Jämförelse av realtids-pcr som ett komplement till klinisk diagnostik av TBE i ÖKS-regionen



Relevanta dokument
Jämförelse av realtids-pcr av borrelios som ett komplement till klinisk diagnostik i ÖKS-regionen

Kartläggning av metoder för klinisk diagnostik av borrelios i ÖKS-regionen

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

Chagas sjukdom: Aktuell serologisk diagnostik

RSV-säsongen

RSV-säsongen

Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt.

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2018

Mässling. primärinfektion eller genombrottsinfektion? -erfarenheter från utbrottet i Göteborg 2017/2018

RSV-rapport för vecka 11, 2018

RSV-rapport för vecka 13, 2018

RSV-rapport för vecka 9, 2017

dricksvattenberedningen

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta

HBsAg-positiv och sen då?

RSV-rapport för vecka 6, 2017

Datum Diarienr: SkaS /2016

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.

RSV-säsongen

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Tropiska viroser och rickettsioser

Enterovirus D68 diagnostik vid utbrott. Malin Grabbe Klinisk mikrobiologi, Solna Karolinska Universitetslaboratoriet

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Nationellt referenslaboratorium (NRL) för Herpesvirus (HSV-1, HSV-2, VZV, CMV, EBV, HHV-6, HHV-7, HHV-8, HVS)


Vad är Klinisk forskning

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Fästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.

Chlamydophila pneumoniaeantikroppar

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

TBE fästingburen hjärninflammation. Peter Nolskog Bitr. smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen april 2016

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI

Mikro 24/7 Hur snabb mikrobiologisk diagnostik behövs? Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi, Umeå 29 maj 2018

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 16, 2014

GENOMIC MEDICINE SWEDEN

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Kunskapsveckan ht 2018

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

RSV-rapport för vecka 14, 2014

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

Vaksiner og framtidens diagnostikk. Johan Berglund Professor, MD, PhD

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Mikrobiologisk provtagning av patient med misstänkt Brucellainfektion

Virala CNS-infektioner

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Behandling och förebyggande av influensa

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

RSV-rapport för vecka 12, 2014

Får du ofta fästingbett och vill delta i denna studie!?

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Om hepatit C. och din behandling

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet

TBE fästingburen hjärninflammation

RSV-säsongen

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

Herpes simplexmeningit

Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Med økt fokus på pasienten i sentrum; Hva betyr dette for maktbalansen mellom helsetjenesten og pasienten?

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Framtida diagnostik av sepsis. Sanja Jurcevic Biträdande lektor i systembiologi Institutionen för Biovetenskap Högskolan i Skövde

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Tropiska viroser och rickettsioser

Vektorburna sjukdomar

Utveckling av multiplex realtids PCR metod för detektion av kalvdiarrévirus hos nöt

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 7, 2015

Leishmaniasis. Handläggning i Sverige över tid. Hedvig Glans Infektionsläkare Karolinska Universitetssjukhuset

RSV-rapport för vecka 10, 2014

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA

Projektrapport från två gårdar

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

TBE-vaccinationskampanjen på Åland fortsätter under åren

Transkript:

Jämförelse av realtids-pcr som ett komplement till klinisk diagnostik av TBE i ÖKS-regionen Författare: Malin Lager, Forskning och utveckning, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Sverige Anna J Henningsson, Klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Sverige Åshild Andreassen, Avdelningen för virologi, Folkhälsoinstitutet, Oslo, Norge Tomas Bergström, Kliniska mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Anders Fomsgaard, Klinisk mikrobiologi och virologi, Statens seruminstitut, Köpenhamn, Danmark Anette Roth, Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Maiken Worsøe Rosenstierne, Klinisk mikrobiologi och virologi, Statens seruminstitut, Köpenhamn, Danmark Mattias Waldeck, Smittskydd Skåne, Centralsjukhuset, Kristianstad, Sverige Claus Bohn Christiansen, Avdelningen för klinisk mikrobiologi, Köpenhamn, Danmark Per-Eric Lindgren, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Medicinsk mikrobiologi, Linköping, Sverige

2 Utgitt av Nasjonalt Folkehelseinstitutt og Interreg IV A-prosjektet ScandTick mars 2015 Tittel: Forfattere: Malin Lager, Forskning och utveckning, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Sverige Anna J Henningsson, Klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Sverige Åshild Andreassen, Avdelningen för virologi, Folkhälsoinstitutet, Oslo, Norge Tomas Bergström, Kliniska mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Anders Fomsgaard, Klinisk mikrobiologi och virologi, Statens seruminstitut, Köpenhamn, Danmark Anette Roth, Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige Maiken Worsøe Rosenstierne, Klinisk mikrobiologi och virologi, Statens seruminstitut, Köpenhamn, Danmark Mattias Waldeck, Smittskydd Skåne, Centralsjukhuset, Kristianstad, Sverige Claus Bohn Christiansen, Avdelningen för klinisk mikrobiologi, Köpenhamn, Danmark Per-Eric Lindgren, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Medicinsk mikrobiologi, Linköping, Sverige Bestilling: Rapporten kan lastes ned som pdf på prosjektets hjemmeside: www.scandtick.com www.fhi.no ISBN elektronisk utgave ISBN:978-82-8082-667-1

3 ScandTick ScandTick er et Interreg IV A prosjekt i Øresund, Kattegat og Skagerrak (ØKS) regionen, og er et grenseoverskridende samarbeidsprosjekt mellom Norge, Sverige og Danmark. Bakgrunnen for prosjektet er det stadig økende problemet med flått og flåttbårne sykdommer i de skandinaviske landene, spesielt innen ØKS-regionen. De vanligste flåttbårne sykdommene er borreliose og flåttbåren encefalitt (TBE). De siste årene har stadig flere personer blitt syke etter infeksjon med flåttbårne bakterier og virus. Et forsiktig estimat viser at over 40.000 mennesker i regionen ble smittet i 2011, de fleste av disse i Sverige. Trolig er antall tilfeller enda høyere, da meldingssystemene for flåttbårne sykdommer er ufullstendige. Meldingssystemene for flåttbåren sykdom i de tre landene er også forskjellige, noe som gjør at datagrunnlaget ikke blir direkte sammenlignbart. De problemene flåttbårne infeksjoner medfører er forholdsvis like i våre tre skandinaviske land, og et sterkere samarbeid over grensene vil føre til økt samlet kunnskap om flått og flåttbårne sykdommer. ScandTick ønsker å styrke kapasiteten på forskning om flått og flåttbårne sykdommer, samt å forbedre tilhørende helsetjenester. Erfaringsutveksling over landegrensene, som vil stå sentralt i prosjektet, skal blant annet forbedre diagnostikk og risikovurderinger i de tre landene. Problemene med flåttbårne infeksjoner er relativt like i de tre landene, og ved å slå sammen datamateriale fra et større område vil dette gi et større datagrunnlag som kan gi sikrere konklusjoner. ScandTicks satsningsområde er derfor økt samarbeid, for å legge til rette for at de stadig økende utfordringene knyttet til flått håndteres på best mulig måte. Oslo, mars 2015

4 Innhold ScandTick Feil! Bokmerke er ikke definert. TBE (tick-borne encephalitis) 5 Metod 5 Resultat 6-7 Konklusion 7 Referenser 8

5 TBE (tick-borne encephalitis) Fästingen Ixodes ricinus, som är vanligt förekommande i Europa, verkar som vektor vid överföring av flera humana patogener 1. En av de medicinskt mest betydande patogenerna är tick-borne encephalitis viruset (TBEV) som orsakar TBE. Överföringen till människa sker via fästingbett och viruset sprids via blodbanan och det lymfatiska systemet till det centrala nervsystemet, där det kan orsaka mycket allvarliga och ibland dödliga infektioner 1,2. Andelen fästingar i regionen som bär på viruset är låg och risken att utveckla TBE efter ett fästingbett är därmed liten 3,4. Dock är tiden för överföringen av virus från fästing till människa kort och studier har visat att den kan ske inom en timme 5. Då det i dagsläget inte finns någon specifik medicinsk behandling av TBE 6 är det viktigt att informera befolkningen om förebyggande åtgärder mot TBE. Det bästa skyddet mot TBE är vaccination, vilken har god skyddseffekt och ringa biverkningar. Påvisande av sk IgM-och IgG-antikroppar i serum och i vissa fall cerebrospinalvätska utgör i dagsläget laboratoriediagnostiken vid påvisning av TBE. IgM-antikroppar kan påvisas hos 96 % av patienterna inom 3 dagar efter debut av encefalit och hos samtliga patienter inom 9 dagar 7. Påvisning av TBE-specifik arvsmassa, ribonukleinsyra (RNA), i ett blodprov är endast möjligt i den tidiga fasen av sjukdomen då patienterna har feber och diffusa allmänsymtom. De flesta misstänker inte TBE och söker inte heller medicinsk vård i detta skede, vilket gör att rutindiagnostisk påvisning av TBE-RNA är begränsad till patienter med tidig misstanke om TBE 6. I regel är det även svårt att påvisa TBE-RNA i cerebrospinalvätska vid encefalit, vilket begränsar metodens tillämpning. Dock har studier uppvisat lovande resultat gällande påvisning av TBE-RNA i urin 8. Virusodling används inte heller vid rutindiagnostik av TBE då metoden är både tidskrävande och dyr. Inom ÖKS-regionen utförs i dagsläget påvisning av TBE-RNA vid fyra laboratorier, vilka använder metoder baserade på Polymerase Chain reaction (PCR)-teknik. Vid kliniska laboratorier diagnostiseras TBEV-RNA i serum, blod, cerebrospinalvätska och urin, medan forskningslaboratorier primärt diagnostiseras TBEV-RNA i fästingar. Samtliga laboratorier, både kliniska laboratorier och forskningslaboratorier, påvisar RNA med PCRmetod, men metoderna och protokollen skiljer sig åt (se Kartlegging av metoder for deteksjon av Skogflåttencefalitt- TBE). Syftet med denna vidare jämförelsen är att försöka förbättra den molekylärbiologiska diagnostiken så att den kan bli mer tillämpbar i klinisk diagnostik samt likrikta tolkningen och bedömningen av resultat mellan olika laboratorier i ÖKS-regionen. Metod För att utvärdera och jämföra känsligheten bland metoderna som används inom ÖKS-regionen har nukleinsyra extraherad från fästingar skickats till fyra laboratorier (se Kartlegging av metoder for deteksjon av Skogflåttencefalitt- TBE samt Tabell 1). De fyra laboratorierna har med sina molekylärbiologiska metoder analyserat nukleinsyra och sedan rapporterat sina resultat samt diagnostiska protokoll.

6 Resultat Sammanställningen visade att samtliga laboratorier hade sina egna diagnostiska protokoll. Två av laboratorierna påvisade inga positiva resultat bland de 425 proverna, ett laboratorium påvisade fyra positiva prover utav 425 prover totalt och ett laboratorium påvisade 29 positiva prover. Det sistnämnda laboratoriet lyckades dock enbart bekräfta ett positivt fynd vid vidare analys av proverna (Tabell 1). Tabell 1. TBE-diagnostik: Resultat och PCR**-metoder som används för påvisning av TBEspecifikt RNA vid kliniska laboratorier samt forskningslaboratorier i ÖKS-regionen. Laboratorium PCR-metod Referens Antal positiva Klinisk mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg (Kliniskt laboratorium) Serum, helblod, cerebrospinalvätska, urin: Påvisning: Region i 3 -noncoding region amplifieras med realtids-pcr Brinkley et al. 9 4 Klinisk mikrobiologi Länssjukhuset Ryhov Jönköping (Forskningslaboratorium) Artbestämning: Nested RT-PCR följt av sekvensering Fästingar: Påvisning: Region i 3 -noncoding region amplifieras med multiplex realtids- PCR Norberg et al. 10 Lindblom et al. 4 0 Avdelningen för virologi Folkhälsoinstitutet Oslo (Referens-,diagnostiskoch forskningslaboratorium) Artbestämning: Nested PCR av E- genen följt av sekvensering Fästingar: Påvisning: Region i E-genen amplifieras med realtids-pcr Melik et al. 11 Andreassen et al. 3 29 Artbestämning: Nested PCR av E- genen följt av sekvensering utförs vid högt kopietal av virus Skarpaas et al. 12

7 Klinisk mikrobiologi och virologi Statens seruminstitut Köpenhamn (Kliniskt laboratorium) Pyrosekvensering av E-genen utförs vid korta PCR-produkter och lågt kopietal av virus Serum, helblod, cerebrospinalvätska, fästingar: Påvisning: Region i 3 -noncoding region amplifieras med realtids-pcr Andreassen et al. 3 Schwaiger and Cassionetti et al. 13 1 verifierad som positiv med pyrosekvensering 0 Artbestämning: Utförs inte * Csv: cerebrospinalvätska. ** PCR: polymerase chain reaction. Konklusion Jämförelsen mellan de olika laboratorierna i ÖKS-regionen visar att samtliga laboratorier, både kliniska laboratorier och forskningslaboratorier, använder PCR-baserad diagnostik för TBEVspecifik RNA-påvisning. Dock varierar protokollen samt dess sensitivitet och specificitet. Eventuella skillnader avser vi fortsättningsvis att systematiskt analysera genom att jämföra de olika testprotokollen samt försöka att optimera de olika stegen i analysen. Förhoppningsvis kan resultaten utgöra ett stöd för kliniska laboratorier i valet av analysmetod så att den molekylärbiologiska diagnostiken i regionen kan förbättras. Detta är till stor nytta för befolkningen, då rätt diagnos givetvis är högsta prioritet för alla som drabbas av en TBEinfektion.

8 Referenser 1 Belova, O. A., Burenkova, L. A. & Karganova, G. G. Different tick-borne encephalitis virus (TBEV) prevalences in unfed versus partially engorged ixodid ticks--evidence of virus replication and changes in tick behavior. Ticks and tick-borne diseases 3, 240-246, doi:10.1016/j.ttbdis.2012.05.005 (2012). 2 Ruzek, D. et al. Mutations in the NS2B and NS3 genes affect mouse neuroinvasiveness of a Western European field strain of tick-borne encephalitis virus. Virology 374, 249-255, doi:10.1016/j.virol.2008.01.010 (2008). 3 Andreassen, A. et al. Prevalence of tick borne encephalitis virus in tick nymphs in relation to climatic factors on the southern coast of Norway. Parasites & vectors 5, 177, doi:10.1186/1756-3305-5-177 (2012). 4 Lindblom, P. et al. Tick-borne encephalitis virus in ticks detached from humans and follow-up of serological and clinical response. Ticks and tick-borne diseases 5, 21-28, doi:10.1016/j.ttbdis.2013.07.009 (2014). 5 Alekseev, A. N. & Chunikhin, S. P. [The experimental transmission of the tick-borne encephalitis virus by ixodid ticks (the mechanisms, time periods, species and sex differences)]. Parazitologiia 24, 177-185 (1990). 6 Studahl, M. et al. Acute viral infections of the central nervous system in immunocompetent adults: diagnosis and management. Drugs 73, 131-158, doi:10.1007/s40265-013-0007-5 (2013). 7 Gunther, G., Haglund, M., Lindquist, L., Skoldenberg, B. & Forsgren, M. Intrathecal IgM, IgA and IgG antibody response in tick-borne encephalitis. Long-term follow-up related to clinical course and outcome. Clinical and diagnostic virology 8, 17-29 (1997). 8 Veje, M. et al. Detection of tick-borne encephalitis virus RNA in urine. Journal of clinical microbiology 52, 4111-4112, doi:10.1128/jcm.02428-14 (2014). 9 Brinkley, C., Nolskog, P., Golovljova, I., Lundkvist, Å. & Bergström, T. Tick-borne encephalitis virus natural foci emerge in western Sweden. International Journal of Medical Microbiology 298, Supplement 1, 73-80, doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.ijmm.2007.12.005 (2008). 10 Norberg, P., Roth, A. & Bergstrom, T. Genetic recombination of tick-borne flaviviruses among wild-type strains. Virology 440, 105-116, doi:10.1016/j.virol.2013.02.017 (2013). 11 Melik, W., Nilsson, A. S. & Johansson, M. Detection strategies of tick-borne encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus reveal evolutionary characteristics of emerging tick-borne flaviviruses. Archives of virology 152, 1027-1034, doi:10.1007/s00705-006-0922-9 (2007). 12 Skarpaas, T. et al. Tickborne encephalitis virus, Norway and Denmark. Emerging infectious diseases 12, 1136-1138, doi:10.3201/eid1207.051567 (2006). 13 Schwaiger, M. & Cassinotti, P. Development of a quantitative real-time RT-PCR assay with internal control for the laboratory detection of tick borne encephalitis virus (TBEV) RNA. Journal of clinical virology : the official publication of the Pan American Society for Clinical Virology 27, 136-145 (2003).