Stöd för lärarens kunnande och välbefinnande Gemensamma vägar, Umeå, 30.10.2013 Jessica Aspfors, PeD Margareta Bast-Gullberg, TL
Läroplansprocessen Utvecklingsplan Kvalitetskriterier Toppkompetens 2
Gruppmentorskap som stöd för välmående och professionell utveckling 31.10.2013 3
Vad är gruppmentorskap? 31.10.2013 4
Osaava Verme - Vad? http://www.youtube.com/watch?v=lukxzec-5bo Verme förkortning av finskans vertaisryhmämentorointi, engelska peer-group mentoring o Att lära av varandra o Meningsfullt lärande grundar sig på personliga erfarenheter reflektion över autentiska frågor problemlösning o Mentorskap sker i grupp
Betänkande Lärarutbildning 2020 (Undervisningsministeriet, 2007) o Behovet av stöd åt nya lärare betonas o Statligt stödda stödåtgärder o Systematiskt upplagd och längre pågående fortbildning kring välavgränsade teman Kontinuerlig professionell utveckling Lärarutbildning Första Induktion åren Fortbildning Kontinuum av lärares professionella utveckling (Lärarutbildning 2020)
Deltagare Alla universitet och yrkeshögskolor med lärarutbildningar Övergripande syfte o Skapa kontinuitet mellan lärarutbildning och yrkesliv o en fortlöpande helhet som stöder lärares livslånga professionella utveckling o Gruppmentorskap för att stöda nya lärares professionella utveckling och välmående i arbetet o Stöd för nya lärare i induktionsfasen, dvs. vid övergången från lärarutbildning till arbetsliv Målgrupp: o samtliga grupper av lärare med 1-5 års lärarerfarenhet Ledning Nationellt: KTL, Jyväskylä universitet (Pedagogiska forskningsinstitutet) Svenskfinland: Pedagogiska fakulteten och Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi
31.10.2013 8
Mentorsutbildning 10 sp
Mentorsutbildning o Pilotkurser 2008-2010 o Osaava Verme mentorsutbildning 2010 o Parallell med mentorsgrupperna o Ett läsår, 5 x 2 kursdagar o Centrala teman: Kollegialitet Likvärdighet Välmående Dialog Etik 31.10.2013 10
Gruppmentorskap i praktiken Samlas 6 8 ggr / läsår, 1,5 3h / gång Gemensam verksamhetsplan men med utrymme för aktuella vardagserfarenheter t.ex. arbetsro, välbefinnande, samarbete möjligheter till olika aktivitets- och övningsformer Överenskommelse om konfidentialitet och samtalsetik tid och plats 31.10.2013 11
Finlands väg - forskningserfarenheter 31.10.2013 12
Stöd för nya lärare Varför? Stort internationellt tema o EU policy (Improving the Quality of teacher Education, 2007) Utvecklingen i Finland o Följer ett internationellt mönster o Växande oro i samhället - konsekvenser för barn och skolmiljö o Växande problem med läraravhopp särskilt i huvudstadsområdet o Polyvalent yrke: flera yrkesmöjligheter med samma utbildning o Stora satsningar på lärares professionella utveckling i de nordiska länderna (Sverige: Lärarlyft, Norge: Kunskapslyft) I Finland programmet Kunnig (Osaava)
Stöd för nya lärare utvecklingen av mentorskap i Finland Parmentorskap o En erfaren lärare mentor för en ny lärare (one-to-one) o Helsingfors 2000 Gruppmentorskap o En erfaren lärare mentor för en grupp med nya lärare o Karleby 2003 Gruppmentorskap bland likvärdiga (Verme) o En erfaren lärare mentor för en grupp med nya och erfarna lärare o 2006 Osaava Verme gruppmentorskap o En erfaren lärare mentor för en grupp med nya lärare o Hela landet 2010-2016
Trender internationellt Tre arketyper av mentorskap: 1. Support (stöd) - Den traditionella modellen i Norden - En mer erfaren person vägleder en mindre erfaren person i dennes professionella utveckling - Frivilligt deltagande 2. Assessment (bedömning /lärarlegitimitet) - Introduktionsår och bedömning av nya lärare - Mentorsroll < > roll som sensor - England, Skottland, USA, Nya Zeeland Sverige 3. Collaborative self-development (kollektiv utveckling) - Collaborative mentoring, peer collaboration, dialogic mentoring, reciprocal mentoring, peer-group mentoring - Gruppmentorskap - Finland (Kemmis, Heikkinen, Fransson, Aspfors, Edwards-Groves, in press)
31.10.2013 16
Finlands väg (Sahlberg, 2011) Utbildningspolitiken i Finland egen väg o Lösningar som avviker från en marknadsdriven policy o Få av strategierna från GERM har använts Bygger på o utbildningssystemets goda rykte o tillit från allmänheten o professionalism i skolan (lärarens autonomi) o lokala skolledare; i nyckelroll (lärare som undervisar) o delat ansvar i stället för: rigorous school-inspection, standardized curriculum, high-stakes assessments, test-based accountability and a race-to-the-top mentality o den kommunala skolan (få friskolor)
Lärare autonoma och professionella Grunden - en forskningsbaserad utbildning Professionalism o Gedigna pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper o Reflekterande praktiker Förmåga att systematiskt dekonstruera problemsituationer och konstruera ändamålsenliga lösningar Omfattande autonomi Begränsad extern formell kontroll (t.ex. inspektörer) Metodisk självständighet och frihet att tolka läroplanen och välja material Positiv spiral Ger arbetsmotivation Ger yrket status Grundstenar i gruppmentorskap
Deltagares åsikter om gruppmentorskap 2011-2012 % (n = 116) Lärare inom grundläggande utbildning (69) Yrkeslärare (47) Gruppmentorskap är viktigt också under karriärens senare skeden Gruppmentorskap är viktig för arbetstagare i början av karriären Gruppmentorskap har hjälpt mig orka bättre i mitt arbete Jag har i mentorsgruppen fått stöd i min professionella utveckling av de andra deltagarna Gruppmentorskap har stärkt min professionella identitet Gruppmentorskap har gett mig beredskap att samarbeta med andra Jag har i mentorsgruppen fått mycket kunskap som stöd för mitt arbete Gruppmentorskap har gett mig ökad självsäkerhet i min undervisning Gruppmentorskap har ökat min inspiration för arbetet Jag har fått nya tankar i min mentorsgrupp kring skolutveckling Jag har fått nya pedagogiska idéer i mentorsgruppen Gruppmentorskap har gett färdkost för att utveckla arbetsgemenskapen Gruppmentorskap har fått mig att tänka på nya sätt över vad som är viktigt i mitt arbete Gruppmentorskap har fått mig att ändra mina tillvägagångssätt (p=.036) Utbytet av gruppmentorskap har varit mycket splittrat Som en följd av gruppmentorskap har mina arbetskamrater frågat råd och åsikter av mig (p<.000) 31.10.2013 19 (Heikkinen, Jokinen, Markkanen, Tynjälä, 2012)
Erfarenheter av gruppmentorskap 1. Gruppmentorskap och övergång till arbetsliv Koppling lärarutbildning arbetsliv Ett flexibelt verktyg för att stöda nya lärare 2. Gruppmentorskap i praktiken Gruppsammansättning (heterogen/homogen) Mentorsroll 3. Gruppmentorskap som stöd för arbetsgemenskap och välmående Potential att utveckla välmående i arbetet Indirekt inverkan på arbetsgemenskapen 4. Gruppmentorskap och yttre strukturer Kommunens och rektorns kritiska roll (Aspfors & Hansèn, 2011)
www.osaavaverme.fi 21
Litteratur TACK! jessica.aspfors@uin.no margareta.bast-gullberg@abo.fi 31.10.2013 22