Årsplan 2013 med budget 2014-2015 Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november 2012 Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se
Innehållsförteckning Årsplanens roll... 3 Befolkning och arbetsmarknad... 4 Befolkningsprognos för Strängnäs...4 Näringsliv och arbete i Strängnäs...5 Attraktiv arbetsgivare Lean Ständiga förbättringar... 6 Kommunfullmäktiges mål... 8 Samhälle och miljö...8 Medborgare/Kund/Brukare... 10 Lean/Ständiga förbättringar... 13 Ekonomi... 14 Ekonomisk plan 2013-2015... 15 Svensk ekonomi ser svagare ut... 15 Skatteunderlagets utveckling... 15 Resultatbudget... 17 Investeringar... 21 Exploateringsverksamhet... 23 Finansieringsbudget... 23 Stora krav på fortsatt omställning och effektivisering... 25 Kommunkoncernen... 25 Bilagor: 1 Kommunfullmäktiges mål och indikatorer 2 Driftbudget, specifikation av förändringar 3 Investeringar 4 Exploateringar 5 Nämndernas mål 2
Årsplanens roll Årsplan 2013 med budget för åren 2014-2015 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för kommunens verksamheter. Målens inriktning är enligt strategisk plan och blir preciserade i årsplanen för kommunen. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Strängnäs definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Styrningen sker utifrån en integrerad planerings- och uppföljningsprocess. Budgetarbetet inleds i januari med strategidagar för nämndpresidier och kommunledning. Vid budgetupptakten i februari/mars presenteras förutsättningar för nämnderna, som får i uppdrag att i april återkomma med behov och prioriteringar. Kommunfullmäktige beslutar i juni om nämndernas budgetramar. Inför nämndernas beslut om mål och budget i oktober sker dialoger om mål och prioriteringar inför kommande år. Kommunfullmäktige fastställer kommunens årsplan för nästkommande år i november. Verksamhetsstyrning sker via kontorens verksamhetsplaner där verksamhetens mål redovisas. Målen beskriver vilka resultat som ska uppnås vad det gäller tjänstekvalitet, nöjdhet och effektivitet men kan också beskriva vilka större aktiviteter som ska genomföras för att bidra till måluppfyllelsen. Figur 1. Årshjul för planering och uppföljning. 3
Uppföljning av årsplan sker i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av den fyraåriga strategiska planen och en avstämning av den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. Befolkning och arbetsmarknad Befolkningsprognos för Strängnäs Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för kommunerna då det påverkar behov och efterfrågan av kommunala tjänster. Målet för kommunen är att antalet invånare ska öka med minst en procent årligen. För åren 2012-2021 motsvarar den takten att befolkningen i Strängnäs kommun skulle öka med ungefär 3 400 personer. Befolkningsprognosen som används i budgeten har tagits fram utifrån att folkmängden ska öka med en procent årligen. Strängnäs kommun har sedan 1968 haft en genomsnittlig befolkningstillväxt på 300 personer årligen. Totalt har antalet invånare i kommunen ökat med 12 000 personer under perioden 1968-2010. Antalet invånare i Strängnäs kommun uppgick till 32 011 personer den 31 augusti 2012, vilket är en ökning med 324 personer under året. Befolkningsutveckling åren 2013-2015 Åldersgruppen 0-5 år minskar till år 2012 jämfört med 2011, därefter sker en mindre ökning. Gruppen 6-15 år ökar med cirka 100 barn årligen och gruppen 16-18 år fortsätter att minska. Gruppen 65-84 år växer stadigt medan gruppen 85 år och äldre är oförändrat de kommande åren. Tabell 1. Årliga förändringar åren 2013-2015. Åldersgrupper 31/12 Prognos Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 2011 2012 jämfört 2012 jämfört 2013 jämfört 2014 Total förändring 2012-2015 0 år 314 355 355 0 355 0 355 0 0 1-5 år 2 069 1 985 1 985 0 2 005 20 2 005 0 20 6-15 år 3 883 4 020 4 155 135 4 225 70 4 330 105 310 16-18 år 1 315 1 240 1 150-90 1 155 5 1 145-10 -95 19-64 år 18 555 18 600 18 690 90 18 720 30 18 835 115 235 65-74 år 3 872 4 120 4 250 130 4 370 120 4 420 50 300 75-84 år 1 869 1 895 1 975 80 2 065 90 2 130 65 235 85-w år 810 800 785-15 785 0 800 15 0 Summa 32 687 33 015 33 345 330 33 680 335 34 020 340 1 005 4
Befolkningsprognos i ett längre perspektiv I förskoleåldern (1-5 år) förväntas antalet barn att minska med 4 % mellan åren 2011 och 2012. Antalet förändras inte nämnvärt fram till år 2017, då en ökning i åldersgruppen förväntas kunna ske. Barn i åldrarna 6-15 år ökar med cirka 12 % (750 barn fler i grundskoleåldern). Antalet 16-18 åringar minskar fram till år 2016 för att sedan långsamt börja öka. Åldersgruppens storlek förändras mycket lite under de kommande tio åren cirka 40 personer eller 3 %. Personer i arbetsför ålder, 19-64 år, har en jämn utveckling och ökar med 5 % eller 950 personer. Åldern 65-74 ökar med knappt 500 personer eller motsvarande 13 %. I åldersgruppen 75 år och äldre sker den största ökningen med cirka 1 160 personer som motsvarar 43 %. Ökningstakten är kraftigare i slutet av prognosperioden. Personer 85 år och äldre har en jämn ökningstakt de kommande tio åren, totalt cirka 75 personer eller med 9 %. Figur 2. Befolkningsutveckling åren 2011-2021. Näringsliv och arbete i Strängnäs Näringslivet i Strängnäs kommun dominerades under en lång tidsperiod av stora offentliga arbetsgivare, bland annat P10 och Sundby sjukhus. Efter att dessa verksamheter lades ned har näringslivets karaktär förändrats. Idag finns över 3 000 registrerade arbetsställen och majoriteten av dessa är enmans- eller fåmansföretag. I kommunen finns knappt tio arbetsställen med mer än hundra anställda. Branschvis är det byggsektorn som är störst, därefter handel och jordbruk. Områden där en försiktig ökning sker är företag inom besöksnäringen som boendeanläggningar och restauranger. Inom besöksnäringen arbetar kommunen med inriktning på att tillsammans med företag i branschen få nya besökare, framför allt från utlandet. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom 5
besöksnäringen till år 2020 vilket också är ett nationellt mål. Transport- och logistiksektorn är ett annat utvecklingsområde där ett samarbete med Eskilstuna är påbörjat för nya etableringar. Handeln är en bransch som delvis tillhör besöksnäringen då shopping i sig är en upplevelse i kombination med restaurangbesök och liknande och att främja dessa aktörer är ytterligare ett prioriterat näringslivsområde. Strängnäs kommun arbetar tillsammans med Nyföretagarcentrum när det avser att tillhandahålla kostnadsfri rådgivning till personer som vill starta sin egen affärsverksamhet. Årligen ger Nyföretagarcentrum omkring 300 rådgivningar och 30-35 % av dessa startar också upp en affärsverksamhet. Under år 2012, fram till och med september, har det registrerats 158 nya arbetsställen i Strängnäs kommun och för hela 2011 var siffran 248 registreringar. För helåret 2012 tycks det bli en viss minskning vilket skulle kunna ha ett samband med det fortsatt svåra ekonomiska läget generellt och framför allt i Europa. I Sverige beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 7,7 % i år, enligt Sveriges kommuner och landsting, det är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att försvagas en bit in i 2013. Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi är svag och först framåt halvårsskiftet 2013 bedöms den ta fart. Aktuell statistik visar att arbetslösheten planat ut men att antalet varsel ökat i september, nivån för arbetslösheten i riket är 8,4 % (öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd). I Strängnäs var 727 personer öppet arbetslösa i september och 587 personer ingick i program med aktivitetsstöd, tillsammans motsvarar det 8,2 %. Bland unga i åldern 18-24 år, var 180 personer öppet arbetslösa och 189 personer i program med aktivitetsstöd. I samarbete med arbetsförmedlingen gör kommunen en av de större satsningarna inom arbetsmarknadsåtgärder genom att erbjuda traineejobb åt främst unga för att öka deras anställningsbarhet i framtiden. Attraktiv arbetsgivare Lean Ständiga förbättringar Den viktigaste resursen för att utveckla kommunens service till medborgare, skapa ökad kvalitet och effektivitet är alla medarbetare i Strängnäs kommun. Ledarskapet står inför två stora huvuduppgifter. Dels att skapa riktning och styrning i utvecklingsarbetet och dels att ge energi och så bra resurser som möjligt till förändringsarbetet. För att ge stöd och stärka kommunens chefer har ett ledarutvecklingsprogram påbörjats. Utvecklingsprogrammet, som kommer att pågå under flera år, syftar till att stärka relationerna mellan individer, ledningsgrupper och mellan de olika nivåerna och delarna i kommunens organisation. Det kommer också att ge cheferna konkreta verktyg och redskap som stöd i det vardagliga ledningsarbetet. 6
Under år 2013 är målsättningen att hälften av alla arbetsplatser i kommunen har målstyrningstavlor och förbättringsgrupper. Det är genom att skapa engagemang hos alla medarbetare och lust att både utveckla sig själv och verksamheten som utvecklingsarbetet bygger på. Förbättringsgruppen ska målsätta, mäta och följa upp kvalitet och effektiviteten i de viktigaste arbetsprocesserna och utifrån resultaten själva besluta om och driva förbättringsaktiviteter för att hela tiden bli lite bättre. Den gemensamma värdegrunden; utveckling, respekt, öppenhet och tydlighet ska fungera som vägledning i relationerna internt och gentemot medborgare och brukare. Förutom de grundläggande värderingarna har principer som ska stödja utvecklingsarbetet tagits fram. Principerna tillsammans med värdegrunden har symboliskt samlats i form av en bro med namnet Brobygget. Figur 3. Brobygget Brobygget innehåller även medarbetarnas engagemang och länkande ledarskap. De framtagna principerna visar på en utvecklingsinriktning och fungerar som en checklista vid verksamhetsutveckling; o o o o Mål- och resultatorientering Enkelt och synligt lätt att göra rätt Våga pröva nytt Medborgarnas behov i centrum - hållbart över tiden 7
Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål ligger fast enligt den strategiska planen där den politiska inriktningen för mandatperioden finns beskriven. Målen är tio till antalet och är grupperade i fyra perspektiv: Samhälle och miljö Medborgare/Kund/Brukare Lean/Ständiga förbättringar Ekonomi Perspektiven samhälle och miljö och medborgare/kund/brukare riktar sig utåt till kommuninvånarna och andra intressenter. Perspektiven ska ge uttryck för vad Strängnäs kommun ska åstadkomma för att skapa ett hållbart samhälle och att det byggs en attraktiv kommun för dagens och morgondagens behov och krav. Lean och arbetet med ständiga förbättringar är det förhållnings- och arbetssätt som valts som ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Ekonomiperspektivet utgör en ekonomisk ram för i vilken omfattning verksamheten kan utföras. Till kommunfullmäktiges mål hör indikatorer med målnivåer för år 2013. Målnivåer sätts för att kunna bedöma huruvida målet är uppfyllt i slutet av året. Den samlade bedömningen sker utifrån indikatorernas resultat i förhållande till målnivån, resultatet i jämförelser med genomsnitt för riket och resultattrenden de senaste åren. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer redovisas i bilaga 1. Nämndernas mål redovisas i bilaga 5. Samhälle och miljö Kommunfullmäktiges mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Kommunens kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är starka konkurrensfaktorer som bidrar till kommunens attraktivitet. Ny-, och tillbyggnation ska uppfylla krav på kvalitet, miljö- och klimatanpassning samt vara tillgänglig för alla. Grönområden och rekreationsområden ska utvecklas och bli än mer attraktiva. Miljöeffektivt resande ska stimuleras bland annat genom planering för bostadsbyggande i anslutning till tätorter och tågstationer och utbyggnad av gång- och cykelvägar. Boendets betydelse ökar och olika grupper i samhället ställer olika krav. Det är viktigt för en kommun att erbjuda attraktiva och alternativa boendemiljöer samt ett varierat utbud av boendemöjligheter. 8
Människors möjligheter och vilja att pendla längre sträckor har ökat, det finns dock gränser för pendlingsviljan. Få är beredda att pendla längre tid än 45-60 minuter, vilket innebär att Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer har relativt lätt att attrahera invånare. Järnvägen är oerhört viktig och med dubbelspårsutbyggnaden kommer antalet avgångar från och till Strängnäs att öka. Indikatorer Nöjd-Region-Index, hur medborgarna bedömer Strängnäs kommun som en plats att bo och leva på, ska öka till index 61, att jämföras med index 58 för år 2011. Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer ska vara minst 800 stycken. Befolkningstillväxten ska vara minst 1 % att jämföras med 0,7 % år 2011. Kommunfullmäktiges mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Kommunen ska genomsyras av en positiv attityd till företag och entreprenörskap, ha en god beredskap för företagsetableringar och bättre tillgänglighet och service. Utvecklingen inom Campusområdet och inriktningen mot att vara ett centrum och mötesplats för entreprenörskap och kompetensutveckling fortsätter. Vuxenutbildningen ska i nära samverkan med näringslivet satsa på uppdragsutbildning. Förskolan och skolan ska med ett entreprenöriellt förhållningssätt stimulera barns och elevers vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Indikatorer Kommunens placering i rankingen av företagsklimat, enligt Svenskt Näringslivs ranking, ska förbättras till plats 100 att jämföras med plats 148 år 2012. Antal arbetstillfällen i kommunen ska öka med 240 år 2013 jämfört år 2012, att jämföras med 215 fler arbetstillfällen år 2010. Omsättningen i besöksnäringen ska öka till 270 miljoner kronor, att jämföras med 247 miljoner kronor år 2011. 9
Kommunfullmäktiges mål 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Kommunen har stora möjligheter att påverka energiförbrukningen i kommunens lokaler och kommunala transporter samt materialåtervinning och källsortering i kommunens verksamhetslokaler. Arbetet med energieffektiviseringar har påbörjats och kommer att utvecklas vidare. Livsmedelsproduktionen står för en stor klimatpåverkan, genom att öka andelen inköp av ekologiska livsmedel minskas den belastningen. I kommunens verksamheter sker sortering av avfall i en mycket begränsad omfattning. För att avfallshanteringen ska ske på ett effektivt och hållbart sätt i framtiden ska andelen verksamheter som källsorterar öka. Utbyggnad av vatten och avlopp i omvandlingsområden fortsätter. Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar, i anslutning till sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status, ska åtgärdas. Indikatorer Energiförbrukning; o i kommunens lokaler ska minska med 5 % jämfört med förbrukningen år 2009. o i kommunala transporter ska minska med 10 % jämfört med förbrukningen år 2009. Andel inköp av ekologiska livsmedel ska öka till 15 %. Andel kommunala verksamheter som källsorterar sitt avfall ska öka till 20 %. Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar ska uppgå till 200, ackumulerat antal från startår 2012. Medborgare/Kund/Brukare Kommunfullmäktiges mål 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. För att barn och unga ska kunna utveckla sin fulla förmåga ska kommunen ha ett helhetsperspektiv. Vid behov ska barn och unga få rätt insatser så tidigt som möjligt. De tidiga insatserna förväntas bland annat att bidra till ökade kunskapsresultat i skolan. Målet kan uppnås genom en ökad samverkan mellan förskola, skola, elevhälsa, socialtjänsten och landstinget. 10
Indikatorer Andel föräldrar som tycker att deras barn får det stöd det behöver i förskolan ska öka till 90 %, att jämföras med 87 % för år 2012. Andel elever som tycker att lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det ska uppgå till 95 % i genomsnitt. Att jämföras med 97 % för elever i årskurs 5 och 88 % för elever i årskurs 8 år 2012. Andel ungdomar i åldern 13 20 år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats (gäller inte ekonomiskt bistånd) ska öka till 90 %, att jämföras med 70 % år 2011. Kommunfullmäktiges mål 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Att förbättra resultaten i grundskolan är en av kommunens viktigaste utmaningar framöver. Grundskolan och gymnasieskolan ska fokusera på att höja elevernas kunskapsresultat och att ge en god grund för fortsatta studier. Målet kan nås genom ett systematiskt kvalitetsarbete och olika insatser för att stödja lärarna i att utveckla undervisningen i skolorna. Indikatorer Andel föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen ska öka till 92 %, att jämföras med 88 % för år 2011. Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen ska öka till 85 %, att jämföras med 78 % för år 2011. Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år ska öka till 79 %, att jämföras med 77 % år 2011. Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola (av elever på högskoleförberedande program) ska öka till 90 %, att jämföras med 88 % för år 2011. Kommunfullmäktiges mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Att invånarna känner trygghet är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Trygghet aktualiseras allt oftare i samhällsdebatten, där det diskuteras allt ifrån trygghet i ett bostadsområde eller i det offentliga rummet till trygghet från diskriminerande och nedsättande behandling eller från misshandel i det egna hemmet. Trygghet kan också innefatta ekonomiska aspekter, som trygghet till sysselsättning, sociala aspekter som tillgång till ett nätverk av vänner och familj. Att de 11
socioekonomiska klyftorna ökar kan vara en anledning till känslan av otrygghet. Känslan av otrygghet på gator, torg och i boendemiljöer ska förebyggas genom olika insatser som samordnas av kommunen i samarbete med bland annat socialtjänsten, polisen, föreningslivet och föräldrar. Att känna sig trygg och ha arbetsro i skolan skapar förutsättningar för en bra lärmiljö. Att tillgodose behovet av vård och omsorg bidrar till trygghet, välbefinnande och en god hälsa för den enskilde. Nöjda brukare är en viktig indikator på att utförd insats och service tillgodoser behov och bidrar till en god livskvalitet. Indikatorer Trygghet, medborgarupplevelse ska förbättras. Andel föräldrar som upplever att barnet känner sig tryggt i förskolan ska öka till 98 %, att jämföra med 95 % för år 2011. Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska öka till 98 %, att jämföra med 93 % för elever i årskurs 5 och 86 % för elever i årskurs 8 år 2011. Nöjd Kund Index (helheten av verksamheten) ska överstiga genomsnitt för riket för; o särskilt boende för äldre o hemtjänst Kommunfullmäktiges mål 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Medborgarnas krav på kommunen höjs i takt med nya tekniska möjligheter att kommunicera. Information ska vara öppen, tillgänglig och tillräcklig och internet medför nya möjligheter. Kraven på den offentliga sektorn att öppet redovisa underlag, resultat och skäl till beslut ökar. E-förvaltning, e-myndigheter och e-demokrati är begrepp och företeelser som kommer att bli allt viktigare i framtiden. Samtidigt är det en utmaning att möta de medborgare som behöver personlig hjälp. Förskolan och skolan har ett viktigt demokratiuppdrag där det ingår att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt att förankra grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas upplevelse av hur lärarna ger dem stöd och utrymme för inflytande när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll blir därför centrala frågor. Indikatorer Nöjd-Inflytande-Index, hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i kommunen, ska förbättras till index i nivå med genomsnitt för riket (2011:41), att jämföras med index 35 för Strängnäs år 2011. 12
Andel (%) elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ska öka till 97 % för elever i årskurs 5, till 85 % för elever i årskurs 8 och till 90 % för gymnasielever. Att jämföras med 90 % för elever i årskurs 5, 69 % årskurs 8 och 79 % för gymnasielever för år 2011. Informationsindex, en granskning av informationsgivning på kommunens hemsida, ska överstiga genomsnittligt resultat för riket. Lean/Ständiga förbättringar Kommunfullmäktiges mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Ledarskapet ska skapa riktning och styrning i det dagliga arbetet och i det långsiktiga utvecklingsarbetet. Att ge energi till förändringsarbetet och skapa så bra resurser som möjligt till medarbetarna är en annan huvuduppgift i uppdraget som chef. Utvecklingsarbetet byggs upp genom att skapa engagemang hos alla medarbetare och lust att både utveckla sig själv och verksamheten. Målet är att medarbetarna och ledarskapet i mätningar ska överstiga tidigare resultat av medarbetarindex och ledarindex. Karriärmöjligheter, kompetensutveckling och främjande av hälsa stärker kommunen som attraktiv arbetsgivare samtidigt som det skapar stimulans och utveckling bland medarbetarna. Indikatorer Nöjd medarbetarindex ska förbättras jämfört med index 74 år 2011. Ledarindex ska förbättras jämfört med index 69 år 2011. Sjukfrånvaron ska minska jämfört med år 2012, att jämföras med 4,8 % för år 2011. Kommunfullmäktiges mål 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. Strängnäsborna ska uppleva en god tillgänglighet och ett bra bemötande i kontakterna med kommunen. Att förbättra servicen och kvaliteten i verksamheten kommer främst att fokusera på att utveckla och skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser samt att organisera och systematisera förbättringsarbetet nära brukarna och medborgarna. Inom införandet av målstyrningstavlor ingår att ta fram mål för kvalitet och effektivitet. Mål synliggörs och blir styrande för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. 13
Indikatorer Tillgänglighet och bemötande; o Andel som får kontakt med handläggare via telefon ska öka till 80 %, att jämföras med 39 % år 2011 (genomsnitt för riket uppgick till 49 %). o Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen ska öka till 88 %, att jämföras med 86 % år 2011. Andel enheter som startat förbättringsgrupper och målstyrningstavlor inom lean ska uppgå till 50 %, att jämföras med prognostiserade 16 % för år 2012. Ekonomi Kommunfullmäktiges mål 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Den rådande konjunkturen i samhället kommer alltid att påverka förutsättningarna för verksamhetens ekonomi. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det innebär också att handlingsberedskap finns om något oförutsett skulle inträffa, ju större osäkerheter i omvärlden desto större beredskap på att kunna agera snabbt när så krävs. Alla verksamheter behöver ha en reserv och beredskap för oförutsedda händelser. Indikatorer Resultat efter skattenetto ska uppgå till 0,7 %, att jämföras med 3,6 % år 2011. Investeringarnas självfinansieringsgrad ska vara 76 %, att jämföras med 100 % år 2011. Nämndernas budgetföljsamhet ska vara 100 %. Alla styrelser och nämnder ska ha en ekonomi i balans och ett resultat som är bättre än budget eller noll, att jämföras med att fem av åtta nämnder klarade kravet år 2011. 14
Ekonomisk plan 2013-2015 Strängnäs kommun är en tillväxtkommun. Fördelen med en ökande befolkning är en ökad skatteintäkt. Men en ständigt ökande befolkning ställer också krav på utökad kommunal service vilket också innebär kostnader. Dessa kostnadsökningar syns nu till exempel inom förskolan och vård och omsorg där behoven växer år från år. Detta påverkar både den kommunala driftekonomin och behovet av att investera i nya verksamhetslokaler. Tillsammans innebär detta en stor ekonomisk utmaning för kommunen som ställer krav på kommunens förmåga att omdisponera redan befintliga resurser. Svensk ekonomi ser svagare ut Den svenska ekonomiska utvecklingen har under år 2012 fortsatt gå åt rätt håll. Men konjunkturen försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Det ekonomiska utvecklingen i euroområdet fortsätter försvagas, USA har finansiella obalanser och nu börjar även tillväxten att minska i tillväxtländer som Kina. Utvecklingen i omvärlden tillsammans med förstärkningen av kronan påverkar den svenska exporten negativt vilket medför att framtidstron om den svenska ekonomin försvagas. Eftersom tillväxten i svensk ekonomi minskar beräknar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, att arbetsmarknaden fortsätter försvagas en bit in i år 2013. Arbetslösheten beräknas vända ner först under andra halvan av år 2013. Avgörande för att tillväxten Sverige ska öka är att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. Skatteunderlagets utveckling Skatteunderlagsprognosen för år 2013 har försämrats sedan regeringen presenterade vårpropositionen (april 2012). SKL förutser en ökning av skatteunderlaget med 3,2 % för år 2013, 3,7 % för 2014 och 4,4 % för 2015. Prognosen bygger på bedömningen om en svagare utveckling av arbetsmarknaden vilket betyder mindre ökningar av lönesumman och därmed skatteunderlaget. 15
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 4. Skatteunderlagsutveckling i riket(%). Skattesats bland Sörmlandskommuner Strängnäs kommun har mellan åren 2003-2012 den största höjningen i kommunal skattesats bland länets kommuner. Höjningen med 1,45 kronor motsvarar 90 miljoner kronor i ökade skatteintäkter. Trosa har lägst skattesats i länet med 21,26 kronor, därefter följer Nyköping med 21,48 kronor, Strängnäs med 21,73 kronor och Eskilstuna tillsammans med Gnesta och Katrineholm med 22,18 kronor. Högst skattesats i länet har Vingåker med 22,73 kronor följt av med Flen 22,33 kronor och Oxelösund med 22,28 kronor. Genomsnittet för länet är 21,96 kronor. Figur 5. Utveckling av skattesats bland Sörmlandskommuner (kronor). 22,50 22,00 21,50 21,00 20,50 20,00 Strängnäs Länet Eskilstuna Nyköping 19,50 19,00 16
Resultatbudget De finansiella målen för planperioden är: Årets resultat 2013 ska uppgå till 0,7 % av skattenettot, motsvarande 11 miljoner kronor. För år 2014 är resultatmålet 1,0 % och för 2015 är resultatmålet 2 % av skattenettot. Investeringarna ska 2013 finansieras med egna medel till 76 %. År 2014 är självfinansieringsgraden 97 % och 2015 är investeringarna självfinansierade. Med en budgeterad resultatnivå på 11 miljoner kronor är det en förutsättning att nämnderna har en god budgetföljsamhet för att kommunen ska nå en ekonomi i balans och inte riskera underskott. För att resultatmålet ska uppnås år 2014 och 2015 kommer det att krävas ytterligare effektiviseringar och prioriteringar. Det är därför av yttersta vikt att nämnderna redan nu beaktar detta vid planering av verksamheten. Figur 6. Resultatutveckling (mkr). Resultatbudgeten för de närmsta åren visar på resultatnivåer som svarar upp mot det lagstadgade kravet om en budget i balans. Målet om god ekonomisk hushållning (i form av 2 % av skattenetto) förväntas att nås senare under planperioden. Eventuellt kommande ökade skatteintäkter åren 2013-2014 behöver användas för att återställa resultatmålet på 2 %. Återställningen behöver prioriteras innan nya medel tillförs verksamheterna så att en långsiktig stabilitet i ekonomin kan tryggas. Skattenetto och nettokostnadsutveckling i Strängnäs kommun Skatteprognosen bygger på SKL s bedömning av skatteunderlagets utveckling utifrån höstpropositionen 2013. För att resultatutvecklingen ska vara positiv över tid måste skatteintäkterna öka mer än verksamheternas nettokostnader. 17
Figur 7. Skattenetto- och nettokostnadsutveckling (%). Nettokostnaderna ökade under åren 2006-2008 i snabbare takt än skattenettoutvecklingen. Under 2009 lyckades kommunen dämpa kostnadsutvecklingen men sedan har trenden för kostnadsutvecklingen åter ökat. Prognosen för skattenettoutvecklingen för de kommande åren visar att kostnadsutvecklingen måste dämpas ytterligare. Om nettokostnadsökningen inte anpassas till skattenettoökningen kommer kommunen inte klara av att uppnå en god ekonomisk hushållning under kommande år. Kommande skattenettoökningar ska inrymma generella kostnadsökningar i form av inflation och löneökningar, förändringar i verksamheternas omfattning samt planerade investeringar. Efterfrågan på kommunens tjänster ökar och dessutom har kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat som en följd av fortsatt hög arbetslöshet. Kommunstyrelsen har avsatt medel till en särskild insats för att minska behovet av försörjningsstöd. Kommunen satsar tillsammans med arbetsförmedlingen cirka 40 miljoner kronor för att skapa 370 arbetstillfällen. Arbetstillfällena är i form av traineejobb i Strängnäs kommun och satsningen inriktas på unga människor. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna utvecklas i lägre takt än skattenettot. När skatteintäkterna inte förväntas öka med mer än 3,0 % - 4,0 % årligen måste fokus ligga på ett ständigt effektiviseringsarbete. 18
Budgetförutsättningar Vid beräkningen av drift- och investeringsramar för år 2013 ligger budgeten för 2012 till grund och följande förutsättningar finns antagna: Skatteintäkter o baseras på en oförändrad kommunal skattesats med 21,73 kronor o baseras på en befolkningsökning om 1 % Uppräkningar i driftbudgeten (100 miljoner kronor) o lönekompensation med 2,5 % o i central lönepott ligger 0,25 % o priskompensation för varor och tjänster samt köp av verksamhet med 2,3 %, lokalhyror med 2,5 % o i nämndernas driftbudgetramar ingår kompensation för volymökningar och verksamhetsutveckling Effektiviseringar (-20 miljoner kronor) o generellt årligt effektiviseringskrav med 0,65 % av nämndernas nettoramar o effektivare avrop och inköp motsvarande 3,1 % (10 miljoner kronor) Övrigt o tomställda skollokaler budgeteras med 6,2 miljoner kronor o exploateringsvinster med 14,4 miljoner kronor o investeringsvolymen är årligen cirka 80 miljoner kronor o utvecklingsarbetet fortsätter med ständiga förbättringar för att effektivisera verksamheten o från och med 2013 budgeteras ökade hyreskostnader centralt och nämnderna tilldelas budget när lokalen tas i bruk, vilket är samma hantering som för kapitalkostnader där nämnderna tilldelas budget när investeringen är färdigställd. För åren 2014 och 2015 behöver kommunen dämpa kostnadsutvecklingen ytterligare. Det årliga effektiviseringskravet ligger på 0,65 % av nettoramarna under planperioden. Arbetet med effektivare avrop och inköp ska fortsätta och beräknas ge besparingar med 5 miljoner kronor år 2014 och 2015. Utdelning från kommunens bolag SEVAB Strängnäs Energi AB budgeteras till 5 miljoner kronor år 2015. Utöver det finns behov av ytterligare effektiviseringar motsvarande cirka 2 % av nämndernas nettoramar. Under planperioden finns ingen ekonomisk buffert. 19
Tabell 2. Resultatbudget 2013-2015. tkr Utfall Budget Prognos Budget 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 266 385 227 011 267 700 239 000 240 194 241 395 Verksamhetens kostnader -1 675 548-1 714 783-1 766 907-1 798 258-1 830 038-1 873 854 Avskrivningar -32 470-43 000-39 500-46 500-55 000-59 000 Verksamhetens nettokostnader -1 441 633-1 530 772-1 538 707-1 605 758-1 644 844-1 691 458 Skattenetto 1 500 295 1 545 263 1 557 777 1 616 758 1 664 719 1 725 768 Finansnetto -4 371-491 5 509 0-2 875 690 Resultat före extraordinära 54 291 14 000 24 579 11 000 17 000 35 000 poster Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 54 291 14 000 24 579 11 000 17 000 35 000 Andel av skattenetto 3,6% 0,9% 1,6% 0,7% 1,0% 2,0% Driftbudgetförändringar specificerade per nämnd för år 2013 redovisas i bilaga 2. I kommunfullmäktiges ekonomiska ram (tabell 3) ingår budgeten för valnämnden och överförmyndarnämnden. Tabell 3. Driftbudget per nämnd 2013-2015. Nämnd/förvaltning, tkr Utfall Budget Prognos Budget 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Kommunfullmäktige -7 761-9 555-9 010-10 450-10 572-10 694 Kommunstyrelse -96 545-106 303-106 853-109 281-110 258-111 204 Barn- och utbildningsnämnd -693 836-716 135-719 627-737 296-749 788-764 289 Socialnämnd -513 718-530 246-544 176-570 297-586 217-611 430 Kulturnämnd -24 165-25 775-25 775-27 632-27 940-28 245 Plan och byggnämnd -7 651-9 396-9 396-11 637-11 707-11 769 Nämnden för hållbart samhälle -4 005-5 112-5 112-5 741-5 800-5 857 Teknik- och fritidsnämnd -98 818-102 279-102 879-107 246-109 450-111 564 Summa nämnder -1 446 499-1 504 801-1 522 828-1 579 580-1 611 732-1 655 052 Finansförvaltning 37 337 17 029 23 621 20 322 21 888 22 593 Summa driftredovisning -1 409 162-1 487 772-1 499 207-1 559 258-1 589 844-1 632 458 Avskrivningar -32 470-43 000-39 500-46 500-55 000-59 000 Skatteintäkter och statsbidrag 1 500 295 1 545 263 1 557 777 1 616 758 1 664 719 1 725 768 Finansnetto -4 371-491 5 509 0-2 875 690 Årets resultat 54 291 14 000 24 579 11 000 17 000 35 000 Andel av skattenetto 3,6% 0,9% 1,6% 0,7% 1,0% 2,0% Känslighetsanalys Budgeten bygger på antaganden om utveckling av löner och priser med mera. Känslighetsanalysen visar vilka resultateffekter som förändringar av antaganden ger. 20
De största riskerna ligger dock i om konjunkturen viker och att utvecklingen på arbetsmarknaden blir negativ, vilket påverkar kommunens skatteintäkter. Tabell 4. Känslighetsanalys. Faktorer mkr Löneökning 1 % 9,3 Prisförändring 1 % 7,5 Ränteförändring 1 % 1,8 Förändring av skattesats med 10 öre 6,5 Befolkningsförändring med 100 invånare 4,3 Investeringar Kommunen har ett stort investeringsbehov som dels har sitt ursprung i att hantera redan befintliga anläggningar, men då befolkningen successivt ökar krävs också investeringar i nya anläggningar. Dessutom fortsätter förskolans utbyggnad och behovet av boende för funktionshindrade ökar. Fastighetsinvesteringar Investeringar i verksamhetsfastigheter utförs av kommunens helägda dotterbolag Strängnäs Fastighets AB (SFAB) och belastar kommunen i form av ökade hyreskostnader. Behovet av fastighetsinvesteringar är fortsatt mycket stort, då Strängnäs växer. Under en sex års period är behovet i genomsnitt 93 miljoner kronor per år. Behovet av fastighetsinvesteringar baseras på förändringar i verksamhetens omfattning. Eftersom kommunen har ett uppdrag att hålla nere lokalkostnaderna skall varje investering prövas om den kan inrymmas i befintliga lokaler med eventuell lokalanpassning och/eller omflyttning av verksamheter. Tabell 5. Investeringar i verksamhetsfastigheter, SFAB. Verksamhet, tkr Prognos Budget Budget Budget Budget Budget Totalt 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förskola 11 000 92 000 19 000 38 000 51 000 38 000 249 000 Grundskola 16 000 55 000 29 000 0 0 0 100 000 Gruppbostad, personer med 0 23 500 19 500 15 500 0 19 500 78 000 funktionsnedsättning Särskilt boende, äldre 0 0 10 000 100 000 0 0 110 000 Övrigt 0 13 000 3 000 3 000 0 0 19 000 Summa 27 000 183 500 80 500 156 500 51 000 57 500 556 000 År 2011 genomfördes en översyn av behovet av investeringar i skol- och förskolelokaler utifrån befolkningsprognoser och befintliga lokalers byggnadstekniska status. Utifrån denna översyn satsas 100 miljoner kronor på en upprustning av grundskolor där 21
renoveringsbehoven skjutits på framtiden under lång tid. Investeringar inom förskolan som kommer att vara aktuella de närmsta åren omfattar utökning av förskoleavdelningar (nybyggnation och tillbyggnation) samt renoveringar av några förskolor (verksamhetsanpassning utifrån myndighetskrav avseende inomhusmiljö och pedagogisk lärmiljö). Sammanlagt planeras investeringar i förskolor och grundskolor för 349 miljoner kronor under en sex års period. Under planperioden prognostiseras ett behov av fyra gruppboende för psykiskt och fysiskt funktionshindrade för 78 miljoner kronor. Den enskilt största investeringen är uppförandet av ett nytt äldreboende i Stallarholmen för 110 miljoner kronor. Som tillväxtkommun är en av de största utmaningarna att ha en effektiv lokalplanering. För att hålla nere driftkonsekvenserna av planerade investeringar är det avgörande att ha ett effektivt lokalutnyttjande av det befintliga beståndet, att ha god framförhållning och att säkerställa kostnadseffektiva byggnationer som klarar omställning mellan verksamheter. Kommunens investeringsbudget Kommunens investeringsbudget uppgår årligen till cirka 80 miljoner kronor. Investeringar i gator, vägar, gång- och cykelbanor, Visholmen, översvämningsskydd samt projekteringsarbetet med nytt resecentrum sker inom anläggningsramen som är cirka 38 miljoner kronor årligen. För upprustning av idrotts- och fritidsanläggningar budgeteras sammanlagt 27 miljoner kronor under planperioden. Investeringar i maskiner och inventarier för att säkerställa driften av den kommunala verksamheten sker årligen med cirka 25 miljoner kronor. Tabell 6. Investeringsplan 2013-2015. Investeringar, tkr År 2013 År 2014 År 2015 Totalt Anläggningsram 37 800 38 800 38 000 114 600 Idrotts-, fritidsanläggningar 10 900 5 000 11 000 26 900 Maskiner och inventarier 23 850 26 800 23 600 74 250 Inventarier till 10 400 7 400 6 400 24 200 verksamhetsfastigheter Summa 82 950 78 000 79 000 239 950 Investeringarna specificerade per nämnd redovisas i bilaga 3. Självfinansiering av investeringar Syftet med årliga överskott är att en så stor del som möjligt av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel utan att kommunen behöver ta nya externa lån. Investeringsnivån 80 miljoner kronor och behoven av investeringar i framtiden innebär att resultatnivån måste höjas. Alternativet är att planerade investeringar inte 22
kan genomföras, vilket bidrar till att statusen på befintliga anläggningar försämras. Det innebär att kommunen måste prestera resultat på minst 2 % av skattenettot, det vill säga ca 35 miljoner kronor. I och med att resultatmålet är 11 miljoner kronor år 2013 kommer endast 76 % av investeringarna vara självfinansierade. Under 2014-2015 kommer kommunen att nå en självfinansiering på cirka 100 %, under förutsättning att resultatmålet nås. Figur 8. Investeringar och internt tillförda medel (mkr). Exploateringsverksamhet Exploateringsbudgeten omfattar inkomster med 26,1 miljoner kronor och utgifter med 18,7 miljoner kronor. Resultatet för avslutade projekt beräknas uppgå till 14,4 miljoner kronor som främst avser Storängen med 6,4 miljoner kronor, och Hammarängen med 8,4 miljoner kronor. Under år 2012 beräknas cirka 30 projekt bli avslutade. Budgeterade utgifter och inkomster baseras på bland annat tecknade avtal mellan kommunen och exploatörer, på bedömt behov av investeringar i allmänna anläggningar samt på antaganden om försäljningsintäkter. Exploateringarna specificerade per projekt redovisas i bilaga 4. Finansieringsbudget Nyupplåningen för kommunen beräknas 2013 till drygt 80 miljoner kronor förutsatt att samtliga investeringar och exploateringar utförs som planerat under året. Lånebehovet är en konsekvens av att investeringsbudgeten inte kan självfinansieras samt exploateringsbudgetens nivå, där utgifterna föregår inkomsterna. 23
Tabell 7. Finansieringsbudget. tkr Utfall Budget Prognos Budget 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Tillförda medel Från årets verksamhet internt 95 132 63 755 75 283 63 015 76 157 102 005 tillförda medel Summa tillförda medel 95 132 63 755 75 283 63 015 76 157 102 005 Använda medel Nettoinvesteringar/ -103 437-116 718-104 959-145 950-78 000-79 000 exploateringar/citybanan Summa använda medel -103 437-116 718-104 959-145 950-78 000-79 000 Finansieringsbehov -8 305-52 963-29 676-82 935-1 843 23 005 Under år 2013 planerar kommunens aktiebolag följande investeringar: Strängnäs Fastighets AB s (SFAB) investeringar i verksamhetsfastigheter är beroende av kommunens beställningar. Kommunen planerar för fastighetsinvesteringar motsvarande cirka 180 miljoner kronor. Strängnäs Bostads AB (SBAB) beräknas fortsätta med stamrenoveringar i kvarteret Venus, och behöver för detta låna cirka 15 miljoner kronor i början av 2013. Lånebehovet beräknas totalt till cirka 185 miljoner kronor. SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) planerar år 2013 investeringar för totalt 98 miljoner kronor. Dessa finansieras till 42 miljoner kronor med anslutningsavgifter. De större investeringarna avser omvandlingsområden VA 30 miljoner kronor, reinvestering i VA-nät 13 miljoner kronor, förstärkning och utbyggnad av elnät 16 miljoner kronor samt utbyggnad fjärrvärme 10 miljoner kronor. Investeringarna beräknas till största delen självfinansieras 2013 men med anledning av det negativa resultatet 2012 föreligger ett upplåningsbehov om cirka 50 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att kommunkoncernens låneskuld beräknas öka med 315 miljoner kronor under år 2013, förutsatt att planerade investeringar och exploateringar genomförs. Enligt den föreslagna finansieringsanalysen kan inga amorteringar göras under planperioden. 24
Soliditet Kommunens soliditet uppgick till 47 % (exklusive bolagen) i 2011 års bokslut. Under år 2012 förväntas soliditeten öka något för att därefter minska till följd av att kommunens egna investeringar färdigställs. För att soliditeten ska vända upp krävs att upplåningsbehovet minskar och resultatet ökar. Bedömningen är att soliditeten kommer att öka under senare delen av planperioden, om kommunen lyckas nå budgeterade resultat. Figur 8. Soliditet (%). 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 45 39 18 15 30 44 47 47 48 45 46 48 12 11 13 14 14 13 13 14-11 -13-12 -11-8 -8-7 -6-5 -4 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Progn. 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Soliditet Soliditet exklusive förmedlade lån till bolagen Soliditet inklusive pensionsförpliktelser före 1998 Stora krav på fortsatt omställning och effektivisering Investeringstaktens konsekvenser på driftkostnaderna måste också beaktas och prioriteringar måste göras avseende övriga verksamheters driftkostnader. Det stora investeringsbehovet kommer att kräva hårda prioriteringar. Det ekonomiska utrymmet som krävs för att klara investeringsbehovet måste skapas genom att effektivisera användningen av befintliga resurser, såsom bättre nyttjandegrad av lokaler, flexiblare organisation av verksamheter, bättre samordning och samverkan mellan olika verksamheter både internt och externt. För att dämpa kostnadsutvecklingen måste inköp av varor och tjänster effektiviseras genom att öka affärsmässigheten och följa ramavtal. Kommunkoncernen Inom Strängnäs kommuns organisation finns två kommunala bolagskoncerner, SEVAB Strängnäs Energi AB och Strängnäs Fasighets AB. Kommunen har valt att organisera de kommunala bolagen i två separata koncerner, SEVAB Strängnäs Energi 25
AB, som ägs gemensamt med Eskilstuna kommun (20 %), och Strängnäs Fastighets AB, som helt ägs av Strängnäs kommun. När verksamhet drivs i bolagsform sker det utifrån ett kommunalt uppdrag och mot finansiella och samhällsekonomiska mål, angivna i bolagsordning och ägardirektiv. Bolagen ska i sin verksamhet verka för att uppnå de mål kommunfullmäktige antagit och verksamheten står under uppsikt av kommunstyrelsen. Figur 9. Bolagskoncerner inom Strängnäs kommun. Strängnäs kommun SEVAB Strängnäs Energi AB (80 %) Strängnäs Fastighets AB (100%) SEVAB Energiförsäljning AB (100 %) Strängnäs Bostads AB (100%) SEVAB Nät AB (100 %) SEVAB Strängnäs Energi AB med dotterbolag är Strängnäs kommuns teknikbolag. Som sådant ska bolaget medverka i och bidra till kommunens utveckling genom att med närhet till kunden sälja, utveckla och förvalta infrastruktur och fastighetsnära tjänster till boende och företagande i Strängnäs kommun och dess närområde. Bolaget ska tillhandahålla samhällsnyttiga kommunala tekniktjänster. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät (fibernät), eldistribution, avfallshantering och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Strängnäs kommun. Strängnäs Fastighets AB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB, främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder, och medverka till att utveckla Strängnäs kommun som en attraktiv näringslivs- och boendeort. 26
BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat 2011 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. 2. Företagsklimatet förbättras och entreprenörskap ska utvecklas. 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Nöjd-Region-Index, hur medborgarna bedömer Strängnäs kommun som en plats att bo och leva på (index 1-100). Mål 2012 Prognos 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 58 - * 61 64 67 Antal färdigplanerade byggrätter för - - * 800 800 800 bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer. Befolkningstillväxt (%). 0,8 >1 Utfall aug. >1 >1 >1 1,0 Företagsklimat, kommunranking enligt Svenskt Näringsliv (plats 1-290). 125 100 148 100 75 50 Antal fler arbetstillfällen i kommunen. Publ. i slutet av 2012 220 Publ.i slutet av 2013 240 250 260 Besöksnäring, omsättning i mkr. 247 300 * 270 295 320 Energiförbrukning i kommunens och kommunala bolags fastigheter, kwh per kvm bruksarea. Energiförbrukning i kommunala transporter. 178 Fortsatt minska * Minska med 5 % jmf 2009 - - - Minska med 10 % jmf 2009 Minska med 10 % jmf 2009 Minska med 15 % jmf 2009 Minska med 12 % jmf 2009 Minska med 20 % jmf 2009 Andel (%) inköp av ekologiska livsmedel. - - - 15 20 25 Andel (%) kommunala verksamheter som källsorterar sitt avfall. Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar (ackumulerat antal från start år 2012). - - - 20 50 80-130 60 200 400 500
BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer, fortsättning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat 2011 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Andel (%) föräldrar som tycker att barnet får det stöd det behöver i förskolan. Andel (%) elever som tycker att lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. Andel (%) inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats eller utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mål 2012 Prognos 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 77 85 87 90 95 96-90 97 (årsk5) 88 (årsk8) 95 98 98 70 >70 * 90 90 90 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Andel (%) föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen. Andel (%) elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Andel (%) elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år. Andel (%) elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola av elever på högskoleförberedande program. 84 88 87 92 96 97 78 80 73** 85 90 92 77 77 82** 79 82 83 88 89 84** 90 91 92 28
BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer, fortsättning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat 2011 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Trygghet, hur trygga känner sig medborgarna i kommunen. Medborgarundersökning (1-100 poäng). Andel (%) föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan. Mål 2012 Prognos 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 59 63 * 65 68 70 95 97 95 98 99 99 Andel (%) elever som känner sig trygga i skolan. 93(årsk5) 86(årsk8) 97 95(årsk5) 93(årsk8) 98 99 99 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Nöjd-Kund-Index, särskilt boende (index 1-100). Nöjd-Kund-Index, hemtjänst (index 1-100). Nöjd-Inflytande-Index, medborgarnas bedömning om möjligheterna till inflytande i kommunen (index 1-100). Andel (%) elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. 73 Över * Över Över Över riksgenoms riksgenomsnitsnitsnitt riksgenom- riksgenom- nitt 79 Över * Över Över Över riksgenoms riksgenomsnitsnitsnitt riksgenom- riksgenom- nitt 35 36 * 41 45 50 90 (årsk5) 69 (årsk8) 79 (gymn) 95 (årsk5) 80 (årsk8) 85 (gymn) 91 (årsk5) 77 (årsk8) 75 (gymn) 97 (årsk 5) 85 (årsk 8) 90 (gymn) 99 (årsk 5) 95 (årsk 8) 95 (gymn) 99 (årsk 5) 96 (årsk 8) 96 (gymn) Informationsindex, information om kommunens verksamheter, webbgranskning. 83 87 Ny mätmetod, nytt nuläge Förbättra utifrån nuläge Förbättra jämf 2013 Förbättra jämf 2014 29
BILAGA 1. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer, fortsättning Kommunfullmäktiges mål Indikatorer Resultat 2011 8. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Mål 2012 Prognos 2012 Nöjd medarbetarindex. Ledarindex. 74 69 70 65 Ingen mätning genomförs Ingen mätning Sjukfrånvaro i %. 4,8 4,7 Ökning genomförs jfm 2011 Tillgänglighet - andel (%) medborgare som får telefonkontakt med handläggare. Bemötande - andel (%) medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt. Andel (%) enheter som startat förbättringsgrupper och målstyrningstavlor inom lean. Resultatmål i procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 39 I nivå med riket 86 I nivå med riket Mål 2013 Förbättra Förbättra Mål 2014 Förbättra jämf 2013 Förbättra jämf 2013 Mål 2015 Förbättra jämf 2014 Förbättra jämf 2014 Minska Minska Minska jmf 2012 jmf 2013 jmf 2014 * 80 85 90 * 90 95 99-10 16 50 100 100 3,6 0,9 1,6 0,7 1,0 2,0 Självfinansieringsgrad (%, investeringar. 100 80 88 76 97 100 Nämndernas budgetföljsamhet (%). 100 100 99 100 100 100 Anmärkning: *) Inget prognostiserat resultat finns. **) Resultatet är preliminärt, slutlig resultatredovisning skeri samband med årsredovisning. 30