NY NUMMERPLAN KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

NY NUMMERPLAN KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG OCH ORGANISATIONER

NY NUMMERPLAN KONSEKVENSER FÖR FÖRETAG OCH ORGANISATIONER September 2001 Utarbetad för: Post & Telestyrelsen Utarbetad av: wx.3.telecoms-consultancy AB Deltagande konsulter: Dennis Bring Folke Jansson Maria Tunroth Evabritt Qvist wx.3.telecoms-consultancy AB Isafjordsgatan 30 A 164 40 Kista Telefon: 08 588 230 10 Telefax: 08 588 230 11 www.telecoms-consultancy.com 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY NUMMERPLAN...1 RESULTATET I KORTHET...5 1 INLEDNING...7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Avgränsningar... 7 1.4 Tillvägagångssätt... 7 1.4.1 Kategorier och storleksklasser... 8 1.4.2 Intervjuer... 9 1.4.3 Konsekvensområden... 10 1.4.4 Generalisering... 11 1.5 Definitioner... 11 1.6 Tidsplan för nummerplanändring... 12 1.7 Deltagande företag... 13 2 ANALYS: INFORMERA... 14 2.1 Informera om helt nytt nummer - totalt per sektor... 14 2.2 Informera om helt nytt nummer resp. obligatoriskt riktnummer... 15 2.2.1 Informera om helt nytt nummer - Genomsnitt per anställd... 17 2.3 Informera obligatoriskt riktnummer - totalt per sektor... 18 2.3.1 Informera Obligatoriskt riktnummer Genomsnitt per anställd... 19 2.4 Sammanfattande analys: Informera... 20 2.4.1 Grundintervjuer... 20 2.4.2 Kontrollintervjuer... 21 3 ANALYS: VARIFRÅN... 23 4 ANALYS: ADMINISTRERA... 24 4.1 Administrera Helt nytt nummer - totalt per sektor... 24 4.1.1 Administrera helt nytt nummer resp. obligatoriskt riktnummer... 25 4.1.2 Administrera per anställd helt nytt nummer per sektor... 27 4.1.3 Administrera helt nytt nummer i centrala system... 29 4.2 Administrera obligatoriskt riktnummer - totalt per sektor... 29 4.2.1 Administrera obligatoriskt riktnummer per anställd... 30 4.2.2 Administrera obligatoriskt riktnummer i centrala system... 31 4.3 Sammanfattande analys: Administrera... 32 4.3.1 Grundintervjuer... 32 4.3.2 Kontrollintervjuer... 33 5 ANALYS: KOSTNADSKONTROLL OCH SPÄRR... 34 5.1 Situationen idag... 34 5.2 Användning av spärrfunktioner... 34 5.2.1 Fördelning av typer av spärrar... 34 5.2.2 Övrigt som framkommit under kostnadskontroll... 35 5.3 Efter ny nummerplan... 35 5.4 Alternativa lösningar... 36 5.4.1 Utgående trafik över olika vior... 36 5.4.2 Negativ spärrning... 37 5.4.3 Visa anknytning... 37 5.4.4 Tidsbegränsning... 37 5.4.5 Röstannonsering av pris... 38 5.4.6 Öppning av linje med kod... 38 5.4.7 Samtalsinformation... 38 5.4.8 Koppling till externt system... 39 5.4.9 Övrigt... 39 5.4.10 Kostnadsöversikt alternativa lösningar... 40 5.5 Närliggande områden... 41 5.5.1 Styrning till viss operatör baserat på B nummer... 41 5.5.2 Frinummer (020)... 41 5.5.3 Myntautomater... 41 5.6 Sammanfattande analys: Kostnadskontroll... 42 5.6.1 Tidsaspekten stegvis förändring... 42 3

6 ANALYS: ÖVRIG ANVÄNDNING AV TELEFONNUMMER... 44 6.1 Rikta samtal till specifik central eller handläggare... 44 6.2 Utläsa geografisk position... 44 6.3 Som bokningsnummer eller kundnummer... 45 6.4 Statistikändamål... 45 6.5 Bas för marknadsurval... 45 6.6 Sammanfattande analys: Övrig användning... 46 7 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING UR ETT TIDSPERSPEKTIV... 47 7.1 Tidsfaser... 47 7.2 Steg 1... 48 7.3 Steg 3... 48 7.4 Steg 4... 48 7.5 Steg 2... 49 8 INTERVJUSAMMANSTÄLLNING... 50 8.1 Statistisk intervju... 50 8.2 Kontrollintervju... 52 4

RESULTATET I KORTHET Denna undersökning syftar till att belysa främst ekonomiska konsekvenser för företag och organisationer i Sverige till följd av en ändrad nummerplan. Operatörer ingår inte i denna undersökning. Undersökningen har genomförts i form av en statistisk intervjuserie, en kvalitativ intervjuserie och genom faktainhämtning. Konsekvenserna har delats in i följande områden, se avsnitt 1.4.3: 1) Informera andra intressenter om nytt nummer, 2) varifrån styra samtal baserat på riktnummer, 3) administrera information om andras nya nummer, 4) kostnadskontrollera utgående samtal och 5) övrig användning av telefonnummer. I urvalet finns en indelning mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamhet, liksom storlek på verksamheten se avsnitt 1.4.1. I analysen tillämpas PTS förslag till tidplan för ändring av nummerplan se avsnitt 1.6. Denna innebär i korthet: steg 1: nummerplanen sluts, steg 2: telefonitjänster förs över till egen nummerserie (0-9), steg 3: geografisk portabilitet införs, och slutligen steg 4: alla nummer börjar på 0 och det görs ingen skillnad på mobilnummer och fastnätsnummer. Allmänna kostnader: Informera och administrera Undersökningen visar en betydande grad av likformighet mellan organisationerna när det gäller de mest generella typerna av kostnader. Hit hör dels kostnaderna för att ändra de egna telefonnummeruppgifterna på brevpapper, i reklam och annan kommunikationen utåt (område 1: informera avsnitt 2), dels kostnaderna för att ändra de interna register- och kontaktuppgifter man har om kunder och andra externa intressenter (område 3: administrera avsnitt 4). Båda dessa aspekter berör i princip alla slags organisationer. Dessa kostnader skulle ligga på i storleksordningen 2000 kr per anställd, eller 8 miljarder för riket om reformen görs så att alla får ett nytt nummer precis som när länsbokstäverna togs bort på våra motorfordon. Av dessa kostnader infaller endast ca en tiondedel i reformens steg 1, d.v.s. när riktnumret görs obligatoriskt. Den absoluta merparten av kostnaderna infaller inför reformens steg 3, dvs. när alla nummer i fastnätet ges 10 siffrors längd. Den nyssnämnda kostnaden i steg 3 förutsätter en total översyn av organisationens interna och externa information om aktuella telefonnummer. Om däremot inte alla nummer ändras, utan om reformen tvärtom görs så att numren i största möjliga utsträckning bibehålls, med den enda ändringen att de kortare numren kompletteras på ett enkelt och enhetligt sätt, så kan kostnaden för steg 3 eventuellt sänkas neremot den nivå som gäller för steg 1. Kostnaden för en organisation tycks stå i rak proportion till hur många anställda man har, utan någon säkerställd skillnad mellan vinstdrivande respektive icke vinstdrivande. 5

Kostnadskontroll m.m. avseende samtal till mobiltelefoner I reformens steg 4 blir det i princip omöjligt för abonnenten att säkert se på ett nummer om det går till en mobiltelefon eller en fastnätstelefon, och han kan således inte med samma metod som idag förutse kostnaden för ett visst samtal eller implementera spärr mot missbruk (område 4: kostnadskontroll avsnitt 5). Undersökningen visar att vissa smärre merkostnader är oundvikliga för de 25 % av organisationerna som idag tillämpar direkt spärr för mobiltelefoni. Värdet av att ha spärr uppskattas till högst några få hundra kronor per anställd och år med dagens samtalstaxor. Inom denna ekonomiska ram kan påvisas flera möjligheter att skapa likvärdiga spärrmekanismer med vissa enkla teletjänster i kombination med begränsade nya tekniska och administrativa medel hos organisationerna. Övrigt De övriga potentiella problem som undersökts faller huvudsakligen bort (område 5: övrigt avsnitt 6) efter en granskning, och därmed även de kostnader som befarats kunna drabba företagen. Det visar sig nämligen vara väldigt få som tycks befinna sig i dessa slags situationer, och för dem som gör det löses ofta problemet implicit av de generella åtgärderna, eller genom enkla alternativlösningar. T.ex. används riktnummer (område 2: varifrån - avsnitt 3) i ytterst få fall för att styra samtal andra metoder används. En tendens är att icke vinstdrivande organisationer spärrar i väsentligt högre grad än andra. I tabellen nedan sammanfattas kostnaderna i något mer nedbruten form för de olika konsekvensområdena och de olika stegen se vidare avsnitt 7. MSEK totalt för svenska företag /organisationer Informera utomstående intressenter Administrera egna kontaktregister Kostnadsstyrning Övrigt Steg 1 355 302 Steg 2 4 4 060 2 380 670Varumärken, Myntautomater TOTAL 4 416 2 682 670 Sammanställning ekonomiska konsekvenser: per konsekvensområde och steg 6

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Föreliggande utredning är gjord av wx3.telecoms-consultancy AB (t-c) på uppdrag av Post & Telestyrelsen (PTS), och utgör en av flera utredningar som PTS låtit göra för att belysa effekterna av en eventuell ändring av nummerplanen för telefoni i Sverige. 1.2 Syfte Syftet med denna utredning är att främst belysa de ekonomiska konsekvenserna för företag, myndigheter och andra organisationer. 1.3 Avgränsningar Enskilda personer och hushåll omfattas inte av denna undersökning. Vad gäller företag och övriga organisationer omfattas alla sådana, utom teleoperatörer eftersom de undersöks separat. 1.4 Tillvägagångssätt Utredningen har gjorts dels genom en statistisk undersökning, dels genom kontrollintervjuer med vissa slags företag som i förväg bedömts kunna få särskilda problem och dels genom faktainhämtning från leverantörer. I den statistiska undersökningen tillfrågades totalt 18 slumpvis utvalda organisationer om deras bedömningar av åtgärder och kostnader för att anpassa sig till reformen. Urvalet av organisationerna gjordes så att det skulle gå att se om det finns tydliga skillnader mellan organisationer av olika storlek, eller mellan organisationer av samhällelig respektive rörelsedrivande art. SCB har bidragit med urvalet, och med de uppgifter som behövs för att generalisera resultatet till ett överslag för riket som helhet. I kontrollintervjuerna har total 14 olika organisationer valts ut som bedömts drabbas extra hårt inom några områden. Syftet dessa intervjuer har varit att kunna isolera eller avfärda en problemställning. Dessa intervjuer ligger inte som underlag för generalisering till riket eftersom urvalet inte är representativt. I faktainhämtningen har 5 olika leverantörer och tillverkare av företagsväxelutrusning intervjuats. Vid intervjuerna har utlovats att uppgifterna skall behandlas konfidentiellt. 7

1.4.1 Kategorier och storleksklasser Urvalet i den statistiska delen är baserat på två kategorier: icke vinstdrivande och vinstdrivande. Statistiska centralbyråns (SCB) indelningar utgör grunden till dessa två kategorier. Nedan, i Tabell 1 och Tabell 2, redovisas de olika juridiska former som varit föremål för urval. SCB KOD Juridisk form - vinstdrivande Urval 21 Enkla bolag Ja 22 Partrederier Ja 23 Värdepappersfonder Ja 31 Handelsbolag, kommanditbolag Ja 41 Bankaktiebolag Ja 42 Försäkringsaktiebolag Ja 49 Övriga aktiebolag Ja 51 Ekonomiska föreningar Ja 53 Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar Ja 62 Samfälligheter Ja 71 Familjestiftelser Ja 72 Övriga stiftelser och fonder Ja 88 Hypoteksföreningar Ja 91 Oskiftade dödsbon Nej 1 92 Ömsesidiga försäkringsbolag Ja 93 Sparbanken Ja 94 Understödsföreningar Ja 95 Erkända arbetslöshetskassor Ja 98 Övriga svenska juridiska personer Ja 99 Juridisk form ej utredd Ja Tabell 1: Juridisk form vinstdrivande SCB Juridisk form icke vinstdrivande Urval KOD 61 Ideella föreningar Ja 63 Registrerade trossamfund Ja 81 Statliga enheter Ja 82 Primärkommuner Ja 83 Kommunalförbund Ja 84 Landsting Ja 85 Allmänna försäkringskassor Ja 86 Enheter inom svenska kyrkan Ja 87 Offentliga korporationer och anstalter Ja 89 Statliga regional myndigheter Ja 96 Utländska juridiska personer Ja Tabell 2: Juridisk form icke vinstdrivande 1 Denna klass har exkluderats på grund av att dödsbon endast är föremål för beskattning, men driver ej egen verksamhet. 8

För att säkerställa att organisationer av olika storlek, d.v.s. antal anställda, blivit representerade i undersökningen, har urvalet gjorts från olika storleksklasser. För storleksklasser har SCB:s klassificering tillämpats. Utöver dessa storleksklasser, har en ytterligare klass om mer än 10 000 anställda lagts till för att även mycket stora organisationer skall vara representerade i undersökningen totalt 17 storleksklasser. Därefter har fem slumpmässiga stickprov från varannan storleksklass beställts och erhållits från SCB. För att minska risken för bortfall har fem i varje klass har beställts. Fördelningen av kategorier och klasser ser ut enligt följande: Klass Antal anställda Kategori vinstdrivande Kategori icke vinstdrivande 01 0 X X 5 02 1-4 - 03 5-9 X X 5 04 10-20 - 05 20-49 X X 5 06 50-99 - 07 100-199 X X 5 08 200-499 - 09 500-999 X X 5 10 1000-1499 - 11 1500-1999 X X 5 12 2000-2999 - 13 3000-3999 X X 5 14 4000-4999 - 15 5000-9999 X X 5 16 10000-29999 - 17 30000- X X 5 Tabell 3: Fördelning av stickprov Antal stickprov 1.4.2 Intervjuer Alla intervjuer i undersökningen är genomförda som telefonintervjuer. I den statistiska delen är intervjuobjekten hämtade utifrån ovan beskrivna stickprov. En frågemall, omfattande konsekvensområdena (se nedan) 1, 2, 3, 4 och 5, har använts som intervjuunderlag. I kontrollintervjuerna är intervjuobjekten valda utifrån att organisationen skulle kunna drabbas extra hårt inom ett visst konsekvensområde. I huvudsak har samma intervjumall används som i den statistiska delen, men utökats beroende på vilket konsekvensområde tillika har frågor tagits bort av samma anledning. I faktainhämtningsdelen har intervjuer gjorts med några leverantörer och tillverkare utifrån vilka företagsväxelprodukter som är vanligast förekommande på svenska marknaden. Frågorna har varit av öppnare slag och främst inriktade på konsekvensområdet kostnadskontroll. 9

1.4.3 Konsekvensområden Undersökningen har delats in i olika områden för att systematiskt hantera olika konsekvenser. I huvudsak är indelningen gjord utifrån olika typer av aktiviteter en organisation måste företa som en följd av en omläggning av nummerplanen. Redovisning och analys av resultat görs utifrån dessa områden. 1. Informera: Konsekvensområdet informera avser aktiviteten att sprida kännedom till olika intressenter om verksamhetens nya telefonnummer. 2. Varifrån: Konsekvensområdet varifrån avser aktiviteten att styra inkommande trafik baserat på befintliga egenheter i nummerplanen för koppling eller annan realtidsbehandling, exempelvis att inkommande samtal kopplas till rätt handläggare. 3. Administrera: Konsekvensområdet administrera avser aktiviteten att skaffa kännedom om andras nya nummer. I detta konsekvensområde omfattas allt från personliga kontaktlistor, handdatorer och telefonböcker till centraliserade system såsom kundregister, säljstödsystem och faktureringssystem. 4. Kostnadskontroll: Konsekvensområdet kostnadskontroll avser aktiviteten att styra egen utgående samtalstrafik för att kunna kontrollera samtalskostnader och där detta baseras på egenheter i den befintliga nummerplanen. 5. Övrig användning av telefonnummer: Konsekvensområdet övrig användning av telefonnummer avser aktiviteten att använda telefonnumret som ett instrument för analys, urval och arbetsfördelning dvs. de fall där numret inte direkt används i telefonisammanhang. Konsekvens Exempel områden 1. Informera Visitkort, brevpapper, fakturor, broschyrer, webbsidor, reklamfilmer etc 2. Varifrån Koppling till rätt handläggare utifrån riktnummer, positionering/plottning mm 3. Administrera Kundregister, almanackor, fakturasystem, kortnummer i faxmaskiner, mobiltelefoner, kontorsväxlar etc. 4. Kostnadskontroll och Spärrning av mobilsamtal och betalsamtal spärr 5. Övrig användning av Kampanjurval, arbetsindelning telefonnummer Statistisk intervju Ja Kontroll intervju Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Fakta intervju Tabell 4: Konsekvensområden och fördelning av undersökningsinsatser 10

1.4.4 Generalisering Generalisering till riket är gjord utifrån antalet anställda i hela riket i respektive kategori vinstdrivande och icke vinstdrivande. Alla storleksklasser har varit lika mycket värda. Vid kvantifiering har genomsnittsvärden tagits fram för att erhålla totalkostnader för hela riket inom respektive kategori. Antal anställda Antal företag Icke-vinstdrivande sektor 1 227 695 26 020 Vinstdrivande sektor 2 399 989 339 171 Tabell 5: Värden för kvantifiering antal anställda Beräkning genomsnittlig kostnad Per anställd Grundlön SEK 20 000 Kalkyleringsfaktor för sociala kostnader, avgifter, etc. 1,6 Arbetstimmar per månad 186 Tabell 6: Värden för kvantifiering - genomsnitt anställda 1.5 Definitioner Med begreppen vinstdrivande (sektor) och icke vinstdrivande (sektor) avses endast en åtskillnad mellan vad som typiskt är företag och vad som typiskt är andra former av organisationer, t.ex. offentliga organisationer och institutioner någon mer begränsad betydelse avses inte. 11

1.6 Tidsplan för nummerplanändring Post och Telestyrelsen har i dokumentet Frågor och förslag om framtidens nummerplan för telefoni beskrivit en förändring av nummerplanen i olika steg, se figur 1. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Nuläge Planen sluts Tjänster i 1-9 Ingen geogr information Blandning av nr för fast/mobilt Införande av samma nummerlängder 2001 Tid Figur 1: Förslag till tidsplan för ändring av nummerplan (PTS) I denna undersökning utgör detta förslag utgångspunkten vid analys, antingen i form av att enskilda konsekvenser ställs mot detta förslag eller att hela konsekvensområden ställs mot förslaget. Slutligen görs en helhetsanalys beträffande tidsaspekten. Förslaget kan i korthet beskrivas enligt följande: steg 1: sluten nummerplan införs, steg 2: teletjänster mobila och fasta förs över till speciell nummerserie (1 9), steg 3: geografisk portabilitet införs och slutligen, långsiktigt mål, steg 4: alla nummer börjar på 0 och det görs ingen skillnad mellan mobilnummer och fastnätsnummer. Samtidigt med dessa steg införs samma nummerlängder. 12

1.7 Deltagande företag Följande företag och organisation har deltagit i undersökningen: Assidomän packaging AB Avis Biluthyrning Falck Security Sverige AB Folksam G. Rybo Medkonsult AB Gästrike Räddingstjänstförbund Hertz Biluthyrning Ikea Catalogue Services AB Image Survey International AB Interflora AB Karlstads kommun Kustbevakningen Luftfartsverket Metallindustriarbetareförbundets avd-112 Migrationsverket Moderata Samlingspartiet i Malmö ONOFF Sverige AB Posten Pågen AB Securitas Bevakning AB SJ AB Småland-blekingekretsen av mäklarsamfundet SOS alarm Stockholms läns landsting Svalövs kommun Svempas bärgning Svensk fastighetsförmedling Svenska Shell AB Taxi Stockholm 15 00 00 AB Vattudalens Rör AB Volvo Lastvagnar AB Volvo Powertrain AB 13

2 ANALYS: INFORMERA I detta avsnitt redogörs den kvantitativa undersökningen avseende konsekvensområdet informera. Följande kostnader redovisas i detta avsnitt: Informera om nytt nummer total kostnad per sektor Informera om nytt nummer resp. obligatoriskt riktnummer kostnadsjämförelse Informera om nytt nummer genomsnittskostnad per anställd Informera om obligatoriskt riktnummer totalt per sektor Informera om obligatoriskt riktnummer - genomsnittskostnad per anställd 2.1 Informera om helt nytt nummer - totalt per sektor Den vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en något högre kostnad totalt för att informera om nytt nummer. Till dessa kostnader hör material för att informera om verksamhetens nummerändring till externa kontakter. Under denna post ligger hos många verksamheter reklammaterial såsom broschyrer, annonser, hemsidor mm. Vid förändring av nummer skiljer sig inte kostnaderna markant mellan de båda sektorerna. Under intervjuerna med representanter från vinstdrivande sektorn framkom att information om en nummerändring ses som ett projekt som måste få en lösning. Flera i den vinstdrivande sektorn uttryckte att direktkontakt med externa kontakter var viktigt för att informera om det nya numret. Den ickevinstdrivande sektorn uttryckte ett stort ansvar för att informera kunder, leverantörer och externa kontakter. Det framkom att den icke-vinstdrivande sektorn har en skyldighet att ha korrekt utgående information. Nedan redovisas den totala rikskostnaden för respektive klass, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Informera nytt nummer Total SEK Riket Icke-vinstdrivande sektor 1 946 738 445 Vinstdrivande sektor 2 114 156 977 Tabell 7: Total rikskostnad; informera om helt nytt nummer för respektive sektor 14

Informera nytt nummer totalt riket 2 200 000 000 2 100 000 000 2 000 000 000 Icke vinstdrivande Vinst drivande 1 900 000 000 1 800 000 000 Sektorer Figur 2: Total rikskostnad; informera om helt nytt nummer för respektive sektor 2.2 Informera om helt nytt nummer resp. obligatoriskt riktnummer Den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn får betydligt lägre kostnader vid införandet av en sluten nummerplan. Resultat är att det blir betydligt mindre kostnader för att informera externa kontakter om obligatoriskt riktnummer i båda sektorer. I den icke-vinstdrivande sektorn kommer ett införande av nytt telefonnummer medföra höga kostnader, medan införande av obligatoriskt riktnummer innebär mindre kostnader. Flertalet av intervjuobjekten i den icke vinstdrivande sektorn konstaterade att införandet av obligatoriskt riktnummer inte kommer att påverka verksamheten i någon högre grad eftersom en sådan reform innebär att staten kommer ta en stor del av informationsansvaret. I stickprovsurvalet i den vinstdrivande sektorn fanns internföretag inom koncerner representerade. Dessa uttryckte små kostnader för att informera om nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer. Nedan redovisas skillnaden för den icke-vinstdrivande sektorn mellan att informera om helt nytt nummer och att informera om obligatoriskt riktnummer till sina externa kontakter. Skillnaden mellan nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer redovisas dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Informera icke-vinstdrivande SEK Nytt nummer 1 946 738 445 Obligatoriskt riktnummer 67 189 573 Tabell 8: Icke-vinstdrivande sektor; skillnad mellan att informera om helt nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer 15

Informera nytt nummer - obl. riktnummer icke-vinstdrivande sektor totalt riket 2 500 000 000 2 000 000 000 1 500 000 000 1 000 000 000 Inf ormera Icke-vinstdrivande 500 000 000 0 Nytt nummer Obligatoriskt Riktnummer EMBED Figur 3: Icke-vinstdrivande sektor; informera om helt nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer I den vinstdrivande sektorn kommer ett införande av nytt telefonnummer medföra höga kostnader, medan införande av obligatoriskt riktnummer innebär mindre kostnader. Flertalet av intervjuobjekten i den vinstdrivande sektorn uttryckte att införandet av obligatoriskt riktnummer delvis kommer att påverka verksamheten i eftersom en reform alltid kommer att innebära att det måste göras någon form av ändring av material. Nedan redovisas skillnaden för den vinstdrivande sektorn mellan att informera om helt nytt nummer till sina externa kontakter, skillnaden mellan nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer redovisas dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Informera vinstdrivande SEK Nytt nummer 2 114 156 977 Obligatoriskt riktnummer 288 343 917 Tabell 9: Vinstdrivande sektor; informera om helt nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer 16

Informera nytt nummer - obl. riktnummer vinstdrivande sektor totalt riket 2 500 000 000 2 000 000 000 SEK 1 500 000 000 1 000 000 000 Inf ormera Vinst drivande 500 000 000 0 Nytt nummer Obligatoriskt Riktnummer EMBED Figur 4: Vinstdrivande sektor; informera om helt nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer 2.2.1 Informera om helt nytt nummer - Genomsnitt per anställd Genomsnittskostnaden per anställd kommer att bli högre i den ickevinstdrivande sektorn för att informera om helt nytt nummer. Till dessa kostnader hör material för att informera om verksamhetens nummerändring till externa kontakter. Under denna post ligger hos många verksamheter reklammaterial såsom broschyrer, annonser, hemsidor mm. Kostnaden syftar till ett genomsnitt per anställd i respektive klass. Nedan redovisas genomsnittskostnad per anställd i den vinstdrivande sektorn och i den vinstdrivande sektorn för att informera om helt nytt nummer till externa kontakter. Skillnaden mellan icke-vinstdrivande respektive vinstdrivande sektor redovisas dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Informera nytt nummer SEK per anställd Icke-vinstdrivande sektor 1 586 Vinstdrivande sektor 881 Tabell 10: Total rikskostnad; informera helt nytt nummer per anställd för respektive sektor 17

Informera genomsnittlig kostnad SEK per anställd 2 000 1 586 1 500 SEK 1 000 881 Icke vinstdrivande Vinstdrivande 500 0 Sektorer Figur 5: Total rikskostnad; informera helt nytt nummer per anställd för respektive sektor 2.3 Informera obligatoriskt riktnummer - totalt per sektor Den icke-vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en totalt lägre kostnad för att informera om obligatoriskt riktnummer. Nedan redovisas den totala rikskostnaden för att informera om obligatoriskt riktnummer till externa kontakter för den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn. Skillnaden mellan icke-vinstdrivande respektive vinstdrivande sektor redovisas dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Informera obligatoriskt riktnummer TOTAL SEK Riket Icke-vinstdrivande sektor 67 189 573 Vinstdrivande sektor 288 343 917 Tabell 11: Total rikskostnad; informera obligatoriskt riktnummer per sektor Informera obl. riktnummer totalt riket SEK 350 000 000 300 000 000 250 000 000 200 000 000 150 000 000 100 000 000 50 000 000 0 Icke vinstdrivande Vinstdrivande Sektorer Figur 6: Total rikskostnad; informera obligatoriskt riktnummer per sektor EMBED 18

2.3.1 Informera Obligatoriskt riktnummer Genomsnitt per anställd Genomsnittskostnaden per anställd kommer att bli högre än den för anställda inom den vinstdrivande sektorn för att informera om obligatoriskt riktnummer. Skillnaden mellan de båda sektorerna är stor men den genomsnittliga kostnaden per anställd är i sig själv förhållandevis låg vid jämförelse med den genomsnittliga kostnaden per anställd för att informera om helt nytt nummer. Nedan redovisas genomsnittskostnad per anställd i den icke-vinstdrivande sektorn och i den vinstdrivande sektorn för att informera om obligatoriskt riktnummer till externa kontakter. Skillnaden mellan icke-vinstdrivande respektive vinstdrivande sektor redovisas dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Informera obligatoriskt riktnummer SEK per anställd Icke-vinstdrivande sektor 55 Vinstdrivande sektor 120 Tabell 12: Genomsnittskostnad per anställd; informera till externa kontakter om obligatoriskt riktnummer Informera genomsnittlig kostnad SEK per anställd SEK 140 120 100 80 60 40 20 0 55 120 Icke vinstdrivande Vinstdrivande Sektorer Figur 7: Genomsnittskostnad per anställd; informera till externa kontakter om obligatoriskt riktnummer 19

2.4 Sammanfattande analys: Informera 2.4.1 Grundintervjuer Den vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en något högre kostnad totalt för att informera om nummerändring. Genomsnittskostnaden per anställd kommer dock att bli högre i den icke-vinstdrivande sektorn för att informera om nytt nummer. En möjlig förklaring till att den vinstdrivande sektorn får högre kostnader i sin helhet är att det är ungefär dubbelt så många anställda i den vinstdrivande sektorn. Det är en mindre men dock noterbar skillnad mellan de båda sektorerna avseende att dels informera om nytt nummer och avseende att dels informera om obligatoriskt riktnummer. En sluten nummerplan innebär överkomliga problem och förhållandevis låga kostnader avseende att informera till externa kontakter. Nästan samtliga intervjuobjekt påpekade att riktnummer oftast är inkluderat på den sorts informationsmaterial där telefonnummer återfinns. Att informera om helt nytt telefonnummer innebär större kostnader för både den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn då material måste tryckas om och information måste gå ut om det nya numret. I stickprovsurvalet i den vinstdrivande sektorn fanns även internföretag inom koncerner representerade. Dessa uttryckte små kostnader för att informera om nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer. Det ansågs i dessa företag att eventuella ändringar kommer att hanteras på koncernnivå. Kostnader för dessa ändringar kommer därför inte på internföretagen. Den icke-vinstdrivande sektorn uttryckte stort ansvar för att informera om nummerändring för medborgare, medan den vinstdrivande sektorn uttryckte stort behov av att informera kunder och leverantörer om nummerändringen. När det gäller att informera om obligatoriskt riktnummer uttrycktes flertalet i den icke-vinstdrivande sektorn att den enskilda verksamheten inte kommer att vara ensam eller en av få som berörs av förändringen, eftersom förändringen berör hela riket. Kostnaden bör därmed bli mindre för verksamheter inom den icke-vinstdrivande sektorn. Den vinstdrivande sektorn uttryckte att det blir en kostnad oavsett hur lösningen än ser ut. Den icke-vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en totalt lägre kostnad för att informera om obligatoriskt riktnummer. Även genomsnittskostnaden per anställd kommer att bli högre än den för anställda inom den vinstdrivande sektorn för att informera om obligatoriskt riktnummer. En möjlig anledning till skillnaden för att informera om nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer kan vara att den ickevinstdrivande sektorn uttryckte att vid en ändring till obligatoriskt riktnummer kommer staten att ta en större roll. Denna uppfattning förekom inte i stor utsträckning i den vinstdrivande sektorn. En möjlig tolkning kan vara att vinstdrivande företag inte förväntar sig hjälp från staten vid förändringar i samma utsträckning som icke-vinstdrivande verksamheter gör. 20

Genomsnittskostnaden per anställd kommer att bli högre än den för anställda inom den vinstdrivande sektorn för att informera om obligatoriskt riktnummer. Skillnaden mellan de båda sektorerna är stor men den genomsnittliga kostnaden per anställd är i sig själv förhållandevis låg vid jämförelse med den genomsnittliga kostnaden per anställd för att informera om helt nytt nummer. Slutsats blir att en sluten nummerplan innebär mindre kostnader för både den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn. Införandet av helt nytt telefonnummer innebär motsvarande höga kostnader för både den ickevinstdrivande och den vinstdrivande sektorn. 2.4.2 Kontrollintervjuer För vissa (typer av) företag bedöms det vara ekonomiskt mycket kännbart att behöva byta telefonnummer. Telefonnumret kan hos dessa företag liknas vid ett varumärke. Företagen så att säga står och faller med sitt telefonnummer. Absoluta merparten av företagets intäkter kommer av att kunder ringer in och beställer produkten eller tjänsten. För vissa av dessa företag gäller dessutom att kunderna ringer in spontant, just där man befinner sig. Kunden kan just då ha en begränsad möjlighet att slå upp och söka efter nummer. Det är alltså viktigt att kunden minns företagets telefonnummer. För dessa företag är det av stor betydelse att deras telefonnummer är enkelt att memorera. Det har i intervjuerna inte varit ovanligt med kommentarer som: Ett inarbetat telefonnummer är guld värt, Fråga Telia vad kampanjen kostade för att lära folk 118118 eller Ofantliga kostnader. För företag av dessa kategorier kommer en omfattande markandsföringsinsats att krävas som följd av ett nummerbyte. Ifall företaget ifråga är lokalt baserat d.v.s. verkar endast i en region och dess telefonnummer alltid har marknadsförts utan riktnummer, så medför även steg 1 av nummerreformen kostnader. Exempel på företag som uppger sig få mycket stora kostnader om de tvingas byta telefonnummer. Taxirörelser Bärgningskårer Transportföretag så som exempelvis SJ, SAS. Det är även troligt att affärsmöjligheter går förlorade just vid ett nummerbyte och en tid därefter. Det ställer krav på att det finns tjänster som anger det nya numret eller på vilket sätt ett äldre nummer skall fyllas ut för att korrekt nummer blir slaget eller helt enkelt vidarekoppling under en längre tid. Vidarekoppling kan dock ha dålig fostrande effekt. En ytterligare dimension är internationella affärskontakter. Detta ställer krav på att meddelanden även kan fås på andra språk. 21

Företag av typen kedja ser en fördel i att kunna ha en och samma nummerserie för alla kontor/butiker över hela landet. Vilket förenklar för kunden, på så vis att om denne känner till numret till en av företagets butiker då endast behöver få reda på de sista siffrorna för att kunna ringa en annan av kedjans butiker. Steg 3 i nummerreformen möjliggör detta. Respondenterna menar att det förstärker intrycket av att det är fråga om en rikstäckande kedja. På frågan om fördelarna med att alla kontor/butiker har nummer ur en och samma nummerserie överväger nackdelarna svarade merparten av de tillfrågade kedje - företagen att så inte var fallet. Endast ett företag tyckte att fördelarna är övervägde nackdelarna. Med nackdelar åsyftas de ökade kostnader och arbetsinsatser, det medför att marknadsföra/informera och uppdatera informationsmaterial, som uppkommer vid ett nummerbyte. 22

3 ANALYS: VARIFRÅN Konsekvensområdet varifrån som beskrivits i inledningskapitlet under konsekvensområden ingår i analysen under avsnitt 6 nedan. Som redovisas i avsnitt 6, framgår det att endast en verksamhet använder riktnummer dvs. egenheter i befintliga nummerplanen för att styra samtal, övriga gör det med andra metoder som har andra och högre förutsättningar att klara en ändring i nummerplanen. 23

4 ANALYS: ADMINISTRERA I detta avsnitt redogörs den kvantitativa undersökningen avseende konsekvensområdet administrera. Följande kostnader redovisas i detta avsnitt: Administrera helt nytt nummer total kostnad per sektor Administrera helt nytt nummer resp. obligatoriskt riktnummer kostnadsjämförelse Administrera per anställd helt nytt nummer per sektor total kostnad per sektor Administrera helt nytt nummer i centrala system total kostnad per sektor Administrera obligatoriskt riktnummer total kostnad per sektor Administrera per anställd obligatoriskt riktnummer total kostnad per sektor Administrera obligatoriskt riktnummer i centrala system total kostnad per sektor 4.1 Administrera Helt nytt nummer - totalt per sektor Den icke-vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en något högre kostnad totalt för att administrera nummerändring. Vid förändring av nummer skiljer sig inte kostnaderna markant mellan de båda sektorerna för att internt administrera kontaktinformation. Ett stort antal i både den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn uttryckte att administrera externa kontakters nya nummer kommer att ske på en löpande basis när sådan information kommer in till verksamheten. Till kostnader för att administrera helt nytt nummer hör den genomsnittlige anställdes nedlagda tid på att uppdatera sin egen kontaktinformation. Detta kan exempelvis göras i telefonböcker, almanackor och handdatorer. En annan typ av kostnader som också täcks inom denna post är kostnader för att uppdatera centrala system som till exempel fakturaregister, säljstödssystem, elektroniska postfunktioner. Nedan redovisas den totala rikskostnaden för respektive klass, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera rikstotal nytt nummer Total SEK Riket Icke-vinstdrivande 1 197 246 069 Vinstdrivande 1 183 336 267 Tabell 13: Total rikskostnad; administrera helt nytt nummer per sektor 24

Administrera nytt nummer totalt riket 1 200 000 000 SEK 1 190 000 000 1 180 000 000 Icke-vinstdrivande Vinstdrivande 1 170 000 000 Sektorer Figur 8: Total rikskostnad; administrera helt nytt nummer per sektor EMBED 4.1.1 Administrera helt nytt nummer resp. obligatoriskt riktnummer Den icke-vinstdrivande sektorn får betydligt lägre kostnader för att administrera införandet av obligatoriskt riktnummer än för helt nytt nummer. Flertalet i den icke-vinstdrivande sektorn uttryckte att riktnummer redan finns inskrivna i centrala system och därför inte behöver ändras. Riktnummer upplevdes av flertalet i den icke-vinstdrivande sektorn som en självskrivna eftersom externa kontakter kan finnas på andra orter inom andra riktnummerområden. I dessa kostnader ingår både kostnader för den tid som en genomsnittlig anställd lägger på att uppdatera egna kontakter samt kostnader för att administrera de centrala systemen. Kostnaderna härrör till den genomsnittlige anställdes nedlagda tid på att uppdatera sin egen kontaktinformation i exempelvis telefonböcker, almanackor och handdatorer. En annan typ av kostnader som också täcks inom denna post är kostnader för att uppdatera centrala system som till exempel fakturaregister, säljstödssystem, elektronisk postfunktioner. Nedan redovisas kostnader för den icke-vinstdrivande sektorn för helt nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera icke-vinstdrivande SEK Nytt nummer 1 197 246 069 Obligatoriskt Riktnummer 194 975 978 Tabell 14: Administrera Icke-vinstdrivande sektor; nytt nummer vs. obligatoriskt riktnummer 25

Administera nytt nummer - obl. riktnummer icke-vinstdrivande sektor totalt riket SEK 1 400 000 000 1 200 000 000 1 000 000 000 800 000 000 600 000 000 400 000 000 200 000 000 0 Nytt nummer Obligatoriskt Riktnummer Administrera Ickevinstdrivande EMBED Figur 9: Administrera Icke-vinstdrivande sektor; nytt nummer vs. obligatoriskt riktnummer Den vinstdrivande sektorn får betydligt lägre kostnader för att administrera införandet av obligatoriskt riktnummer än för helt nytt nummer. Flertalet i den vinstdrivande uttryckte att riktnummer redan finns inskrivna i centrala system och därför inte behöver ändras. Riktnummer upplevdes av flertalet i den vinstdrivande sektorn som en självskrivna eftersom externa kontakter kan finnas i andra länder. Flertalet i den vinstdrivande uttryckte att riktnummer redan finns inskrivna i centrala system och därför inte behöver ändras. För den vinstdrivande sektorn var det vanligt med utländska kontakter eller kontakter från andra delar av Sverige och till följd därav även information om riktnummer. Till dessa kostnader hör den genomsnittlige anställdes nedlagda tid på att uppdatera sin egen kontaktinformation. En annan typ av kostnader som också täcks inom denna post är kostnader för att uppdatera centrala system som till exempel fakturaregister, säljstödssystem, elektronisk postfunktioner. Nedan redovisas kostnader för den vinstdrivande sektorn för helt nytt nummer respektive obligatoriskt riktnummer, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera Vinstdrivande SEK Nytt nummer 1 183 336 267 Obligatoriskt Riktnummer 107 295 619 Tabell 15: Administrera vinstdrivande sektor; nytt nummer vs. obligatoriskt riktnummer 26

Administrera nytt nummer - obl. riktnummer vinstdrivande sektor totalt riket SEK 1 400 000 000 1 200 000 000 1 000 000 000 800 000 000 600 000 000 400 000 000 200 000 000 0 Nytt nummer Obligatoriskt Riktnummer Administrera Vinstdrivande EMBED Figur 10: Administrera vinstdrivande sektor; nytt nummer vs. obligatoriskt riktnummer 4.1.2 Administrera per anställd helt nytt nummer per sektor Genomsnittskostnaden per anställd kommer att bli högre i den ickevinstdrivande sektorn för att administrera nummerändring. Till dessa kostnader hör den genomsnittlige anställdes nedlagda tid på att uppdatera sin egen kontaktinformation. Detta kan exempelvis göras i telefonböcker, almanackor och handdatorer. Nedan redovisas kostnader för respektive sektor för att administrera per anställd, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera per anställd nytt nummer Total SEK Riket Icke-vinstdrivande 774 459 928 Vinstdrivande 701 932 267 Tabell 16: Total rikskostnad; administrera per anställd helt nytt nummer per sektor 27

Administera nytt nummer per anställd totalt riket 780 000 000 760 000 000 740 000 000 720 000 000 700 000 000 Icke vinstdrivande Vinst drivande 680 000 000 660 000 000 Sektorer EMBED Figur 11: Total rikskostnad; administrera per anställd helt nytt nummer per sektor 28

4.1.3 Administrera helt nytt nummer i centrala system Den vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en något högre kostnad totalt för att administrera nummerändring i centrala system. Till dessa kostnader hör kostnader för att uppdatera centrala system såsom kundsystem, fakturaregister, elektroniska postfunktioner. Nedan redovisas kostnader för respektive sektor för att administrera centrala system, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera centrala system Total SEK Riket Icke-vinstdrivande sektor 422 786 141 Vinstdrivande sektor 481 404 000 Tabell 17: Total rikskostnad; administrera centrala system helt nytt nummer per sektor Administera nytt nummer centrala system totalt riket 500 000 000 480 000 000 460 000 000 440 000 000 420 000 000 Icke vinstdrivande Vinstdrivande 400 000 000 380 000 000 Sektorer EMBED Figur 12: Total rikskostnad; administrera centrala system helt nytt nummer per sektor 4.2 Administrera obligatoriskt riktnummer - totalt per sektor Den icke-vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en högre kostnad totalt för att administrera en inkludering av obligatoriskt riktnummer. Till dessa kostnader hör den genomsnittlige anställdes nedlagda tid på att uppdatera sin egen kontaktinformation. Detta kan exempelvis göras i telefonböcker, almanackor och handdatorer. En annan typ av kostnader som också täcks inom denna post är kostnader för att uppdatera centrala system som till exempel fakturaregister, säljstödssystem, elektronisk postfunktioner. Nedan redovisas kostnader för respektive sektor för att administrera obligatoriskt riktnummer, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. 29

Administrera rikstotal Riktnummer Total SEK Riket Icke-vinstdrivande 194 975 978 Vinstdrivande 107 295 619 Tabell 18: Rikskostnad; administrera centrala system obligatoriskt riktnummer per sektor Administrera obligatoriskt riktnummer totalt riket 210 000 000 180 000 000 150 000 000 120 000 000 90 000 000 Icke vinstdrivande Vinstdrivande 60 000 000 30 000 000 0 Sektorer EMBED Figur 13: Rikskostnad; administrera centrala system obligatoriskt riktnummer per sektor 4.2.1 Administrera obligatoriskt riktnummer per anställd Rikskostnaden för den tid en genomsnittlig anställd kommer att kräva för att uppdatera egna kontakter vid obligatoriskt riktnummer kommer att bli högre i den icke-vinstdrivande sektorn. Till dessa kostnader hör den genomsnittlige anställdes nedlagda tid på att uppdatera sin egen kontaktinformation. Detta kan exempelvis göras i telefonböcker, almanackor och handdatorer. Nedan redovisas kostnader för respektive sektor för att administrera obligatoriskt per anställd, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera per anställd riktnummer Total SEK Riket Icke-vinstdrivande 132 988 068 Vinstdrivande 29 492 952 Tabell 19: Rikskostnad; administrera per anställd obligatoriskt riktnummer per sektor 30

Administera obl. riktnummer per anställd totalt riket SEK 140 000 000 120 000 000 100 000 000 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0 Icke vinstdrivande Vinstdrivande Sektorer EMBED Figur 14: Rikskostnad; administrera per anställd obligatoriskt riktnummer per sektor 4.2.2 Administrera obligatoriskt riktnummer i centrala system Rikskostnaden kommer att bli högre i den vinstdrivande sektorn för att administrera inkludering av obligatoriskt riktnummer i centrala system. Till dessa kostnader hör kostnader för att uppdatera centrala system såsom kundsystem, fakturaregister, elektroniska postfunktioner. Nedan redovisas kostnader för respektive sektor för att administrera obligatoriskt i centrala system, dels i tabellform med siffror och dels i diagramformat. Administrera centrala system riktnummer Total SEK Riket Antal företag icke-vinstdrivande 61 987 909 Antal företag vinstdrivande 77 802 667 Tabell 20: Rikskostnad; administrera centrala system obligatoriskt riktnummer per sektor Administrera obl. riktnummer centrala system totalt riket 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Icke vinstdrivande Vinst drivande Sektorer EMBED Figur 15: Rikskostnad; administrera centrala system obligatoriskt riktnummer per sektor 31

4.3 Sammanfattande analys: Administrera 4.3.1 Grundintervjuer Den icke-vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en något högre kostnad totalt för att administrera nummerändring. Kostnaden för att administrera förändring av nummer skiljer sig inte markant mellan de båda sektorerna för att internt administrera kontaktinformation. Ett stort antal i både den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn uttryckte att administration av externa kontakters nya nummer kommer att ske på en löpande basis när sådan information kommer in till verksamheten. Både de icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn får betydligt lägre kostnader för att administrera införandet av obligatoriskt riktnummer än för helt nytt nummer. Flertalet i den icke-vinstdrivande sektorn uttryckte att riktnummer redan finns inskrivna i centrala system och därför inte behöver ändras. Riktnummer upplevdes av flertalet i den icke-vinstdrivande sektorn som en självskrivna eftersom externa kontakter kan finnas på andra orter inom andra riktnummerområden. Riktnummer upplevdes av flertalet i den vinstdrivande sektorn som en självskrivna eftersom externa kontakter kan finnas i andra länder. Genomsnittskostnaden per anställd kommer att bli högre i den ickevinstdrivande sektorn för att administrera nummerändring men den vinstdrivande sektorn i sin helhet kommer att få en något högre kostnad totalt för att administrera nummerändring i centrala system. Motsvarande kommer då rikskostnaden för den tid en genomsnittlig anställd kommer att kräva för att uppdatera egna kontakter vid obligatoriskt riktnummer kommer att bli högre i den icke-vinstdrivande sektorn. Medan rikskostnaden kommer att bli högre i den vinstdrivande sektorn för att administrera inkludering av obligatoriskt riktnummer i centrala system. En orsak till skillnaden kan vara att vinstdrivande företag har fler system baserade på kunder som måste uppdateras. Flertalet av de intervjuade i den icke-vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn uttryckte att en ändring bör ske samtidigt. Det finns inga förmildrande omständigheter till en ändring av nytt nummer. Flera ur båda sektorerna använde ord som Dagen D och högertrafikomläggningen. Flertalet uttryckte även att det blir mer komplext om man ska behöva hålla reda på vilka regioner/verksamheter som ändrar nummer och när de gör det. Det stora flertalet uttryckte också att en vidarekoppling till det nya numret plus en upplysningstjänst bör finnas parallellt i minst ett år. Slutsatsen är att en sluten nummerplan innebär mindre kostnader för både den icke vinstdrivande och den vinstdrivande sektorn. Införandet av ett helt nytt telefonnummer innebär motsvarande höga kostnader för både den icke vinstdrivande sektorn och den vinstdrivande sektorn. Den vinstdrivande sektorn kommer att få något högre kostnader för att administrera centrala system. 32

4.3.2 Kontrollintervjuer Det finns företag som anger den interna administrationen av kontaktpersoners telefonnummer som mycket kostsam vid en telefonnummerreform. Det som då åsyftas är centraliserade system såsom databaser, (katastrof-) planer, förprogrammerade faxboxar, etc. som måste ändras. Hos denna kategori av företag är det av yttersta vikt att alla telefonnummer är giltiga och går till rätt ställe. Det är också av yttersta vikt att omläggningen inte på minsta vis kommer ur fas med hur de externa (interna) kontaktytorna byter nummer. En ändring till sluten nummerplan (dvs. Steg 1) betyder även den omfattande ändringar i systemen. Om ett stegvis införande av nya telefonnummer skulle ske så var en geografisk variant att föredra framför en företagsvis. (ex. landskap för landskap). Företagen anser att det kan behövas att nummerreformen drar ut under ca 5 år för att den inte skall märkas och därmed kräva extra resurser. Typer av företag: Företag i privat och offentlig regi som utför säkerhetsoch larmtjänster. En slutsats är att för att försäkra sig om att landets och dess invånares säkerhet och trygghet inte på minsta vis reduceras pga. nummerreformer, bör dessa företags behov beaktas. 33

5 ANALYS: KOSTNADSKONTROLL OCH SPÄRR 5.1 Situationen idag Spärrfunktionerna i dagens företagsväxlar bygger på analys av det slagna numret, vilket jämförs mot ett spärregister som lagts upp i växeln. I detta spärregister går det att spärra utifrån en nummerserie (07xxxxxx), ett prefix (00) eller ett unikt nummer (012345678). Vanligen finns i växeln olika profiler varmed det är associerat olika spärrmönster. Varje anknytning tillhör en viss profil och därmed begränsas samtalsmöjligheterna från respektive anknytning. Oavsett vilka motiv en växelinnehavare anger sig ha till att spärra utgående trafik är det inte alltför ovanligt att spärr sker av mer kostsamma typer av telefonnummer eller telefonibaserade tjänster (betaltjänster). I dagens nummerplan ges indirekt information om hur mycket samtalet kostar genom att en viss systematik har funnits det går t.ex. att utläsa om det är ett fast abonnemang, mobiltelefonabonnemang eller ett betalnummer. I denna utredning hanteras utgående trafikspärr med utgångspunkt i behovet av att kontrollera och styra kostnader. 5.2 Användning av spärrfunktioner I detta avsnitt redovisas resultaten från genomförda intervjuer med företag och organisationer avseende området kostnadskontroll. 5.2.1 Fördelning av typer av spärrar Av undersökta verksamheter i helhet är det ca 55 % som har spärr för betalsamtal och ca 25 % som har spärr mot mobilsamtal. Om verksamheten har spärr mot mobilsamtal, har de även spärr för betalsamtal. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betalspärr Mobilspärr Figur 16: Fördelning av spärr alla verksamheter 34

Av vinstdrivande verksamheter är det ca 40 % som har spärr mot betalsamtal, medan av icke vinstdrivande verksamheter är det ca 65 %. Av vinstdrivande är det ca 15 % som har spärr mot mobilsamtal, medan av icke vinstdrivande verksamheter är det ca 35 %. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vinstdrivande med betalspärr Icke vinstdrivande med betalspärr Vinstdrivande med mobilspärr Icke vinstdrivande med mobilspärr Figur 17: Fördelning spärr mellan företag och icke kommersiella verksamheter 90 % av de undersökta företagen anger att de följer upp samtalskostnader på anknytningsnivå. Oftast går det att komma förbi spärrningarna genom att ringa samtal via växeln. En verksamhet har dock spärrat även den möjligheten. Det bör nämnas att spärr mot utlandssamtal inte har undersökts eftersom det även i framtiden kommer att vara möjligt att spärra den typen av samtal. 5.2.2 Övrigt som framkommit under kostnadskontroll Vad gäller frågan vad en spärrfunktion får kosta är svaren blandade. En del menar 10 % av telefonikostnaden vilket är vad man bedömer man sparar med spärr. Andra menar att kostnaden för spärrfunktionen är jämförbart med vad man sparar. Vad som alla respondenter har påtalat är att det måste finnas en möjlighet att veta vad ett samtal kostar. Några uttryckte farhågor med att personalen inte kan bedöma kostnaderna för ett samtal. 5.3 Efter ny nummerplan Med en fullständig nummerplansreform kommer det att vara verkningslöst att spärra med samma metod som används idag, eftersom telefonnumren i en ny nummerplan inte ger samma prisinformation. Tekniskt sett kommer det dock vara möjligt att fortsätta använda växelprodukternas spärrfunktioner, men det kommer att vara svårt att hitta en systematik som ger en effektiv verkan se dock nedan under: Tidsaspekten stegvis förändring 35

5.4 Alternativa lösningar I detta avsnitt beskrivs några tänkbara handlingsalternativ och konsekvenser till att spärrning inte går att utföra baserat på traditionell nummeranalys enligt vad som beskrivits ovan. Leverantörerna och tillverkarna har svarat att de inte har någon lösning att leverera till sina kunder för att kunderna skall kunna kostnadskontrollera utgående trafik under en ny nummerplan där det inte går att se skillnad på mobilnummer och fasta nummer. Huvuddelen har inte ens konfronterats med kostnadskontrollfrågan utifrån en ny nummerplan. Däremot har vissa av dem konfronterats med det likartade problemet att styra utgående trafik till viss operatör något som visat sig problematiskt efter nummerportering från en operatör till en annan. Närmast till hands för dem var att falla tillbaka på att viss kostnadsinformation går att uttyda av telefonnumrena och att det därefter inte går att lösa kostnadskontrollproblemet. De som innan reflekterat över problemet, menar att det skulle bli alltför kapacitetskrävande för företagsväxlarna att hantera alltför stora spärrlistor listor som förmodades omfatta alla operatörers nummer. Ett sådant synsätt medför flera aktiviteter: 1) att få tillgång till informationen, 2) att lägga upp den i växeln och 2) att uppdatera informationen (Se nedan under 5.4.8). Dock har de tillfrågade leverantörerna idag teknik som möjliggör att ett likartat mål kan uppnås. Nedan följer en genomgång av några alternativa lösningar i syfte att utröna vilka som är realistiska samt skapa en uppfattning om kostnaderna för dem. 5.4.1 Utgående trafik över olika vior Styrning av utgående samtalstrafik, i växeln, till olika utgående vior till olika ingångar hos operatören, baserat på vilken anknytning som ringer upp. Operatören antas erbjuda någon form av spärrning (differentiering) på den ena ingången, medan den andra inte är spärrad (fri). Genom denna metod begränsas vissa anknytningar, medan andra inte är begränsade. Leverantörerna har angett att detta alternativ är fullt genomförbart och det är standardiserade funktioner som används. Vanligen används motsvarande lösning för att styra trafik till en viss operatör, men i de fallen är det inte styrt av viss anknytning utan från nummeranalys. Det bör i detta sammanhang påpekas att problemet i princip är detsamma vid nummerportabilitet som vid ny nummerplan: styrning har skett baserat på analys av numret. En variant på detta alternativ är att personerna vid anknytningarna själva väljer vilken operatör som skall användas, t.ex. slås prefixet 04 från en anknytning för använda operatören xx. Problemet kvarstår dock att det kan vara svårt att veta priset. 36

Utgående trafik över olika vior innebär att operatören administrerar spärrningen och en begränsad investering görs i ytterligare linjer till operatören. Till detta kan det även tillkomma kostnader för spärrtjänsten. Flera respondenter menar att kostnaden för att konfigurera och montera fler linjekort är låg i förhållande till kostnaden för en ytterligare via. De kostnader respondenterna nämnt är ca 1 500 kr/linje (eller 35 kkr/linjekort) och en snittkostand på konfigurering om ca 4 000 kr (dvs 1000 kr/tim). 5.4.2 Negativ spärrning Med negativ spärrning avses att man endast tillåter registrerade telefonnummer, övriga nummer är spärrade en motsatt variant till vanlig spärrning. Vill man ringa andra nummer än de som är registrerade kan detta t.ex. kombineras med möjlighet att koppla via telefonist. Detta alternativ förekommer t.ex. för utlandssamtal till ett kontor i annat land, medan övriga utlandssamtal är spärrade. Enligt leverantörerna stödjer dagens produkter detta alternativ och variant av standardfunktioner. Problemet ligger snarare i att administrera detta. Alternativet innebär att vissa anknytningar endast kan ringa verksamhetens egna nummer, och vissa anknytningar kan ringa alla typer av nummer någon differentiering är svår att uppnå. Kostnaderna ligger framförallt på konfigurering, och snittet för det anger en leverantör till ca 4 000 kr. 5.4.3 Visa anknytning Genom att låta växeln visa anknytningens nummer ges därmed operatören möjlighet att spärra samtal. Härmed antas att operatören erhåller någon form av spärrtjänst. Denna funktion ingår som regel i standardfunktionerna. Orsaken till att anknytningar kan vara dolda är att man inte utåt vill visa nummer till VD eller till individer i supportfunktioner. Ett begränsat konfigurationsarbete behövs för att lägga om varje anknytning till att visas samt även visst arbete för att i fortsättningen dölja vissa anknytningar. Till detta kan det även tillkomma kostnader för spärrtjänsten. Kostnaderna ligger framförallt på konfigurering, och snittet för det anger en leverantör till ca 4 000 kr. Typiskt sett har inte antalet anknytningar betydelse, d.v.s. det tar ungefär lika lång tid oavsett hur många det rör sig om. 5.4.4 Tidsbegränsning Tidsbegränsning av samtal är en annan möjlighet för att hantera kostnader. Det har visat sig att det inte är en självklarhet att växlarna klarar av detta. Finns funktionen är den dock oftast enkelt att konfigurera och koppla in. Den kan oftast kombineras med mätning mot tid och mot kostnad. Alternativet lämpar sig förmodligen för verksamheter där mängden utgående samtal i tjänst är begränsat, m.a.o. det ingår inte i arbetsuppgifterna att ringa, men där det ändå finns ett behov av att ibland kunna ringa utgående. Om mätning sker mot kostnad, går det att mäta mot en förbestämd schablonkostnadskvot. När denna kvot uppnås spärras anknytningen och anknytningens innehavare måste äska om en större eller förnyad kvot. 37

Om funktionen finns, så rör det som om kostnader för konfigurering, och snittet för det anger en leverantör till ca 4 000 kr. Ett alternativ är att operatören tidsbegränsar. I dessa fall omfattas även växlar som inte har denna funktion. I det fallet tillkommer förmodligen en kostnad mot operatören. 5.4.5 Röstannonsering av pris En möjlighet är att en automatisk röst annonserar kostnaden innan samtal kopplas upp. Leverantörerna anser dock att det inte är ett rimligt alternativ eftersom kostnadsuppgifter måste finnas tillgängliga. Grundtekniken finns dock tillgänglig för att skapa en sådan funktion, men ingen färdig produkt finns i dagsläget. Således handlar det om att bygga lösningen. Frågan är om det är realistiskt för det enskilda företaget om det ändå inte utgör en fysisk spärrning. Likartad variant skulle vara att operatören tillhandahåller tjänsten. En operatör har utlovat att de kommer att tillhandahålla en automatisk kundtjänst som anger vad samtalet kommer att kosta detta dock med anledning av införandet av portering av mobiltelefonnummer. En viss ökad kostnad kan antas för denna tjänst. 5.4.6 Öppning av linje med kod Genom att ange en kod erhålls behörighet att ringa andra typer av samtal än vad anknytningen normalt har. Denna funktion finns som en standardfunktion i växlarna. Kostnaden för att koppla in och konfigurera är låg. Problemet är dock att ha tillgång till kostnadsinformation för att fastställa en grundnivå för spärrning. Som det verkar nu blir det svårt att enkelt hitta ett systematiskt sätt att spärra. Kostnadsbilden för denna lösning härrör sig till konfiguration och kan estimeras till ca 4 000 kr. En möjlig variant är att operatören håller denna tjänst och att upplåsning sker mot operatören, istället för mot växeln. 5.4.7 Samtalsinformation Infångad samtalsinformation i växeln går att använda aktivt till olika syften. I dagsläget har som regel produkterna redan stöd för insamling av samtalsinformation. Generellt sett är dock denna information historiskt. Informationen kan används typiskt till 1) interndebitering, 2) uppföljning mot operatörer, 3) statistik för verksamheten och som 4) underlag vid upphandlingar. Likaså kan operatörerna tillhandahålla mer detaljerad samtalsinformation. Det är inte ovanligt att intern information jämförs mot den som erhålls av operatören. En av respondenterna har påpekat att det inte finns något standardiserat format för informationen vilket inte underlättar vid granskningar och jämförelser. En utveckling av detta kan vara att den som upphandlar ställer krav på att informationen skall levereras i ett visst format eller att operatörerna tillhandahåller informationen i ett format som underlättar jämförelser. 38

En annan tillämpning är att ha aktiv uppföljning inom verksamheten av trafik från olika anknytningar. En respondent menade att bara vetskapen hos personalen, om att all trafik loggas, är tillräckligt för att skapa kostnadsmedvetande. En fråga som bör beaktas är att om anställda inte vet hur mycket ett samtal kostar, och inte heller verksamheten vet det, kan det vara orimligt att lasta någon enskild individ för att ha höga samtalskostnader. Denna situation har även flera av respondentföretagen uppmärksammat och ansett vara orimlig. Vad gäller interndebitering har det nämnts att denna oftast görs efter en intern prismall/schablon baserat på att det går att utläsa indirekt prisinformation från slaget nummer. Vid en nummerplanändring ger en sådan mall endast korrekt resultat om den uppdateras med korrekt information om kostnaden (dvs. typ och operatör). 5.4.8 Koppling till externt system I detta avsnitt undersöks möjligheten att koppla växeln till någon form av externt system för att göra nummeranalys och spärr av utgående trafik. Alla leverantörer menar att grundtekniken för detta finns tillgänglig CTIfunktioner, vilka i dagsläget huvudsakligen används för Call Center eller Contact Center lösningar. I dessa system handlar det om att hantera inkommande trafik på något sätt, men i vissa fall även om att hantera utgående trafik, t.ex. att systemen i en telemarketingfunktion ringer upp presumtiva kunder. Leverantörerna menar dock antingen att en sådan lösning skulle vara för kapacitetskrävande och att informationen måste uppdateras med jämna mellanrum, eller att lösningen skulle bli alltför kostnadskrävande och lämpar sig för större organisationer eller där CTI lösningar, såsom Call Centers eller Contact Centers, redan finns. Ingen leverantör säger sig ha färdig produkt för detta ändamål det skulle bli att utveckla en sådan. På sikt kan dock situation förändras. Ett tänkbart scenario är att utnyttja internetprotokoll för uppdatering av informationen, och att någon leverantör tar fram mjukvara för en CTI lösning som gör just denna typ av hantering. Därmed skulle prisbilden bli mer realistisk. Vidare bör det nämnas att en respondent menade att IP växlar har en bättre förmåga att klara av spärrproblematiken eftersom de enklare kan kopplas till externa system de ligger i samma nät och standardiserade gränssnitt och protokoll som tcp/ip, CTI, TAPI etc. kan användas. 5.4.9 Övrigt I detta avsnitt redovisas övriga synpunkter som framkommit i kostnadsstyrningsundersökningen: En verksamhet kan alltid ha kontroll över sina egna nummer oavsett vilken operatör som för tillfället har hand om dem den egna växeln håller reda på dem. Detta gäller både fasta telefonnummer och mobiltelefonnummer. Mängden nummer som måste hanteras i växeln är begränsat och det möjliggör att trafik till egna telefoner alltid kan styras på ett kostnadseffektivt sätt. 39

Leverantörerna bedömer att väl utvecklade Centrex lösningar har goda förutsättningar att klara problematiken bättre än andra växellösningar. Med detta åsyftas med andra ord att har direkta kopplingar till operatörens nummerdatabaser vilket leder till att det är enklare att erbjuda spärrtjänster. EURO ISDN3 innehåller en specifikation om olika former av Advice Of Charge (AOC). Några av leverantörerna har nämnt detta, men angett att det inte är vanligt förekommande att operatörerna i Sverige har dessa specifikationer implementerade. Deras växelprodukter har dock oftast stöd för dessa för AOC. Speciellt intressant är AOC S (I.256.2a: Advice Of Charge at Call Set-up): A abonnent kan få prisuppgift innan samtalet påbörjas. Förutsätter dock att växeln är kopplad till operatören via ISDN. I.256 Charging supplementary services I.256.2a Advice of charge: charging information at call set-up time (AOC-S) I.256.2b Advice of charge: charging information during the call (AOC-D) I.256.2c Advice of charge: charging information at the end of the call (AOC-E) Tabell 1: ITU rekommendationer kring kostnadsinformation Andra faktorer som kan ha betydelse är t.ex. åldern på växeln. Det är inte säkert att alla alternativa lösningar fungerar med äldre produkter. Vi vet inte hur många av verksamheterna i riket som har äldre växlar. Leverantörerna menar att de flesta håller ganska jämna steg med produktutvecklingen. Längden på nya numret har nämnts som en annan faktor som kan ställa till problem, men inte heller denna ser vi som ett problem eftersom långa telefonnummer redan förekommer idag. 5.4.10 Kostnadsöversikt alternativa lösningar Nedan beskrivs i tabellform kostnaderna för alternativa sätt att hantera utgående samtalskostnader. Möjlig i växel: Avser huruvida det finns tekniska förutsättningar för alternativet. Genomförandekostnad: Kostnaden för att konfigurera och införskaffa tilläggsprodukter (kort, mjukvara etc). Administrativ kostnad: Kostnaden för att hålla lösningen i drift. 40

Alternativ Möjlig Genomföra Administrativ Tjänst Kommentarer i växel dekostnad kostnad från op. Trafik över olika vior Ja Låg/försumbar Hög Spärr Hög kostnad för vian Konfigurering: ca 4 kkr 1,5 kkr per linje Negativ spärrning Ja Låg/försumbar Medel Konfigurering: snitt 4 kkr Visa anknytning Ja Låg/försumbar Hög Spärr Konfigurering: snitt 4 kkr Tidsbegränsning Ja/Nej Låg/försumbar Låg Konfigurering: snitt 4 kkr Röstannonsering Ja Hög Pris info. av pris Kodspärrning Ja Låg/försumbar Låg Konfigurering: snitt 4 kkr Samtalsinformation Ja Låg Medel Koppling till externt system Ja Hög Medel Minst 100 kkr för mycket enkelt CTI system som inte är anpassat för ändamålet. Tabell 21: Sammanställning av ekonomiska faktorer för alternativa lösningar 5.5 Närliggande områden 5.5.1 Styrning till viss operatör baserat på B nummer Nummerportabilitet ger upphov till motsvarande frågeställning vad avser kostnadskontrollaspekten. Det är ibland önskvärt att kunna styra utgående samtal till en viss operatör av olika anledningar oftast rör det sig om att det är billigare att ringa vissa samtal via en viss operatör. Denna styrning i företagsväxeln görs utifrån vilken nummerserie ett uppringt telefonnummer tillhör. Detta ytterligare faktum är ytterligare faktor till att kostnadsinformationen måste lyftas fram. Antingen som en teknisk lösning eller att operatörerna kan erbjuda någon lösning. 5.5.2 Frinummer (020) Innehavare av 020 nummer önskar ibland att spärra inkommande trafik som är dyrare eftersom det är 020 nummerinnehavaren som betalar för trafiken till numret. T.ex. kan det vara fråga om att spärra för mobiltelefonsamtal då dessa samtal är dyrare. Vad som framkommit i undersökningen är att verksamheter som har ett 020 nummer, ibland har valt att spärra mobilnummer. Operatörerna tillhandahåller både 020 tjänsten, liksom spärrningen av densamma. Vi bedömer att operatörerna även i fortsättningen kommer att tillhandahålla spärrning som tillval tjänsten på 020 nummer (eller motsvarande frinummer). 5.5.3 Myntautomater Med myntautomater avser vi sådana som inte har någon tillbakakoppling tillbaka till operatören och som förekommer på t.ex. bensinstationer och kiosker. Det är viktigt att göra denna distinktion, eftersom publikt förekommande myntautomater och telefonkortsautomater bygger på speciell teknik som kan kommunicera med en växelstation och är tillhandahållna av Telia. 41

Debiteringen av samtalstaxa i myntautomater bygger på att olika samtalskostnadsnivåer (band) har programmerats in i automaten. Till varje nivå associeras en eller flera nummerserier alternativt unika nummer. Såldes görs en enkel nummeranalys när ett nummer slås. Problemet är såsom beskrivits med spärrning, numret ger ingen kostnadsinformation. Konsekvensen är att ägarna av automaterna måste programmera om automaten till att alltid använda den högsta förekommande taxan. Genom att göra på det sättet kan ägaren av skydda sig mot ökade kostnader. Samtidigt är det möjligt att spärra automaten mot utlandssamtal eftersom den spärrfunktionen kommer fungera under en ny nummerplan. Enligt leverantören kan ägaren själv programmera om automaten, varvid kostnaden för omställning bör bli låg. Vidare skall produkterna även klara en sluten nummerplan. 5.6 Sammanfattande analys: Kostnadskontroll I detta avsnitt sammanfattas och görs en helhetsbedömning av konsekvensområdet kostnadskontroll. Leverantörerna anser sig inte ha ett färdig alternativ för kostnadskontroll baserad på annan metod än nummeranalys och spärrning. Dock finns det alternativa lösningar för organisationer som i fortsättningen på något sätt vill kostnadskontrollera. Flera av dessa alternativ har en låg kostnad och finns många gånger redan som standardfunktion i växlarna. En annan sak är att vissa av alternativen inte är lika effektiva som en spärrning. Flera leverantörer påpekar att mycket kommer att bero på vilka tjänster och vilken teknisk standard (t.ex. Euro ISDN3) operatörerna kommer att erbjuda. Ett sätt att se på området är att om det inte går att spärra genom traditionell nummeranalys, och man inte går via en alternativ teknisk lösning, så framträder upphandling av telefoni som ett viktigt instrument för kostnadsstyrning. 5.6.1 Tidsaspekten stegvis förändring Frågan om konsekvenser inom kostnadskontrollområdet, beroende på i vilka steg en nummerplansförändring genomförs, beskrivs i det följande. Tillämpas den av PTS föreslagna stegvisa ansats uppstår reella konsekvenser, inom kostnadskontrollområdet, först när mobilnummer inkorporeras i nummerplanen för övrig telefoni (steg 4). I klartext betyder det att det är först vid den punkten som organisationer, som önskar spärra för mobilnummer, får problem och måste tillämpa alternativa lösningar. Steg 1 till steg 3 har ingen egentlig betydelse. Snarare är det en fördel att telefonitjänster i fortsättningen finns inom en dedikerad nummerserie. Slutsatsen är att sluten plan (steg 1), flyttning av telefonitjänster (steg 2), borttagande av riktnummer (steg 3) och samma nummerlängd inte utgör ett problem samma spärrmöjligheter kommer att finnas. Begränsade kostnader uppstår för att lägga om spärregister i växlar motsvarande ungefär en halv dags arbete per växel. 42

Ur kostnadsstyrningshänseende kan det vara motiverat att genomföra inkorporering (steg 4) av mobilnummer till ett senare skede framförallt till dess om prisskillnaden mellan fast och mobil telefoni blir marginell. 43

6 ANALYS: ÖVRIG ANVÄNDNING AV TELEFON- NUMMER I detta kapitel behandlas all övrig användning av telefonnummer. Specialintervjuer har utförts med utvalda företag för att utröna om telefonnummer används för andra ändamål. Målet har varit att utröna huruvida företag använder telefonnummer i något av nedanstående syften eller andra och om de olika stegen i nummerreformen har någon signifikant betydelse för denna användning av numret: Rikta samtal till specifik central eller handläggare Utläsa geografisk position Som bokningsnummer/kundnummer Statistikändamål Bas för marknadsurval 6.1 Rikta samtal till specifik central eller handläggare Flera företag riktar samtalen till en specifik handläggare, dock används huvudsakligen alltid hela inkommande numret. Det inkommande numret jämförs med information i en databas och som beroende på t.ex. kundkategori sedan riktas till rätt handläggare. Andra företag för vilka det är av vikt att samtalet hamnar geografiskt rätt jämför inkommande nummer mot en databas, för att rikta samtalet till lämplig central. I båda fallen används hela numret. Endast ett företag uppgav att man delvis använde sig av riktnumret för dessa ändamål (jämför kapitel 6). Befarade komplikationer, som beror på att företag har system som använder riktnummer för att rikta samtal, förefaller inte vara särskilt stora. Dessutom finns alternativa lösningar tillgängliga. Vad gäller tidsaspekten kommer inget av stegen i nummerplansreformen att drastiskt påverka denna typ av användning av telefonnummer. 6.2 Utläsa geografisk position Av både larm- och säkerhetsbolag samt av en del transportföretag användes telefonnumret för att utläsa position. För telefonnummer i det fasta nätet jämförs numret mot information i en databas varvid positionen för den telefon som ringt upp returneras. Hela telefonnumret användes inte endast riktnummer. För mobilnummer fanns ingen sådan typ av automatiserad databaslösning. Ett larmbolag angav sig ha en lösning på gång där de skulle få positionen angiven av respektive mobiloperatör. Det påpekades dock att om det var omöjligt att se skillnad mellan mobilnummer och fastnätsnummer, skulle det finnas risk att fel sökmetod används för att få fram geografisk position, vilket i sin tur kan betyda försening i en kritisk situation. 44

Steg 1, 2 och 3, i PTS:s förslag till ändring av nummerplan, påverkar inte detta område i någon nämnvärd omfattning. Däremot medför steg 4 att tidskritiska verksamheter, t.ex. räddningstjänst, kan få problem eftersom det kan uppstå fördröjningar vid uppslag av telefonnummer. Det kan dock kan vara rimligt att förvänta en viss utveckling, vad beträffar databasuppslag, fram till dess, eller beroende på, att steg 4 annonseras samt att positioneringsmetoder i mobilnät hinner förbättras. 6.3 Som bokningsnummer eller kundnummer Inget av de tillfrågade företagen i kontrollintervjun använde telefonnumret som bokningsnummer, dock finns det företag som använder telefonnummer som bokningsnummer. Så länge som det inte handlar om permanenta bokningsnummer utan om tillfälliga bokningsnummer som lätt kan uppdateras, bedömde de tillfrågade företagen att det inte uppstår betydande problem vid något av stegen i nummerreformen. Exempel på tillämpning av telefonnummer som bokningsnummer är kursbokningen hos vissa studieförbund. Inget av de intervjuade företagen i kontrollintervjun använde numret som permanent kundnummer. Däremot gjordes databasuppslag (se 6.1) på hela numret för att få viss information om kunden ex. kundkategori såsom V.I.P kund, guld-kund etc. 6.4 Statistikändamål Ett av de intervjuade företagen angav att de använde telefonnummer för att föra statistik på. För deras verksamhet fann man många möjligheter och fördelar med detta. Ingen av stegen i nummerförändringsplanen bedöms ge några större problem inom detta område eftersom det även i fortsättningen går att använda telefonnummer för samma ändamål. Dock kan det bli fråga om ökad arbetsinsats för att uppdatera databaser om många nummer byts samtidigt. 6.5 Bas för marknadsurval I syfte att få fram ett statistiskt urval som begränsas till en region av Sverige, används ibland riktnummer som sorterings och urvalsbas. Endast 1 av 16 tillfrågade företag sa sig använda riktnumret för detta syfte. En organisation sa sig ha använt sig av riktnummer tidigare... men på grund av att telefonin är så uppluckrad idag så används numera postnummer. De problem som steg 3 av nummerreformen skulle kunna medföra för detta användningsområde för riktnummer är negligerbara. Det går att anta att det i princip är lika bra att basera framtagande av statistiskt urval på postnummer som på telefonnummer. Dessutom används redan idag riktnummer mycket sparsamt för detta ändamål. 45

6.6 Sammanfattande analys: Övrig användning Inte för något av de ovan angivna användningsområdena av telefonnummer, bedöms stegen (1 4), i förslaget till förändring av nummerplan, medföra några betydande problem. Gemensamt för avsnitten 6.1 till 6.5 är att det inom dessa områden används databaser för upplag av telefonnummer. Dessa måste uppdateras vilket tar resurser (mantid) och medför kostnader. Om förändringarna i nummerplanen sker successivt kommer också databaserna att kunna uppdateras successivt vilket i detta fall underlättar. För tidskritiska verksamheter kommer uppdateringar av databaser vara mer kostnadskrävande. För mer information om kostnader kring uppdatering av egen information, se kapitel 4. 46

7 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING UR ETT TIDSPERSPEKTIV 7.1 Tidsfaser Reformens konsekvenser skiftar under de olika tidsfaser 1-4 som PTS definierat. Steg 2 beskrivs avsiktligt sist i den följande texten. Steg 1 innebär att det blir obligatoriskt att slå riktnumret även i det fasta nätet, och kallas på fackspråk slutning av nummerplanen. Detta är ett relativt odramatiskt steg för organisationerna, eftersom riktnumren redan är kända. Steg 3 innebär att riktnumren i det fasta nätet förlorar sin geografiska innebörd, vilket öppnar för nummerportabilitet i hela landet, och för enhetliga nummerserier för företag med geografisk spridning. Steg 3 innebär även att alla nummer blir 10 siffror långa, inklusive en inledande nolla. Detta är den längd som både mobilnummer och en del vanliga fastnätsnummer har idag. Steg 3 innebär västentligt större kostnader för företagen än Steg 1, särskilt om alla nummer helt görs om i analogi med när länsbokstäverna togs bort bilarna, eftersom informationsbehovet då blir väldigt stort åt alla håll. Steg 4 innebär att även mobilnummerserierna innefattas i nyssnämnda struktur, dvs att även riktnumren 070 och 073 förlorar sin geografiska (dvs. mobila) innebörd. Då kan alltså även fastnätsabonnenter ha nummer som börjar på 070, och vice versa. Eftersom denna del av reformen påverkar människors möjlighet att i förväg bedöma kostnaden för ett telefonsamtal finns olika scenarier för hur företagen kommer att försöka upprätthålla kostnadsdisciplin och spärr. Kostnaden blir dock totalt sett inte särskilt dramatisk, beroende på flera samverkande faktorer, se nedan. Steg 2 innebär att alla betalnummer ska börja med en siffra 1-9, men det finns ännu ingen plan för huruvida det skall finnas en struktur i de nya numren som gör det möjligt att som idag se utifrån själva numret vilken kostnadsklass ett samtal till numret hamnar i. Beroende på valet av sådan eventuell struktur fås ett kostnadsscenario för företagen som ligger antingen inom ramen för kostnaderna i Steg 3, eller som ligger mera i linje med Steg 4 eller högre. MSEK totalt för svenska företag /organisationer Informera utomstående intressenter Administrera egna kontaktregister Kostnadsstyrning Övrigt Steg 1 355 302 Steg 2 4 4 060 2 380 670Varumärken, Myntautomater TOTAL 4 416 2 682 670 Tabell 22: Reformens kostnader steg 1 särredovisad 47

7.2 Steg 1 Kostnaderna i Steg 1 är begränsade p.g.a. av att detta steg huvudsakligen berör mera estetiska aspekter av bolagens verksamhet, t.ex. att man eventuellt vill ta bort bindestrecket mellan riktnumret och abonnentnumret både på visitkort m.m. och i de interna kundregistren. Sådant kan till stor del åtgärdas över en längre tidsperiod i samband med att andra ändringar görs, men bedöms i vissa fall behöva göras separat. Kostnaden bedöms vara 10 % av vad motsvarande kostnader är i Steg 3. De enda helt nödvändiga omedelbara åtgärderna är att lägga till riktnummer för lokala telefon- och faxnummer i sådan maskinell utrustning som utan mänsklig tolkning direkt slår telefonnummer, t.ex. telefaxmaskiner. Ovanstående bild förutsätter att staten och/eller operatörerna informerar allmänheten ordentligt om att riktnumret nu är obligatoriskt. 7.3 Steg 3 Kostnaderna i Steg 3 är större än i Steg 1, om numren för många abonnenter ändras utan någon lika påtaglig och enkel struktur. För detta steg har kostnaden beräknats utifrån ett worst-case-scenario, där det antagits alla abonnenter får ett helt nytt nummer, och att staten/operatörerna därför också saknar möjlighet inte medelst generell information täcka det uppkomna informationsbehovet. I realiteten kan kostnaderna säkerligen reduceras avsevärt om viss systematik används vid omläggningen, t.ex. att numren bibehålls i största möjliga utsträckning genom att bestämda siffror infogas mellan det gamla riktnumret och det gamla abonnentnumret. Vidare torde hänvisningstjänster vara ett effektivt komplement. I tillägg till ovanstående kan en liten andel av företagen som idag har särskilt enkla eller kända telefonummer ha merkostnader för re-branding etc av extraordinär storlek. Ett transport företag beskriver det som en katastrof om deras nummer. Dessa slags kostnader finns inte beräknade. Det kan finnas skäl att anta att kostnadseffekterna i realiteten inte behöver bli fullt så stora som spontant befaras, om dels viss kontinuitet bibehålls i de nya numren, dels ändringen görs för alla berörda under en begränsad tidsperiod då även intensiv information tillhandahålls från staten och operatörerna. 7.4 Steg 4 Kostnaderna i Steg 4 beror ytterst på att kostnaden för samtal till mobiltelefoner respektive fastnätsabonnenter är olika, och att företagen därför vill stävja missbruk. Efter Steg 4 går det i princip inte längre att se på numret om det går till en mobiltelefon eller en fast telefon. De företag som idag spärrar mobilsamtal säger sig vara intresserade av att fortsätta med detta om det kan lösas på ett sätt som innebär investeringar och kostnader som högst motsvarar de belopp man idag sparar på att ha mobilspärr. Sådana metoder har identifierats. Kostnaderna i tabellen är de idag medelst spärr sparade beloppen. 48

Man kan spekulera i hur mobiltaxorna kommer att utvecklas över de närmsta åren. Om de sjunker, så sjunker även kostnaden för Steg 4, eftersom färre företag då kommer att anse att det är motiverat att ha spärr. Vidare kan den typ av struktur i nummertilldelningen som avses i diskussionen ovan om Steg 3 göra det möjligt för företagen att under en tid fortsätta att tillämpa dagens typ av nummerbaserade spärrmekanismer med statistiskt sett kanske acceptabla resultat. Alla nummer har förutsatts vara samma 10-siffriga nummer som idag, vilket eliminerar de informationsbehov som funnits i tidigare faser. Myntautomater som idag står i kiosker skulle behöva ställas om till enhetstaxa. 7.5 Steg 2 För Steg 2, ändringen av betalnumren, har två olika ansatser gjorts i tabellen, nämligen dels att kostnaden antingen är noll, eller är densamma som i Steg 4. Den verkliga kostnaden beror helt av den eventuella graden av kostnadsspegling i den nya nummerplanens struktur, och har ej undersöks specifikt. 49

8 INTERVJUSAMMANSTÄLLNING I denna del redovisas kvantitativa resultat från de statistiska intervjuerna och kontrollintervjuerna. I materialet har markerats var jämkningar gjorts. 8.1 Statistisk intervju Klasser Spännvidd Klasser Antal anställda Marknads budget Informera SEK Administrera antal timmar Spärr Analys Totalt Hel ändring Per anställd Totalt Del ändring Per anställd Per anställd Centralt Mobil nummer Betaltele nummer 17 10000-43 000 5 160 000 120 1 000 000 23 8 1 år Ja Ja Nej 17 10000-10 000 15 5000-9999 6 500 4 000 000,00 200 000 31 0 0 4 40 Nej Ja Nej 15 5000-9999 5 000 50 000 000,00 15 625 000 3 125 500 000 100 0,5 - Ja Ja Nej 13 3000-3999 3 700 16 000 000,00 1 600 000 432 - - 3 40 Nej Nej Nej 13 3000-3999 4 000 100 000,00 300 000 75 20 000 1 - Ja Ja Nej 11 1500-1999 1 900 1 300 000,00 900 000 474 100 000 53 1 8 Ja Nej Nej 11 1500-1999 1 600-100 000 63 100 000 63 2,6 40 Ja Ja Nej 9 500-999 1 000 500 000,00 500 000 500 250 000 250 1 16 Nej Ja Nej 9 500-999 630-500 000 794 500 000 794 0,5 16 Nej Ja Nej 7 100-199 150-50 000 333 25 000 167 8 40 Ja Ja Nej 7 100-199 180 0,00 0 0 0 0 0 2 Nej Nej Nej 5 20-49 21 200 000,00 50 000 2 381 0 0 3 8 Ja Ja Nej 5 20-49 32 120 000,00 50 000 1 563 0 0 6 8 Nej Nej Ja 3 5-9 5 1 500 000,00 50 000 10 000 0 0 3 160 Nej Nej Nej 3 5-9 7 15 000,00 10 000 1 429 0 0 3 0 Nej Nej Nej 1 0 0 3 000,00 0 0 0 0 2 5 Nej Nej Nej 1 0 0 0,00 0 0 0 0 0 0 Nej Nej Nej Tabell 23: Sammanställning statistisk del 50

Klasser Antal anställda Marknads budget Informera SEK Spännvidd Klasser Administrera antal timmar Spärr Analys Kommentar Totalt Hel ändring Per anställd Totalt Del ändring Per anställd Per Mobil Betaltele anställd Centralt nummer nummer Kompelx organisation där det inte 17 10000-43 000 5 160 000 120 1 000 000 23 8 533 1 finns en överskådlig bild över kostnader för marknadsföring. Ja Ja Nej 17 10000-10 000 - - - - - - - - - - Bortfall Bedömer att det skulle påverka dem mycket lite eftersom Landstinget bytte nummer för några år sedan och då 15 5000-9999 6 500 4 000 000,00 200 000 31 0 0 4 40 Nej Ja Nej gick det mycket smidigt. 15 5000-9999 5 000 50 000 000,00 15 625 000 3 125 500 000 100 0,5-2 Ja Ja Nej 13 3000-3999 3 700 16 000 000,00 1 600 000 432 - - 3 40 Nej Nej Nej 13 3000-3999 4 000 3 100 000,00 300 000 75 20 000 1-4 Ja Ja Nej 11 1500-1999 1 900 1 300 000,00 900 000 474 100 000 53 1 8 Ja Nej Nej 11 1500-1999 1 600-100 000 63 100 000 63 2,6 40 Ja Ja Nej 9 500-999 1 000 500 000,00 500 000 500 250 000 250 1 16 Nej Ja Nej 9 500-999 630-500 000 794 500 000 794 0,5 16 Nej Ja Nej 7 100-199 150-50 000 333 25 000 167 8 40 Ja Ja Nej 7 100-199 180 0,00 0 0 0 0 0 2 Nej Nej Nej 5 20-49 21 200 000,00 50 000 2 381 0 0 3 8 Ja Ja Nej 5 20-49 32 120 000,00 50 000 1 563 0 0 6 8 Nej Nej Ja 3 5-9 5 5 1 500 000,00 50 000 10 000 0 0 3 160 Nej Nej Nej 3 5-9 7 15 000,00 10 000 1 429 0 0 3 0 Nej Nej Nej 1 0 0 3 000,00 0 0 0 0 2 5 Nej Nej Nej 1 0 0 0,00 0 0 0 0 0 0 Nej Nej Nej Internföretag inom en koncern och har därför myckt liten marknadsföringsbudget. Företaget har dessutom stora globala kontaktytor. Internföretag inom Volvo koncernen och har därför mycket liten marknadsföringsbudget. Vill inte uppge summa mer än att det är under 100 000 SEK Man bedömer att man kommer att fokusera på allt som har med någon form av direktanslutning att göra, ex telefon, mail eller personlig kontakt. Internföretag inom en koncern och har därför ingen egen marknadsföringsbudget. Politiskt organisation, har mycket stor marknadsbudget i förhållande till antalet anställda. En helt ideell förening där det cirkulerar medlemslistor med nya nummer hela tiden. De har "förtäck sponsring" av de verkliga arbetsplatserna där medlemmarna arbetar. Tabell 23: Sammanställning statistisk del: jämkad Följande värden i tabell 24 har jämkats (se noter i tabell): 1. Jämkad siffra eftersom intervjuobjekt svarade i kalendertid. Klassen under sa 40 timmar och 6 månader, 6500 anställda/43000 anställda= 0,15. 40/0,15=266. 266 timmar gånger 2 för det där halvåret=533. 2. Vill ej estimera, för komplex organisation. 3. Vill ej estimera, för komplex organisation. 4. 700 på avdelningen, det finns 2 avdelnigar till som är ungefär lika stora. 5. 12 heltid och 50 deltid. 51

8.2 Kontrollintervju Typ av företag Administrera centrala system Antal Kostnader Kostnader Kalendertid Tillvägagångssätt Xtra. Xtra. Kostn anställda för ändringar för ändring- som be- som kan under- Kostn om om endast av de ar av de hövs för att lätta? endast steg 1 in- centrala systemen? centrala systemen? det ej ska märkas? steg 1 införs? förs? Per anställd Per anställd SEK SEK SEK SEK Tjänsteföretag inom transporter 4 000 Tjänsteföretag inom transporter 3 500 Central organisation för en kedja 80 Företag i säkerhetsbranchen 5 000 150 000 302 år geogr. Bärgningsbolag 30 Statligt verksamhet inom bevakning och skydd Stor företagsv. Alarmbolag 800 2 500 000 3 1255 år geogr. 1 750 000 2 188 "Kedja" inom hemelektronikbranschen 1000 "Kedja" inom bensinbolagen 3000 "Kedja" inom mäklarmarknaden 650 Tabell 24: Sammanställning kontrollintervju administrera 52

Typ av företag Informera intressenter Antal anställda Marknadsbudget år 2001 Marknadsbudegt år 2001 per anställd Dolda kostnader Dolda kostnader per anställd Xtra anslag som behövs för extern marknadsföring? Xtra anslag som behövs för extern marknadsföring? Xtra anslag som krävs för extern marknadsföring per anställd Xtra anslag som krävs för dolda kostnader? Xtra anslag som krävs för dolda kostnader per anställd Xtra kostn. Vid steg 1 (sluten plan) Xtra kostn. Vid steg 1(sluten plan) per anställd? SEK SEK SEK SEK SEK % SEK SEK SEK SEK SEK Tjänsteföretag inom transporter 4 000 12 500 000 3 125 12 500 000 3 125 Mkt stora! Mkt! Tjänsteföretag inom transporter 3 500 75 000 000 21 429 Mkt stora! Inte så mkt Central organisation för en kedja 80 8 000 000 100 000 150 000 1 875 350 000 4,38% 4 375 250 000 3 125 Företag i säkerhetsbranchen 5 000 2 000 000 400 1 500 000 300 300 000 15,00% 60 300 000 60 Bärgningsbolag 30 500 000 16 667 50 000 1 667 Alarmbolag 800 "Kedja" inom hemelektronikbranschen 1000 "Kedja" inom bensinbolagen 3000 +7,5% "Kedja" inom mäklarmarknaden 650 12 000 000 18 462 350 000 4 375 300 000 60 Tabell 25: Sammanställning kontrollintervju informera 53

Typ av företag Rikta, styra samtal En egen nr.serie Antal anställda Behandlar man inkommande mobilsamtal annorlunda? Används prefix (riktnr) för styrning? Används hela numret för styrning? Är viktigt det viktigt att kunna lösa ut mobil/prefix? Kostn. För att anpassa rikta, styra samtal? Används tel.nr. för att få fram position? Används telnr. Till något annat syfte? Antal kon- Ses fördel med att ha nummer ur samma en serie för alla kontor? Fördelar överväger nackdelar? Tjänsteföretag inom transporter 4 000 Nej Nej Ja Ja vet ej Ja Ja Tjänsteföretag inom transporter 3 500 Central organisation för en kedja 80 Företag i säkerhetsbranchen 5 000 Nej Nej Ja Ja 175 000 Nej Nej 180 Bärgningsbolag 30 Nej Nej Nej Nej Nej Bevakningsföretag Nej Nej Nej Nej 60 Alarmbolag 800 Nej Delvis Ja Ja Ja 20 Försäkringsbolag Nej Nej Nej delvis 0 Nej Nej 90 Biluthyrningsfirma Nej Nej Ja Nej 0 Nej 120 "Kedja" inom biluthyrning Nej Nej Nej 75 Ja Ja "Kedja" inom hemelektronikbranschen 1000 Nej 85 Ja vet ej "Kedja" inom bensinbolagen 3000 Nej Nej 450 Ja Nej "Kedja" inom mäklarmarknaden 650 Nej 190 Ja 100% 89% 20% 33% 75% 80% 0% 33% 0% 0% 75% 40% 14% 0% 100% 33% Tabell 26: Sammanställning kontrollintervju - övrig användning och egen nummerserie 54