enheten för Barn och Unga 16% Arbetsmarknad- och försörjningsstödsenhet 12% Boende LSS/SOL 40% Ledning och Administration Ifo 4% Övrig verksamhet FH 2% Daglig verksamhet 12% 80

Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunens invånare i behov av Individ- och familjeomsorgens stöd erbjuds aktivt insatser som syftar till att de, så långt som möjligt genom egen förmåga, inkluderas i den sociala gemenskapen. Människors arbetsförmåga, resurser och möjligheter till egen försörjning främjas och utvecklas. Individ- och familjeomsorgen uppmärksammar, initierar och samordnar vid behov insatser till arbetslösa ungdomar som verksamheten möter. Barn som lever i en familj med psykosociala och/eller ekonomiska problem, eller som själva tillhör en riskgrupp, identifieras tidigt och utreds omgående, så att de och deras familj kan erbjudas stöd/hjälp. Individ- och familjeomsorgens utredning och insatser leder till att den enskilda individen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Målgruppen erbjuds insatser för att bryta social isolering. Färre vuxna är långtidsberoende av försörjningsstöd. Ungdomar med en komplex problematik som uppbär försörjningsstöd ges möjlighet till samordnade insatser som stöd till egen försörjning. Färre ungdomar är långtidsberoende av försörjningsstöd. Daglig verksamhet inom funktionshinder ska syfta till att förbereda för förvärvsarbete. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp identifieras tidigt. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp och deras familjer erbjuds stöd/hjälp. Andel barn (0 12 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning. Andel ungdomar (13 20 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning. Andel vuxna med missbruksproblem (21+ år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning. Antal besök per gång på Kreativt center. Antal familjer som behandlarna på Familjecentralen har kontakt med. Antal bidragsmånader per hushåll. Antal ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd. Andel ungdomar som erhållit stöd via Arbetsmarknadsenheten som blir självförsörjande via arbete eller studier. Antal bidragsmånader per hushåll, ungdomar. Antal personer som har utflyttad daglig verksamhet. Antal anmälningar och antal ansökningar, 0 17 år. Antal barn som erhåller biståndslöst stöd via familjestödsenheten. Antal barn som beviljats bistånd i form av att familjen erhåller stöd via familjestödsenheten. Antal barn som beviljats bistånd i form av att familjen erhåller stöd via köpt vård. 79 80 80 80 80 76 80 80 80 80 88 90 90 90 20 25 30 170 170 170 6,2 6 6 6 6 72 72 72 72 65 60 70 70 70 5 6 5 5 5 25 26 27 1 057 1 000 1 050 1 100 95 95 95 210 210 210 5 5 5 81

Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete Inom ram för budgeterade medel ska verksamhetens utformning och innehåll tillförsäkra medborgarna med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. NKI samtliga områden. 77 80 80 80 80 Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har Genom riktade informationsinsatser bidrar kommunen till att anställda, förtroendevalda och allmänhet får ökad kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. Antal infoblad som belyser frågan. Andel IDA-tablå som belyser frågan. 4 5 5 5 5 33 33 33 33 33 Behandlande insatser ska hålla god kvalitet och i möjligaste mån vara evidensbaserade. Verksamheten arbetar aktivt och regelbundet med uppföljning, utvärdering och omprövning av insatser. Det arbetet ska intensifieras under 2017. På familjecentralerna möter socialtjänsten föräldrar tidigt i deras föräldraroll och kan ge stöd både i grupp och enskilt. Föräldrar får på familjecentralerna hjälp att bygga nätverk och får information om vilket stöd som finns att tillgå inom kommun och inom hälso-sjukvård. En ny familjecentral öppnar i Hindås under planperioden. För personer med psykiska funktionsnedsättningar är meningsfull sysselsättning viktigt för att bryta isolering. Kreativt center ska fortsätta utveckla aktiviteter som i högre grad lockar män till verksamheten. För att minska andelen långtidsberoende av försörjningsstöd krävs fortsatt arbete med att analysera vilka grupper som är arbetslösa och deras behov av insatser. Den analysen kommer att göras under våren 2017. Verksamheten kommer också att fördjupa sig i den så kallade Solnamodellen för att ta tillvara på metoder som visat sig framgångsrika. En grundidé med Solnamodellen är en väg in. Verksamheten ska under 2017 undersöka möjligheten till en samlokalisering med Arbetsförmedlingen. Att samordna insatserna för denna utsatta grupp är viktigt. Under planperioden kommer fokus läggas på att intensifiera arbetet med målgruppen genom att öka samarbetet med Samordningsförbundet och genom arbetet med Delegationen Unga till Arbete (DUA). Arbetsmarknaden är för närvarande god. Dock ökar sannolikt klyftan mellan de som relativt enkelt kan få en sysselsättning och de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens statistik visar tydligt att brytpunkten går vid om man har fullföljd gymnasieutbildning eller inte. Samarbetet mellan gymnasieskolan och socialtjänsten förstärks inom ramen för DUA överenskommelsen, detta för att öka andelen ungdomar som fullföljer sina gymnasiestudier. Med olika former av sysselsättningsstöd och med nya metoder ökas möjligheten för den enskilde att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden och genom samverkansinsatser och projekt kan arbetsmarknaden vidgas för grupper med behov av särskilt stöd. Familjestödsenheten informerar på familjecentraler, förskolor och skolor om vilket stöd man kan få utan bistånd vilket möjliggör för föräldrar och barn att själva söka hjälp i ett tidigt skede. Socialtjänsten samverkar med andra professioner för att kunna ge ett samlat stöd till föräldrar och barn. Stödet anpassas efter varje familjs behov. Grunden för en strukturell samverkan mellan sektorn för utbildning och kultur och sektorn för socialtjänst finns formaliserad på såväl individnivå som på gruppnivå. Sammantaget finns 14 olika samverkansgrupper som träffas regelbundet. VIS-gruppen, verksamhetschefer i samverkan, ansvarar för att samverkansarbetet är funktionellt organiserat och utvecklas i takt med nya och förändrade behov. Under 2017 ska 82

Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg nuvarande arbetssätt, organisation och samverkansformer som rör arbetet kring ungdomsproblematik utredas. Verksamheten fortsätter att genomföra brukarundersökningar i syfte att ständigt, utifrån resultaten, förbättra verksamheten. Verksamheten arbetar aktivt med samverkan internt och extern för att utbyta information och erfarenheter för att öka kunskapen om funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. 83

Flyktingmottagande Flyktingmottagande Uppdrag Verksamheten för flyktingmottagande har till uppdrag att säkerställa ett hållbart och bra mottagande av såväl ensamkommande barn och unga som nyanlända vuxna och familjer för bästa möjliga etablering och integration i det svenska samhället. Det kommunala flyktingmottagandet baseras på överenskommelser med Migrationsverket och finansieras av statsbidrag. För att socialtjänsten ska kunna utveckla ett fortsatt hållbart asyl- och flyktingmottagande har en organisationsförändring genomförts under 2016. En ny verksamhet med ansvar för alla frågor som rör ensamkommande barn och unga samt nyanlända vuxna och familjer har skapats. Verksamheten består av enheten för myndighetsutövning för placering av ensamkommande barn och unga, hem för vård eller boenden i egen regi (HVB) och enheten för integration av nyanlända vuxna och familjer. Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Antal nyanlända flyktingar* 18 40 147 147 147 Antal asylsökande** ensamkommande barn och unga*** 119 20 130 130 130 Antal ensamkommande barn och unga*** med permanent uppehållstillstånd 20 12 12 12 12 * En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. ** En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. *** Ett ensamkommande barn är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan båda sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. (Källa: Migrationsverket.se) Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Flyktingmottagande Intäkt 0 3 341 6 305 7 089 7 089 Kostnad 0 3 070 6 034 6 818 6 818 Netto 0-271 -271-271 -271 Kommuner har rätt till ersättning för kostnader de har för asylsökande och för de som ansökt om eller fått uppehållstillstånd och verksamheten finansieras därmed till största del genom statliga medel. De budgeterade intäkterna och kostnaderna för planperioden avser hyror för HVB i egen regi, detta för att underlätta administrationen av hyrorna till sektorn för förvaltningsstöd. Övriga intäkter och kostnader är inte budgeterade med anledning av den osäkerhet som råder om antalet ensamkommande barn och unga samt nyanlända vuxna och familjer som kommer att placeras i kommunen under kommande planperiod. 84