Smärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln Förekomst och samverkansfaktorer Författare: Ingrid Norström-Vikdahl Företagshälsovården, Strängnäs Handledare: Thomas Overmeer Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro
Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng år 2006-2008 vid Hälsovetenskapliga institutionen Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro Arbetet har utförts vid Företagshälsovården i Strängnäs Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro Ergonom/leg sjukgymnast och doktorand Thomas Overmeer Undertecknad står som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten Strängnäs februari 2008 Ingrid Norström- Vikdahl Företagssköterska Företagshälsovården i Strängnäs Storgatan 13 645 30 Strängnäs Tel.0152-160 50 Fax 0152-178 71 Ingrid.vikdahl@fhvstrangnas.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte och Metod 3 Resultat 4 Diskussion 5 Referenser 6 Tabell 1 7 Enkät 8-9
Sammanfattning Norström-Vikdahl, I. Smärttillstånd i nacke/skuldra hos kassapersonal i dagligvaruhandeln förekomst och samverkansfaktorer. Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 40 poäng Syftet med studien av kassapersonal i dagligvaruhandeln var att undersöka förekomsten av smärta i nacke och/eller skuldra hos personalen och om denna nacke/skuldersmärta då kunde kopplas till någon eller några samverkande faktorer. En enkät (bilaga1) lämnades ut till anställda vid tre stora dagligvarubutiker i Strängnäs kommun och en stor dagligvarubutik i Eskilstuna kommun. Tre olika kedjor i dagligvaruhandeln var representerade. Enkätdeltagarna var personal med del av dag/heldag i kassatjänst. Totalt delades 68 enkäter ut och 33 svar inkom, vilket gav en svarsfrekvens på 48,5 %. Enkäten består av två delar. Den första delen med frågor ger ett underlag för bedömningen och innehåller till exempel frågor om ålder och kön hos deltagarna. Den andra delen av enkäten innehåller frågeställningar om tänkbara samverkande faktorer som fysisk träning, upplevd stress i arbetet och förekomst av smärta i nacke/skuldra. Av de 29 kvinnor som svarat på enkätfrågorna har 12 angett nacksmärta under senaste året men ingen av dem har varit sjukskriven på grund denna smärta under samma tid. Någon har svarat nekande på frågan om smärta men skrivit i kommentaren att hon har känt viss trötthet, av och till, men inte direkt smärta. Materialet i enkäten har beräknats statistiskt men inga statistiskt säkerställda resultat har framkommit. Trots detta visar sammanställningen en trend på att en högre nivå av upplevd stress i kassaarbetet var förenat med mera smärta från nacke och skuldra under senaste året. En liknande trend i materialet är att de som tjänstgjort länge i kassaarbete oftare angett förekomst av nacke/skuldersmärta under senaste året. Andra faktorer som rökvanor och fysisk träning hade i studien inget samband med besvär. 1
Bakgrund Under företagssköterskeutbildningen har vi bland annat behandlat frågor som berört upplevd stress, fysisk träning och smärta. Vad som händer i vår kropp, vid stress eller vid tung eller monoton fysisk belastning, har vi studerat. När jag så själv står i den långa kön på ICA en fredagseftermiddag och känner otåligheten hos somliga i kön reflekterar jag över hur kassapersonalen handskas med såväl varuberg och långa köer som besvärliga kunder. Hur många som sitter i kassan har nackbesvär? Hur upplever de stressen? Röker de? Tränar de och hur påverkar dessa faktorer i så fall smärtan? Frågorna blev många fler men jag har begränsat mig till förekomsten av nacke/skuldersmärta och ett antal tänkbara samverkansfaktorer. De flesta epidemiologiska studier över nack- skulderbesvär är av tvärsnittstyp och redovisar mestadels prevalenstal, dvs. förekomsten av symtom vid en viss tidpunkt (1). Prevalensen av halsryggssyndrom har i Sverige varit omkring två till fem procent (1). Det finns stöd i litteraturen för att fortsatt fysisk aktivitet dvs. att fortsätta med eller återuppta vanliga aktiviteter så snart som möjligt - förbättrar smärtlindring och minskar konsekvenserna av akut nacksmärta (2). Patienter med muskuloskeletala sjukdomar har efter infektionssjukdomar varit den näst största kategorin primärvårdstagare i de flesta västländer. Sedan början av1990-talet har emellertid antalet läkarbesök pga. muskuloskeletala åkommor varit minskande i Sverige. Nedgången i antalet läkarbesök återspeglar emellertid inte nödvändigtvis en reell minskning av incidensen eller prevalensen för muskuloskeletala sjukdomar. Den kan bero på helt andra faktorer (3). Muskuloskeletala problem, såsom värk i nacke, skuldror, armar och rygg, tillhör de vanligaste sjukdomsorsakerna i Sverige, liksom i en stor del av den industrialiserade världen i övrigt (3,4). Problemen är vanliga i även fysiskt lätt monteringsarbete och kassaarbete. Arbeten med låg fysisk belastning men stor andel belastningsbesvär karakteriseras ofta av faktorer som är kända för att bidra till stress, såsom högt arbetstempo, maskin eller kundstyrd arbetstakt, repetetiva arbetsuppgifter brist på inflytande och kontroll, fysisk bundenhet till arbetsplatsen och låg inkomst (4). Det finns även individuella riskfaktorer för nacksmärta. Ålder är en sådan riskfaktor. Många studier har rapporterat kön, dvs. att vara kvinna, som en riskfaktor för nacksmärta. Rökning och övervikt är också riskfaktorer enligt flera studier (5). Upplevd stress bland tandläkare var associerad till symtom från rörelseapparatens övre delar. Sund livsstil och utväxling av kollegialt stöd minskade detta samband (6). Resultaten i en uppföljningsstudie av kvinnliga snabbköpskassörskor indikerade att arbetsrotation hade positiva effekter i muskelaktiviteten i nacke och skuldra. Dessutom var diastoliskt blodtryck signifikant lägre vid samma uppföljningsstudie och frågeformulärets svar indikerade att arbetsrotation upplevdes som positivt på många olika sätt. Trots detta var många psykofysiologiska variabler oförändrade och smärtupplevelsen var endast delvis påverkad (7). 2
I en studie kunde inte nacke/skulder-smärta kopplas till variabler som ålder, BMI, eller reumatisk sjukdom. Materialet i denna studie visade vidare att fysisk aktivitet på fritiden på en nivå av lätt fysisk aktivitet under >4 timmar/vecka eller hård fysisk träning under 2-4 timmar/vecka endast hade ett svagt samband med minskning av smärta i nacke/skuldra (8). Som slutsats framhåller ovan nämnda studie att nacke/skulder smärta är av en multidimensionell natur. I en annan studie var smärta kopplad till livskvalitet och där hävdas, som för ryggsmärta, att också smärta i nacke och skulder regionen förstås i en biopsykosocial modell. Ur företagshälsovårdssynpunkt påkallar detta ett mycket bredare perspektiv på prevention (7). Syfte Syftet med studien av kassapersonal i dagligvaruhandeln var att undersöka förekomsten av smärta i nacke och/eller skuldra hos personalen och om denna nacke/skuldersmärta då kunde kopplas till någon eller några samverkande faktorer. Metod Den metod för denna tvärsnittsstudie som jag valt är frågeformulär med bundna svarsalternativ men med möjlighet att lämna egna kommentarer i slutet av frågeformuläret. Den som svarat på enkäten är anonym. Det angavs ett sista datum för svarsinlämning ca 3 veckor efter utlämnandet. Frågeformuläret delades ut efter godkännande av min handledare under projektarbetet, arbetsgivare och fackliga representanter på de arbetsplatser jag valt att studera. Enkäten består av två delar. Den första delen av frågeformuläret ger ett underlag för bedömningen och den innehåller till exempel frågor om ålder och kön hos deltagarna. Den andra delen av enkäten innehåller frågeställningar om tänkbara samverkande faktorer som fysisk träning, upplevd stress i arbetet och förekomst av smärta i nacke/skuldra. Enkäten bifogas som bilaga nr 1. Arbetsgivarna fick ange hur många på varje arbetsplats som hade kassatjänstgöring, Med denna kunskap iordningställdes enkäterna med adresserade och frankerade svarskuvert och dessa förmedlades till facklig företrädare/kassaansvarig som delade ut enkäterna till de anställda med kassatjänst. Svaren har statistiskt analyserats med korstabeller och logistisk regression. Studiegrupp Kvinnor och män i dagligvaruhandeln som tjänstgjorde i kassaarbete hel eller del av arbetsdagen och som innehaft denna typ av arbete sedan minst ett år tillbaka utgjorde studiegrupp. I undersökningen ingick både hel- och deltidsanställda. De butiker som tillfrågats om att delta och som accepterat deltagande i studien är öppna alla veckans dagar och med öppettid från tidig morgon till sen kväll. Butikerna ingår i någon stor dagligvaruhandelskedja med många liknande butiker spridda över landet. Samtliga butiker har sidoverksamhet som post, spelbutik eller konditori. Av 68 utdelade enkäter inkom 33 svar vilket motsvarar en svarsfrekvens av 48,5 %. 3
Resultat I sammanställningen kan man se att det är en stor spridning av deltagarna när det gäller ålder, tjänsteår och tjänstgöringsgrad. Det enda som inte varierar nämnvärt är könet eftersom en stor andel av personalen i dagligvaruhandeln var kvinnor även år 2007. Vid databearbetningen framkom inga statistiskt säkerställda samband mellan nacke/skuldersmärta och de olika samverkansfaktorer som tagits med i enkäten. Studien har för få deltagare att nå signifikanta resultat. Totalt har 12 av de 29 kvinnor som besvarat enkäten angett att de haft besvär från nacke/skuldra under det senaste året men ingen av dessa har varit sjukskriven på grund av detta under samma tid. Av dem som besvarade enkäten var fyra män och ingen av dessa uppgav i enkäten några besvär från nacke/skuldra, varför de uteslöts ur beräkningarna. I kommentar till enkäten har någon av de deltagande kvinnorna angett att de har känt en trötthet i nacken av och till men inte smärta och därför svarat nekande på frågan om smärta. På frågan om nacksmärta nu svarade 4 av 29 ja och det ger en prevalens på 13,8 % i denna begränsande studie. På frågan om fysisk träning i form av styrketräning eller konditionsträning är samstämmigheten total varför all träning redovisas i en tabell. De som angett att de tränar styrka är desamma som angivit att de tränar kondition Vad gäller kassatjänstgöring arbetade till exempel 9 deltagare mindre än 4 timmar/dag i kassan. Vidare angav19 att de arbetade mer än 4 timmar/dag i kassan, och av dessa angav 11 att de arbetade mer än 6 timmar/dag i kassan. Många har i kommentaren angett att de har andra arbetsuppgifter, vid sidan av kassajobbet, som innebär andra rörelser och ofta färre kundkontakter. Vissa tendenser till samband kan man finna i sammanställningen. En högre nivå av upplevd stress i kassaarbetet var förenat med högre frekvens av nackbesvär det senaste året. Många tjänsteår med kassaarbete var också förenat med mera besvär från nacke/skuldra det senaste året. Däremot fanns inga tecken till samband mellan rökning/fysisk träning och besvär från nacke/skuldra, se tabell 1. 4
Diskussion I denna tvärsnittsundersökning av 33 anställda inom dagligvaruhandel framkom en relativt hög prevalens av nacke-/skulderbesvär. Dessa besvär var huvudsakligen koncentrerade till de 29 kvinnorna medan ingen av de 4 männen uppgav några besvär i enkäten. Tolv av de 29 kvinnorna hade haft smärta i nacke eller skuldra det senaste året och fyra angav att de hade smärtor i nacke och skuldra vid frågetillfället. Det fanns samband mellan dessa besvär och smärta och upplevd stress liksom med antal tjänsteår i kassaarbetet men dessa samband var inte statistiskt signifikanta. Nära en tredjedel av kvinnorna var rökare, en hög siffra jämfört med riksgenomsnittets. Studien omfattade endast 33 person och därför kan en enskild persons svar få ett stort genomslag vilket gör att studiens precision, reliabilitet, är låg. Därför är det inte förvånande att de samband som man kan se i resultaten inte var statistiskt signifikanta, eller med andra ord, studiens statistiska teststyrka var tämligen låg. När det gäller studiens validitet kan tillförlitligheten ha påverkats negativt av det ganska stora bortfallet som var drygt 50 %. Det saknas information om grad av besvär hos de som inte svarade och därför kan inte studiens resultat generaliseras utan vidare. Ett annat förhållande som kan ha påverkat tillförlitligheten i enkätsvaren är att enkäten delades ut några veckor före midsommar, dvs tätt inpå förestående sommarsemester. Några av frågorna kan ha haft en bristfällig validitet vilket antyds av en kommentar av en deltagare som svarat nekande på frågan om smärta eftersom hennes besvär snarare känts som trötthet i nacken. Frågornas utformning kan därför ha bidragit till något lägre ja-svarsfrekvens. Att uttala sig om orsak och verkan i en tvärsnittsstudie som denna är också svårt eftersom sådana orsakssamband oftast kräver en längre uppföljning för att kunna klarläggas. De tendenser man kan se i studiens resultat pekar på samband mellan smärta i nacke och skuldror och stress respektive många tjänsteår i kassaarbete. Dock hade personer med sådana besvär en påtagligt låg tjänstgöringstid f n i kassan. Detta bör inte tolkas som frånvaro av samband eftersom omplacering från kassaarbete till andra arbetsuppgifter mycket väl ha förorsakats av just sådana besvär. När det gäller grad av fysisk aktivitet, t ex styrke- och konditionsträning, sågs inga samband med besvär i nacke och skuldra. Resultaten stämmer väl med de samband som rapporterats i den vetenskapliga litteraturen. Samband mellan upplevd stress och sådana besvär är således väl belagda (4). En gynnsam effekt på besvär av fysisk träning finns rapporterat i många studier (5, 6, 9), men detta samband sågs således inte i denna studie. Många av deltagarna hade arbetat under lång tid i dagligvaruhandeln och i många kommentarer framkommer att man gärna vill se flera studier av den arbetsmiljö och de arbetsförhållanden man har. Man kan ana att en diskussion om vikten av variation i arbetsuppgifter för att komma ifrån långvarigt, ensidigt arbete faktiskt har påverkat upplägget av arbetet inom dagligvaruhandeln på senare år. Att ha olika och varierande arbetsuppgifter betecknades av flera deltagare som positivt och utvecklande. Sammanfattningsvis visar denna studie på en ganska hög prevalens av nacke- och skuldersmärtor som hade samband med upplevd stress i arbetet och antal tjänsteår i kassaarbete. Däremot sågs inte några samband med fysisk aktivitet och konditionsträning. Studien är liten med endast 33 deltagande personer och resultaten bör därför tolkas med 5
försiktighet. En rimlig slutsats är dock att stress och långvarigt arbete vid kassa ökar risken för besvär i nacke och skuldra. Referenser 1. SBU rapport Ont i ryggen; orsaker, diagnostik och behandling. Sammanfattning och slutsatser av SBU:s styrelse och expertgrupp 1991 2. SBU rapport Ont I nacken, ont I ryggen 145/2 1999 3. SBU rapport Ont i ryggen ont i nacke. En evidensbaserad kunskapssammanställning 145/2 2000 4. Lundberg U. Brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastning. Läkartidningen nr 2003;100:1892-5. 5. Hagberg M, Styf J. Svårt bedöma om nacksymtom är arbetsskada Läkartidningen 2007;104:1320-5. 6. Berthelsen H, Petersen PE. Tandlaegers symtom fra det övre bevaegeapparat-relation til stress, helbred og livstilnr. Tandlaegebladet 2004:652-63. 7. Rissén D, Melin B, Sandsjö L, Dohns I, Lundberg U. Psychopysiological stress reactions, trapezius muscle activity and neck and shoulder pain among female cashiers before and after introduction of job rotation. Work & stress 2002;16:127-37. 8. Andersen JH, Kaergaard A, Frost P, Frölund Thomsen J, Peter.Bonde J, Fallentin N, Borg V, Mikkelsen S. Physical, psychosocial, and individual risk faktors for neck/shoulder pain with pressure tenderness in the muscles among workers performing monotonous, repetitive work. Spine nr 27(6) 2002 s660-67. 9. Henriksson J m.fl. FYSS för alla - en bok om att röra på sig för att må bättre samt att förebygga och behandla sjukdomar 2004. 6
Tabell 1. Förekomst av nackbesvär, sjukskrivning och stress såsom antal personer efter uppdelning på ålder, rökvanor, fysisk aktivitet och ergonomisk belastning i arbetet. Uppdelning gjordes vid medianen eller i några fall vid annat lämpligt värde. Vid sammanställningen av tabellen har de i enkäten 4 deltagande männen uteslutits i då de inte uppgav några besvär från nacke/skuldra. Nackbesvär nu Nackbesvär senaste året Sjukskriven senaste året Sjukskriven någon gång Ålder 18-40 2/14 6/14 0/14 0/14 0/14 1/14 >40 2/15 6/15 0/15 4/15 3/15 2/15 År vid kassan 1-10 0/8 2/8 0/8 1/8 1/8 1/8 >10 3/20 9/20 0/20 3/20 2/20 2/20 Timmar vid kassan 1-4 2/9 5/9 0/9 2/9 1/9 1/9 >4-2/19 7/19 0/19 2/19 2/19 2/19 Långtidssjukskriven Tjänstgöringsgrad 50-75% 2/16 5/16 0/16 2/16 2/16 0/16 100% 2/13 7/13 0/13 2/13 1/13 3/13 Rökvanor Rökare 1/7 2/7 0/7 2/7 2/7 1/7 Icke rökare 2/22 10/22 0/22 2/22 1/22 2/22 Konditionstränar Ja 2/13 6/13 0/13 2/13 2/13 2/13 Nej 2/15 6/15 0/15 2/15 1/15 1/15 Stress vid kassan Aldrig-sällan 1/15 3/15 0/15 2/15 1/15 2/15 Ofta/mkt ofta 3/14 9/14 0/14 2/14 2/14 1/14 Sjukskriven pga stress 7
Enkät Detta är en enkät med syfte att studera förekomst och samverkansfaktorer när det gäller smärtillstånd i nacke/skuldra hos personal i kassatjänst inom dagligvaruhandeln. Jag hoppas du vill delta och svara på frågorna och skicka in svaren till mig i det frankerade kuvertet före 070620. Enkätsvaren är anonyma och jag vänder mig till flera enheter i kommunen med dagligvaruhandel för att få ett bredare underlag. Har du frågor kring enkäten får du gärna ringa mig på tel. 0152-160 50 Ingrid Vikdahl, sjuksköterska företagshälsovården i Strängnäs Först några frågor som underlag till enkäten 1. Kön man kvinna 2. Ålder 18-30 år 31-40 år 41-50år mer än 50 år 3. Antal år i kassatjänstgöring i dagligvaruhandel mindre än 1 år 1-5 år 6-10 år 11-20 år mer än 20 år 4. Nuvarande tjänstgöringsgrad, ange det som ligger närmast halvtid 75% heltid 5. Antal timmar per arbetsdag i kassatjänst, ange det som ligger närmast 2 timmar eller mindre 2-4 timmar 4-6 timmar mer än 6 timmar 6. Vilka andra arbetsuppgifter utför du förutom kassatjänstgöring, skriv med egna ord 7. Röker du ja nej 8
Enkätfrågor OBS! de svar du lämnar skall gälla de år du haft din huvudsakliga tjänstgöring i kassa tjänst. 1. Har du för närvarande smärta i nacke/skuldra? ja nej 2. Har du haft smärta i nacke/ skuldra det senaste året? ja nej 3. Har du varit sjukskriven det senaste året på grund av smärta i nacke/skuldra? Ja Nej 4. Har du någon gång varit sjukskriven på grund av smärta i nacke/skuldra? Ja Nej 5. Har du någon gång varit långtidssjukskriven (mer än 3 veckor) på grund av smärta i nacke / skuldra? Ja Nej 6. Har du någon gång varit sjukskriven pga. stressrelaterade tillstånd? Ja Nej 7. Tränar du i syfta att bibehålla /förbättra din kondition? Nej Ja, 1-2 gånger/ vecka Ja, 3 gånger eller mer/ vecka 8. Tränar du i syfte att bibehålla / förbättra din styrka? Nej ja, 1-2 gånger / vecka Ja, 3 gånger eller mer/ vecka 9. Upplever du dig stressad i ditt kassaarbete? Aldrig Sällan Ofta Mycket ofta 10. Dina egna kommentarer till enkätfrågorna Tack för din medverkan Ingrid Vikdahl 9