Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

FÖRORD Värmland har ett rikt och varierat näringsliv med allt från globalt konkurrenskraftiga och exporterande företag, till lokala företag som erbjuder för Värmland unika produkter och tjänster. Näringslivet i regionen påverkas i allra högsta grad av de förändringar som sker i och utanför Värmlands länsgränser. Det kan handla om ökad produktivitet, omstruktureringar och ökad konkurrens och framför allt ökad internationalisering. Internationaliseringen kommer att fortsätta och den ekonomiska framtiden handlar om att ta tillvara internationaliseringens möjligheter. Värmland har goda möjligheter till detta, men det innebär att framtiden än mer än idag behöver präglas av öppenhet, tillgänglighet, förändringsförmåga och ett positivt företagsklimat. Näringslivet kommer allt mer att konkurrera genom ständig utveckling av nya produkter, tjänster, koncept och arbetsformer. För att lyckas med detta förutsätts ökad kompetens i vid mening. Det gäller för hela näringslivet, även om kompetensbehoven givetvis tar sig olika uttryck för olika yrkeskategorier och i olika sektorer. Vi ser idag en utveckling där välutbildad arbetskraft koncentreras till färre och större lokala arbetsmarknader, som är större än kommunerna och som ibland överlappar länsgränser. För att ha ett välmående näringsliv i hela regionen bör även denna utmaning mötas upp. Miljöer som kan påverka kompetensförsörjningen genom utbildning, inflyttning och god infrastruktur behöver utvecklas. Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Vi företräder 1100 företag, med 50 000 anställda, i regionen. Vi driver breda regionala tillväxtfrågor och vi påverkar beslutsfattare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Med ovan som bakgrund och med avstamp i en rad undersökningar, samtal och möten har Handelskammarens medlemmar lyft fram tre frågor som är av särskild vikt för att kunna verka och växa i Värmland. Dessa frågor är tätt sammankopplade med varandra, även om karaktären och därmed också lösningen finns på olika nivåer. Ibland handlar det om politiska beslut för att skapa bra förutsättningar och ibland kan det handla om attitydförändringar. I detta program pekar Handelskammaren ut vad som verkligen påverkar företagens förutsättningar och vad vi tror behöver göras för att säkra det värmländska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft i den globala världen. För att Värmland ska vara fortsatt konkurrenskraftigt behöver: infrastrukturen underhållas och byggas ut, kompetensförsörjningen tryggas och de värmländska kommunerna bli färre och därmed större. 2

Dessa tre delar har Handelskammaren sammanfattat i tolv punkter enligt nedan. Handelskammaren anser att följande bör prioriteras: Snabba och pålitliga tåg mellan Stockholm och Oslo till nytta för det värmländska näringslivet. Byggande av mötesseparerade körfält på riksväg 61, 62 och 63 samt E45 och E18. Införande av 74 ton maxvikt på lastbil. Inget införande av kilometerskatten (även kallad vägslitageskatt). Säkerställa en långsiktig flyglinje mellan Karlstad Airport och en större europeisk flygplats. Ökade medel för investeringar och underhåll till flygplatser som inte är statliga och som saknar statligt upphandlad trafik. Nya slussar i Trollhätte kanal. Ingen lågbro över Göta älv (nya Hisingsbron). Större arbetsmarknadsregioner. Höjd utbildningsnivå genom kontinuerlig kompetensutveckling. Ökad mångfald inom det värmländska näringslivet. Färre och därmed större värmländska kommuner. Innehållet i programmet bygger på två medlemsundersökningar, 225 enskilda möten med små och stora företag från olika branscher samt diskussioner i Handelskammarens fullmäktige, storföretagarforum och infrastrukturråd. Programmet har sedan beslutats av Handelskammarens styrelse samt varit på remiss i Handelskammarens fullmäktige. Programmet är undertecknat av: Frida Johansson, vd Styrelsen för Handelskammaren Värmland genom: Leif Nilsson, ordförande Ulrika Obstfelder Peterson, Värmlands Folkblad, vice ordförande Daniel Juvél, SMA Mineral AB Håkan Thorell, O.F. Ahlmark & Co Eftr. AB Annette Björkman, HSB Värmland IngMarie Junler, Vildmark i Värmland Håkan Nordblad, Westra Wermlands Sparbank Lena Kvillerud, Ahlford Advokatbyrå Fredrik Turzik, BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen oktober 2014, Handelskammaren Värmland. www.handelskammarenvarmland.se 3

INFRASTRUKTUR Sverige är ett litet och glest befolkat land i utkanten av Europa, med ett mycket stort beroende av det globala handelsutbytet. Vi behöver mer än många andra länder ett väl fungerande transportsystem. Detsamma gäller för Värmland. Värmländska företags kunder finns över hela världen och delar av länets industri tillhör utlandsägda koncerner som ingår i globala logistiknät och produktionssystem. I vardagen är infrastrukturen en helt avgörande faktor för det enskilda företaget. Medarbetare skall komma till jobbet. Kunder och leverantörer skall besöka företaget och varor skall transporteras såväl till den egna verksamheten som till kunder världen över. Kort sagt, inget företag fungerar utan vägar, järnvägar, flyg eller sjöfart. Tillståndet på vår infrastruktur styr både hur gods kan transporteras och möjligheterna att få tillgång till rätt kompetens. Det finns således en direkt koppling mellan en regions tillgänglighet och dess tillväxt och konkurrenskraft. Vill vi fortsätta att utveckla vår region förutsätter det ett transportsystem som är effektivt, tillgängligt och som har en begränsad miljöpåverkan. Dessvärre finns det stora brister i den svenska infrastrukturen och det är vida känt att Sverige har en stor infrastrukturskuld. Under lång tid har för lite investerats samtidigt som underhållet eftersatts. Sverige tillhör numera de OECD-länder som satsar minst på infrastruktur och om inte detta förändras kommer svenska företag succesivt att tappa i konkurrenskraft. Dessutom är komplexiteten i infrastrukturfrågor ett bekymmer. Investeringar i infrastruktur är kostsamma och de påverkas ofta av de svängningar som regeringsskiften innebär, eftersom planeringsprocesserna är långsiktiga och omfattande. Med ovan som utgångspunkt står det klart att det behövs en förändring av hur vi i Sverige finansierar, beslutar om, planerar och bygger vår infrastruktur. Det enda sättet att bygga bort infrastrukturskulden är genom ökade resurser till investeringar och underhåll. Sverige och Värmland behöver samtidiga satsningar på infrastruktur utifrån ett helhetsperspektiv. En viktig utgångspunkt i transportpolitiken bör vara att godstransporter ska ske med det transportslag där kapacitet, ekonomi och miljövinster finns. Med en sammanhållen transportstrategi finns det möjlighet att skapa en effektiv, konkurrenseneutral och klimatsmart hantering av transporterna. Då den stora efterfrågan på transporter världen över utgör en miljöutmaningen är satsning på forskning och innovation, där tekniska lösningar förbättras och effektiviserar transporterna, en viktig del i denna strategi. Investeringar bör ske genom blocköverskridande politiska beslut, men även genom att låta pröva andra finansieringsmodeller. Runt om i världen, bland annat i de övriga nordiska länderna, finns fungerande alternativa finansieringssystem som borde prövas 4

också i Sverige. Genom ökad långsiktighet i de politiska beslutsprocesserna och genom att tillåta så kallad OPS-finansiering (offentlig-privat-samverkan) kan den allt sämre svenska situationen avseende infrastruktur förbättras. Handelskammaren driver på för att förbättra framkomligheten för människor och gods i regionen. Det handlar om såväl järnväg och väg som sjöfart och flyg. Och alla transportslag behövs. De ska användas så kostnads- och miljöeffektivt som möjligt och där de passar bäst. Givetvis är tillgång till bredbandsuppkoppling också en viktig förutsättning för både nya och etablerade företag, men då denna fråga drivs aktivt av på såväl kommunal och regional som nationell nivå, är den inte prioriterad i föreliggande program. Den svenska infrastrukturskulden innebär vidare att konkurrensen om de svenska infrastrukturmedlen är hård. Vi har därför ett ansvar att på regional nivå jobba långsiktigt och göra gemensamma prioriteringar. Då har vi störst chans att lyckas. På följande sidor presenteras Handelskammarens prioriteringar inom de fyra respektive infrastrukturområdena. 5

JÄRNVÄG De senaste 25 åren har antalet resenärer fördubblats och 25 procent mer gods fraktas på nätet. Och trenden fortsätter. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas persontransportarbetet på järnväg i Sverige öka med 27 procent från 2010 till 2030. Oavsett om du ska på ett möte i Stockholm eller Oslo över dagen, ska frakta gods till Göteborg eller pendla mellan Arvika och Karlstad, är tåget oerhört betydelsefullt. Att järnvägstransporter dessutom minskar koldioxidutsläppen, och därmed är ett hållbart transportslag, betyder att de bör prioriteras för såväl resenärer som gods. Problemet är dock att kapaciteten på det befintliga nätet inte är bra nog för att möta den ökade efterfrågan, vilket betyder att både passagerare och gods drabbas av ständiga förseningar. Järnvägens trafikstörningar och flaskhalsar kostar näringslivet miljardbelopp varje år, vilket gör att många företag väljer väg framför järnväg, trots att även vägarna är i stort behov av avlastning. Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ökar därför när de borde minska. På det överbelastade järnvägsnätet ges också minimalt med tid för underhåll och reparationer, vilket i sin tur ökar risken för fler och värre störningar i framtiden. För att möta järnvägens problem med leveranssäkerhet och kapacitet behövs mer medel för såväl investeringar som drift. Stråket Oslo-Stockholm, som är en viktig sträcka för näringslivet i Värmland, har stor kapacitetsbrist och Värmlandsbanan (Riksgränsen Sverige/Norge-Laxå) är en av de delsträckor där relativt små störningar leder till kraftiga förseningar. Värmlandsbanan är viktig för såväl gods- och persontransporter till och från Värmland som för den regionala kollektivtrafiken. Vartannat värmländskt företag, med över fem anställda, gör affärer på den norska marknaden och Stockholm är en viktig marknad och infrastrukturhubb. Försenade och inställda tåg innebär missade möten och missade affärer. Här behövs det insatser. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Snabba och pålitliga tåg mellan Oslo och Stockholm, till nytta för det värmländska näringslivet. - Stråket Oslo-Stockholm är en viktig sträcka för näringslivet i Värmland. Att få till stånd en åtgärdsvalsstudie (förstudie) skulle innebära att vi för första gången kan ta ett samlat grepp längst hela sträckan och att frågan lyfts till den nivå där den hör hemma. Nämligen den nationella nivån. Norge och Sverige saknar en gemensam idé om hur järnvägen mellan de två expansiva huvudstadsregionerna ska bindas samman. 6

- Kompetensförsörjningen i regionen är i många fall beroende av att arbetspendlingen fungerar på Värmlandsbanan. - Värmlandsbanan är viktigt utifrån ett godsperspektiv, i synnerhet behöver kapacitetsbristerna på sträckan Kristinehamn-Kil åtgärdas. 7

VÄG Vägen är stommen i den värmländska infrastrukturen. Den har alla tillgång till. En hög tillgänglighet inom länet är avgörande för utvecklingen av arbetsmarknad och näringsliv. Vägnätet är väl utbyggt och kan inte sägas ha kapacitetsproblem enligt Trafikverkets definition. Däremot är standarden bristfällig med säkerhetsproblem och flaskhalsar som begränsar framkomligheten. Värmland är ett län med stora avstånd, där många av våra företag är beroende av vägtransporter för att kunna ta emot och transportera gods. Ökade kostnader för dessa transporter gör produkten dyrare och minskar företagens konkurrenskraft. Vidare är Värmland beroende av skogsindustrin och därmed också av att mindre vägar utanför huvudstråken håller god bärighet. Vad gäller bärighetsfrågan är god framförhållning en grundförutsättning. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Byggande av mötesseparerade körfält på riksväg 61, 62 och 63 samt E45 och E18. - De mest trafikerade delarna av våra stora vägar ska hålla 100 km/h som standard. Detta förutsätter mötesseparerade körfält. Cirka 80 procent av alla vägtransporter i Värmland går på någon av dessa vägar. En vägledande princip ska vara att byggandet prioriteras utifrån behov. - Företagens tillgång till kompetens ökar med kortare restider och förbättrade förutsättningar för arbetspendling. Införande av 74 ton maxvikt på lastbil. - En ändring från 60 till 74 ton maxvikt för godstransporter på väg skulle sänka utsläppen, minska transportkostnaderna och antalet lastbilar på de värmländska vägarna. Samtidigt ökar trafiksäkerheten och vår konkurrenskraft. Inget införande av kilometerskatten (även kallad vägslitageskatt). - Detta är en skatt på avstånd och inte på utsläpp, vilket drabbar regioner som Värmland, där många av transporterna är hänvisade till väg. Långt från alla transportberoende industrier ligger vid järnvägen. Transporterna börjar dessutom alltid där råvaran finns och skogen växer där den växer. - Miljön påverkas vare sig till det bättre eller sämre av kilometerskatten. Den uppmuntrar inte till miljöanpassade fordon eller till sparsam körning, som innebär minskad bränsleförbrukning och därmed minskad klimatpåverkan. 8

FLYG Marknadens förutsättningar har förändrats och vårt beroende av omvärlden ökar. Värmland är ur ett nationellt perspektiv en stark exportregion och vi både jobbar och konkurrerar på en allt mer global marknad, där kunder, leverantörer och ägare finns i andra länder. Värmland behöver, utifrån vårt geografiska läge, en god internationell tillgänglighet för att bibehålla regionens konkurrenskraft. En väl utbyggd flyginfrastruktur gör det möjligt att etablera och behålla internationella verksamheter utanför storstäderna. Vår region har också en stark besöksnäring och mötesindustri med många internationella gäster. Mer än hälften av alla Sveriges internationella besökare kommer med flyg, vilket innebär att turismens omsättning är direkt beroende av internationell tillgänglighet. Flyget är det enda globala transportmedlet. För personer och företag som har världen som arbetsplats är tillgången till en internationell flyglinje på hemmaplan en viktig del av vardagen. Den ger företag och anställda tid och pengar att lägga i verksamheten och privatlivet istället för i vänthallar och på långa resor till flygplatser i andra regioner. Flyget har med sina cirka två procent av de globala koldioxidutsläppen under många år fått klä skott i miljödebatten. Utvecklingen på miljöteknikområdet är snabb. Den första reguljära flygningen i Sverige med förnybart bränsle gjordes glädjande nog från Karlstad Airport sommaren 2014. Det är viktigt att miljöpolitiken utformas på ett sätt som inte hotar konkurrens- och innovationskraft eller som tydligt binder oss till en viss teknik och på så sätt riskerar att bromsa utvecklingen långsiktigt. Det går inte att nog betona vikten av satsningar på forskning och utveckling. Regionala flygplatser är oerhört viktiga för de regionerna de finns i och forskning visar att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och av arbetstillfällen. Konkurrensen mellan de statliga flygplatserna ägda av Swedavia och de regionala flygplatserna som saknar statligt upphandlad trafik, sker inte på samma villkor. På senare år har de regionala flygplatsernas situation försämrats. Svenska staten har valt att behålla och bolagisera de stora flygplatserna (Swedavia) som främst finns i storstadsområdena. Samtidigt är det oftast kommunerna som äger de mindre ickestatliga regionala flygplatserna. 9

Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Säkerställa en långsiktig flyglinje mellan Karlstad Airport och en större europeisk flygplats. - Värmländska företag konkurrerar på en global marknad och utan en direktkoppling ut i världen förlorar vi konkurrenskraft. - En internationell linje underlättar för internationella gäster att ta sig hit, vilket i sin tur gynnar tillväxten. Ökade medel för investeringar och underhåll till flygplatser som inte är statliga och som saknar statligt upphandlad trafik. För Värmlands del innebär detta Karlstad Airport. - Forskningen säger att flygplatser bidrar till tillväxt av både befolkning och arbetstillfällen. Det värmländska näringslivet behöver en stark flygplats i regionen för att kunna verka och växa här. 10

SJÖFART Vänersjöfarten har stor betydelse för det värmländska näringslivet. Idag transporteras omkring 1,9 miljoner ton gods per år med Vänersjöfarten och enligt Trafikverkets prognos ökar godsmängden till nära 3 miljoner ton fram till 2030. Lägger vi till nya slussar i Trollhätte kanal i kombination med införandet av EU:s regelverk om inre vattenvägar tror man att godsmängden kan öka till omkring 3,9 miljoner ton per år det vill säga en dryg fördubbling i förhållande till dagens nivåer. Med andra ord kommer sjöfarten ha stor betydelse även i framtiden och ha en viktig roll att fylla när det gäller att avlasta väg och järnväg. Sjöfarten bidrar till ett hållbart, flexibelt och säkert transportsystem med stor kapacitet. Vattenvägen erbjuder billiga, miljö- och energieffektiva transportmöjligheter året runt. Enligt Trafikverkets egna beräkningar går bara 1/3 del av potentiellt gods med sjöfart och sjöfarten har därför en viktig roll att fylla. Sjöfarten är viktig för många stora företag i regionen. Skogsnäringen, med företag som BillerudKorsnäs och Stora Enso, är exempel som har egna hamnar. Andra exempel är rederiet Ahlmark Lines, som har sitt huvudkontor i Karlstad. För Valmet är sjöfart det enda alternativet för att kunna frakta deras stora Yankeecylindrar. Med tanke på att dessa stora företag, ur ett sysselsättningsperspektiv, är viktiga företag i Värmland, är detta också en viktig fråga för hela regionen. Vänersjöfarten går via Trollhätte kanal, Göta Älv och Göteborg, vidare ut i världen. Slussarna i Trollhätte kanal är uttjänta 2030 och enligt Trafikverkets bedömning är en byggnation av ny slussled innan 2030 den enda möjligheten för att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten. Även den nya Göta Älvbron i Göteborg och dess planerade låga höjd oroar de värmländska företagen. En lägre bro innebär att färre fartyg kan passera utan broöppningar, vilket riskerar att skapa en flaskhals som kan fördyra transportflödet. Göteborgs stad har i en avsiktsförklaring förbundit sig att öppna bron minst en gång per timme, med undantag för rusningstider i kollektivtrafiken på bron klockan 6-9 och 15-18 på vardagar. Sjöfartsverkets styrelse har beslutat att inte skriva under ett trafikregleringsavtal för en bro med segelfri höjd 13 meter. Frågan om tillstånd för en låg bro genomgår för närvarande en rättslig process. Det finns alltså två stora frågor som påverkar Vänersjöfartens framtid. Bron kan bromsa leveranstempot medan slussfrågan riskerar att sätta stopp för leveranserna helt och hållet. 11

Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Nya slussar i Trollhätte kanal. - Sjöfarten är av strategisk betydelse för näringslivet i regionen, och helt avgörande för viss industriverksamhet. Utan sjöfart ökar sårbarheten. Näringslivet får högre transportkostnader, vilket minskar den internationella konkurrenskraften. - Utan sjöfart kommer mer gods att flyttas över till land, till väg och järnväg som redan är hårt belastade. Godsmängden 2030 som i så fall behöver flyttas över från Vänersjöfarten innebär att omkring 140 000 lastbilar och 1 500 tåg per år tillkommer i väg- respektive järnvägssystemet. - Sjöfarten har mycket hög miljöprestanda och är ett sätt att minska transporternas miljöbelastning. Ingen lågbro över Göta älv (nya Hisingsbron). - En lägre bro innebär att fartygen måste invänta broöppning, vilket resulterar i flaskhalsar, väntetider och minskad flexibilitet. - Ökade transporttider, transportkostnader och försämrade transportmöjligheter för näringslivet minskar tilltron till sjöfarten och transportköparnas vilja att investera i den, vilket kan resultera i nedläggningar, minskad investeringsvilja och uteblivna nyetableringar. - Med tanke på att både slussar och broar har en livstid på uppåt hundra år får beslut om dessa långtgående effekter. Att bygga en lågbro betyder att man bygger in en långtgående flaskhals i infrastrukturen. Den dagen en eventuell konflikt mellan kollektivtrafiken i Göteborg och sjöfarten uppstår, är det också sannolikt att kollektivtrafiken och stadens utveckling prioriteras framför sjöfarten. 12

KOMPETENSFÖRSÖRJNING En av näringslivets största utmaningar är att hitta rätt kompetens. Många företag blir allt mer slimmade mot sin kärnverksamhet, vilket påverkar kompetensförsörjningen. Man blir så att säga vassare men på färre områden. Bredden minskar. Allt tyder på att denna utveckling långsiktigt kommer att fortsätta. Internationaliseringen innebär även att mindre företag kommer att möta ökad global konkurrens. Konkret kan detta ta sig uttryck i ökat behov av rekrytering av nyckelkompetens internationellt eller jobbrotation av internationella medarbetare. För att klara denna utmaning gäller det att kompetenta människor lockas att flytta till Värmland, och att de som redan bor här stannar kvar. Dessa behöver dessutom erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. Tillgång till kompetens bidrar till högre tillväxt och starkare utveckling. Avsaknad av rätt kompetens är en av de största tillväxthämmande faktorerna. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Arbeta för större arbetsmarknadsregioner. - Värmland omfattas idag av sju lokala arbetsmarknadsregioner. Med bättre kommunikationer, och därav tillgängliga pendlingsmöjligheter, kan de lokala arbetsmarknaderna bli färre vilket leder till ökad tillgång på kompetens. Höja utbildningsnivån genom kontinuerlig kompetensutveckling. - Värmland har i jämförelse med riket en lägre utbildningsnivå. Genom att utbilda anställda på värmländska företag ökar förutsättningarna för företagen att växa och verka i Värmland. Småföretagen står för en betydande del av sysselsättningstillväxten, varför ett särskilt fokus bör läggas på företag med upp till nio anställda. Öka mångfalden inom det värmländska näringslivet. - För att säkra Värmlands kompetensförsörjning är det hög tid att visa vår och bredd av karriärs- och jobbmöjligheter. Kännedomen om det värmländska näringslivet är låg. Genom att berätta om och marknadsföra Värmland utifrån ett näringslivsperspektiv, till såväl befintliga företag som till andra grupper, ökar möjligheten till mångfald. Vad gäller andra grupper handlar det exempelvis om riktade insatser till lärlingar och studenter. En viktig part i detta arbete är Karlstads universitet. Den internationella kompetensen och expertisen, som finns hos personer med utländsk bakgrund, är också särskilt viktig, inte minst då värmländska företag verkar på en internationell marknad. 13

KOMMUNSAMMANSLAGNING Värmländska företags konkurrenskraft påverkas av en lång rad faktorer. Två faktorer är särskilt viktiga. För det första företagens ökade behov av allt högre kompetens, och för det andra att välutbildad arbetskraft koncentreras till färre och större lokala arbetsmarknader, som är större än kommunerna och ibland överlappar länsgränser. I en stor lokal arbetsmarknad är chansen större att såväl arbetsgivare ska hitta rätt kompetens, som att arbetstagare ska hitta ett jobb som motsvarar dennes utbildningsbakgrund. Dessutom är det så att ju större en region är, och ju mer kunskapskapital som finns, desto starkare ekonomisk tillväxt kan man förvänta sig. En inte obetydlig del av företagens förutsättningar styrs och påverkas av offentlig verksamhet. Det handlar om regelverk och tillstånd, men också om de förutsättningar det offentliga förmår att skapa vad gäller exempelvis infrastruktur. Den värmländska rösten måste bli mer kraftfull och de finansiella musklerna betydligt starkare när det gäller att få gehör för Värmlands intressen, både internationellt och nationellt. Här är infrastrukturen ett bra exempel där konkurrensen om medlen i den nationella transportplanen är hård. Vår förmåga och våra förutsättningar att utveckla och stärka Värmlands position står sig starkare om vi går samman. Vi vet också att invånarantalet spelar roll. Det kan till exempel handla om de företag som letar efter nya städer att etablera sig på, och som enbart tittar på kommuner med över 100 000 invånare. Idag finns ingen sådan kommun i Värmland. Idag har Värmland för många och för små kommuner. Att några av kommunerna har få, stora arbetsgivare och en åldrande befolkning gör att de är än mer sårbara. Genom kommunsammanslagningar blir Värmland mer konkurrenskraftigt vad gäller exempelvis kompetensförsörjning, infrastruktur och etableringar. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Att de värmländska kommunerna blir färre och därmed större och att Karlstads kommun visar vägen för denna sammanslagning. - En av näringslivets största utmaningar är att hitta rätt kompetens. Färre kommuner och större lokala arbetsmarknadsregioner ökar tillgången till kompetens. - Större kommuner ger en tyngre röst och ökade finansiella muskler, vilket är viktigt när vi exempelvis konkurrerar om nationella infrastrukturpengar. - Invånarantalet spelar roll. Att komma över 100 000 invånare gör att Värmland finns med på kartan när större företag söker platser för etableringar och investeringar. 14

SAMMANFATTNING För att Värmland ska vara konkurrenskraftigt måste infrastrukturen underhållas och byggas ut, kompetensförsörjningen tryggas och de värmländska kommunerna bli färre och därmed större. 15